Spelar det någon roll? - Thim
Spelar det någon roll? - Thim
Spelar det någon roll? - Thim
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Alla dessa fördelar med spelen ovan låter bra, men går äventyrs<strong>roll</strong>spel att<br />
använda i undervisningssyfte? De fiktiva träningsscenarion som inom affärsvärlden är<br />
vanliga påminner en del om äventyrs<strong>roll</strong>spel. Man försöker skapa en virtuell verklighet,<br />
precis som i äventyrs<strong>roll</strong>spel. Linderoth (2002) hävdar att äventyrs<strong>roll</strong>spel påminner<br />
starkt om den dramapedagogiska arbetsmetoden storyline. Friheten, äventyret och<br />
”roligheten” genomsyrar bägge arbets-metoderna. Han menar också att <strong>det</strong> finns en stor<br />
skillnad då <strong>det</strong> i skolan finns krav på fakta, medan <strong>det</strong> i leken eller i äventyrs<strong>roll</strong>spelet<br />
inte finns några sådana krav. Ungdomsstyrelsen (1997) menar att ungdomars<br />
identitetsskapande består av ett experi-menterande, där de lär sig tolka sin omvärld<br />
genom dessa experiment. Detta stärker <strong>roll</strong>spelets kreativiteten och ökar sammanbets<br />
förmågan hos individen. Jag tror att man inom skolväsen<strong>det</strong> hade kunnat tjäna på att<br />
använda storyline mer i undervisningssyfte. Denna metod leder till ett merarbete för<br />
läraren då <strong>det</strong> inte bara gäller att rabbla fakta för eleverna längre utan att genom en<br />
historia fånga deras intressen och indirekt lära eleverna kunskapen. Detta borde ge<br />
samma effekter som äventyrs<strong>roll</strong>spel ger till en <strong>roll</strong>spelare under fritiden.<br />
5.4 Rollspel, konfliktlösning och gruppdynamik<br />
”Våld har inte förekommit så vitt jag vet” (Intervju med Jan).<br />
Örnstedt och Sjöstedt (1997) menar att äventyrs<strong>roll</strong>spel kan leda till starka psykologiska<br />
effekter hos den enskilde spelaren som t ex utlösande av våldshandlingar utanför<br />
spelkontexten. Ungdomsstyrelsen (1997) framhåller dock att äventyrs<strong>roll</strong>spel i sin<br />
arbetsmetod Innehåller faktorer som skyddar individen från eventuella psykologiska<br />
effekter. Respondenterna i min studie har inga erfarenheter av <strong>någon</strong> som upplevt en<br />
stark psykologisk effekt av <strong>roll</strong>spelan<strong>det</strong>. Jag tror att de psykologiska effekter som<br />
eventuellt kan uppstå är mer beroende av att individen redan har problem. Då kan<br />
kanske <strong>roll</strong>spel förstärka problemen om han/hon sätts i ett liknande dilemma som<br />
tidigare utlöste konfliktsituationen. Detta tror jag dock inte händer så ofta, då man aldrig<br />
spelar sig själv utan alltid en fiktiv personlighet. Därför antar jag att <strong>det</strong>ta inte är ett<br />
vanligt problem.<br />
5.4.1 Gruppens påverkan och tillhörighet<br />
”Med tanke på att nästan alla som jag umgås med, spelar <strong>roll</strong>spel<br />
så har jag påverkats ganska mycket, man formas ju ändå lite av de<br />
man umgås med, även om man inte vill erkänna <strong>det</strong>” (Intervju med<br />
Adam).<br />
Sternudd (2000) menar att <strong>det</strong> konstpedagogiska synsättet handlar om att utveckla<br />
individens personliga och sociala samarbetsförmåga. Detta borde betyda att gruppen<br />
påverkar varandra även på <strong>det</strong> personliga planet. Respondenterna i min studie verkar<br />
alla inse att gruppen har påverkat dem och fått dem att känna tillhörighet <strong>någon</strong>stans,<br />
vilket har färgat deras personlighet och uttryckssätt. Detta stämmer väl överens med<br />
38