Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 135
som inte besvaras direkt eller inte tvingar till något substantiellt svar av den andra
parten. Olika slag av tilltal förekommer i många fall, t.ex. hälsning, önskan att
namnlistan fylls i, önskan att dörren stängs, vädjan eller förmodan om
studenternas kunskapsvärld.
Exempel (14)
L4: eh å de e ju så s:- (.) eh de vet ni säkert att ö Nordica har två
avdelningar, (0,3) eh nordiska språk (.) å nordisk litteratur
Med en särskild, responsframkallande min kan en förmodan göras till en fråga
som också besvaras (möjligen också icke-verbalt):
Exempel (15)
L7: > å ja antar att en< ganska stor del av er har gätt, (0,3) på den också.
(0,3)
((L7 ser aktivt på mottagarna))
((några studenter nickar))
L7: jå
En så här nyanserad interaktionell strategi fungerar naturligtvis i en liten
undervisningsgrupp där deltagarna ser varandra.
I två föreläsningar inrymmer den första minuten också direkta frågor till
studenterna och uppmaningar till aktivitet. I det ena fallet utgör frågan/frågorna
en underbyggande verksamhet, varvid studenterna i par ska fundera på en aspekt
på föreläsningens centrala tema och om några minuter komma med svar (jfr ex.
1). I det andra fallet var det fråga om en fortsättningskurs som inleds med
föreläsarens fråga om huruvida studenterna sett sina tentamensresultat från
föregående kurs, vilket leder till en kort genuin dialog med en student.
Exempel (16)
L8: ha ni observera att (ni fick) era tentresultat, (.) di hänger vi min dörr.
(0,7)
S: vid din dörr?
L8: *ja:*
(0,4)
S: aj de+e där varför e de där,
(0,7)
L8: @nå: däför att där@ syns di bäst.
(1,0)
S: nå nu va ja där å kolla (.) men ja såg ingenting
(1,3)