Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

96 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Alla benämningarna i det närmast föregående stycket tar således fasta på det
aktuella instrumentets utseende: låda, kommod, piano, plättlagg och låda. Vad
gäller plättlagg kan SAOB:s uppgifter vara av intresse för en jämförelse med
fackslangtermen bland musiker. Förutom plättlagg i betydelsen ’rund, flat
stekpanna (med ett antal runda flata fördjupningar) för gräddning av plättar’
meddelar ordboken nämligen att plättlagg skämtsamt kan användas om ”viss
äldre typ av radiomikrofon, som gm sin form erinrade om en plättlagg i bet. 1” (P
1310, fet stil i originalet). Särskilt banjon kan ju sägas ha en form som liknar
kökets plättlagg.
Det finns flera olika beteckningar för instrumentet dragspel: knäorgel (även
SvSl), dragskåp och skåp (skåp även SvSl och SAOB) samt Jularbo-Steinway
(enbart SvSl). Munspel kan kallas trynorgel (även SvSl), även om slangordboken
inte använder bruklighetsbeteckningen musikerslang. För rytminstrumentet
maracas anför SvSl rumbaskallror.
Enligt SAOB kan skåp användas i fackspråk ”i utvidgad l. mer l. mindre bildl.
anv. […] om utrymme l. anordning som till utseendet l. funktionen l. bådadera
liknar ett skåp” (S 5705). Till formen kan ett dragspel liknas vid ett skåp, och
SAOB meddelar vidare att skåp är en vardaglig benämning för dragspel med
första belägg i skämttidningen Strix år 1899 (S 5707). Möjligen kan skåp i detta
sammanhang även vara en elliptisk form av dragskåp hos ÅL, medan dragskåp i
SAOB och NEO enbart är en kemisk fackterm med första belägg 1884 (D 2014,
NEO 1). Enligt SvSl går benämningen Jularbo-Steinway tillbaka på den svenske
”dragspelskungen” Carl Jularbo (1893–1966). Fackslangtermerna ovan beskriver
alltså de aktuella instrumentens utseende genom att de liknas vid orglar, skåp,
flyglar och skallror. För knäorgel och trynorgel ger fackslangtermerna även
uppgift om var det aktuella instrumentet är placerat när det används. Både SvSl
och NSvSl uppger att tryne kan betyda ’ansikte’ och ’mun’, och NSvSl meddelar
dessutom en tredje betydelse, ’näsa’.
Låda kan inte bara användas om piano respektive gitarr utan också i
sammansättningar i betydelsen ’instrumentfodral’, t.ex. saxofonlåda (även SvSl).
Däremot återfinns vagga i samma betydelse enbart i SvSl. Också trynstycke för
’munstycke’ ingår bara i SvSl, även om bruklighetsbeteckningen musikerslang
inte används för detta uppslagsord.
Fackslangtermerna för ’instrumentfodral’ och ’munstycke’ tar alltså fasta på
formen (låda, vagga) och placeringen vid användningen (trynstycke).