Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

162 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
texterna. I historia är skillnaden klar, den genomsnittliga meningslängden i det
vetenskapliga materialet är 20,0 när det i det populärvetenskapliga materialet är
18,1. I juridik är skillnaden däremot liten och de populärvetenskapliga texterna
har en aning längre meningar än de vetenskapliga texterna, 15,5 respektive 14,9.
De två vanligaste meningstyperna är desamma i alla texter som vi undersökt, dvs.
en enkel huvudsats och kombinationen huvudsats + bisats. I det historievetenskapliga
materialet hittade vi skillnader mellan vetenskapliga och populärvetenskapliga
texter i fråga om de två vanligaste meningstyperna, men i det
juridiska materialet skiljer genrerna sig inte från varandra i detta avseende. Om vi
jämför användningen av bisatsinskotten, som för sin del försvårar läsningen, visar
det sig att det juridiska materialet är svårare än det historievetenskapliga
materialet.
Vår analys av andelen långa ord visar att det juridiska materialet innehåller fler
långa ord än det historievetenskapliga materialet oavsett genren. För juridikens
del finns det inga skillnader mellan genrerna, medan man i vetenskapliga texter i
historia använder fler långa ord än i populärvetenskapliga texter.
Två läsbarhetsmätare som vi använt ger oss liknande resultat. Både i fråga om lix
och LOM är det vetenskapliga materialet i historia det svåraste och det populärvetenskapliga
materialet i historia det lättaste. De vetenskapliga och populärvetenskapliga
texterna i juridik hamnar mellan historietexterna och ger nästan
samma lix- och LOM-värden.
Det faktum att den vetenskapliga och den populärvetenskapliga texten i juridik
visar så små differenser, förklaras kanske av att samma skribent står bakom de
båda texterna. Det verkar också vara så, att fastän texterna är av olika
specialiseringsgrader, syns detta inte i vår analys.
Efter att ha analyserat språket i vårt material kan vi dock konstatera att de
metoder som vi använt inte räcker till om man vill få en verklig bild av hurdana
texter de aktuella texterna är. Den text som metoderna visar vara den svåraste
varierar. I vissa fall är populärvetenskapliga texter svårare än motsvarande
vetenskapliga varianter vilket tyder på att de metoder vi använt ger en
missvisande bild av hela materialet. För att komma närmare sanningen ur språklig
synvinkel skulle det vara intressant att studera till exempel hurdana långa ord man
använder och också användningen av satsförkortningar och elliptiska satser.