Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

6 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
personal – personalen på restaurangen). Således har jag en anledning att uppfatta
olika omskrivningar av feminina beteckningar som avspegling av deras olika
semantiska och begreppsliga strukturer.
3.2 Kompositionalitet
Många semantiska teorier bygger sig på kompositionalitets princip. Detta innebär
att betydelser av satser och andra språkliga uttryck kan uppfattas som
kombinationer av deras komponenter. (Langacker 1987: 86.) En semantisk teori
som kallas för komponentanalys eller lexikal dekomposition utgår från tanken att
ordens betydelser inte analyseras som enhetliga begrepp utan som komplexer av
betydelsemässiga komponenter (Kempson 1977: 18, Lyons 1995: 108). På det
sättet skulle begreppet ’ungmö’ bestå av dragen (som även kan kallas för
markörer eller komponenter) [KVINNLIG], [ALDRIG GIFT], [VUXEN] och
[MÄNSKLIG] (översättningarna är mina egna) (Kempson 1977: 18 f.).
Det centrala problemet i komponentanalysen är att den endast kan konstatera att
betydelse är ett komplext begrepp. Även om man slipper analysera själva orden,
finns komponenterna kvar för att analyseras. Om ’ungmö’ består av
komponenterna [KVINNLIG], [ALDRIG GIFT], [VUXEN] och [MÄNSKLIG],
hur kan t.ex. ordet vuxen beskrivas inom ramen för komponentanalysen?
(Kempson 1977: 18 f.) Till exempel Wierzbicka föreslår att dessa ord som inte
kan dekomposeras kunde betraktas som semantiska primitiver (Wierzbicka 1996:
10). Jag anser att man kan gå vidare än att bara göra en lista på komponenterna.
De har en viss hierarki i förhållande till varandra. Min modifikation av
komponentanalysen förekommer inte i form av en lineär lista på komponenter. I
stället använder jag omskrivningar som källa för den komponentiella strukturen.
Enligt min åsikt är komponenterna inte organiserade som lineära listor i vårt
sinne. De har olika förhållanden till varandra som kommer mest tydligt fram i
omskrivningar. De är mestadels nominalfraser med en inbördes struktur; t.ex.
kvinnlig lärare består av ett substantiviskt huvudord som definieras av ett
adjektivattribut. På samma sätt blir t.ex. grekinnas komponentstruktur inte
[KVINNLIG] och [GREKISK] utan grekisk kvinna.
Komponentstrukturer är således på ett visst sätt strukturerade i vårt
begreppssystem. Jag påstår inte att de finns där som färdiga lingvistiska enheter,
men jag anser att en viss medvetenhet om ordets inbördes struktur hör till
kunskapen om dess betydelse och användning. Min analys löser inte problemet
med en vidare behandling av t.ex. beteckningarna kvinna eller lärare, men jag
anser att komponenternas betydelser i detta sammanhang spelar en mindre viktig
roll. Det som är viktigast är deras förhållande till varandra. En orsak till att jag har
valt omskrivningarna för utgångspunkten till min analys är att de är