Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 141
att fånga uppmärksamhet (t.ex. genom en hälsning eller samtalssignal)
att framkalla välvilja (t.ex. genom vädjan till studenternas kunskapsvärld)
att motivera för inlärning (t.ex. genom att ställa retoriska eller direkta
frågor).
Förutsättningarna för att uppnå målen är inte lika i alla situationer. Ju större
rummet och publiken är, desto svårare är det att fånga allas uppmärksamhet på en
gång. Att utföra praktiska angelägenheter, såsom utskicket av en namnlista, kan
också störa koherensen. För en fungerande inledning gäller säkert i sådana
situationer att läraren erbjuder någon typ av sammanfattning av inledningen efter
att lektionen på riktigt kommit igång.
För studenterna är det bra att föreläsningen omedelbart placeras i kurssammanhanget.
För läraren är det bra att ta reda på studenternas förhandskunskaper
i och -uppfattningar om ämnet. Detta kan också göras kreativt så att
studenternas svar på inledande kunskapsfrågor används som resurs för en vidare
strukturering av innehållet i föreläsningen.
Språket i de studerade föreläsningarna är ledigt men samtidigt lärt, långa och
komplexa strukturer är få och syntaxen är nära samtalsspråket. Framtoningen är
inte utpräglat interaktiv i så måtto att studenterna skulle inviteras till en direkt
dialog, men det förekommer rikligt med kontaktskapande signaler. Kroppsspråket
ger i likhet med det verbala språket ett lugnt och samlat intryck. Lärarna finner i
allmänhet en samlad grundposition redan under den första minuten. Gester
används effektfullt för markering och betoning av innehållet i det som sägs. I
ögonkontakten med publiken finns variation, som delvis kan vara bunden med
föreläsningssalens storlek. Något paradoxalt tycks det finnas mindre ögonkontakt
i mindre rum.
I en verklighet där lektionen varar i 90 minuter och kursen pågår i t.ex. fjorton
veckor kan fixeringen vid den första minuten och första träffen te sig
oproportionerlig. Men det är också så att en kurs såväl som en lektion består av en
serie första minuter, av nya träffar och av nya öppningar på konkret
verksamhetsplan. Vår sammanfattade uppfattning av den första minuten på en
föreläsning är att den utgör ett krävande passus i framförandet. Den präglas av
mycket samtidighet i aktiviteter såväl på praktisk som på kommunikativ nivå. En
större medvetenhet om dessa krav kan leda till en förbättrad kvalitet på
undervisningen, eftersom det intryck som uppstår i början blir vägledande för hur
resten av lektionen uppfattas, i en växelverkan mellan läraren och studenterna.