Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 7
konventionaliserade språkliga uttryck. Vissa typer av omskrivningar har
konventionaliserats för att parafrasera olika semantiska typer av suffixavledda
feminina ord. Det är ingen slump att lärarinna, grekinna, prästinna och grevinna
omskrivs på olika sätt även om de bildas med hjälp av samma ordbildningsmetod
(suffixavledning). Eftersom omskrivningarna används relativt konsekvent t.ex. i
ordböcker, har jag anledning att studera dem närmare.
3.3 Konstituens
En konstituent är ett ord, en konstruktion eller ett morfem som hör till en större
konstruktion. Detta gäller både satser och ord. Begreppet ’omedelbara
konstituenter’ betyder konstituenter som omedelbart bildar en konstruktion.
(Fleischer & Barz 1992: 42 f.) I konstituentanalys är det på sätt och vis fråga om
helhetens förhållande till sina delar, dvs. förhållandet mellan frasen och dess
konstituenter (Hudson 1993: 272). Omskrivningar är oftast nominal- eller
verbfraser. För att konstruera de hierarkiska förhållandena mellan konstituenterna
av en omskrivning behövs en syntaktisk teori. Jag tillämpar den s.k. X-nod-teorin
(X-bar theory) (se Chomsky 1972: 52 f.). Jag har valt denna teori, eftersom den i
stort sett representerar den mest allmänna teoretiska linjen inom syntaxen.
Emellertid tillämpar jag teorin i en relativt enkel och grundläggande form även
om den är utvecklad på 1970-talet och sedan dess har fått otaliga
omformuleringar. Även Jackendoff (1984) tar X-nod-teorin som utgångspunkt för
syntaxen i den begreppsliga strukturen. Han använder termen X-nod-semantik (Xbar
semantics) om sin tillämpning av X-nod-teorin i beskrivningen av
begreppsliga strukturer. I Chomskys teori görs en skillnad mellan lexikala
kategorier (substantiv N, verb V, adjektiv A och preposition P) och fraskategorier
(nominalfras NP, verbfras VP, adjektivfras AP, prepositionsfras PP och sats S).
Varje fras innehåller ett huvudord och möjligtvis också modifierare. Den
syntaktiska strukturen kan illustreras med hjälp av ett träd som består av
hierarkiska noder och fungerar som ett strukturskelett för satsstrukturen. Enligt
Jackendoff motsvarar varje primär fraskonstituent i satsens syntax en begreppslig
konstituent. Det lexikala huvudet för den primära fraskonstituenten motsvarar en
funktion i den begreppsliga strukturen. (Jackendoff 1984: 63 f.) Det kan således
konstateras att man redan har utnyttjat syntaktiska teorier för att studera den
semantiska och begreppsliga strukturen.
När det gäller konstituentanalys, skall man även ta ställning till hur man
definierar termen huvudord. Jag håller med den definition som de flesta lingvister
accepterar: frasens huvudord är den konstituent som på något sätt dominerar och
representerar hela frasen. Distinktionen mellan huvudord och modifierare är i
grunden semantisk: i kombinationen X + Y är X det semantiska huvudet om X +