Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 165
Redigering av svenska texter i företagsintern kommunikation i två olika kulturer
är titeln för min undersökning som ingår i forskningsprojektet Finska, svenska
eller engelska? Intern kommunikation i nyligen fusionerade finsk-svenska företag
i forskningsprogrammet Svenskt i Finland finskt i Sverige (Finlands Akademi).
Syftet med min undersökning är att utreda hur parallella svenska texter i
företagsintern kommunikation i två olika kulturer skiljer sig från varandra samt
att undersöka vad skillnaderna kan bero på. Den här artikeln presenterar kort
några frågor som den kommande undersökningen handlar om.
Boken Mötet. En bok om kulturskillnader och ledarskap (Ekwall & Karlsson
1999: 168) tar upp många exempel på kulturskillnader mellan svenskar och
finländare. Temat artighet och attityd inleds med ett exempel på en finländares
sätt att ge order på ett kort och tydligt sätt Gör det här och fort! medan man
enligt författarna borde uttrycka sig annorlunda i Sverige: Vill du vara så snäll
och göra det här. Enligt Hellberg (1990: 35) torde det vara mycket vanligt att
man i det nutida svenska språksamfundet försöker undvika att öppet utföra
befallningar. Man kan anta att sådana skillnader gör sig gällande i yrkeslivets
språkbruk och även i det undersökta textmaterialet, dvs. parallella texter i en
finsk-svensk koncern.
Parallellskrivning gäller texter som skrivs med utgångspunkt i ett råmaterial, dvs.
något annat än en källtext (i motsats till översättning) och där delar av ett innehåll
återges. Med parallellitet menas först och främst själva textproduktionsprocessen
där fokus ligger på de nya texterna och hur de förhåller sig till varandra och
råmaterialet (Jämtelid 2000: 4 ff.). Synen på parallella texter i denna
undersökning motsvarar Jämtelids med fokus på de nya texterna och skillnader
eller likheter mellan dem. De åtta texter (fyra parallella textpar) som jag skall
diskutera här har kommit till på olika sätt och på olika avdelningar men deras
funktion är densamma: att få de anställda att handla rätt i motsvarande situationer
i två olika länder. Begreppet text diskuteras inte grundligare här.
Jag inleder med bruket av imperativ (verbets finita form), ett textuellt drag som
väckte min uppmärksamhet när jag började jämföra fyra parallella texter i en
koncerns intranät i Sverige och Finland. Koncernen hör till de största i sin bransch
i hela Norden och fusionen mellan de undersökta företagen skedde hösten 1997.
Via mitt arbete som språkkonsult i det finländska målföretaget för denna
undersökning har jag kommit i kontakt med många anställda och kunnat intervjua
några av dem i både Sverige och Finland. En av mina kontaktpersoner i företaget
i Sverige säger direkt att svenska texter som är skrivna i Finland måste redigeras
eller skrivas om innan de kan användas i Sverige och tvärtom. Han påstår vidare
att t.ex. det sverigesvenska sättet att sammanfatta de behandlade ärendena på ett