Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 101
Va va dä du kalla’ [Richard Strauß’ opera] Die Frau ohne Schatten?
Frun utan stuga [min kursivering].
Av de femton lexikala enheterna inom kategorin återfinns sju i andra källor,
nämligen Dyngjohan, Pelle och Melle, Lundgren, Luderläppen och Lädernuppen
samt Hallickens miljoner i SvSl och därtill kommer Frun utan stuga
(Hjalmarsson 2004). Detta förhållande antyder att den här kategorin av
slanguttryck i högre grad än de övriga tre som studeras är ”interna” och sällan
sprids utanför musikers samtal med andra musiker.
De lexikala enheterna inom denna kategori är självfallet inga fackslangtermer,
utan de får sägas vara exempel på musikerslangens mer skämtsamma sida (jfr
Bergman 1964: 71, SvSl s. II). Det handlar delvis om att göra utländska titlar eller
främmande egennamn mer begripliga, t.ex. Die Frau ohne Schatten > Frun utan
stuga, Pelléas och Mélisande > Pelle och Melle samt Lohengrin > Lundgren. Det
handlar även om att utnyttja möjligheter att leka med språket genom att förändra
enstaka grafem eller stavelser i titlarna. Exempel är Den glada änkan > Den glada
ankan, Paganini > Pagadudu samt Mattinata > Mitt i natta. I vissa fall byts i
stället ordled eller hela ord ut, gärna på ett sådant sätt att ”alternativtiteln” ger
drastiskt förändrade associationer. Detta gäller bland annat Orfeus i underjorden
> Orfeus i underkjolen, Harlekins miljoner > Hallickens miljoner och Svansjön >
Ankdammen.
3 Lexikala enheter och fackslangtermer ur fyra olika perspektiv
I detta kapitel diskuterar jag resultaten i kapitel 2 ovan utifrån fyra olika
perspektiv. För det första behandlar jag ursprung och bildningssätt för de lexikala
enheterna i materialet. För det andra uppmärksammar jag bildningssätt och ålder
hos de lexikala enheter som kan betecknas som fackslangtermer (se avsnitt 1.4
ovan). För det tredje diskuterar jag fackslangtermernas betydelseinnehåll jämfört
med motsvarande allmänspråkliga lexikala enheter. Och för det fjärde diskuterar
jag funktioner för de lexikala enheterna i materialet.
3.1 Lexikala enheter: ursprung och bildningssätt
Utifrån främst SvSl (s. II–IV) och Kotsinas (2003) kan följande sägas om
ursprung och bildningssätt för de 109 lexikala enheterna i materialet.
Det är få lexikala enheter som är hämtade från månsing respektive rom[m]ani,
bara bassa eller barsa och bass eller bars respektive lira, vilka kan utnyttjas för
sammansättning (dansbass) och avledning (lirare). Den egentligen enda lexikala