Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Tidigare forskning
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 147
Talspråksbaserade genrer – dramer, domböcker, personliga brev och dagböcker –
har på senare år börjat fånga språkforskarnas intresse, inte minst tack vare
Douglas Bibers och Edward Finegans undersökningar (Biber 1988, Biber &
Finegan 1989, 1992, 1997). Framför allt den historiska pragmatiken har sedan
mitten av 1990-talet varit på frammarsch i den internationella språkforskningen.
Ett nordiskt korpusprojekt med socio- och pragmahistoriska forskningsfrågor är
Svensk dramadialog under tre sekler (Melander Marttala & Östman 2000).
Den historiska pragmatiken, introducerad i boken Historical Pragmatics (red. av
Jucker 1995), har möjliggjort diskursanalytiska och talaktsteoretiska perspektiv
på språkhistoriskt material (se Jacobs & Jucker 1995, se även Jucker m.fl. 1999).
1692 års häxprocesser i Salem i Massachusetts är ett exempel på internationell
forskning i rättsprotokoll (se Hiltunen 1996, Rissanen 1997). Engelska
domböcker har behandlats av bland annat Barbara Kryk-Kastovsky (2000).
Intresset visade sig även vid XVth International Conference on Historical
Linguistics i Melbourne 2001 (Kryk-Kastovsky 2001, Lönnroth 2001).
I de nordiska länderna har man inte i speciellt hög grad koncentrerat sig på
domboksspråket i vare sig historisk-pragmatiskt eller i historisk-sociolingvistiskt
perspektiv. Domboksprotokoll och liknande urkunder har inom nordistiken
traditionellt stått i fokus för namnforskning och dialektologi (bl.a. Jørgensen m.fl.
1968, Karlsson 1978–1979, 1995, Bøggild-Andersen 1982, Schoonderbeek 2000).
Verbböjningen i Ekenäs stads dombok 1623–1675 har behandlats av Bror
Åkerblom (1950) i en längre artikel. Bland stadsböcker har Stockholms medeltida
tänkeböcker stått i fokus för forskningen (t.ex. Moberg 1989, 1998, Carlquist
2000).
Talspråkliga drag i Ekenäs stads dombok 1623–1675
I det följande tar jag upp exempel på drag som kan föras tillbaka på en muntlig
framställningssituation och således förknippas med talad interaktion ansikte mot
ansikte.
Interjektioner
Händelseförloppet i exempel (1) kan betraktas ur två synvinklar. För det första
åskådliggör exemplet bruket av en interjektion, baw, som enligt SAOB (B 521)
betyder ’asch’, ’bah’, ’skräp’ och ’strunt’. För det andra åskådliggör exemplet de
hierarkiska maktrelationerna i stormaktstidens samhälle med Finland som en