Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

4 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
perception och kognition. Således är språkets grammatiska strukturer en viktig
källa av bevis för de kognitiva teorierna. (Jackendoff 1984: 3.)
En av den kognitiva semantikens huvudteser är att betydelse är ett förhållande
mellan ord och den mentala världen, inte mellan ord och den utomligvistiska
världen som i traditionell semantik (Gärdenfors 1999: 21). Jackendoff kallar den
mentala världen för projicerad värld. Vi har en medveten tillgång endast till den.
Således handlar informationen som uttrycks med hjälp av språket endast om den
projicerade världen. När det gäller dess struktur, kan det finnas skillnader mellan
människor och kulturer. (Jackendoff 1984: 28 ff., 1990: 12.) Världen och dess
händelser är inte objektiva: människan strukturerar och skapar själv sin
verklighet. Språket har en viktig roll i struktureringen av förhållandet mellan
människan och verkligheten. Denna strukturering är bunden till hur människan
och samfundet strukturerar sin omgivning. På det sättet är språket en väg till
människans begreppssystem och hennes världsbild. (Leino 1993: 13.) Den
kognitiva semantikens uppfattning om verklighetens karaktär kan emellertid inte
betraktas som rent subjektivistisk. Lakoff och Johnson presenterar begreppet
’experimentalism’ som ett tankesätt mellan subjektivism och objektivism och
föreslår att rationalitet kan vara imaginativt och att sanning endast kan uppfattas i
förhållande till begreppssystemet (Lakoff & Johnson 1980: 193).
Det är således inte väsentligt vilken utomlingvistisk varelse ett uttryck syftar på
utan hur vi uppfattar varelsen, hurdan mental representation vi har för den. Den
semantiska strukturen hör till den projicerade världen. Enligt min mening utgör
kognitiv semantik en utmärkt utgångspunkt för analys av suffixavledda feminina
yrkes- och personbeteckningar och sexism i språket. Sexism existerar inte som
separat företeelse i världen, utan den har sitt ursprung i människans sinne.
Sexistiska konnotationer hos vissa ord är inte inbäddade i orden i sig, utan det är
människan som anknyter konnotationerna till dem. Således avspeglar sådana ord
människans sätt att tänka men även omgivningens (som kan vara kulturen eller
samhället) värderingar och attityder till kvinnor.
3 Metodologi
De flesta forskare inom semantik väljer antingen ord eller sats som basenhet till
undersökning. Min analys utgår från ord, men den viktigaste delen består av
större enheter. Omskrivningar eller parafraser har en central roll i min analys. I
några tidigare undersökningar finns liknande idéer, men hittills har ingen
tillämpat exakt samma metod som jag så vitt jag vet. Grunden för min
undersökning ligger i att det finns olika sätt att omskriva olika typer av feminina
ord. Det är ingen slump utan det avslöjar någonting om människans sätt att tänka.