Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 3
åsikt finns det fyra olika semantiska och kognitiva strukturer bland feminina
beteckningar. I artikeln använder jag fyra exempelord som får representera de
fyra olika typerna: lärarinna, grekinna, prästinna och grevinna.
Suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar anses av många ha
sexistiska konnotationer (se t.ex. Guentherodt et al. 1980). Faktorer som orsakar
detta är semantiska till karaktären. I svenskan har man officiellt ersatt de feminina
beteckningarna med maskulina (neutrala) beteckningar; detta gäller särskilt
yrkesbeteckningar av typ lärarinna (Himanen 1987: 22, Språkriktighetsboken
2005: 84). Således är den maskulina och den feminina beteckningen helt
utbytbara med varandra, t.ex. lärarinna – lärare. Många anser att suffixavledda
feminina yrkes- och personbeteckningar borde ersättas med den ändelselösa
formen, eftersom det är likgiltigt för funktionen (t.ex. undervisning) om den
utförs av en man eller en kvinna. Eftersom det är likgiltigt om läraren är en man
eller en kvinna, finns det ingen anledning att använda den feminina formen
lärarinna. Himanen hänvisar till Riber Petersens teori: det finns också fall där den
feminina formen är obligatorisk när det gäller verksamhet som är avhängig av
könet på det sättet att kvinna och man har välavgränsade funktioner i förhållande
till varandra. Sådana beteckningar är enligt Riber Petersen t.ex. elskerinde och
værtinde (sv. älskarinna och värdinna). På grund av den könsavhängiga
funktionen kan således t.ex. beteckningarna älskare och älskarinna inte bytas ut
mot varandra; älskare kan endast syfta på en man. (Himanen 1987: 26.) Det skall
även anmärkas att själva avledningen av en femininform från en maskulinform
implicerar att maskulinum är grundkategori inom genussystemet och fungerar
som semantisk och begreppslig bas; den maskulina formen är oftast ändelselös
och således omarkerad i jämförelse med den mer komplicerade och på det sättet
markerade femininformen (Karlsson 1974: 26).
2 Kognitiv semantik
Innan jag går till principerna för min modifikation av kognitiva språkteorier, är
det viktigt att ta fram några allmänna aspekter om kognitiv semantik, eftersom
denna inriktning inom den semantiska teorin huvudsakligen har format min insyn
på temat. Kognitiv semantik framhäver betydelsen av människans kognitiva
egenskaper i organisationen av språket. Enligt denna teori är betydelserna först
och främst mentala konstruktioner; språkliga uttryck motsvaras således av
kognitiva strukturer (Jackendoff 1990: 109 f.). Kognitiv grammatik förenar
språkvetenskap och kognitiv psykologi (Langacker 1987: 13). Ur psykologins
synvinkel är det möjligt att fråga vad språkets grammatiska struktur avslöjar om