29.07.2013 Views

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

148 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter<br />

integrerad del av det svenska riket. Därför är sambandet historia–språkhistoria<br />

alltid viktigt när man anlägger ett historisk-pragmatiskt perspektiv på äldre<br />

domboksmaterial (för samspelet mellan historia och språkhistoria, se Teleman<br />

1993). Att Matts Finne visade ringaktning och sorglöshet genom att snäsa baw till<br />

rådmannen Per Persson ledde till att han ålades böta 12 mark (jfr Takolander<br />

1930: 98–99).<br />

Okvädinsord<br />

I domböcker ”krakelar” man mycket. Detta beror på att heder intog en central<br />

ställning i ett lokalsamhälle på 1600-talet. Det är då man grälar den textinterna<br />

dynamiken kommer klart till synes. <strong>Språk</strong>bruk som har sitt ursprung i gräl och<br />

bråk förekommer frekvent också i Ekenäs stads dombok. Ett ofta belagt exempel<br />

är hunder försett med det pejorativa -er (mask. nom. sg.) som i exempel (3) (för<br />

okvädinsord i det gamla Ekenäs, se Takolander 1930: 342–344).<br />

I exempel (2) får man följa en förmodad ordväxling mellan hustrurna Malin och<br />

Karin:<br />

Exempel (2)<br />

då säger hans skoomakars hustru, det är mÿn faar hon talar om, såm hafuer<br />

legat 18 åhr i Jorden; då hafuer hustru Malin lagdt sigh der Vthj, såm och en<br />

dotter war, och säger till Karin, Hålt dÿn mun stilla du flundra, gåå<br />

bredh digh Vth för Studenten. Karin swarar, huadh gör dw här dÿn<br />

Oxebÿsshÿnda. (Hultman 1924: 142, fet stil av mig.)<br />

En studie av kvinnornas språkbruk är problematiskt eftersom de flesta äldre<br />

urkunder ger tillgång bara till de skrivkunnigas, det vill säga männens, språkbruk<br />

(se Culpeper & Kytö 2000b). Ibland talar männen dock i sina hustrurs sak. Då får<br />

man indirekta vittnesbörd om kvinnornas språk. Så är det också i exempel (2). Av<br />

den tidigare kontexten framgår att det är Hans skomakare som vittnar.<br />

Om ett utbyte av skällsord handlar det även i målet mellan borgmästaren Johan<br />

Andersson och Karl Henriksson. Men vid sidan av detta avslöjar exempel (3) hur<br />

stadsskrivaren refererat de emotionella ord och fraser som vittnena använt i sina<br />

vittnesmål:<br />

Exempel (3)<br />

Borghmestaren haffuer sagdt till Carll, när han sigh så ohöffueliga haf:r<br />

åtburit medh pock och ilacka ordh i borghmestarens egit hwss och bordhz<br />

ända, du må tacka migh dÿn Swÿnhunder, att iagh låter digh så hafua<br />

Mÿssan på digh och C o n f e r h e r a medh migh, der emot Carll igen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!