Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 107
minst lika svår att definiera som normalspråket (jfr Landqvist 2003: 6–7 med
anförd litteratur).
En tillämpning av Anderssons kategorier på mitt material ger följande resultat.
Bland annat verbfraser med underförstådda verbkomplement (Andersson 1994:
99) är exempel på den första kategorin med inskränkt eller specifik betydelse
jämfört med allmänspråket: lira (musik), repa (musikstycken) och slå (takten).
Andra exempel är substantiven lirare ’musiker’ och baxning ’förberedelse för
repetitioner och spelningar’. Den inskränkta betydelsen motiveras pragmatiskt,
eftersom det som är bekant eller underförstått är onödigt att säga (Andersson
1994: 99). I musikerkretsar spelar en lirare musik, inte kort eller fotboll, och
baxning innebär att förbereda för en musikkårs eller orkesters verksamhet, inte att
flytta tunga föremål i allmänhet. Som framgår av avsnitt 3.1 ovan finns det många
exempel på den andra kategorin med expanderat betydelseinnehåll, inklusive
bildliga uttryck, i mitt material. Här kan nämnas några av benämningarna för
olika kategorier av musiker: rörpulare, skinnplågare och tangentkliare, dvs.
’träblåsare’, ’trumslagare’, ’batterist’ och ’pianist’. Som exempel på den tredje
kategorin med avvikande betydelse(r) jämfört med allmänspråket kan nämnas
storspelman, hornboskap och lurblåsare med de respektive betydelserna
’musikdirektör’, ’hornister’, ’blåsorkester’ och ’trumpetare’, ’trombonist’,
’hornist’.
Fackslangtermerna i mitt material ger alltså främst exempel på ett expanderat
betydelseinnehåll jämfört med allmänspråkets ord och uttryck. Men det finns
också fackslangtermer som har ett inskränkt eller mer specificerat betydelseinnehåll.
Likaså finns det fackslangtermer som ger prov på avvikande betydelser
jämfört med allmänspråkets ord och uttryck.
3.4 Lexikala enheter: funktion(er)
Frågan är vilka orsaker det kan finnas till att de lexikala enheterna i materialet har
använts och används. Jag tror inte att det finns en enda orsak utan att flera orsaker
samverkar, delvis beroende på om det är fråga om de lexikala enheterna generellt
eller om fackslangtermerna. Med andra ord har musikerslangen, som den
framträder i mitt material, flera olika funktioner.
Strömman (1995: 345) påpekar att fackslangtermer gör en rationell och ändamålsenlig
kommunikation möjlig och att slang på arbetsplatser är ett uttryck för
språklig ekonomi (se även Södergård 2004: 26). Det är rimligen så att fackslangtermerna
för olika musikaliska aktiviteter, instrument och musiker bidrar till en
effektiv kommunikation inom den aktuella musikkåren eller orkestern. För fackmännen
är det helt klart vad t.ex. verbfraserna sitta in, spela med nötter och slå