Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 195<br />
PROBLEMBASERAD<br />
GRAMMATIKUNDERVISNING<br />
REDOVISNING AV ETT FÖRSÖK<br />
Jannika Lassus, Helsingfors universitet<br />
31.1.2005<br />
Vad är problembaserad inlärning (PBL)? Kan man tillämpa problembaserad<br />
inlärning inom språkvetenskapliga ämnen? PBL har blivit en populär metod på<br />
många utbildningar inom medicin och juridik. I föreliggande artikel beskrivs ett<br />
försök att undervisa svensk grammatik på ämnesstudienivå med en problembaserad<br />
metod.<br />
1 Bakgrund<br />
Problembaserad inlärning har blivit en utbredd undervisningsmetod inom studier i<br />
medicin och juridik. Metoden aktiverar studenterna och ger dem möjlighet att<br />
själva definiera sina inlärningsmål. Kunde man tillämpa problembaserad inlärning<br />
inom språkvetenskapliga ämnen? Under en kurs i universitetspedagogik vid<br />
Helsingfors universitet gjorde jag mitt utvecklingsprojekt om problembaserad<br />
inlärning av grammatik. Jag använde ett material för problembaserad inlärning av<br />
grammatik på en kurs i ”Översättning och grammatik”, med en omfattning av 5<br />
studieveckor (vilket motsvarar ca 200 timmars arbetsinsats). Kursen gick över<br />
hela terminen och ingick i ämnesstudierna i ämnet nordiska språk (svenska) på<br />
linjen för det andra inhemska språket vid institutionen för nordiska språk och<br />
nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, och bygger på kursen ”Grammatik<br />
och översättning”, 5 studieveckor, som ingår i grundstudierna. En närmare<br />
beskrivning av kursen ges i avsnitt 3.1.<br />
Materialet som jag arbetade med har utarbetats av Tomas Riad vid Stockholms<br />
universitet åren 1997–1999. Materialet och Riads projektrapport finns på internet<br />
på Stockholms universitets webbplats. Jag bearbetade materialet, dels för att det<br />
var för stort för att användas som sådant och dels för att det utvecklats för<br />
studenter med svenska som modersmål. Mina studenter var finskspråkiga och de<br />
flesta var inne på sitt första studieår. Av de 18 problemlösningspass som fanns i<br />
materialet valde jag sju pass som jag delvis förkortade och/eller utvidgade genom<br />
att tillägga en text att arbeta med. Jag gjorde tre egna pass om satslösning och