Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

184 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter TID SOM KOMMUNIKATION - BRUKET AV KONSTRUKTIONEN VERA BÚINN AÐ + INF. I ISLÄNDSKA Camilla Wide, Svenska litteratursällskapet i Finland 5.10.2003 Detta är en något utvidgad version av min lectio praecursoria 7.12.2002 vid Helsingfors universitet; i slutet av texten har jag lagt till en kort sammanfattning av resultaten i min avhandling. Därutöver har jag på några ställen gjort texten mer skriftspråklig. Inledning Min avhandling Perfect in dialogue: Form and functional potential of the vera búinn að + inf. construction in contemporary Icelandic behandlar en grammatisk konstruktion i modern isländska som uttrycker att något har hänt eller ägt rum. Konstruktionen vera búinn að + infinitiv betyder direkt översatt till svenska ’vara färdig att + infinitiv’. Motsvarande idiomatiska, dvs. mest naturliga, konstruktion i dagens svenska är ha + supinum. Den isländska satsen ég er búinn að lesa bókina motsvaras således i svenskan av jag har läst boken eller eventuellt jag har redan läst boken. Tempus och aspekt Konstruktioner som uttrycker att något har hänt i det förflutna kategoriseras vanligtvis som perfekt i grammatisk litteratur. Det område av grammatiska beskrivningar som perfekt räknas till är tempus och aspekt. Både tempus och aspekt har med tid att göra. Traditionellt brukar man säga att tempus uttrycker när något har hänt eller ägt rum, t.ex. jag disputerar idag, det var självständighetsdag igår. Aspekt uttrycker i sin tur händelser ur olika synvinklar, t.ex. om något pågår just nu, som att jag håller på att läsa upp min lectio, i motsats till mer generella händelser, som att jag tycker om att läsa grammatikböcker.
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 185 I praktiken kan det vara svårt att skilja mellan tempus och aspekt eftersom många konstruktioner uttrycker både när och hur något händer eller äger rum. Detta gäller också perfekt, som egentligen uttrycker ett förhållande mellan två tidsplan: något har hänt eller ägt rum före t.ex. nu eller då. I de teorier om tempus och aspekt som jag har använt mig av, främst typologerna Joan Bybees och Östen Dahls modeller över hur tempus- och aspektkonstruktioner uppkommer och förändras med tiden, behandlar man därför tempus och aspekt som en helhet. vera búinn að + infinitiv är enligt detta synsätt en tempusaspekt-konstruktion. Tidsuttryck i olika språk Tid kan uttryckas på många olika sätt i språk. Konstruktionen som behandlas i min avhandling består av ett hjälpverb, vera ’vara’ eller i vissa fall verða ’bli’, den gamla stelnade formen búinn av verbet búa (’bo, förbereda sig, göra redo’), infinitivmärket að ’att’ och ett verb i infinitiv. Konstruktionen är således i hög grad verbbetonad, men den förekommer ofta tillsammans med tidsadverbial av bl.a. typen nú ’nu’ och í allan dag ’hela dagen’. Tidsadverbial används i många fall för att uttrycka när och hur länge något har varat eller ägt rum. Dessutom bidrar ofta kontexten, dvs. samtalet eller texten före och efter något eller världen runt omkring oss till att uttrycka och skapa tidsförhållanden. Det är alltså mycket mer än enskilda verbkonstruktioner som bidrar till att uttrycka tid i språk. <strong>Språk</strong>typologiska undersökningar, vars syfte är att jämföra ett stort antal språk från olika delar av världen, visar att vissa typer av tempusaspekt-konstruktioner med liknande historisk bakgrund tenderar att uppkomma på olika ställen i världen. En sådan typ av konstruktioner är perfekt. Detta innebär inte att perfekt finns som kategori i alla språk. Samtidigt som man kan notera generella likheter mellan tempusaspekt-konstruktioner i världens språk kan det finnas t.o.m. rätt stora skillnader mellan enskilda språk. Det finns t.ex. språk som grönländska där man inte har någon särskild verbform för att uttrycka dåtid eller preteritum, vilket kan verka konstigt för oss som har svenska, isländska, finska eller engelska som modersmål. I våra språk är preteritum, eller imperfekt som det ibland också kallas, en av de mest grammatikaliserade, dvs. längst utvecklade, tidskategorierna. Den svenska språktypologen Östen Dahl påpekar att det är typiskt att man inte är så medveten om vilka tempusaspekt-konstruktioner man har i sitt eget språk innan man ska försöka förklara dem för någon som talar ett språk där tempusaspekt-systemet ser annorlunda ut. En annan situation då man
Page 1 and 2:
HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3:
Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7:
VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10:
OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12:
Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14:
3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22:
kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Litteratur Otryckta källor Publika
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Litteratur Tryckt material Publikat
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142: Publikationer från Vasa universite
Page 155 and 156: Tidigare forskning Publikationer fr
Page 171 and 172: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 181 and 182: Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 183 and 184: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 191: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 199: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 239: Publikationer från Vasa universite
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265:
Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?