Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

10 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter maskulina former. Typ 1 kännetecknas av att det inte finns några stora betydelsemässiga skillnader mellan den feminina och maskulina formen. Det är bara den fakultativa semantiska komponenten ’kvinnlig’ som skiljer lärarinna från lärare; allt som krävs är att avlägsna komponenten ’kvinnlig’ i parafrasen kvinnlig lärare. Således är formerna helt utbytbara mot varandra. Lärare syftar på både män och kvinnor och betraktas av språkbrukare inte som maskulin utan neutral beteckning. Speciellt den här typen av suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar har officiellt avskaffats i svenska (Himanen 1987: 22, <strong>Språk</strong>riktighetsboken 2005: 84). Alla suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar som hör till typ 1 representerar fall där verksamhetens funktion är oavhängig av könet. Enligt min teori beror alla dessa drag på organisationen av människans begreppssystem. På den begreppsliga nivån är könet bara en sekundär egenskap, vilket syns i begreppets schematiska struktur. Detta i sin tur avspeglas på den språkliga och semantiska nivån i omskrivningens form och förhållandet mellan dess komponenter. På den pragmatiska nivån avspeglas allt detta genom att beteckningar av typ 1 inte längre hör till det normala, neutrala språkbruket eftersom de anses vara både sexistiska och ålderdomliga. Typ 1 har vidare delats in i tre betydelsemässiga underkategorier i enlighet med Himanens och Söderberghs semantiska indelning av suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar (se Himanen 1987: 14, Söderbergh 1971: 100 f.): yrkes-, verksamhets- och egenskapsbeteckningar. Schemata som de kan associeras med är YRKE, VERKSAMHET och EGENSKAP (jfr ovan). Yrkesbeteckningar är ett intressant forskningsobjekt, eftersom förändringar i samhällets yrkesstrukturer kommer tydligt och dessutom relativt snabbt fram i dem. Kanske det mest kända exemplet på förändringar i arbetslivet är inträdet av kvinnor i yrken som traditionellt har betraktats som manliga. Detta har påverkat språket märkvärt när det gäller yrkesbeteckningar. (Oksaar 1976: 22.) Den andra betydelsemässiga kategorin består av olika beteckningar för verksamhet (t.ex. läsarinna, skildrerska). Då är det fråga om tillfälliga handlingar som oftast är situationsbundna. Den tredje betydelsemässiga kategorin består av egenskapsbeteckningar (t.ex. dvärginna, miljonärska). De uttrycker långvarig och regelmässig verksamhet som emellerid saknar den sociala aspekten (som däremot karakteriserar yrkesbeteckningar). (Oksaar 1976: 43.) En del av dem är verbalbaserade (t.ex. drömmerska, skvallrerska). De här beteckningarna syftar på verksamhet i betydelsen ’verksamhet som anses vara karakteristisk för en viss person’ (se Himanen 1987: 14).
4.2 Typ 2: grekinna Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 11 Till typ 2 hör alla suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar som omskrivs med mönstret X kvinna, t.ex. grekinna = grekisk kvinna (SO: s.v. grekinna). Till denna omskrivningstyp hör endast nationalitets- och religionsbeteckningar (t.ex. romerska, judinna). Omskrivningen grekisk kvinna kan analyseras på motsvarande sätt som kvinnlig lärare. Igen kan en hierarki mellan komponenterna iakttas: ordet som betecknar kön (kvinna) är huvudordet i omskrivningen medan nationalitetsadjektivet (grekisk) endast specificerar dess betydelse. På den begreppsliga nivån är det således fråga om två olika schemata: KÖN och NATIONALITET (eller RELIGION i några fall). Eftersom det ord som representerar schemat KÖN är huvudordet i omskrivningen, kan detta schema betraktas som primärt, medan NATIONALITET endast är en sekundär egenskap. Det är med andra ord fråga om ett fall motsatt typ 1. Den inbördes strukturen av begreppet grekinna illustreras på följande sätt i figur 2: grekisk (NATIONALITET) Figur 2. Den begreppsliga strukturen av grekinna. kvinna (KÖN) Även vid typ 2 har det hierarkiska förhållandet mellan de två olika schemata konsekvenser i de här feminina beteckningarnas semantiska egenskaper och deras förhållande till motsvarande maskulina former. Som det redan har konstaterats, är ordet kvinna den semantiska huvudkomponenten i omskrivningen grekisk kvinna. Av detta följer att begreppet definieras primärt i förhållande till könet. Detta påverkar de feminina nationalitets- och religionsbeteckningarnas semantiska struktur på det sättet att de inte kan bytas ut mot deras maskulina varianter (t.ex. grek, jude, turk, romare) som endast betecknar manliga representanter av nationen. Som jag redan har konstaterat, är detta utbyte helt möjligt vid typ 1 där könet fungerar som sekundär egenskap. Det måste emellertid anmärkas att den enda komponenten som skiljer de feminina och maskulina nationalitetsbeteckningarna från varandra verkar vara ’kvinnlig’ liksom i typ 1. Således är skillnaden i betydelsen relativt entydig, men eftersom könet är en primär egenskap vid typ 2, är formerna inte utbytbara med varandra. Att det är fråga om ett motsatt fall kommer även fram på den pragmatiska nivån: feminina
Page 1 and 2: HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3: Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7: VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10: OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12: Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14: 3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 17: Publikationer från Vasa universite
Page 21 and 22: kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 25 and 26: Litteratur Otryckta källor Publika
Page 37 and 38: Litteratur Tryckt material Publikat
Page 45 and 46: Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 69 and 70:
Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 71 and 72:
Publikationer från Vasa universite
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239:
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265:
Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?