Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

160 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Enligt Björnsson är långa ord svårare än korta och en text med många långa ord
är därmed svårare än en text med många korta ord.
Tabell 4. Andelen långa ord i procent av alla ord i materialet
HV HP JV JP
långa ord 34,2% 30,7% 35,8% 35,6%
Som det framgår av tabell 4 är andelen långa ord 34,2 % i HV, 30,7 % i HP, 35,8
% i JV och 35,6 % i JP. De siffror som vi fått för vetenskapliga texter ligger
ganska nära dem som andra fått för motsvarande texter inom andra fackområden.
Melander (1987: 114) till exempel har fått andelen långa ord 36,1 % för
vetenskapliga texter och 35,0 % för populärvetenskapliga texter. De fackområden
som han studerat är naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Puuronen
m.fl. (1993: 238) däremot har fått andelen långa ord 32,6–35,5 % för
vetenskapliga och 24,2–27,7 % för populärvetenskapliga texter i fysik. Vårt
resultat i fråga om historia stämmer alltså överens med Puuronen m.fl. på det
sättet att andelen långa ord i de populärvetenskapliga texterna är lägre än i de
vetenskapliga texterna. I juridik kan man dock inte märka någon skillnad mellan
genrerna i fråga om andelen långa ord. En förklaring kan ligga i fackområdet
självt eller i individualstilistiska aspekter.
3.4 Läsbarhet
Vid sidan av innehållsliga faktorer påverkar även andra faktorer textens
svårighetsgrad. Rent skrivtekniska och språkliga faktorer, som till exempel
längden av meningarna och deras struktur spelar också en roll.
Det finns flera möjligheter att mäta en texts läsbarhet. Ett mått är läsbarhetsindexet
(lix) som Björnsson (1968) lanserat. Björnssons lix går ut på att man
genom att räkna den genomsnittliga meningslängden och andelen långa ord i en
text kan få fram textens svårighetsgrad. Björnssons modell är kritiserad för att den
inte nödvändigtvis ger en rätt bild av en texts svårighetsnivå (om andra faktorer
som också bidrar till svårighetsgraden se t.ex. Platzack). Trots det har många
forskare räknat lix-värden för texter de analyserat eftersom lix-värdet ändå kan
anses berätta något om textens språkliga nivå och eftersom det är lätt att beräkna
lix-värdet. Enligt Björnsson (1968: 108 ff.) är en text med lix-värdet 20 mycket
lätt och med värdet 30 lätt. Barn- och ungdomslitteratur har värdet 27. En
medelmåttigt svår text har lix-värdet 40 medan en svår text har 50. Saklitteratur
har lix-värdet 47 och facklitteratur värdet 56.