Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

166 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
möte uppfattas som otillräckligt i Finland eftersom finländarna då tror att
ärendena förblivit obehandlade på mötet.
Intranät, internt datornät inom en organisation, är ett tämligen nytt medium och
dess inverkan på texter är ett nytt forskningsområde. Huruvida detta nya medium
har påverkat texterna i den här undersökningen är i sig en intressant forskningsfråga.
Intranätsystemen i de fusionerade företagen skiljer sig från varandra, men
målet är att med tiden nå en så stor teknisk och innehållsmässig överensstämmelse
som möjligt mellan dem. Det finländska företagets system har kommit
till tidigare och fungerar som modell. Systemet utvecklades därför att företaget
ville bli av med den interna pappersexercisen. All företagsintern information, bl.a.
de interna direktiven, fördes över till det nya nätet. Webbförfattarna ges
utbildning i företaget och alla som skriver för webben skall delta i utbildningen.
Material
De autentiska texter som de fusionerade företagen har ställt till mitt förfogande
fungerar som interna direktiv, anvisningar eller handböcker. Eftersom
uppmaningar är ett karakteristiskt drag hos instruktiva texter, är det av speciellt
intresse att undersöka vilka som agerar i dem, och i detta fall hur man ger order i
dessa två kulturer. Syftet med företagets interna direktiv är att de anställda på
kontoren får information om förändringar och andra viktiga ärenden som de
måste känna till för att de skall kunna sköta sitt arbete att betjäna kunder.
Texterna i denna undersökning handlar om fyra olika temaområden, de kommer
från fyra olika avdelningar och har olika ansvariga producenter. Texterna är
publicerade åren 19992000. Det undersökta textmaterialet består av 13 217 ord
inklusive siffror och förkortningar och ordantalet fördelas nästan jämnt mellan
texterna i Sverige och Finland. Hypertextformen inverkar på ordantalet på det
sättet att samma rubrik kan förekomma flera gånger i form av länkar av olika slag
på olika nivåer i intranätets hierarki. Övriga kvantitativa uppgifter anges för att
stödja iakttagelser. Undersökningen är kvalitativ.
De texter som är avsedda för de anställda i Sverige kallas här för S-texter medan
målgruppen för F-texterna är de anställda i Finland. Undersökningen handlar inte
om skillnader mellan den s.k. sverigesvenskan och finlandssvenskan som olika
språkvarieteter utan det är fråga om pragmatiska skillnader, de anpassningar som
gjorts i texterna för att de skall kunna användas i respektive länder. Det är fråga
om ett språkbruk som används inom ett fackområde, en teknolekt, som har
anpassats till de olika kulturernas krav. F-texterna är alltså författade för
finlandssvenska mottagare men behöver därmed inte vara skrivna av finlands-