Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

8 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Y beskriver saken som representeras av X. (Zwicky 1985: 2, 4.) Betydelsen av
hela konstruktionen är en subtyp av huvudordets betydelse; t.ex. rött äpple
hänvisar till en viss subtyp av äpplen. Huvudordet bestämmer också vilken
syntaktisk kategori frasen hör till. (Zwicky 1993: 296 f.) Således är huvudordet
lärare i konstruktionen kvinnlig lärare och kvinna i grekisk kvinna, medan
adjektiven kvinnlig och grekisk fungerar som modifierare i båda fraserna. Fallen
med kvinna som tjänstgör såsom präst i icke-kristna religioner (prästinna) och
hustru till greve (grevinna) är mer komplicerade och diskuteras i detalj i avsnitt
4.3 och 4.4.
Som jag redan har konstaterat, handlar det om begreppsliga konstituenter på den
begreppsliga nivån. Denna grundtanke tillämpas även i min analys: fraskategorier
ersätts med begreppsliga element. Dessutom har huvudordet en central roll i min
analys. Hittills har syntaktiska teorier utnyttjats inom satssemantiken för att
analysera hela meningar, vilket också Jackendoff (1984) gör. Mitt material består
emellertid inte av satser utan av enstaka ord som kan omskrivas med hjälp av
fraser. Jag tillämpar således teorin i lexikal semantik. Jag anser att även enstaka
ord har en underliggande syntaktisk struktur, omskrivning, och att denna struktur
avslöjar de hierarkiska förhållandena mellan de olika betydelseelement som
omskrivningen består av. Liksom Jackendoff antar jag att varje konstituent
representerar en begreppslig konstituent på den begreppsliga nivån. Zwickys
(1985) och Chomskys (1972) definitioner bestämmer frasens konstituentstruktur,
särskilt huvudordet som kan anses vara det primära begreppsliga huvudelementet
i förhållande till andra.
4 Semantiska och begreppsliga strukturer
Jag har indelat suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar i fyra typer
på grund av deras omskrivningar. Det har redan kommit fram i olika sammanhang
att jag betraktar omskrivningen eller parafrasen som semantisk struktur. Denna
struktur avspeglar den begreppsliga nivån. Jag anser att semantisk och
begreppslig nivå är två skilda strukturer, även om de har ett nära förhållande. I
princip kan det konstateras att den semantiska nivån är språklig och språkspecifik,
medan den begreppsliga nivån är icke-språklig. Den kan gälla vilket språk som
helst och även vara universell. På den semantiska nivån handlar det således om
språk och om tanke på den begreppsliga nivån. Det finns fyra olika typer av
omskrivningsmönster och således fyra olika typer av feminina beteckningar.
Varje typ representerar en viss semantisk och begreppslig struktur. I analysen utnyttjar
jag åtminstone i det här skedet begreppet ’schema’ som betyder mental
representation. Det har blivit känt genom den kognitiva psykologin och betraktas