Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

198 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Pihlajamäki & Kotkas 2003). En intervention kräver stor finkänslighet av läraren,
i synnerhet bland högskolestudenter som är vuxna, självständiga människor.
Problembaserad inlärning är i bästa fall stimulerande och givande för såväl de
studerande som läraren, men bara så länge alla är medvetna om villkoren och
förväntningarna som finns i metoden, materialet och gruppdynamiken. Något
slags individuell rapportering kan krävas, och i så fall måste också denna
tidsåtgång beräknas då man räknar ut tidsåtgången för kursen. Det tar tid för
studenterna att skriva rapporter av något slag och korrigeringen tar lärarens tid i
anspråk. Centralt är också att varje students vetenskapliga tänkande utvecklas,
och att mäta denna utveckling är inte alla gånger lätt. Frågan är om man i
samband med PBL-kurser alls skall ha en skriftlig rapportering och vitsordsskala,
det kunde räcka med aktivt deltagande i passet och de sju stegen. Jag diskuterar
bedömningen i avsnitt 3.2.3 och 3.3 samt i kapitel 4.
2.3 Materialet man arbetar med
Det behövs ett material som är utarbetat speciellt för problembaserad inlärning,
och detta används i ”renodlad PBL” genom att man först gemensamt går igenom
de fem första stegen i schemat (se figur 1). Sedan läser studenterna på egen hand i
steg 6 varefter man avslutar problemet i steg 7. Det ideala är att studenterna i
samband med avslutningen i steg 7 tillsammans diskuterar de tankar och
lösningsmodeller som uppstod under det självständiga arbetet.
Det ovan nämnda materialet för problembaserad inlärning (på engelska trigger
material) består av olika problem eller fall (Lindblom-Ylänne & Iivanainen 2003:
367). Att utarbeta ett dylikt material är tidskrävande och kräver viss vana som
lärare men också vana av att arbeta med problembaserad metod. Därför utgick jag
i mitt försök ifrån ett färdigt material som jag fick tillgång till på internet,
”Grammatiska problemlösningsuppgifter”, ett material som utarbetats vid
Stockholms universitet av Tomas Riad. Eftersom materialet inte täckte alla de
områden som jag ville behandla under kursen gjorde jag upp några egna
problemlösningspass. Så som tidigare nämnts bearbetade jag också de pass som
jag tog direkt ur detta material, närmast genom att förkorta dem och genom att i
vissa fall ge en text att arbeta med. Teman för passen återfinns i kapitel 1. Jag
betonade för studenterna att materialet var utvecklat av Tomas Riad i Sverige och
att jag bearbetat det. Noteras bör att detta material inte innehåller anvisningar om
de sju stegen eller några kolumner som ritas upp, inte heller en uppmaning att
utse ordförande och sekreterare e.d. Det är alltså inte frågan om ”renodlad PBL”.
Inom PBL strävar man inte efter att ha sådana problem där det finns endast ett rätt
svar. Istället försöker man ha en bred och djup problemställning som aktiverar ett