Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
150 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter<br />
Turtagning<br />
Frågor och svar intar en central ställning i alla rättegångsprotokoll. I jämförelse<br />
med stadsskrivarna i de engelska domböcker som Culpeper och Kytö (2000a:<br />
181–183) undersökt har stadsskrivarna i Ekenäs sällan nedtecknat de ordagranna<br />
frågor som ställts till vittnena. I stället har Ekenäs stads dombok karaktären av ett<br />
referat. Denna referatkaraktär har lett till att en viktig aktör med tanke på en<br />
rättssalsdiskurs, borgmästaren och rådet, inte fått den roll som hade varit idealisk.<br />
Detta skulle bland annat ha möjliggjort granskningen av hur olika vittnen (t.ex.<br />
män och kvinnor från olika samhällsklasser) svarat och reagerat på de ställda<br />
frågorna till exempel i fråga om olika pragmatiska partiklar av typen engelskans<br />
well och sort of (jfr Culpeper & Kytö 1999). Det faktum att känslan av korsförhör<br />
ofta uteblir försvårar behandlingen av de använda frågestrategierna. I mitt<br />
material är det typiskt för skrivaren att allmänt beskriva vad som frågats i stil med<br />
det formelbundna tillfrågades NN som i exempel (5). Det så kallade<br />
materialproblemet upprepas: här kommer man varken åt de ordalag som använts<br />
eller den person som i första hand ställt frågan.<br />
Exempel (5)<br />
Tillfrågades Berendt Haneman, om han inthet wiste der aff att hoppman<br />
haffuer giort köp på hästen, sade han Neÿ, der till swarade Bonden, Jw, i<br />
wore hooss migh och wille bÿta samma häst aff migh, och iagh sade Neÿ,<br />
(Hultman 1924: 73, fet stil av mig.)<br />
Exempel (5) sammanfattar hur skrivaren nedtecknat det väsentligaste innehållet i<br />
borgaren Bernt Hannemanns och bonden Anders vittnesmål. Att Bernt<br />
Hannemann förnekat att han känt till hästköpet har återgetts med ett enkelt nej.<br />
Han kan lika väl ha besvarat anklagelsen i andra ordalag, men skrivaren har<br />
föredragit ett kortare och sålunda effektivare uttryck i stället. Detta förfarande har<br />
lett till att man endast har tillgång till talakten, nekandet. Huvudsaken är ändå<br />
frågan om den förhördes skuld eller oskuld, något som skrivaren tydligt återgett. I<br />
bondens replik möter man en mångordigare återgivning: denne inleder med jo, ett<br />
jakande svar på en negativ fråga (det är med andra ord inte fråga om<br />
diskurspartikeln ju), och avslutar med negationen nej. Bondens vittnesmål är<br />
intressant såtillvida som han citerar sina egna ord.<br />
Avslutning<br />
Domböcker är filologiskt, lingvistiskt och historiskt givande primärmaterial. I<br />
detta bidrag har jag dryftat några språkliga frågor med hjälp av empiriska<br />
exempel hämtade ur Ekenäs stads dombok för 1600-talet. Genom att presentera