Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

134 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Exempel (10)
L4: eh de här e då >så vitt ja< förstår finalen .
Pauser och tvekljud förekommer också i samband med mer påfallande redigering
av talet, t.ex. vid syntaktiska avbrott, korrigeringar och ordsökningar. Även här
finns skillnader mellan föreläsarna, av vilka somliga klarar sig utan några som
helst påtagliga redigerande aktiviteter. Ifall redigeringar förekommer avklaras de
systematiskt, t.ex. genom koherensupprätthållande upprepning och vid behov
ersättning av det led som ska korrigeras.
Exempel (11)
L7: (.hh) >så den här< kursen e ganska långt ö- ö- fö-< fölåt interak- interaktionell lingvistik.
Redigeringspraktiker manifesterar att föreläsarna är medvetna om sitt tal och att
det ska bli koherent och förståeligt för lyssnarna. Mer allmänt hänger redigering
ihop med den grundläggande interaktionella principen att när talaren har påbörjat
en utsaga har han inte bara rätt men också plikt att slutföra den (jfr Lerner 1996:
267). Redigeringar är ett sätt att nå målet trots eventuella svårigheter på vägen,
samtidigt som utsagans koherens säkert inte får äventyras med alltför många
avbrott, ersättningar och omstarter. Det allmänna intrycket är att ju mindre
redigeringar det förekommer, desto mera samlad och lugnare framstår föreläsaren.
5.4 Interaktion och stil
Den första minuten av föreläsningarna är inte väldigt interaktiv i den bemärkelsen
att studenterna i regel inte inviteras till något utbyte av repliker. Men från
föreläsarnas sida görs dock många ensidigt interaktiva handlingar, dvs. sådana