Spelar det någon roll? - Thim

hade kring rollspelet. Sandberg (2000) skriver att det måste finnas en viss förtrolighet
mellan forskare och respondent. En sådan förtrolighet kan sägas vara både positiv och
negativ i min forskning (s. 206 ff). Det fanns en förtrolighet eftersom de personer jag
valt att intervjua deltar i samma spelsammanhang som jag själv gör. Deltagarna känner
varandra och kan prata om det mesta. Samtidigt kan förtroligheten vara ett problem. I
intervjusituationen kan vår gemensamma historia göra att respondenten förutsatte att jag
har vissa kunskaper redan och därför inte utvecklade sina svar tillräckligt. För att
undvika en sådan situation försökte jag att ställa uppföljningsfrågor för att få
respondenterna att utveckla sina svar så mycket som möjligt oavsett vad jag kände till
eller inte. Det kan också vara så att respondenten vill hjälpa till i forskningsprocessen
och underlätta för forskaren genom att anpassa sina svar till det han/hon tror att
forskaren vill veta (Holme & Solvang, 1997, s. 106).
Jag försökte vara uppmärksam på dessa problem och märkte dock inte så mycket
av det. Detta kan bero på att jag började alla intervjuerna med att förklara att jag ställer
frågor utifrån att jag inte vet något om fenomenet detta tror jag hjälpte mig att undvika
dessa situationer i viss mån.
3.5 Bearbetning och analys
Den hemeneutiska cirkeln, eller spiralen, är ett sätt att analysera intervjuer. I denna
analysform ingår två delar, helhets- och delanalys. Helhetsanalysen bearbetar helheten i
den insamlade informationen medan delanalysen bearbetar de enskilda påståenden som
kan utläsas ur varje intervju (Holme & Solvang, 1997, s. 141). Denna uppsats kommer
först att fokusera på delanalys, då det ofta är en fördel att kunna problematisera
variationen och enhetligheten i det insamlade materialet så att det tillsist går att se
materialet som en helhet (Patel & Davidsson, 2003, s. 120). Dock måste det genom hela
undersökningen finnas en viss helhetssyn. Materialet existerar i en kontext och att se de
olika delarna som aparta är att förbise dessa delars verkan i det hela sammanhanget. Om
helheten ignoreras i analysen av delarna går det inte att utläsa några resultat av
undersökningen (Holme & Solvang, 1997 s. 144).
3.6 Undersökningens värde och trovärdighet
När det gäller undersökningens värde och trovärdighet undersöks validitet och
reliabilitet. Validiteten innebär att det som är avsett att undersökas också undersökts.
Kvale (1997) menar att resultaten av undersökningen måste kontrolleras regelbundet
och med en viss systematik (s. 219). Det är därför viktigt att hela tiden hålla
forskningsfrågan i minnet och sträva efter att besvara denna. Det kan vara nödvändigt
att tillåta sig ett visst svängrum i undersökningen men detta måste också begränsas så
att inte validiteten blir lidande. Undersökningen ska genomföras på ett korrekt sätt,
24