You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong><br />
& ickevåld<br />
FÖRDJUPNINGSHÄFTE
Innehåll<br />
Förord ........................................................................................................3<br />
Inledning...................................................................................................4<br />
1: En kort biografi om <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> ..........................5<br />
2: <strong>King</strong> om våld och ickevåld ......................................................8<br />
3: Ickevåld – en strategi för att förändra världen .........11<br />
4: <strong>King</strong> och kampen för freden ...............................................15<br />
5: <strong>King</strong> och visionen som drivkraft för förändring .......19<br />
6: Efter <strong>King</strong> – ickevåld som formar framtiden ..............23<br />
På www.martinlutherking.se finns mycket mer material om <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>, en manual för<br />
lärare och ungdomsledare samt tips på saker man kan göra för att sprida ickevåldet och bidra till en<br />
uthållig och rättvis fred.<br />
Text: <strong>Martin</strong> Smedjeback, redigering: Jon Bergeå<br />
2
Förord<br />
Jag har en dröm, sa <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> i ett av världshistoriens mest kända tal. Hans dröm var att<br />
människorna skulle leva ut den innersta meningen i det som flera hundra år tidigare formulerats i den<br />
amerikanska självständighetsförklaringen. ”Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor<br />
är skapade med samma värde”. För <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> var drömmen inget önsketänkande utan ett<br />
kraftfullt och nödvändigt verktyg för förändring. Han visste att orättvisornas bästa vän är föreställningen<br />
om att de är nödvändiga.<br />
Tanken att det rådande tillståndet inte går att förändra förlamar oss. När vi förlorar förmågan<br />
att tänka oss en annan verklighet än den som vi lever i just nu, då förlorar vi också makten över våra<br />
liv. Genom att dela sin dröm med andra fick <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> ett helt land och en hel värld att våga<br />
drömma med honom – och därmed förändrade de världen. Det som för ett par år sedan hade ansetts<br />
omöjligt - lika medborgliga rättigheter för svarta och vita i USA - blev plötsligt och snabbt lagstadgad<br />
verklighet.<br />
Med den här skriften skulle vi vilja dra en linje från <strong>King</strong> in i framtiden, in i våra liv. En serietidning<br />
om <strong>King</strong> spreds på Kairos gator under den arabiska våren 2011, samtidigt som Nordafrikas och<br />
Mellanösterns folk plötsligt vågade drömma om en tid efter diktatur och förtryck. Det var ingen tillfällighet.<br />
<strong>King</strong> var en av sin tids största människorättsförsvarare, en person som kämpade för andra människors<br />
mänskliga rättigheter. Han inspirerades av Gandhi och utvecklade en tradition och en metod<br />
för att förändra världen utan våld – ickevåldet. Över hela jorden finns människor som verkar i samma<br />
anda, står upp för mänskliga rättigheter utan att använda våld och på olika sätt förändrar världen till<br />
det bättre. Dessa människor behöver vårt stöd och vår solidaritet. Det är enklare än vi tror. Ofta kan det<br />
räcka med att vi uppmärksammar något bra som gjorts för att det goda ska kunna växa och spridas.<br />
Ett väldigt bra tillfälle att uppmärksamma ickevåldets kraft är <strong>King</strong>-dagen. Den firas varje år den tredje<br />
måndagen i januari i samband med <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>s födelsedag.<br />
När <strong>King</strong> fick Nobels fredspris för sin ickevåldskamp mot rasdiskriminering sa han att han tog<br />
emot priset på alla de människors vägnar som älskar fred och broderskap. Vågar vi tänka att han tog<br />
emot sitt pris å våra vägnar? Vågar vi drömma våra egna världsförbättrardrömmar? Det är viktigt att vi<br />
gör det.<br />
Sofia Walan,<br />
Kristna Fredsrörelsen<br />
Karin Wiborn,<br />
Svenska Baptistsamfundet/Gemensam Framtid<br />
3<br />
En del av Gemensam Framtid
Inledning<br />
Den här skriften består till stor del av material som tidigare har tryckts i informationsfoldrar inför tidigare<br />
års firandet av <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> dagen i Sverige. Här är materialet uppdaterat och sammanställt<br />
till en helhet. Varje kapitel har ett tema som tar sin utgångspunkt i någon aspekt av <strong>King</strong>s liv men<br />
syftet är att inspirera oss att verka i hans anda, här och nu. Sist i varje kapitel finns diskussionsfrågor till<br />
hjälp för den som vill använda häftet som ett studiematerial, kanske till en studiecirkel. För den som<br />
vill gå ännu djupare finns mer material på www.martinlutherking.se i form av en resursbas med texter,<br />
videos, ljud, tips, övningar och en frågesport. Där finns även en lärarhandledning för ungdomsledare<br />
eller skollärare.<br />
4
En kort biografi om <strong>Martin</strong><br />
<strong>Luther</strong> <strong>King</strong><br />
– Vi kan inte leka tillsammans längre har min<br />
pappa sagt, sa <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>s sexåriga kompis<br />
till honom. <strong>Martin</strong>s föräldrar förklarade att det<br />
var för att han var svart och hans lekkamrat vit.<br />
<strong>Martin</strong> blev mycket chockad och bestämde sig för<br />
att hata alla vita. Hans föräldrar sa att det var hans<br />
plikt som kristen att även älska de vita.<br />
När <strong>Martin</strong> började i högstadiet åkte han buss till andra sidan av stan. Reglerna<br />
för bussarna var att svarta endast fick sitta längst bak. Även om de<br />
”vita sätena” var lediga var de svarta tvungna att stå. <strong>Martin</strong> fick alltid åka<br />
längst bak i bussen, som alla andra svarta, men han hade sina tankar längst<br />
fram. Han sa till sig själv ”någon gång ska jag sätta min kropp där mina<br />
tankar är”. När han började college träffade han många vita som också var<br />
emot segregeringen och rasismen. Med dessa möten minskade hans förakt<br />
för de vita alltmer och istället började samarbete växa fram.<br />
Som ung student hade <strong>King</strong> först uppfattningen att segregationen i USA<br />
bara kunde lösas genom ett väpnat uppror. Men en dag hörde han en predikan<br />
om Gandhi* av en man som nyss varit i Indien. <strong>King</strong> blev djupt fascinerad<br />
och lämnade mötet med ett halvdussin böcker om Gandhi och<br />
hans liv. Han förstod då för första gången att kärlekens kraft inte bara kunde<br />
påverka individuella relationer utan även samhället. Efter avslutade studier<br />
fick han jobb som pastor i Dexter Baptist Church i Montgomery, Alabama.<br />
I Montgomery bodde också en kvinna vid namn Rosa Parks. Den första dagen<br />
i december 1955 vägrade hon att flytta sig från den vita avdelningen<br />
i bussen. Hon greps av polisen för sitt brott. Det blev startskottet för medborgarrättsrörelsens<br />
bojkott-kampanj av bussar i Montgomery. Tanken var<br />
att de svarta genom massivt icke-samarbete skulle påverka segregationens<br />
grymma regler. Eftersom bussarna var en del av segregationen bestämde<br />
man sig för att inte åka med dem, utan istället gå eller åka tillsammans i<br />
de få bilar de svarta ägde. <strong>King</strong> och de andra i medborgarrättsrörelsen var<br />
osäkra på om det skulle fungera. Skulle de flesta svarta bojkotta bussarna?<br />
När dagen för bojkottens början kom, den 5 december 1955, blev resultatet<br />
mycket bättre än någon hade vågat hoppas. Nästan 100 procent av de<br />
svarta valde att inte använda bussarna. På kvällen samlades tusentals svarta<br />
i stadens baptistkyrka och lyssnade på <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>s tal: ”Vi är här på<br />
grund av vår kärlek till demokratin, på grund av vår djupa tro att demokra-<br />
5<br />
1<br />
”Någon gång ska jag<br />
sätta min kropp där<br />
mina tankar är.”<br />
Vi är här på grund av<br />
vår kärlek till demokratin,<br />
på grund av<br />
vår djupa tro att demokratin<br />
förvandlad<br />
från papper till handling<br />
är den förnämsta<br />
formen av styrelseform<br />
på jorden ...”
tin förvandlad från papper till handling är den förnämsta formen av styrelseform<br />
på jorden ...” Den kvällen startade en grupp svarta i en baptistkyrka<br />
en rörelse som skulle sprida sig över hela nationen och vars budskap skulle<br />
höras i hela världen.<br />
När medborgarrättsrörelsens motståndare märkte att våld inte kunde stoppa<br />
protesterna tog de istället till massarresteringar. Den lokala domstolen i Montgomery<br />
beslutade att bojkotten var illegal och polisen grep fler än hundra<br />
personer, inklusive <strong>King</strong>. Men elva månader av kamp gav resultat när USA:s<br />
högsta domstol beslutade att Alabamas bussegration stred mot konstitutionen.<br />
En av de lyckliga sa: ”Gud den Allsmäktige har talat från Washington D.C.”<br />
<strong>King</strong> och de andra svarta ledarna ville sprida Montgomerys framgångar i<br />
hela amerikanska södern. Därför bildade de Southern Christian Leadership<br />
Conference (SCLC) där <strong>King</strong> blev ordförande. Han blev en frontfigur för<br />
medborgarrättsrörelsen och åkte runt i söderns olika delar och deltog i flera<br />
ickevåldsaktioner. Bussbojkotterna spreds till många av söderns städer. I<br />
bland annat North Carolina och Atlanta deltog han i sit-ins på restauranger<br />
för att bryta lunchsegregeringen. Han greps vid ett flertal tillfällen, till exempel<br />
i Albany där han anklagades för att ha demonstrerat utan tillstånd<br />
och för att störa freden.<br />
Våren 1963 ledde <strong>King</strong> massdemonstrationer i Birmingham, Alabama, där<br />
de vita poliserna var kända för sina brutala metoder mot svarta. I staden<br />
hade dessutom sjutton svarta kyrkor och hem till ledare i medborgarrättsrörelsen<br />
attackerats med bomber. <strong>King</strong> och hans kollegor menade att<br />
Birmingham skulle bli den tuffaste kampen i hela USA. Om de lyckades<br />
här skulle den rasistiska lagstiftningen i hela USA brytas. Metoderna var<br />
sit-ins på segregerade lunchrestauranger och dagliga demonstrationer. I<br />
sex veckor demonstrerade man och demonstranterna blev fängslade på<br />
löpande band. Den mest uppmärksammade av medborgarrättsrörelsens<br />
alla aktiviteter inträffade den 28 augusti 1963 då fler än 200 000 människor<br />
från hela landet samlades i Washington D.C. under banderollen ”Marsch till<br />
Washington för jobb och frihet”. Vid Lincolns minnesmonument höll <strong>Martin</strong><br />
<strong>Luther</strong> <strong>King</strong> sitt berömda tal: Jag har en dröm.<br />
Vintern 1965 ledde <strong>King</strong> en marsch från Selma till Montgomery. I fyra dagar<br />
vandrade 50 000 människor med målet att de svarta skulle få rösträtt. Året<br />
därpå stod USA:s dåvarande president Lyndon Johnson i kongressen och<br />
prisade modet hos de svarta som hade väckt nationens samvete. Samma år<br />
undertecknade han rösträttslagen (the Voting Rights Act).<br />
<strong>King</strong> menade att mänskligheten har tre problem som är värre än allt annat:<br />
rasism, fattigdom och krig. Under <strong>King</strong>s sista år i livet ägnade han mer och<br />
mer tid åt de två senare problemen. ”Precis som ickevåld har avslöjat hur<br />
otäck rasdiskriminerings är, måste vi nu finna sätt att avslöja och råda bot<br />
på fattigdomen – inte bara yttringarna utan de grundläggande orsakerna”<br />
skrev <strong>King</strong>. År 1966 inledde <strong>King</strong> och hans medarbetare Chicagokampanjen.<br />
Genom ickevåldsliga demonstrationer försökte de få skäliga bostadsområden<br />
för de svarta och bryta fattigdomens ok. Året därpå startade SCLC<br />
en nationell kampanj mot fattigdom. De hade lärt sig att inga framgångar<br />
6<br />
”Jag har en dröm om<br />
att en dag före detta<br />
slavar och slavägare<br />
skall sätta sig ner vid<br />
samma broderskapets<br />
bord på Georgias<br />
röda berg. Jag<br />
har en dröm om att<br />
en dag, till och med<br />
staten Mississippi, en<br />
sntat som försmäktar<br />
i orättvisans och<br />
förtryckets hetta,<br />
skall förvandlas till<br />
en oas av frihet och<br />
rättvisa. Jag har en<br />
dröm om att mina<br />
fyra små barn en dag<br />
skall leva i en nation,<br />
där de inte bedöms<br />
efter färgen på sin<br />
hud utan efter måttet<br />
på sin karaktär”
skördas om inte politikerna konfronterades med ickevåldsliga direktaktioner.<br />
Därför var receptet detsamma mot fattigdomen. Massiva demonstrationer<br />
i Chicago och Washington D.C. genomfördes för att kräva bättre bostäder,<br />
minskad arbetslöshet och löneförhöjning för de fattigaste.<br />
När <strong>King</strong> gav sig in i debatten om Vietnamkriget fick han mycket kritik från<br />
politiker och media men också från andra ledare i medborgarrättsrörelsen.<br />
De tyckte att han skulle hålla sig till kampen mot rasismen och inget annat.<br />
Han funderade mycket på detta men efter att han läst en artikel om<br />
barnen i Vietnam sa han till sig själv: ”Jag ska aldrig hålla tyst om en fråga<br />
som förstör nationens själ och som dödar tusen och åter tusen små barn<br />
i Vietnam.” <strong>King</strong> reflekterade också på sambanden mellan fattigdom och<br />
krig. Han slutsats blev: ”En nation som år efter år spenderar mer pengar på<br />
militärt försvar än på program mot fattigdomen närmar sig andlig död.”<br />
Den 3 april 1968 i Memphis höll <strong>King</strong> sitt sista tal. Där sa han: ”Jag vet inte<br />
vad som kommer att hända nu; vi har några svåra dagar framför oss. Men<br />
det betyder egentligen inte så mycket för mig nu, för jag har varit på bergstoppen.<br />
Och det gör mig detsamma vad som händer. Som alla skulle jag<br />
vilja leva ett långt liv – att leva länge har sin plats. Men jag tänker inte på det<br />
nu. Jag vill bara göra Guds vilja. Och han har låtit mig gå upp på berget. Och<br />
jag har blickat över på andra sidan, och jag har sett det förlovade landet.”<br />
Dagen efter, den 4 april 1968, skjöts <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> ihjäl på ett hotell i<br />
Memphis. Två månader senare dömdes en tidigare känd småbrottsling, James<br />
Earl Ray, för mordet men många frågetecken kvarstår fortfarande kring<br />
vad som hände. <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>s familj har ifrågasatt domen och menar<br />
att fler var inblandade. <strong>King</strong>s nära vän Jesse Jackson som var med under<br />
mordkvällen säger sig vara övertygad om att regeringen var inblandad.<br />
Diskussionsfrågor:<br />
• Vad är det du har lärt dig i skolan om <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>?<br />
• Varför tror du att <strong>King</strong> hatade vita som barn?<br />
• Varför tror du Rosa Parks bröt mot lagen och vägrade flytta sig<br />
från sitt bussäte?<br />
• Varför var det vissa svarta som ville att han inte skulle syssla<br />
med fredsfrågan?<br />
• Har du hört Jag har en dröm talet någon gång? Varför tror du<br />
att det blev så känt?<br />
• Om du levde när <strong>King</strong> sköts ihjäl kommer du då ihåg vad du<br />
gjorde när det hände? Om du inte själv levde då, kanske du<br />
kan fråga en äldre om vad hans liv och död betydde för dem?<br />
• Är det något i berättelsen om <strong>King</strong> som ger dig några idéer<br />
kring vad vi skulle göra för att påverka vårt samhälle idag?<br />
7<br />
”En nation som år<br />
efter år spenderar<br />
mer pengar på militärt<br />
försvar än på<br />
program mot fattigdomen<br />
närmar sig<br />
andlig död.”
<strong>King</strong> om våld och ickevåld<br />
<strong>King</strong>s väg från våld till ickevåld<br />
Det berättas om en händelse 1955 när <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> precis hade anslutit<br />
sig till medborgarrättsrörelsen. En av många aktivister som var på besök<br />
i <strong>King</strong>s hem skulle precis sätta sig då någon skrek till honom: ”Bill, sätt<br />
dig inte! Akta dig för pistolerna i fåtöljen. Du vill väl inte bli vådaskjuten?”<br />
På den tiden hade <strong>King</strong> beväpnade livvakter och hans hus beskrevs som<br />
en arsenal. Trots detta menade han att rörelsen var ickevåldslig. <strong>King</strong> deklarerade<br />
att de inte skulle skada någon om inte motståndarna först skadade<br />
dem. Svarta hade rätt att försvara sig. Då hade han ändå rört sig ifrån<br />
uppfattningen om att segregationen i USA endast kunde lösas genom ett<br />
väpnat uppror, vilket han ansett som student. Vändpunkten för <strong>King</strong> var en<br />
föreläsning om Mohandas (Mahatma) Gandhi som fick honom att tro på att<br />
segregationen i USA kunde besegras med hjälp av ickevåld.<br />
När han blev ledare för ickevåldskampanjen i Montgomery var han en oerfaren<br />
26-årig pastor med begränsad förståelse för och erfarenhet av ickevåld.<br />
Han insåg att han behövde samarbeta med organisationer som hade<br />
mer erfarenhet av denna metod och princip. Han tog därför kontakt med<br />
Fellowship of Reconciliation, den amerikanska motsvarigheten till Kristna<br />
Fredsrörelsen, som skickade ner en av de anställda, Glenn Smiley, till Alabama.<br />
Smiley lärde <strong>King</strong> allt han kunde om ickevåld. Efter ett tag erkände<br />
han till Smiley: ”Vet du, jag känner mig som en hycklare när jag pratar om<br />
ickevåld och ändå har ett gevär.” Efter ytterligare några veckor, i april 1956,<br />
sa han när han mötte Smiley på flygplatsen ”jag har lagt ner svärdet”. De<br />
beväpnade livvakterna och pistolerna i fåtöljerna hade försvunnit för gott<br />
från <strong>King</strong>s liv.<br />
Idén om ickevåld var inte bara en läpparnas bekännelse för <strong>King</strong>. Det visade<br />
han när han höll ett tal i Birmingham 1962. En storvuxen vit man som var<br />
nazist kom fram till honom och slog honom hårt flera gånger i ansiktet.<br />
<strong>King</strong> tog emot slagen utan att skydda sitt ansikte. När flera av <strong>King</strong>s närmaste<br />
medhjälpare hoppade upp för att slå ner den vita mannen ställde sig<br />
<strong>King</strong> i vägen för att skydda sin attackerare. På scenen introducerade <strong>King</strong><br />
mannen som en ärad gäst. Den unge nazisten började gråta i <strong>King</strong>s armar.<br />
Ickevåldets omvandlande kraft är ofta som starkast när man själv utsätter<br />
sig för en risk. ”Man kommer inte till det förlovade landet utan att gå igenom<br />
tuff terräng. Det kan inte finnas växt utan växtvärk”, skrev <strong>King</strong>.<br />
Ickevåldet som befriar alla sidor<br />
<strong>King</strong> började med att kalla metoden som medborgarrättsrörelsen använde<br />
för passivt motstånd men denna beskrivning tolkades ofta felaktigt. Han<br />
8<br />
2<br />
”Ickevåld är ett kraftfullt<br />
och rättfärdigt<br />
vapen. I själva verket<br />
är det ett unikt vapen<br />
i historien, som skär<br />
utan att skada och<br />
stärker personen som<br />
använder det.”<br />
”Jag hade tidigt sett<br />
att den kristna doktrinen<br />
av kärlek genom<br />
den gandhiska ickevåldsmetoden<br />
var en<br />
av de starkaste vapen<br />
för de svarta i kampen<br />
för frihet.”
prövade termen soul force (själskraft), en översättning av Gandhis term<br />
Satyagraha (bokstavligt: ”hålla fast vid sanningen”), men den blev aldrig<br />
populär. Till slut fastnade han för ordet nonviolence (ickevåld). Orsaken till<br />
att vi använder detta ord är att Gandhi lanserade termen ahimsa som är<br />
sanskrit för just ickevåld. Det är en negation av ordet himsa som betyder<br />
”önska att skada”. För att förstå ickevåldets positiva mening är det viktigt<br />
att förstå att sanskrit fungerar annorlunda i jämförelse med de flesta andra<br />
språk. Negationer används ofta i sanskrit för att uttrycka något mycket positivt.<br />
Till exempel är ordet för kärlek ”avera”, bokstavligt icke-hat.<br />
Mohandas Gandhi såg ickevåld som något mycket mer än bara en metod.<br />
”När du konfronteras med en motståndare, vinn över honom med kärlek”,<br />
skrev Gandhi. <strong>King</strong> hade likt Gandhi en stark tro på ickevåldets möjlighet<br />
att förändra människors hjärtan. ”Äkta ickevåld kräver en förståelse för att<br />
de vita förtryckarna och de svarta offren är ömsesidigt bundna i relationer<br />
som trycker ner de bästa instinkterna hos alla inblandade”, skrev <strong>King</strong>. Han<br />
menade att ickevåldet visar på en väg som kan befria både vän och fiende.<br />
Ickevåld i Washington D.C. och Malmö<br />
Tankarna kring ickevåld har inte stannat av sen Gandhi och <strong>King</strong>s tid. Faktum<br />
är att ickevåldsrörelsen i världen idag aldrig har varit större och tankarna<br />
kring ickevåld utvecklas ständigt. En av de större ickevåldsmanifestationerna<br />
i USA under 2007 skedde den 16 mars då tusentals människor från<br />
hela landet deltog i ett demonstrationståg mot Irakkriget. Det hade varit<br />
många fler om inte en kraftig storm och snö-oväder hade ställt in många<br />
flyg och bussar. Slutstation för marschen var Vita Huset i Washington D.C.<br />
där 222 personer arresterades för att olovligt ha bett under flera timmar<br />
utanför presidentens hus. I rättegången sa Mary Pat Brennon, en av de åtalade:<br />
”Vårt land kan och måste bete sig bättre. Brott begås av vår regering,<br />
i vårt namn. Vi gick till Vita Huset inte för att bryta mot lagen men för att<br />
återupprätta lagen.”<br />
En myt om ickevåld är att man måste vara många för att åstadkomma reella<br />
förändringar med hjälp av ickevåld. Ett exempel på detta är en blockad av<br />
en buss i slutet av 1990-talet i Malmö. Skånetrafiken hade en regel att rullstolar<br />
inte fick tas med på deras bussar. Detta tyckte Förbundet Unga rörelsehindrade<br />
var diskriminerande och de körde därför fram sina rullstolar och<br />
ställde sig både framför och bakom en buss. Media började snart uppmärksamma<br />
aktionen. Två dagar senare kallade Skånetrafiken till presskonferens<br />
och sa att förbudet mot rullstolar var borta. ”Det var en otrolig seger”, säger<br />
Jonas Franksson som var med. Han ville åka buss som alla andra och tyckte<br />
också att det var viktigt att folk inser varför samhället borde ge samma rättigheter<br />
till rörelsehindrade som till alla andra.<br />
9<br />
”När du konfronteras<br />
med en motståndare,<br />
vinn över honom med<br />
kärlek.”<br />
Mahatma Gandhi
Våld eller ickevåld?<br />
Medborgarrättsrörelsens strategi var ofta att skapa creative tension (kreativ<br />
spänning), att lyfta fram segregationens orättvisor och tvinga det politiska<br />
systemet att förändras. Man gjorde detta genom att hindra de normala<br />
funktionerna i samhället genom bojkotter, blockader, demonstrationer, sitins<br />
och andra ickevåldsmetoder. Man visste att detta kunde resultera i våld<br />
från poliser, men själv vägrade man att använda våld. ”Ickevåld kräver att<br />
medlen vi använder måste vara så goda som de mål vi försöker uppnå”,<br />
skrev <strong>King</strong>.<br />
Det finns många skäl för rörelser att vägra använda våld. Det kan vara ett<br />
principiellt och etiskt motstånd mot att skada en annan människa, men för<br />
många är det också ett viktigt strategiskt val. Det krävs bara att några få i<br />
en rörelse svarar med våld för att motståndaren ska kunna svartmåla hela<br />
ickevåldsrörelsen. Att porträttera en rörelse som våldsam är ett av de mest<br />
effektiva sätten för en motståndare att minska samhällets stöd för denna.<br />
Ett exempel var under Vietnamkriget där fredsrörelsen i USA förlorade delar<br />
av stödet från allmänheten på grund av några få fall av våld som myndigheterna<br />
lyfte upp och förstorade. Detta är en så effektiv teknik att stater ibland<br />
använder sig av provokatörer från sina egna led som under falskt namn går<br />
in i till exempel demonstrationer och använder våld mot poliser. <strong>King</strong> lärde<br />
ut att en ickevåldsaktivist aldrig ger igen, oavsett provokation. Ju mer man<br />
kan hålla sig till ickevåld, ju fler av ickevåldets frukter kan skördas. Detta<br />
blev mer och mer tydligt för <strong>King</strong> på hans ickevåldsväg, trots hans initiala<br />
tvekan. När han stod vid vägs ände en dag före han mördades sa han: ”Idag<br />
finns det inte längre ett val mellan våld och ickevåld. Valet står mellan ickevåld<br />
och ickeexistens.”<br />
Diskussionsfrågor<br />
• Kan du hitta ett ord som bättre fångar idén bakom ickevåld än<br />
ordet ickevåld?<br />
• Hur lyder din definition av ickevåld?<br />
• Varför är det frestande att använda våld ibland?<br />
• Varför är det viktigt att alla i en ickevåldsrörelse håller sig till<br />
ickevåld i alla lägen?<br />
• Vad kan man göra för att förhindra att vissa tar till våld i en<br />
ickevåldsmanifestation?<br />
• Om det fanns tillfälle där du ville använda våld men inte gjorde<br />
det, hur lyckades du hålla det tillbaka?<br />
• Varför tror vi ofta att våld ger snabbare resultat än ickevåld?<br />
10<br />
”Ickevåld kräver att<br />
medlen vi använder<br />
måste vara så goda<br />
som de mål vi försöker<br />
uppnå.”<br />
”Idag finns det inte<br />
längre ett val mellan<br />
våld och ickevåld.<br />
Valet står mellan<br />
ickevåld och ickeexistens.”
Ickevåld – en strategi för att<br />
förändra världen<br />
Birmingham, Alabama,<br />
långfredagen den 12 april 1963:<br />
”Jag såg mig om i rummet och märkte för första gången att våra mest engagerade<br />
och hängivna ledare var överväldigade av hopplöshet”, mindes<br />
<strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> Jr. denna fredag i april 1963. Åtta långa år hade passerat<br />
sedan medborgarrättsrörelsen tagit sina första stapplande steg i samband<br />
med bussbojkotten i Montgomery. Under de åtta åren hade man vunnit<br />
många små och stora segrar i stad efter stad. Birmingham skulle visa sig<br />
vara den allra största utmaningen för rörelsen för de svartas rättigheter.<br />
Denna stad i Alabama var den mest segregerade av alla städer i USA. Här<br />
var Eugene ”Bull” Connor polischef, medlem i Ku Klux Klan och ökänd för sin<br />
rasism och hårdhänta tag mot de svarta. Frågan på allas läppar var: skulle<br />
ickevåld fungera även här, där myndigheterna verkade beredda att ta till<br />
alla medel för att behålla det rasistiska systemet?<br />
Stämningen i det lilla motellrummet i Birmingham var alltså tryckt. Den<br />
34-åriga <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> lyssnade spänt på rapporterna om hur ickevåldsaktionerna<br />
i staden hade gått. Medborgarrättsrörelsen hade satt ihop<br />
en ickevåldskampanj i tre steg kallad Projekt konfrontation, bestående av<br />
sit-ins vid lunchrestauranger, butiksbojkotter och massdemonstrationer.<br />
Sit-ins och demonstrationer hade redan lett till 300 gripanden på bara en<br />
vecka. Borgenspengarna för alla de fängslade hade gjort att ekonomin var<br />
körd i botten. Många av <strong>King</strong>s kollegor menade att man inte kunde fortsätta<br />
med demonstrationerna när inga pengar fanns kvar. ”Jag måste gå.<br />
Jag ska marschera om jag så ska gå helt ensam”, sa <strong>King</strong> bestämt. En timme<br />
senare gick <strong>King</strong> i protestmarschen. Han var inte ensam. Fler och fler anslöt<br />
sig längs gatan som ledde till centrum i Birmingham. Connor med sina poliser<br />
blockerade vägen för demonstranterna. Framför poliskedjan gick <strong>King</strong><br />
och hans kollegor ner på knä i bön. Brutalt kastades de in i polisbilar och<br />
kördes iväg till den lokala polisstationen. I sin mörka och kalla cell såg <strong>King</strong><br />
ett uttalande i en dagstidning som åtta företrädare för nationens största<br />
trosriktningar hade skrivit. De skrev att <strong>King</strong> och de andra i medborgarrättsrörelsen<br />
inte borde demonstrera. De borde inte bryta mot lagen. Så gjorde<br />
bara extremister. <strong>King</strong>s svar, nertecknat i marginalerna på en tidning, blev<br />
känt som Brev från fängelset i Birmingham. ”Frågan är inte om vi skall vara<br />
extremister, utan vad för slags extremister vi skall vara. Kommer vi att vara<br />
kärlekens eller hatets extremister?” skrev <strong>King</strong> från arresten.<br />
11<br />
3<br />
”Ickesamarbete med<br />
ondska är lika mycket<br />
en moralisk plikt som<br />
samarbete med godhet.”<br />
”Frågan är inte om vi<br />
skall vara extremister,<br />
utan vad för slags extremister<br />
vi skall vara.<br />
Kommer vi att vara<br />
kärlekens eller hatets<br />
extremister?”
Efter åtta dagar släpptes <strong>King</strong> och hans medfångar. Under deras tid i fångenskap<br />
hade fler än 1 000 barn i staden tränats i ickevåld och var beredda<br />
att delta i demonstrationerna. En dag i början av maj vandrade de, två och<br />
två, nerför gatan, sjungande ”Vi vill ha vår frihet!” Polischefen Connor var<br />
redo. Vattenkanoner sköt mot barnen som slungades mot träd och väggar.<br />
Andra barn blev bitna av polishundar. Hundratals av dem greps av polisen.<br />
Dramat sågs av miljontals amerikaner på den nationella televisionen. Några<br />
dagar senare anordnades en ännu större demonstration och Connor hade<br />
återigen ställt upp sina vattenkanoner. Han gav order om de skulle sättas<br />
på, men ingenting hände. Han svor och skrek åt brandmännen: ”Sätt på<br />
vattnet!” men fortfarande hände ingenting. En av brandmännen sa: ”Vårt<br />
jobb är att släcka bränder, inte människor.” När demonstranterna närmade<br />
sig brandmännen gick de åt sidan och släppte förbi dem. Dagen blev känd<br />
som ”mirakelsöndagen”. Det som hade känts som en begynnande nedgång<br />
för medborgarrättsrörelsen hade vänts till seger. Något som bekräftades av<br />
president John F Kennedy i ett tal i juni samma år: ”Nu har tiden kommit<br />
för denna nation att uppfylla dess löfte. Händelserna i Birmingham och på<br />
andra ställen har ökat ropet efter rättvisa i sådan grad att ingen stad eller<br />
stat eller juridiskt organ längre kan ignorera dem.”<br />
Olika sätt att använda ickevåld som strategi:<br />
När man hör ordet ickevåld tänker många på Gandhi och <strong>King</strong>. Men det är<br />
ett stort misstag att tro att ickevåldet slutade med dessa två personer. Faktum<br />
är att ickevåldet aldrig har varit så dominerande som det är i vår tid. De<br />
senaste 30 åren har vår värld upplevt mängder av framgångsrika ickevåldsrevolutioner,<br />
till exempel i Polen 1980, Bolivia 1982, Uruguay 1985, Filippinerna<br />
1986, Östtyskland 1989, Serbien 2000, Madagaskar 2002, Tunisien<br />
och Egypten 2010 och 2011. Ickevåld som strategi och princip används<br />
också framgångsrikt av freds-, rättvise- och miljörörelser världen över i allt<br />
större skala. Särskilt mycket har den globala ickevåldsrörelsen lärt sig de<br />
senaste 100 åren av både framgångar och misslyckanden. Så vilka lärdomar<br />
har man gjort? Här är några exempel:<br />
Stora drömmar och begränsade mål:<br />
Det kan vara avgörande för en rörelse att ha de stora visioner som inspirerar<br />
och driver framåt: en värld där krig är avskaffat, där ingen behöver gå<br />
hungrig och där alla människor behandlas jämlikt. Lika viktigt är det att ha<br />
begränsade mål i specifika aktioner eller kampanjer. Den första ickevåldskampanjen<br />
i medborgarrättsrörelsen i Montgomery 1955 krävde inte ens<br />
att segregeringen på bussarna skulle upphöra, bara att svarta skulle fylla på<br />
bakifrån och vita framifrån på lika villkor och att svarta bussförare skulle anställas<br />
i svarta områden. Mycket blygsamma krav, men framgången inspirerade<br />
miljontals människor i USA till att ta starta fler ickevåldskampanjer<br />
och nå mycket större mål.<br />
Gör motstånd mot det onda och bygg det goda<br />
Många ickevåldsrörelser satsar all kraft på att bekämpa det onda, till exempel<br />
en diktator, utan att fundera så mycket på vad man har som alternativ.<br />
12<br />
Vattenkanoner sköt mot barnen<br />
som slungades mot träd och<br />
väggar.<br />
”Vårt jobb är att<br />
släcka bränder, inte<br />
människor.”<br />
Anonym brandman i Birmingham<br />
som vägrade att attackera<br />
de svarta barnen.<br />
”Motstånd genom<br />
icke våld gör det möjligt<br />
för oss att motsätta<br />
oss det orättvisa<br />
systemet och samtidigt<br />
älska dem som<br />
upprätthåller det.”
Gandhi poängterade ofta att vi bör arbeta mer på att skapa ett gott samhälle<br />
än att göra motstånd mot det dåliga samhället. <strong>King</strong> pratade om att<br />
bygga ”the Beloved Community” – det kärleksfulla samhället, där alla människor<br />
lever med ömsesidig respekt och samma rättigheter.<br />
Kombinera olika ickevåldsmetoder:<br />
Att planera en ickevåldskampanj är lite som att måla en tavla. Det blir trist<br />
om man bara använder en eller två färger. Flera färger ger mer liv och det<br />
spelar också stor roll hur man kombinerar färgerna. 1973 skrev den amerikanska<br />
ickevåldsforskaren Gene Sharp trilogin The Politics of Nonviolent<br />
Action, där han listade 198 olika ickevåldsmetoder. Genom att kreativt kombinera<br />
många av de 198 metoderna blir potentialen för att lyckas mycket<br />
högre. Att bara använda en sorts metod, till exempel endast demonstrationer,<br />
är ett misstag många rörelser gör. Jämför till exempel med Birminghamkampanjen<br />
ovan där man använde tre mycket olika ickevåldsmetoder<br />
(sit-ins, butikbojkotter och massdemonstrationer).<br />
Överraska och använd humor:<br />
Amerikanska aktivister som ville uppmärksamma hur leksaker stärker de<br />
traditionella könsrollerna köpte flera hundra talande dockor. Hälften Barbie,<br />
hälften den kamouflageklädde actionhjälten G.I. Joe. De plockade ut<br />
ljudanordningen från alla dockor, och monterade in Barbies i G.I. Joes, och<br />
vice versa. Därefter lade de dockorna i förpackningarna och ställde tillbaka<br />
dem på hyllorna i affärerna. Den julen blev många barn och föräldrar överraskade<br />
när Barbiedockan röt: ”Hämnden är ljuv!” och ”Döda män ljuger<br />
inte!”, medan den med automatvapen och handgranater beväpnade G.I.<br />
Joe med ljus röst utbrast: ”Låt oss planera vårt drömbröllop!” och ”Jag älskar<br />
att gå i skolan. Du med?” Genom att aktivisterna på baksidan av dockorna<br />
hade satt klistermärken med texten ”Ring din lokala tevestation”, såg de till<br />
att medierna hade folk att intervjua när nyheten spreds. Humor är även viktig<br />
i ickevåldskamp där liv och död står på spel. ”Om jag inte hade ett sinne<br />
för humor skulle jag ha tagit livet av mig för länge sedan,” skrev Gandhi.<br />
<strong>King</strong>s 6 steg mot ickevåld<br />
1. Samla information: Lär dig allt du kan om problemet du vill<br />
tackla genom media, enskilda organisationer och genom att<br />
prata med människor som är drabbade av problemet.<br />
2. Utbilda andra: Utrustad med din nya kunskap är det din<br />
uppgift att hjälpa andra runt dig, som till exempel grannar,<br />
släktingar, vänner och kollegor, att bättre förstå problemen i<br />
ditt samhälle. Samla en grupp personer som är pigga på att<br />
arbeta för en lösning. Inkludera de personer som kommer att<br />
påverkas direkt av er kampanj.<br />
3. Förbli engagerade: Acceptera att ni kommer att stöta på<br />
många hinder och utmaningar i ert försök att förändra samhället.<br />
13<br />
”Hämnden är ljuv!”<br />
Barbiedocka<br />
”Låt oss planera vårt<br />
drömbröllop!”<br />
G.I. Joe-docka
Kom överens om hur ni ska uppmuntra och inspirera varandra<br />
längs vägen.<br />
4. Förhandla fredligt: Prata med både de drabbade och de<br />
som orsakar problemen. Använd humor och intelligens när ni<br />
försöker komma fram till lösningar som är bra för samhället i<br />
stort.<br />
5. Använd ickevåldsaktion: Detta steg är ofta använt när förhandlingar<br />
inte leder till resultat eller när människor behöver<br />
få uppmärksamhet kring en fråga.<br />
6. Praktisera försoning: Håll alla aktioner och förhandlingar<br />
fredliga och konstruktiva. Visa alla inblandade på fördelarna<br />
med förändringen, inte vad de måste ge upp för att förändra.<br />
(De sex stegen är tagna och översatta från www.thekingcenter.org)<br />
Diskussionsfrågor<br />
• Om nu ickevåld är så stort och framgångsrikt som detta studiematerial<br />
vill hävda, varför hör och ser vi inte mer av det i<br />
media?<br />
• Vilka associationer – positiva och negativa – ger dig ordet extremism?<br />
Varför?<br />
• Vilka ickevåldsmetoder använder vi oss oftast av i Sverige? Hur<br />
kreativa är vi i användandet av många olika metoder?<br />
• Kommer du på några exempel där man både har försökt göra<br />
motstånd mot något negativt och samtidigt har byggt upp<br />
ett bra alternativ?<br />
• Varför är det viktigt att ha tydliga och begränsade mål?<br />
• Kan du komma på exempel där humor har använts för samhällsförändring?<br />
• Hur ser din ideala ickevåldsaktion/kampanj ut om du får<br />
drömma och ha fria händer?<br />
• I Egypten såg vi under 2011 en mäktig ickevåldsrevolution.<br />
Vilka metoder använde de för att få bort diktatorn Mubarak?<br />
14
<strong>King</strong> och kampen för freden<br />
De bortglömda åren<br />
I januari varje år firas <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>-dagen och <strong>King</strong>s födelsedag över<br />
hela USA. I samband med firandet visas massor av TV-program om <strong>King</strong>s<br />
liv under det tidiga 60-talet och om hans engagemang för medborgerliga<br />
rättigheter. Men när <strong>King</strong>s liv visas upp i dokumentärerna är de tre sista åren<br />
i hans liv ofta som bortblåsta, det menar i alla fall den amerikanska författaren<br />
Norman Solomon. Vad beror det på? Solomons svar är att amerikansk<br />
media stödde <strong>King</strong> i kampen mot rasismen men när han under den senare<br />
delen av livet började kritisera Vietnamkriget och USA:s ekonomiska orättvisor<br />
fördömdes han i media.<br />
I början av Vietnamkriget deltog inte <strong>King</strong> i debatten och var inte med i protesterna<br />
mot kriget. En dag 1967 åt <strong>King</strong> lunch och läste tidskriften Rampart.<br />
Tidningens sidor visade bilder på vietnamesiska barn som hade träffats<br />
av napalm. Efter att ha sett resultatet av vad hans nation gjorde i kriget<br />
kände han sig tvungen att tala ut. ”Att se bort från ondska är det samma<br />
som att tolerera ondska” hade <strong>King</strong> ofta predikat och nu hade han kommit<br />
på sig själv att ha gjort samma misstag.<br />
Rasism, fattigdom och krig<br />
Han hade också utmanats av de unga svarta männen i getton runt om i<br />
USA som ibland tog till våld. <strong>King</strong> sa till dem att Molotov-cocktails och gevär<br />
inte skulle lösa deras problem. Då frågade de honom: ”Men hur är det i<br />
Vietnam? Använder inte vår eget land massivt våld för att lösa problem?” I<br />
sitt mest berömda anti-krigstal ”Beyond Vietnam” som han höll i New York<br />
City den 4 april 1967 sa han: ”Jag visste att jag aldrig kunde kritisera våldet<br />
från de förtryckta i gettona utan att först ha kritiserat den största leverantören<br />
av våld i världen idag: min egen regering.”<br />
Kritiken mot talet var massiv från nästan alla tidningar i USA, men det var<br />
inte bara pressen som visade sitt missnöje. Även vissa av kollegorna i medborgarrättsrörelsen<br />
klandrade <strong>King</strong> för att han gav sig in i debatten kring<br />
Vietnam. De menade att fred och medborgerliga rättigheter inte hörde<br />
ihop. Till dem svarade <strong>King</strong> att man inte kan separera dessa problem. Gång<br />
på gång hänvisade han till det som han såg som mänsklighetens största<br />
problem: rasism, fattigdom och krig, och menade att problemen är starkt<br />
knutna till varandra. Hans kallelse som pastor gjorde också att han inte kunde<br />
ignorera fredsfrågan: ”För mig är kopplingen mellan kyrkan och fredsfrågan<br />
så tydlig att jag ibland förundras över dem som frågar mig varför jag<br />
kritiserar kriget.”<br />
15<br />
4<br />
”Att se bort från<br />
ondska är det samma<br />
som att tolerera ondska”<br />
”Jag visste att jag<br />
aldrig kunde kritisera<br />
våldet från de förtryckta<br />
i gettona utan<br />
att först ha kritiserat<br />
den största leverantören<br />
av våld i världen<br />
idag: min egen regering.”
Krig kan inte vinnas<br />
Under sin studietid ansåg <strong>King</strong> att krig kunde vara att föredra framför att ge<br />
upp för ett totalitärt system. Men när han blev äldre kom han fram till att<br />
den potentiella skadan av moderna krig uteslöt möjligheten att de kunde<br />
leda till något gott. Även före Vietnamkriget hade <strong>King</strong> tagit upp frågan<br />
om krig som en av mänsklighetens största faror. När han tog emot Nobels<br />
fredspris i Oslo 1964 betonade han i sitt tal faran med kapprustningen och<br />
särskilt kärnvapenfaran. ”Mänsklighetens benäghet att gå i krig är ett faktum,<br />
men vår erfarenhet borde säga oss att krig är föråldrat. Inget land kan<br />
säga sig vinna i ett krig.” <strong>King</strong> såg vietnamnkriget som ett symptom på en<br />
djup kris i USA. Med profetisk röst varnade han för att fredsvänner skulle<br />
behöva gå i fredsdemonstration efter fredsdemonstration under krig efter<br />
krig så länge ingen tog itu med roten till problemet. ”Vi måste snabbt gå<br />
från ett sakorienterat samhälle till ett personorienterat samhälle. När maskiner<br />
och datorer, profitbegär och egendomsrättigheter värderas högre än<br />
människor då kommer aldrig den enorma trillingen av rasism, materialism<br />
och militarism att kunna bekämpas.”<br />
Älska fred<br />
<strong>King</strong> nöjde sig inte med att endast kritisera krig. Han gav också röst åt det<br />
som han såg som alternativet. Gandhi hade visat honom att ickevåld inte<br />
endast gällde mänskliga relationer utan också kunde användas när nationer<br />
befann sig i konflikt med varandra. I Nobelprisföreläsningen förespråkade<br />
<strong>King</strong> en satsning på studier kring filosofin och strategin kring ickevåld när<br />
det gäller alla nivåer av mänskliga konflikter, men han poängterade också<br />
att studier och tal inte räcker. ”Det är inte tillräckligt att säga “Vi ska inte kriga”.<br />
Det är nödvändigt att älska freden och vara villiga att göra uppoffringar<br />
för den”, sa <strong>King</strong>. Protesterna mot Vietnamkriget blev de största som världen<br />
hade skådat och många offrade sin frihet i kampen, särskilt de som vägrade<br />
militärtjänstgöring i Vietnam. <strong>King</strong> stödde vapenvägrarna offentligt.<br />
Ett engagemang som fortfarande behövs<br />
<strong>King</strong>s antikrigstal har under det halvsekel som gått sedan de hölls tyvärr<br />
aldrig förlorat i aktualitet. I USA var det många som tog tillfället i akt att protestera<br />
mot Irakkriget på <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>-dagen i början av 2000-talet.<br />
Tusentals människor samlades på gatorna i Seattle för att protestera mot<br />
det kommande kriget. ”Vi är emot kriget för att vi vet att det skulle <strong>Martin</strong><br />
<strong>Luther</strong> <strong>King</strong> ha varit”, sa kommunalpolitikern Larry Gosset. Den 15 februari<br />
2003 genomfördes världens största anti-krigsmanifestationen någonsin<br />
som ett svar på hotet av invasion mot Irak. Demonstrationerna lyckades<br />
inte stoppa invasionen, men med tanke på att Vietnamkriget höll på i flera<br />
år innan de massiva fredsdemonstrationerna började så har fredsengagemanget<br />
på senare tid visat sig kunna mobilisera människor snabbare och<br />
engagemanget är allt mer globalt.<br />
16<br />
”Krig är föråldrat.<br />
Inget land kan säga<br />
sig vinna i ett krig.”<br />
”Vi måste bruka vårt<br />
förstånd till att lika<br />
rigoröst planera för<br />
fred, som vi har gjort<br />
det för krig.”<br />
”Världsfred genom<br />
ickevåldliga medel är<br />
varken absurt eller<br />
omöjligt att uppnå.”
Tyvärr är de hot <strong>King</strong> pratade om fortfarande minst lika aktuella. Efter kalla<br />
krigets slut minskade de globala militärutgifterna men sedan 1998 har de<br />
gått upp igen, kraftigt. År 2010 uppskattas de globala militära utgifterna till<br />
omkring 11500 miljarder kronor. USA har ökat sina militära utgifter med 80<br />
procent sedan 2001. <strong>King</strong>s hemland står för 43 procent av världens totala<br />
militära satsning (www.sipri.org). Kärnvapnen som <strong>King</strong> var stor motståndare<br />
mot, har inte försvunnit. Trots ickespridningsavtalet som skrevs under<br />
1970 där kärnvapenländerna lovade att nedrusta alla kärnvapen och president<br />
Obamas hoppfulla ord har väldigt lite hänt. Istället ser vi en utveckling<br />
av nya typer av kärnvapen.<br />
Fredlig närvaro<br />
Fredsrörelsen har inte tusentals miljarder kronor till sitt förfogande men<br />
gör mycket med knappa resurser. Många av Sveriges fredsrörelser är närvarande<br />
i länder som befinner sig i väpnad konflikt. Kristna Fredsrörelsen<br />
skickar fredsobservatörer till Mexiko, Guatemala och Colombia för att med<br />
preventiv närvaro förebygga våld och öka människorättsförsvarares säkerhet<br />
och handlingsutrymme. Liknande uppgifter har de ekumeniska följeslagarna<br />
som åker till Israel och Palestina för Kyrkornas Världsråd. I Sverige<br />
är det Sveriges Kristna Råd som är huvudman för projektet som kallas EAPPI<br />
(Ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina). Den svenska<br />
fredsrörelsen är ofta aktiva i media för att kritisera regeringen när de satsar<br />
mer pengar på upprustning och utökad vapenexport än på att förebygga<br />
konflikter. Kritiken har varit kraftig mot det enormt dyra stridsflygplanet JAS<br />
39 Gripen och försäljning av JAS till fattiga länder som till exempel Sydafrika.<br />
På andra områden sker det ett gott samarbete med regeringen som till<br />
exempel när det gäller Parlamentarikerforum kring lätta vapen, där parlamentariker<br />
från ett tiotal länder träffas för att diskutera hur man med lagar<br />
kring begränsningen av lätta vapen som pistoler.<br />
Just nu ser det ut som om de militära krafterna har ett fast grepp om vårt<br />
jordklot. Men detta kan ändras snabbare än vi anar. USA och Europa upplever<br />
allvarliga ekonomiska kriser. En av orsakerna är att de politiska ledarna<br />
har spenderat lånade pengar på militär och krig. De ickevåldsliga revolutionerna<br />
i Tunisien och Egypten har samtidigt visat vilken stark positiv kraft<br />
för förändring som ickevåldet kan vara. Krisen och revolutionerna kan leda<br />
både till mer våld och till mer ickevåld men <strong>King</strong>s erfarenheter och den tradition<br />
som han är en del av visar att vi som medborgare kan vara med och<br />
styra utvecklingen. Om ickevåld ska ersätta militära krafter beror i hög grad<br />
på oss själva. Genom att fler ser ickevåldets kraft kan vi pressa våra politiker<br />
att nedrusta (eller avsätta dem), lösa konflikter och förändra samhället utan<br />
våld. Framtidens internationella politik kan byggas på tillit och samarbete -<br />
som i <strong>King</strong>s vision om the Beloved community.<br />
17<br />
”Vi talar hängivet<br />
om freden, men på<br />
samma gång arbetar<br />
vi oförtrutet på att<br />
förbereda kriget.”<br />
EAPPI – Ekumeniska följeslagarprogrammet<br />
i Israel och<br />
Palestina<br />
”Sann fred är inte<br />
enbart frånvaron av<br />
konflikt, det är närvaron<br />
av rättvisa.”<br />
”Fred är inte bara ett<br />
avlägset mål som vi<br />
söker, utan ett medel<br />
med vilket vi når<br />
målet.”
Diskussionsfrågor<br />
• Varför nämns så sällan <strong>King</strong>s motstånd mot krig?<br />
• Är det rimligt att koppla ihop problemen rasism, krig och<br />
orättvisa med varandra som <strong>King</strong> gjorde?<br />
• Finns det skäl att tro att den globala fredsviljan är större idag<br />
än på <strong>King</strong>s tid?<br />
• Hur stora paralleller kan man dra mellan Vietnamkriget och<br />
krigen i Afghanistan och Libyen? Hjälper parallellerna något i<br />
fredskampen?<br />
• Hur kan man använda ickevåld i kampen för fred?<br />
• Varför valde man att använda väpnat våld i Libyen för att bekämpa<br />
diktatorn när det gick med ickevåld i Egypten?<br />
• Var är fördelar och nackdelar med att använda våld kontra<br />
icke våld i en nationell eller internationell konflikt, på lång och<br />
på kort sikt?<br />
• Vad kan du och jag göra för freden idag?<br />
18<br />
”Om vi utgår ifrån att<br />
livet är värt att leva<br />
och att människan<br />
har rätt att överleva,<br />
då måste vi hitta ett<br />
alternativ till krig.”
<strong>King</strong> och visionen<br />
som drivkraft för förändring<br />
När <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> precis hade kommit hem efter att ha tagit emot Nobels<br />
fredspris 1964 fick han ett möte med president Lyndon Johnson. Han<br />
sa till presidenten att det var dags att få igenom en rösträttslag som skulle<br />
ge också de svarta rösträtt. Johnson sa att det skulle vara politiskt omöjligt<br />
att få igenom en sådan förändring i kongressen inom de närmsta fem till<br />
tio åren. <strong>King</strong> vägrade vänta så länge och som svar arrangerade medborgarrättsrörelsen,<br />
med <strong>King</strong> i spetsen, marschen från Selma till Montgomery<br />
för rösträtt till alla. Många av de fredliga demonstranterna blev slagna blodiga<br />
av polisen. Efter detta tog det bara fem månader att få igenom rösträttslagen<br />
i kongressen. I boken God’s Politics skriver Jim Wallis om denna<br />
händelse: ”<strong>King</strong> hade vänt vinden.” Han och medborgarrättsrörelsen hade<br />
genom sin vision och genom ickevåldsliga aktioner ändrat det politiska klimatet<br />
och opinionen i USA, och banade väg för nya politiska landvinningar<br />
för rättvisa.<br />
Det kärleksfulla samhället<br />
Visioner kan ibland verka flummiga och sakna koppling till verkligheten.<br />
Kanske har vi fått för många löften från våra politiker som inte har genomförts?<br />
Men faktum är att visioner är livsviktiga. För hur kan vi och vårt samhälle<br />
utvecklas om vi inte vet vad målet är? <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> är kanske<br />
världens mest kända visionär. Miljoner människor har inspirerats av orden<br />
”Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation,<br />
där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär”<br />
som han sa i sitt berömda tal i Washington D.C. 1963.<br />
En vision <strong>King</strong> bar med sig under hela sin aktiva tid i medborgarrättskampen<br />
kallade han The Beloved Community. På svenska skulle vi kanske säga<br />
Det kärleksfulla samhället. Han pratade om denna vision när han tog emot<br />
Nobels fredspris 1964: ”En världsvid gemenskap som lyfter medborgerlig<br />
omsorg bortom stam, ras, klass och nation är i verkligheten ett rop på en<br />
allomfattande och villkorslös kärlek för alla människor.” För <strong>King</strong> var detta<br />
inte någon utopi. Det var ett realistiskt mål som skulle kunna nås av en<br />
kritisk massa av människor som trodde på filosofin och metoderna bakom<br />
ickevåld, och som tränades i dem.<br />
Kritiserade nutiden och trodde på morgondagen<br />
<strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> var en obotlig optimist. Trots många motgångar och<br />
den diskriminering han mötte under större delen av sitt liv hade han stort<br />
19<br />
5<br />
”Jag tror att obeväpnad<br />
sanning och villkorslös<br />
kärlek kommer<br />
att få sista ordet i<br />
verkligheten.”<br />
”En världsvid gemenskap<br />
som lyfter<br />
medborgerlig omsorg<br />
bortom stam, ras,<br />
klass och nation är i<br />
verkligheten ett rop<br />
på en allomfattande<br />
och villkorslös kärlek<br />
för alla männi skor.”
hopp om att mänskligheten skulle kunna leva i fred och rättvisa, som bröder<br />
och systrar över alla nationsgränser. <strong>King</strong> hade inte bara en vision om<br />
hur han ville att en framtida värld skulle se ut. Han var också skarpt kritisk<br />
mot sin samtid. När han för första gången kritiserade Vietnamkriget i<br />
”Bortom Vietnam-talet” (1967) sa han: ”USA är den största våldsutövaren i<br />
världen idag”. Det han tyckte allra sämst om var hycklande ledare: ”De stora<br />
maktblocken talar om att sträva efter fred, samtidigt som de höjer en försvarsbudget,<br />
som redan sväller över alla bräddar, ökar ut redan skräckinjagande<br />
arméer och konstruerar ännu effektivare förstörelsevapen.” /…/”När<br />
jag nu hör folkens ledare på nytt tala om fred, medan de förbereder krig,<br />
blir jag betänksam.” (boken Kaos eller gemenskap?, 1967)<br />
”Omoderna” orättvisor<br />
Idag har vi svårt att förstå att slaveri och apartheid kunde existera utan att<br />
fler reagerade och försökte stoppa det. Vilka orättvisor kommer våra barnbarn<br />
att fråga oss om när vi blir gamla? Kanske frågar de varför vi slösade<br />
med jordens resurser utan tanke på kommande generationer? Kanske frågar<br />
de varför vi lät tiotusentals barn dö varje dag när det fanns tillräckligt<br />
mycket mat att äta för alla? Under <strong>King</strong>s sista år i livet vidgades hans perspektiv<br />
och han kämpade inte bara för de svartas rättigheter i USA. Han<br />
såg fattigdomen och den stora klyftan mellan rika och fattiga som ett av<br />
mänsklighetens allra största problem. ”Armodet är inget nytt. Vad som är<br />
nytt är emellertid, att vi nu äger resurserna att göra slut på det.”/.../Varför<br />
skall det finnas hunger och brist i något enda land, i någon enda stad, vid<br />
något enda bord, när människan äger resurserna och kunskaperna för att<br />
fylla hela den mänskliga tillvarons grundläggande behov?” (Kaos eller gemenskap?<br />
1967)<br />
Visionen i praktiken<br />
Vem av oss skulle inte skriva under på att alla människor ska ha mat på<br />
bordet? Men <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> visste att sådant inte händer av sig självt.<br />
Det krävs konkreta politiska handlingar och en vilja att genomföra dem.<br />
Det är när visionen och vägen dit blir konkret som den blir kontroversiell.<br />
<strong>King</strong> föreslog en rad ekonomiska program som han trodde skulle utrota<br />
fattigdomen i USA om de genomfördes. Bland annat rekommenderade<br />
han en garanterad årsinkomst för alla medborgare och arbete för alla. För<br />
att utrota den globala fattigdomen föreslog han omfattande insatser för<br />
Asien, Afrika och Sydamerika, där världens rika länder skulle ge två procent<br />
av sin nationalinkomst årligen under en period av tio eller tjugo år till hjälp<br />
åt utvecklingsländerna. Idag är det inget land i världen som ens kommer i<br />
närheten av denna biståndsnivå.<br />
Vision och handling är ett<br />
FBI utsåg <strong>King</strong> till den ”farligaste och effektivaste negerledaren i landet”.<br />
Det var inte bara på grund av att han hade radikala visioner eller att han<br />
20<br />
”Varför skall det finnas<br />
hunger och brist<br />
i något enda land,<br />
i någon enda stad,<br />
vid något enda bord,<br />
när människan äger<br />
resurserna och kunskaperna<br />
för att fylla<br />
hela den mänskliga<br />
tillvarons grundläggande<br />
behov?”<br />
”Kapitalismen kan<br />
leda till en materialism<br />
lika farlig som<br />
den teoretiska materialismkommunismen<br />
lär.”
var kritisk mot sin regerings politik. Det berodde mestadels på att han och<br />
hans medborgarrättsrörelse agerade ut sina visioner genom ickevåld – direkt<br />
aktion, bojkotter och massprotester. När <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> tog emot<br />
Nobels fredspris 1964 utvecklade han sina idéer kring hur visionen skulle<br />
förverkligas. ”Vi kommer att använda direkt aktion mot orättvisor trots att<br />
regeringen och andra officiella organ låtit bli att agera. Vi kommer inte att<br />
lyda orättfärdiga lagar eller orättvisa regler. Vi kommer att göra det fredligt,<br />
öppet och glatt, för vårt mål är att övertyga. Vi använder ickevåldsmetoder<br />
för att vårt mål är ett samhälle i fred. Vi kommer att försöka övertyga med<br />
ord, men om våra ord inte räcker till kommer vi att försöka övertyga genom<br />
våra handlingar. Vi kommer alltid att vara villiga att samtala och söka kompromisser,<br />
men vi är redo att lida om det blir nödvändigt och till och med<br />
riskera våra liv för att bli vittnen för sanningen på det sätt som vi uppfattar<br />
den.”<br />
Vapen eller mat?<br />
Våld, krig, tortyr, fattigdom och naturkatastrofer – knappt en dag går utan<br />
att sådana nyheter når oss. Det är lätt att tänka att det inte är någon idé<br />
att göra något, för ”allt bli ju ändå bara sämre”. Men faktum är att mycket<br />
har förbättrats sen <strong>King</strong>s tid. En undersökning från Human Security Centre<br />
(2010) visar att de största krigen (de som dödar fler än 1000 personer per<br />
år) har minskat med 78 % sedan 1988. Fler barn än någonsin går i skolan<br />
och fattigdomen i världen har aldrig varit mindre utbredd. Ett exempel är<br />
Iran som lyckades minska barnadödligheten från 191 barn per tusen födda<br />
till 42 barn på trettio år (Blir världen bättre?, Staffan Landin, UNDP). Dessa<br />
framsteg kan vi glädja oss åt. Samtidigt kan vi inte slå oss till ro förrän det<br />
finns mat på varje bord, som var <strong>King</strong>s vision. Fortfarande finns mycket att<br />
göra. Idag har nästan en miljard människor inte råd att äta sig mätta. Samtidigt<br />
spenderar världen i genomsnitt 1700 kr per person och år på vapen<br />
och militär. Om vi spenderade en bråkdel av världens militära utgifter på<br />
insatser för att bekämpa fattigdomen och om vi lyckades förändra strukturella<br />
orättvisor, skulle ingen behöva svälta och alla skulle kunna få gå i skolan.<br />
Det handlar i grunden om hur vi fördelar våra gemensamma resurser<br />
och hur mycket politisk vilja det finns till global rättvisa.<br />
Ett unikt löfte till världen<br />
År 2000 gav världens ledare, som hade samlats på ett FN-möte, ett unikt<br />
löfte till världens fattiga. De lovade att ”befria våra medmänniskor – män,<br />
kvinnor och barn – från den extrema fattigdomens ovärdiga och omänskliga<br />
förhållanden” senast 2015. Detta löfte, som kallas Milleniemålen, består<br />
av åtta mål, bland annat att alla barn ska gå i grundskolan och att fattigdom<br />
och hunger ska halveras. Löftet är ett steg på vägen mot en bättre<br />
värld men det och liknande visioner kommer sannolikt aldrig att infrias om<br />
inte du och jag gör något. Det är sällan som världsledare och politiker ensamma<br />
står för världsomvälvande förändringar. Det är i princip alltid rörelser,<br />
föreningar och grupper av engagerade människor som står bakom och<br />
21<br />
” Vi kommer inte att<br />
lyda orättfärdiga<br />
lagar eller orättvisa<br />
regler. Vi kommer att<br />
göra det fredligt, öppet<br />
och glatt, för vårt<br />
mål är att övertyga.”<br />
”Vad kan vi göra?<br />
Svaret är enkelt: föd<br />
de fattiga, kläd de<br />
nakna, hela de sjuka.<br />
Var kan vi förvara<br />
våra livsmedel? På<br />
nytt är svaret lika<br />
enkelt: I de skrumpna<br />
magarna på miljontals<br />
Guds barn,<br />
som varje kväll går<br />
hungriga till sängs,<br />
finns plats - utan<br />
lagringskostnader.<br />
Vi kan använda våra<br />
oerhörda materiella<br />
resurser för att sopa<br />
bort fattigdomen från<br />
jorden.”<br />
Förenta Nationerna
driver på. Vi behövs alla, stora som små, för att vända vinden, för att göra<br />
de politiska förändringarna möjliga. Det finns otaliga exempel, i dåtid och<br />
nutid, på hur engagerade grupper av människor har förändrat världen till<br />
det bättre. De flesta av dessa organisationer har visioner som driver dem.<br />
Internationella Jordens vänner, med omkring en miljon medlemmar världen<br />
över, mobiliserar för ett samhälle som lever i harmoni med naturen.<br />
Världsbutikerna för rättvis handel arbetar för rättvisare globala handelsstrukturer.<br />
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samlar tusentals namn för<br />
att stoppa svensk vapenexport till diktaturer och nätverket Ofog arrangerar<br />
ickevåldsläger mot hemliga militära övningsområden. Dessa och tiotusentals<br />
andra organisationer, nätverk och grupper över hela världen arbetar<br />
med visioner om en bättre värld. Genom våra handlingar är det vi som bestämmer<br />
vilka visioner som ska leva eller dö imorgon.<br />
Diskussionsfrågor<br />
• Vilken är din vision för världen?<br />
• Hur skulle ”A Beloved Community – ett kärleksfullt samhälle”<br />
se ut i dagens Sverige?<br />
• Kommer fattigdomen att vara utrotad på jorden om 50 eller<br />
kanske 100 år? Vad och vilka människor beror det på?<br />
• Om du skulle skriva ett eget tal, likt <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>s klassiska<br />
tal med orden ”Jag har en dröm…”, vad skulle du då ta<br />
upp?<br />
• Hur skulle du kunna engagera dig för att bidra till ”ett kärleksfullt<br />
samhälle”, eller för att motverka orättvisor?<br />
• Vad är det som gör att politiska ledare ofta satsar mer på vapen<br />
än på fattigdomsbekämpning?<br />
• Ge exempel på grupper och rörelser som har ”vänt vinden”<br />
– förändrat opinionen och politiska beslut genom sina handlingar.<br />
22
Efter <strong>King</strong> – ickevåld som<br />
formar framtiden<br />
3 april 1968, Memphis, Tennessee. På motellet<br />
Lorraine där de alltid brukade bo när de var i staden,<br />
låg <strong>King</strong> i sängen och försökte sova. Trots<br />
att han var utmattad kunde han inte komma till<br />
ro. De senaste åren hade varit tunga för honom,<br />
mycket tunga. Oavbrutet hade han rest runt och<br />
hållit tal, druckit för mycket alkohol, sovit för lite,<br />
ätit för mycket. Men det var inte bara hans kropp<br />
som var slut, utan också hans själ.<br />
Han hade lagt ner sitt allt i the Poor people’s campaign – en kampanj för<br />
ekonomiska rättigheter. Tanken var att fattiga från hela landet skulle inta<br />
Washington D.C., lägga sig på vägar, blockera sjukhus tills de fattiga fick<br />
vård, och ockupera kongressen tills politikerna tog beslut om ett omfattande<br />
välfärdsprogram för de fattigaste. Det var en järv plan. För järv, tyckte<br />
de flesta, även i hans allra närmaste krets. Orealistisk, tyckte andra. I brist<br />
på stöd för sitt kärleksprojekt kände <strong>King</strong> sig ensam. Dessutom hade han<br />
problem i sitt äktenskap. Ibland lekte han med tanken att ta ett sabbatsår.<br />
Kanske undervisa på ett litet college, eller åka till Schweiz eller någonstans i<br />
Afrika och bara ta det lugnt. Men innerst inne visste han att det var omöjligt.<br />
Ansvaret var för stort för att fly ifrån. Han funderade på rubriken till predikan<br />
för nästa söndag. ”Varför USA kanske kommer till helvetet” skulle den heta.<br />
Han påminde sig själv om att ringa sin kyrka för att få med rubriken i gudstjänstprogrammet.<br />
Trots alla tankar som for runt i huvudet lyckades <strong>King</strong><br />
komma in i en halvsömn. Plötsligt ringde telefonen bredvid honom. Det<br />
var hans vän och närmaste kollega Abernathy. Han stod och skulle hålla ett<br />
tal till knappt 2000 renhållningsarbetare. <strong>King</strong> och Abernathy hade kommit<br />
till Memphis för att stödja arbetet i deras fackliga kamp. ”De vill att du ska<br />
komma och tala till dem” sa Abernathy i andra luren.<br />
När <strong>King</strong> stod framför arbetarna började han prata om de djupa problemen i<br />
deras nation och runt om i världen. ”Världen är en enda röra. Vårt land är sjukt.”<br />
Men trots alla problem, i USA och i hans eget liv, hittade han i talet ändå tillbaks<br />
till hoppet. ”Något håller på att hända i världen. Folkmassorna reser sig. Och<br />
oavsett var de samlas, om det är i Johannesburg, Sydafrika; Nairobi, Kenya; Accra,<br />
Ghana, New York City; Atlanta, Georgia; Jackson, Mississippi; eller Memphis,<br />
Tennessee – så säger rösterna alltid samma sak: ”Vi vill vara fria.” Svetten dröp<br />
23<br />
6<br />
”Något håller på att<br />
hända i världen. Folkmassorna<br />
reser sig.”
från <strong>King</strong>s panna och tårar samlades i hans ögon denna fuktiga kväll i södra<br />
USA. ”Jag har varit på bergstoppen. Och jag har tittat över. Och jag har sett det<br />
förlovade landet. Jag kanske inte kommer dit med er. Men jag vill att ni ska veta<br />
ikväll, att vi, som ett folk, kommer att nå det förlovade landet!”<br />
Dagen efter skjöts <strong>King</strong> ihjäl utanför motellet.<br />
Ledarna skräms med terrorism istället<br />
för kommunism<br />
Mycket har förändrats sedan <strong>King</strong> dödades den 4 april 1968 men mycket<br />
är fortfarande sig likt. På hans tid motiverade ledarna militära satsningar på<br />
grund av hotet mot kommunismen. Idag säger de ofta att det är på grund<br />
av terrorismen. Sedan terrorattackerna den 11 september 2001 har USA<br />
satsat enorma summor på att bekämpa terrorism. I landet jobbar 854 000<br />
människor på topphemliga säkerhetsbefattningar. Ingen vet vad det kostar<br />
eller vad de gör. Den engelska tidningen The Guardian beräknar att över<br />
150 000 människor hittills har dödats i kriget mot terrorismen. Liksom på<br />
<strong>King</strong>s tid dör barn världen över för att man satsar på militär och ”säkerhet”<br />
istället för på basala livsuppehållande insatser, som rent vatten och sjukvård.<br />
I världen idag dör 21 000 barn om dagen av svält och sjukdomar som<br />
kunde ha förhindrats med en vaccination för några kronor.<br />
Arabiska våren och ickevåld sprider sig<br />
Men långtifrån allt är nattsvart. <strong>King</strong> stannade inte vid berättelsen om en<br />
värld i kaos. Som den pastor han var beskrev han med bibliska metoforer<br />
att han, liksom Moses, hade sett det förlovade landet – en framtid byggd<br />
på samarbete, respekt och jämlikhet snarare än förtryck, egoism och elitism.<br />
Inte heller idag har vi nått dit men vi kan se frön till en annan värld i de ickevåldsmanifestationer<br />
som sker med ökad styrka runt om i världen. I Tunisien<br />
reste sig folket, ickevåldsvågen svepte över till Tahrirtorget i Kairo där egyptier<br />
bosatte sig i demokratisk iver med fara för sitt eget liv. Den arabiska våren har<br />
inspirerat till en amerikansk höst. Under hösten 2011 ser vi ickevåldsprotester<br />
på Wall Street i New York City. Kanske kan man se det som en förlängning av<br />
<strong>King</strong>s Poor People’s campaign, den som han aldrig fick se förverkligad. ”Det<br />
vi har här är vad <strong>Martin</strong> <strong>King</strong> skulle ha kallat en revolution” sa Cornel West, en<br />
svart professor med gråsprängt hår från Princeton University, på ett av mötena<br />
på Wall Street. ”En överföring av makt från en liten elit till vanliga människor<br />
av alla färger. Det är en demokratisk process, det är en ickevåldsprocess.<br />
<strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> Jr. skulle le från sin grav” sa professorn och fick jubel<br />
som svar. Som på Tahrirtorget i Kairo är ett tältläger i centrum för protesterna.<br />
Som på medborgarrättsrörelsens tid förekommer det stora demonstrationer<br />
och massgripanden. Polisen på 50- och 60-talet använde vattenslangar och<br />
hundar för att skingra demonstranterna. Dagens amerikanska poliser sprejar<br />
tårgas istället för vatten. Då sa plakaten ”Jag är en man”. Nu säger plakaten<br />
“Om bara kriget mot fattigdom var ett riktigt krig, då skulle vi verkligen lägga<br />
pengar på det” och ”Wall Street är vår gata.”<br />
24<br />
<strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> på balkongen<br />
på motell Lorraine.<br />
”En överföring av<br />
makt från en liten elit<br />
till vanliga människor<br />
av alla färger. Det<br />
är en demokratisk<br />
process, det är en ickevåldsprocess.<br />
<strong>Martin</strong><br />
<strong>Luther</strong> <strong>King</strong> Jr. skulle<br />
le från sin grav”<br />
Professor Cornel West talar till<br />
Occupy Wall Street.<br />
“Om bara kriget mot<br />
fattigdom var ett<br />
riktigt krig, då skulle<br />
vi verkligen lägga<br />
pengar på det.”<br />
Text på plakat under Occupy<br />
Wall Street<br />
Foto: BELA SZANDELSZKY/ap
Världen från puppa till fjäril<br />
Mänskligheten står idag inför flera stora utmaningar och svåra men nödvändiga<br />
förändringar måste göras för vår egen överlevnads skull. Klimatkrisen, en<br />
drastisk minskning av jordens resurser som olja, mineraler, jordbruksmark och<br />
rent vatten samt ökade klyftor mellan rika och fattiga är alla problem som<br />
på sikt hotar hela vår existens. Men mänskligheten är inte dömd på förhand.<br />
Vi kan välja en helt ny väg. ”Vi människor står på tröskeln till en återfödelse<br />
som är lika dramatisk som den hos en puppa till en fjäril” skriver David C.<br />
Korten i sin bok The Great Turning. Fjärilsstadiet kallar han ”Earth community”,<br />
en världsgemenskap. En framtidsvision som liknar <strong>King</strong>s ”The beloved community”,<br />
eller det globala huset, som han ofta pratade om. Denna återfödelse<br />
sker, enligt Korten, med ickevåldsrörelser som vi nu ser i land efter land. Om<br />
vi lyckas kommer dessa att på sikt förändra länders politik, dess institutioner<br />
och lagar, ja även kulturen och hur vi beter oss mot varandra.<br />
<strong>King</strong>s hjältestatus passiviserar<br />
”<strong>King</strong> var ju fantastisk, men vad kan lilla jag göra?” tänker nog många. En<br />
tanke som riskerar att passivisera och förminska våra egna möjligheter att<br />
förändra. ”Genom att upphöja <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>s gärningar till en legendarisk<br />
berättelse som berättas årligen går vi miste om hans mänsklighet<br />
– hans inre och yttre problem – som är lika dina och mina. Genom att hjälteförklara<br />
de vi ser upp till, missar vi insikten om att vi kan göra som han”,<br />
säger den svarte läraren Charles Willie, som var en av <strong>King</strong>s skolkamrater.<br />
<strong>King</strong> var ingen superhjälte och inget helgon. Han var skiträdd för att åka i<br />
fängelse eftersom han där kände sig så ensam. Av yngre aktivister kallades<br />
han feg då han valde att inte åka med på Freedom rides, där svarta och<br />
vita utmanade rasismen genom att gemensamt åka i långfärdsbussar i djupaste<br />
södern. För att vara någon som kämpade för mänskliga rättigheter<br />
brydde han sig påfallande lite om kvinnors rättigheter och lär ha haft svårt<br />
att hantera beslutsamma kvinnor. ”Om folk tror att det var <strong>Martin</strong>s rörelse<br />
då är det mer sannolikt att ungdomar idag tänker att ”Jag önskar verkligen<br />
att vi hade en <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong> här som kunde leda oss”...Om människor<br />
vet hur medborgarrättsrörelsen startade, då skulle frågan istället bli ”Vad<br />
kan jag göra?” säger Diane Nash, en av medborgarrättsrörelsens pionjärer.<br />
Investering i Greenpeace istället för prylar och<br />
pensionsfonder<br />
Någon som inte ställde sig denna fråga var Jonas Paulsson, en framgångsrik<br />
39-årig IT-konsult från Stockholm. Han var för upptagen med att tjäna<br />
pengar och konsumera så mycket som möjligt. Han gillade att resa, långt<br />
och mycket. Om någon nämnde klimathotet sa han ”trams” och något i stil<br />
med ”några grader hit eller dit spelar väl ingen roll”. Men en februarikväll för<br />
snart tre år sedan satt Jonas hemma och ”slösurfade”. När han var inne på<br />
DN:s hemsida fastnade ögat på vinjetten till en artikelserie – Klimathotet<br />
– som handlade om konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Jo-<br />
25<br />
”Vi människor står på<br />
tröskeln till en återfödelse<br />
som är lika<br />
dramatisk som den<br />
hos en puppa till en<br />
fjäril.”<br />
David C. Korten<br />
”Genom att upphöja<br />
<strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>s<br />
gärningar till en<br />
legendarisk berättelse<br />
som berättas<br />
årligen går vi miste<br />
om hans mänsklighet<br />
– hans inre och<br />
yttre problem – som<br />
är lika dina och mina.<br />
Genom att hjälteförklara<br />
de vi ser upp till,<br />
missar vi insikten om<br />
att vi kan göra som<br />
han.”<br />
Charles Willie
nas klickade på första artikeln och på nästa och nästa. Liksom <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong><br />
<strong>King</strong> hade sett bilderna på vietnamesiska barn i en krigszon såg nu Jonas<br />
klimathotet och kände att han inte kunde se bort. Han var tvungen att göra<br />
något. ”Människan har helt enkelt en fantastisk förmåga att förtränga hotfulla<br />
saker och ibland önskar jag att även jag var lite bättre på det” säger<br />
Jonas. Det första han gjorde var att sluta pensionsspara och istället skänka<br />
pengarna till Greenpeace. En betydligt bättre framtidsinvestering, enligt<br />
Jonas. Han engagerar sig också i kampanjen ”Köttfri måndag” som strävar<br />
efter att fler ska äta mer vegetariskt eftersom köttet är en av de största orsakerna<br />
till klimatkrisen*.<br />
Lucia-bojkott av vapenfabrik<br />
I den medelstora orten Eskilstuna har det producerats vapen sedan 1812.<br />
I början tillverkade man bajonetter och gevär, på senare tid granatgevär.<br />
Denna produktion har bidragit till att Sverige är världens största vapenexportör<br />
räknat per person (2010-års siffror). Enligt tradition lussade mellanstadieklasser<br />
för det lokala vapenföretaget Saab Dynamics. Men 2009 när<br />
klassföreståndaren berättade om lussandet satte de 11-åriga tvillingarna<br />
Ellen och Jonna ner foten. De ville inte följa med. ”Vi tycker inte det känns<br />
bra att lussa på ett företag som gör vapen, till exempel missiler som dödar<br />
människor” sa de. Lussandet för Saab skulle ge ett välbehövligt bidrag till<br />
klassresan. Men det argumentet bet inte på de två systrarna: ”Vi vill inte åka<br />
på någon klassresa för sådana pengar, då stannar vi hellre hemma.”<br />
Att vara till för andra långt hemifrån<br />
En del väljer att lämna trygga Sverige för att göra vad de kan för människor<br />
i betydligt mindre stabila områden i världen. En av dem är Sofia Gadelii,<br />
26, från Varberg som nyligen åkte till Guatemala som fredsobservatör för<br />
Kristna Fredsrörelsen. En fredsobservatörs uppgift är att erbjuda internationell<br />
närvaro i områden där personer eller organisationer är hotade. Om<br />
det förekommer brott mot mänskliga rättigheter rapporterar fredsobservatören<br />
detta till ett världsvitt nätverk av organisationer som sätter press på<br />
Guatemalas ledning. ”Jag klarar av det mesta – sova på jordgolv, småkryp,<br />
kackerlackor. Det svåraste är när man inte har vatten. Så jag njuter verkligen<br />
av bekvämligheterna när jag är här hemma – rent vatten ur en kran, en<br />
varm dusch, en mjuk säng...” sa hon i intervju med Hallands nyheter.<br />
Johanna Peterssons bilder från Palestina vandrar från bibliotek till bibliotek i<br />
Sverige. Hon tog bilderna när hon var ”ekumenisk följeslagare”, ett uppdrag<br />
som går ut på att vara en skyddande och observerande närvaro för utsatta<br />
människor i Palestina. Johanna, 30 år från skånska Ljungbyhed, har upplevt<br />
hur det känns att få tårgas i ögonen och varit rädd, men som hon säger ”det<br />
är farligare för palestinier” . ”Jag har följt åtta palestinier och med hjälp av bilderna<br />
tolkat deras syn på ockupationen, deras upplevelser och drömmar. De<br />
drömmer om sådant som vi här bara tar för givet”, berättade hon för lokaltidningen<br />
i Kristianstad. Utställningen heter ”Jag har en dröm” och ja, namnet är<br />
inspirerat av <strong>King</strong>s berömda tal. Människorna hon mötte hade oftast betyd-<br />
26<br />
* I en artikel i Svenska Dagbladet<br />
berättar han om hur<br />
upptagen han var med att<br />
tjäna pengar och konsumera så<br />
mycket som möjligt.<br />
”Vi tycker inte det<br />
känns bra att lussa på<br />
ett företag som gör<br />
vapen, till exempel<br />
missiler som dödar<br />
människor.”<br />
De 11-åriga tvillingarna Ellen<br />
och Jonna.
ligt mindre drömmar än <strong>King</strong>, till exempel att lättare kunna ta sig till arbetet.<br />
Drömmer hon själv om fred i det oroliga området? ”Innan trodde jag att det<br />
var kört, att det aldrig skulle bli fred i Israel och Palestina. Men jag har träffat<br />
så många från båda sidor som är hoppfulla och som brinner. Jag tror ingen<br />
grupp kommer bli hundra procent nöjd men jag tror att det går.”<br />
Jonas, Ellen, Jonna, Sofia och Johanna är alla exempel som inspirerar. Ibland<br />
hamnar vi i situationer i livet då vi själva kan och orkar handla som dem. Men<br />
det är viktigt att komma ihåg att alla som engagerar sig behöver stöd och<br />
uppmuntran. Även om vi själva inte alltid orkar leva som <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong><br />
kan vi göra stor skillnad genom att sprida och prata om goda exempel, uppmuntra<br />
de vi tycker gör något bra och gå med i, eller på andra sätt stödja<br />
organisationer som Kristna Fredsrörelsen - och därmed skapa möjligheter för<br />
människor att stå upp för mänskliga rättigheter och förändra världen.<br />
Vad skulle du vilja att man sa på din begravning?<br />
Två månader före sin död höll <strong>King</strong> en predikan kallad The Drum major<br />
instinct i Ebeneezer church i Atlanta, kyrkan där han växte upp. I predikan<br />
lyfte han faran i att vilja vara förmer än andra, att alltid sträva efter att gå<br />
först, så som en trumslagare som går främst i ett marcherande band. Ofta<br />
var det <strong>King</strong> som syntes i media och vid massprotester under medborgarrättsrörelsens<br />
storhetstid på 60-talet i USA. Men det var ingen roll som han<br />
egentligen själv hade valt. Den hade valts åt honom. Vem som syns mest<br />
eller får leda en rörelse är långt ifrån viktigast, förmedlade han i sin predikan.<br />
Däremot är det viktigt hur man förvaltar sitt liv, vad man gör av sina<br />
egenskaper och gåvor. I slutet av predikan talade han om sin egen begravning.<br />
”Jag skulle vilja att någon sa på den dagen att <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> försökte<br />
att älska någon. Jag skulle vilja att någon sa på den dagen att jag försökte<br />
ha rätt när det gällde krigsfrågan. Jag skulle vilja att någon sa på den dagen<br />
att jag försökte att älska och tjäna mänskligheten.”<br />
Diskussionsfrågor<br />
• Vad skulle du vilja att människor sa om dig vid din begravning?<br />
• Vad finns det för problem med att se <strong>King</strong> som ofelbar?<br />
• Det finns många utmaningar i världen att ta tag i. Vilka skulle<br />
du helst engagera dig i?<br />
• Ellen, Jonna, Jonas, Sofia och Johanna – kan du känna igen<br />
dig själv i dem? Varför eller varför inte?<br />
• Hur bedömer du chanserna att ställa om vårt samhälle till något<br />
som liknar det Korten beskriver som Earth community eller <strong>King</strong>s<br />
kärleksfulla samhälle? Vad måste till för att detta ska skapas?<br />
27<br />
”Jag har följt åtta<br />
palestinier och med<br />
hjälp av bilderna<br />
tolkat deras syn på<br />
ockupationen, deras<br />
upplevelser och<br />
drömmar. De drömmer<br />
om sådant som<br />
vi här bara tar för<br />
givet.”<br />
Johanna Petersson. följeslagare<br />
i Palestina<br />
”Jag skulle vilja att<br />
någon sa på den dagen<br />
att <strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong><br />
försökte att älska<br />
någon. Jag skulle vilja<br />
att någon sa på den<br />
dagen att jag försökte<br />
ha rätt när det gällde<br />
krigsfrågan. Jag<br />
skulle vilja att någon<br />
sa på den dagen att<br />
jag försökte att älska<br />
och tjäna mänskligheten.”
<strong>Martin</strong> <strong>Luther</strong> <strong>King</strong>-dagen<br />
Tredje måndagen i januari varje år.<br />
www.martinlutherking.se