Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 161
Lix-värdet får man fram genom att räkna ihop den genomsnittliga
meningslängden och andelen långa ord i procent av alla ord (Björnsson 1968: 64).
I vårt material är lix-värdet i HV 54,2, i HP 48,8, i JV 50,7 och i JP 51,1. Ju lägre
värdet är, desto mer lättläst är texten. Det lägsta lix-värdet har populärvetenskapliga
historietexter och det högsta vetenskapliga historietexter. Där
emellan ligger både vetenskapliga och populärvetenskapliga texter i juridik.
Enligt Björnsson (1968: 89 f.) är en text med lix-värdet 50 svår och en text med
lix-värdet 60 mycket svår. Alla texterna i vårt material kan därmed klassificeras
som svåra. Den som populariserar verkar alltså inte förenkla språket om man litar
på lix-värdet.
I Nordmans (1992: 242) undersökning ligger lix-värdet i juridikens språk mellan
51 och 56. Också hos andra vetenskapliga fackområden som hon undersökt rör
det sig på ungefär samma nivå. I Melanders (1987: 114) och Puuronen m.fl.:s
(1993: 238) resultat visar de populärvetenskapliga texterna sig ha ett litet lägre
lix-värde än de vetenskapliga texterna. Melanders värden är 56,6 respektive 52,3
och Puuronen m.fl.:s värden är 52,6–56,1 respektive 46,0–50,7. Om populärvetenskapliga
texter faktiskt är lättare än vetenskapliga texter och läsbarhetsindexet
en god mätare på det, borde också våra lix-värden visa samma tendens,
vilket de inte gör till fullo. De juridiska lix-värdena ligger speciellt nära varandra,
kanske därför att textskribenten i båda fallen är densamma.
Vallhov (1971) har använt sig av ett enklare sätt än lix att mäta en texts läsbarhet.
Hon utgår från att man räknar det genomsnittliga antalet långa ord per mening
(LOM). På det sättet har hon fått värden som korrelerar med Björnssons (1968)
värden. Ett lågt lix motsvaras av ett lågt LOM. (Vallhov 1971: 208.)
I vår undersökning har HV LOM 6,7, HP 5,3, JV 5,3 och JP 5,5. Även här har de
vetenskapliga historietexterna det högsta värdet i vårt material, medan de populärvetenskapliga
historietexterna och de vetenskapliga juridiska texterna har precis
samma LOM. De populärvetenskapliga texterna i juridik ligger igen mellan dessa
värden, men mycket nära de vetenskapliga juridiktexterna.
4 Sammanfattning
I vår artikel har vi jämfört två ämnesområden, historia och juridik, i båda fallen i
fråga om vetenskapliga och populärvetenskapliga texter. Vi har undersökt vissa
språkliga drag som borde avslöja någonting om textens svårighetsgrad.
När vi har studerat meningslängden, har det kommit fram att de populärvetenskapliga
texterna inte alltid har kortare meningar än de vetenskapliga