Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 133
orientering mot ett förklarande syfte, strukturering av informationen i mindre men
sammanhängande enheter. Struktureringen är naturligtvis avgörande för
lyssnarens förståelseprocess.
5.3 Redigering av talet
Pauser är ett grundläggande sätt att reglera talflödet. Pauser förekommer i
praktiken efter varje intonationsenhet och deras längd är mindre än eller bara lite
över en sekund. Det finns en viss tendens till att längre pauser (över två sekunder)
förekommer efter ett sammanhängande argumentativt avsnitt, som ett slags
talspråklig motsvarighet till ett ”stycke”. Pauser kan ha en strukturerande funktion
också inom en intonations- eller innehållsenhet, t.ex. framför en konjunktion i ett
tvådelat yttrande eller mellan enheter i en uppräkning. Vidareförande, dvs. ickefallande
intonation före pausen signalerar att en större innehållsenhet är på väg att
bli producerad (härvid tycks pauser som är längre än 0,2 sekunder vara relevanta).
Exempel (8)
L1: inom (.) språkforskningen så ha man traditionellt (.) koncentrerat sej på
talaren, (0,5) eftersom producerar (.) mest språk?
Exempel (9)
L5: å: under den här em- (0,2) metodkursen på språkteoretiska linjen (mt)
(.hhh) ha ni hittills fått höra om,
(0,8)
namnforskning? både ortnamn? å personnamn?
(.hhhhh) (=0,5)
om e: dialektologi?
(hhh) (=0,3)
sociolingvistik,
(0,5)
tvåspråkihetsforskning?
(0,5)
å nu ha turen alltså kommi till samtalsforskning.
Noteras kan att också hörbara in- och utandningar innebär en paus i talflödet och
strukturering av intonationsenheter, såsom i uppräkningen i exempel (9). Också
tvekljud (eh, öö) kan fylla i pauser eller markera början av nytt tal efter pausen,
varvid tvekljudet kan ha en systematisk övergångssignalerande funktion. En
sådan användning var typisk för vissa talare, medan andra hade få eller inga
tvekljud alls i den första minuten.