Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 157
mellan vetenskap och populärvetenskap är så små och historia har klart längre
meningar än juridik.
För det första kan man konstatera att det historievetenskapliga materialet har klart
längre meningar än det juridiska materialet oavsett genre. Hur som helst är de här
siffrorna ändå lägre än de som till exempel Puuronen med flera (1993: 238) har
fått för fackområdet fysik. Enligt deras undersökning är meningslängden mellan
20 och 23 ord i vetenskapliga respektive populärvetenskapliga texter. Melander
(1987: 112, 114) som har undersökt humanistiska, samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga texter har fått 20,5 som den genomsnittliga meningslängden
för vetenskapliga texter och 17,3 för populärvetenskapliga texter. För juridisk
vetenskaplig text har Nordman (1992: 32) fått 21,5 som den genomsnittliga
meningslängden. Jämfört med de andra ämnesområdena som Nordman haft med i
sin undersökning (ekonomi, elteknik, datateknik, elteknik, kommunikationsvetenskaper,
lingvistik) har just juridik de längsta meningarna. De siffror som vi
fått för juridiska texter står nära dem som man brukar ha i bruksprosa där
Westman (1974: 56) har fått 14,4 som den genomsnittliga meningslängden.
För det andra skulle man vänta sig att meningarna i de vetenskapliga texterna i
genomsnitt är längre än i de populärvetenskapliga texterna. Som man kan se i
tabell 1, blir meningarna kortare när man populariserar historia men längre när
man populariserar juridik. Skillnaderna är dock inte stora. För juridikens del är
det värt att minnas att både den vetenskapliga och den populärvetenskapliga
texten är skriven av en och samma författare. Likheten kan därför ha individualstilistiska
orsaker.
3.2 Meningsstruktur
Med meningsstruktur menas t.ex. hur meningarna har utformats, om de t.ex.
består av en huvudsats eller av en kombination av huvudsatser och bisatser
(Nordman 1992: 33 ff.). Enligt Nordman (1992: 33) spelar meningsstrukturen
större roll än meningslängden för texternas läsbarhet så att till exempel meningar
med inskott är svårare att ta till sig än meningar utan (se också Platzack 1974).
När vi undersöker meningsstruktur i vårt material räknar vi som satser enbart
fullständiga satser, dvs. satser som innehåller både subjekt och predikat (jfr t.ex.
Andersson 1994: 116). Det betyder att om det finns t.ex. elliptiska satser, räknar
vi att de hör ihop med den huvudsats eller bisats som de är delar av.
Satsförkortningar betraktar vi också som delar av deras modersatser.
Meningsstrukturen i det historievetenskapliga materialet räknar vi nu av praktiska
skäl på basis av ett mindre material, sammanlagt ca 3 500 ord (1 750 per genre). I
det vetenskapliga materialet innehåller 1 750 ord 88 meningar och i det