Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
12 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter<br />
nationalitetsord är fortfarande i bruk (se <strong>Språk</strong>riktighetsboken 2005: 84), medan<br />
beteckningar av typ 1 inte längre används.<br />
4.3 Typ 3: prästinna<br />
Till typ 3 hör suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar med formellt<br />
mer komplicerade och varierande omskrivningar, t.ex. prästinna = kvinna som<br />
tjänstgör såsom präst i icke-kristna religioner (SO: s.v. prästinna).<br />
Omskrivningar av beteckningar av typ 3 är både längre och specifikare än vid<br />
föregående typer. Vid dem finns minst två omskrivningsmöjligheter: en<br />
omskrivning med mönstret kvinnlig X eller X kvinna samt en verbal omskrivning<br />
med relativ bisats (t.ex. kvinna som lär/är lärare, kvinna som är grekisk). Den<br />
sistnämnda omskrivningen har varit möjlig vid alla typer, men vid den här typen<br />
är den omskrivningen den enda möjligheten.<br />
Suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar av typ 3 kännetecknas<br />
således av komplicerade och specifika omskrivningar med relativ bisats. Det är<br />
enkelt att upptäcka en hierarki i motsvarande relativa omskrivningar i typerna 1<br />
och 2, t.ex. kvinna som lär eller kvinna som är grekisk som endast innehåller två<br />
komponenter (substantiv och satsattribut) vars hierarki bestäms av huvudordet.<br />
Däremot är det svårare att analysera omskrivningen kvinna som tjänstgör såsom<br />
präst i icke-kristna religioner på samma sätt. Enligt konstituensanalysen har<br />
denna struktur två huvudord: kvinna och tjänstgör. De två schemata som<br />
konstruerar prästinna är således KÖN och VERKSAMHET. Å ena sidan kan<br />
korrelatet kvinna anses vara huvudordet till hela bisatskonstruktionen och därför<br />
kunde KÖN betraktas som primärt schema. Å andra sidan innehåller bisatsen mer<br />
semantisk information, vilket tyder på att schemat VERKSAMHET borde<br />
betraktas som primärt. Eftersom det inte finns någon tydlig hierarkisk struktur,<br />
kan ordets semantiska struktur inte analyseras till mindre komponenter på samma<br />
sätt som vid föregående typer, utan strukturen skall analyseras som helhet. Därför<br />
anser jag att beteckningar av typ 3 har sådana betydelsemässiga särdrag att<br />
schemata KÖN och VERKSAMHET inte kan separeras från varandra. Således är<br />
det enligt min åsikt fråga om sammansmälta schemata. Kön och verksamhet är så<br />
anknutna till varandra, att den ena inte kan begripas utan den andra. Med andra<br />
ord är funktionen könsspecifik. Prästinnas inbördes begreppsliga struktur<br />
illustreras i figur 3 nedan.
Change language