Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 159
huvudsats, saknas nästan helt i det juridiska materialet. Däremot har det juridiska
materialet bisatsinskott, dvs. en bisats inne i en huvudsats, bland de fem
vanligaste meningstyperna. Bisatsinskott används dock också i det historievetenskapliga
materialet men nästan alltid i någon större satskombination som i
exemplen (1) och (2).
Exempel (1)
Utöver det rent materiella lidandet som barnen och deras mödrar upplevde
kunde naturligtvis det sociala stigma som ”utomäktenskapligheten”
medförde vara tung att bära. (HV)
Exempel (2)
Det är emellertid svårt att beräkna konsumtionen för denna period och de
siffror som redovisats i äldre nykterhetslitteratur måste tas med en nypa salt.
(HP)
Tabellerna 2 och 3 visar att i HV och HP består 81,9 % respektive 83,0 % av alla
meningar av de fem vanligaste meningstyperna. I det juridiska materialet är
motsvarande andelar 87,5 % och 84,7 %. Cirka 60 % (HV+HP) respektive 70 %
(JV+JP) av alla meningar i båda materialen består av de två vanligaste
meningstyperna, det vill säga av en enkel huvudsats eller av en huvudsats och en
bisats.
Nordman (1983: 39, 1984: 963, 1992: 34) har kommit till det resultatet att
juridikens språk har den minsta andelen ensamma huvudsatser i de fackområden
hon undersökt. Hennes procentandelar för ensamma huvudsatser i juridikens
språk rör sig mellan 26,5 och 39,7 beroende på om det är fråga om handböcker,
läroböcker eller artiklar.
Enligt Platzack (1974: 86 ff.) minskar bisatsinskotten läshastigheten och det hur
man förstår meningen, eftersom man måste läsa hela meningen innan man vet
vilken betydelse bisatsinskottet har. Detta betyder att ju flera bisatsinskott det
finns i en text, desto svårare är det att läsa och förstå den. I vårt material är
andelen meningar där bisatsinskott förekommer 10,2 % i HV, 5,7 % i HP, 13,2 %
i JV och 10,6 % i JP av alla meningar. På basis av Platzack är JV den svåraste och
HP den lättaste av de genrer som vi har undersökt.
3.3 Andelen långa ord
Hur långt ett ord är, dvs. hur många bokstäver det har, påverkar läsbarheten. Vi
har följt den princip som Björnsson (1968: 214 ff.) haft i sina ordlängdsberäkningar,
dvs. vi har räknat som långa ord dem som har fler än sex bokstäver.