Ta ansvar för din upphovsrätt - Sveriges Arkitekter

Ta ansvar för din 

upphovsrätt 

En skrift om din upphovsrätt och hur du skyddar 

ditt arbetsresultat. 

Innehåller råd och malltexter att användas i olika 

sammanhang då arbetsresultatet behöver skyddas.

Ta ansvar för din 

upphovsrätt 

En skrift om din upphovsrätt och hur du skyddar 

ditt arbetsresultat. 

Innehåller råd och malltexter att användas i olika 

sammanhang då arbetsresultatet behöver skyddas. 

Staffan Carenholm

Sveriges Arkitekters ArkitektService AB 

© Staffan Carenholm, 2007 

Form: Sveriges Arkitekter, Ina Flygare 

Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm 2007 

ISBN: 978-91-975469-4-2

Inledning 

Alla arkitekter har ett ansvar för att slå vakt om värdet av sitt arbete. Att känna till hur 

upphovsrätten fungerar är i det sammanhanget av central betydelse. Det finns många 

uppfattningar, och ännu fler missuppfattningar, om upphovsrätten. Genom denna 

skrift försöker vi, relativt ingående, reda ut begreppen och ger samtidigt råd och tips 

om hur man på bästa sätt kan skydda resultatet av sitt arbete. I första hand behandlar 

skriften skydd av digitala bilder och annat presentationsmaterial samt datafiler. 

Det finns i sammanhanget anledning att påminna om att Sveriges Arkitekter i sina 

etiska regler intagit en bestämmelse om att det är varje medlems skyldighet att aktivt 

hävda och bevaka sin upphovsrätt, bl a genom att märka sitt arbetsresultat med uppgift 

om upphovsman. Regel nr 9 i Sveriges Arkitekters etiska regelverk lyder: Arkitekten 

skall märka sitt arbetsresultat med uppgift om upphovsman och i övrigt aktivt hävda 

och bevaka sin upphovsrätt. 

Upphovsrättens olika aspekter tillhör arkitektens vardag. Frågor om ägande- och nyttjanderätt, 

plagiat, namnangivelse samt avvikelser från arkitektens projektering och 

anvisningar är sådant som dagligen medför problem för projekterande arkitekter. 

Problemen är inte nya. Arkitekter 

har brottats med dessa frågor under 

decennier, vilket kan illustreras av 

en, numera nästan 50 år gammal, 

mem-teckning (arkitekten Mats Erik 

Molander) som i överförd bemärkelse 

elegant beskriver en del av problematiken, 

den som närmast gäller 

frångående av arkitektens projektering 

och rådgivning. 

Idag tycker inte sällan både privata 

beställare i form av byggherrar och 

större entreprenörer samt många 

offentliga upphandlare att det är 

självklart att de ska ha evig och oinskränkt 

nyttjanderätt till arkitekters 

arbeten, alldeles oavsett sammanhang 

eller faktiskt behov därav. Det 

är tyvärr alltför sällan arkitekterna 

protesterar. Både stora och små

företag skriver oreflekterat bort sina rättigheter, sannolikt i en 

överdrivet välvillig ambition att vara kunden till lags. Man behöver 

dock inte vara så undfallande, vilket visas senare i detta 

kapitel. 

Framgångsrik formgivning och design blir snabbt stulen eller 

plagierad. Så snart det handlar om möjliga större kommersiella 

värden dyker plagiatörerna upp. Uppenbara intrång i upphovsrättigheter 

går att komma till rätta med, men det kräver både 

bestämdhet, tålamod och resurser för att värna sina rättigheter. 

Men även resultatet av ”arkitektens vardagsarbete” behöver 

skyddas. Allt resultat av intellektuella prestationer har alltid ett 

värde som i något sammanhang inbjuder till otillåtet nyttjande. 

Därför bör man göra till regel att, på lämpligt sätt, skydda allt det arbete man åstadkommer 

i sin dagliga yrkesutövning. För att kunna vidta rätt åtgärder måste man dock vara 

bekant med upphovsrättens grunder och vilka principer upphovsrättsskyddet grundar sig 

på. 

Denna skrift består av två delar. I den första delen ges praktiska råd om hur du kan 

skydda din upphovsrätt i olika avseenden och oberoende av om du arbetar som arkitekt, 

landskapsarkitekt, inredningsarkitekt eller planeringsarkitekt. I första hand 

beskrivs hur arbetsresultat i form av illustrationer och bilder kan skyddas i såväl analog 

som digital miljö. Det bör betonas att de exempel på malltexter som ges just ska ses 

som malltexter. Anpassning av text kan behövas i det enskilda fallet. 

Den andra delen ger en bakgrund till upphovsrätten. Detta avsnitt inleds med en 

allmän översikt över upphovsrätten och övergår sedan till att beskriva vad som skyddas, 

vem som är upphovsman och hur skydd uppkommer och kan bevakas. 

När det gäller mönsterskydd, upplåtelse av rättigheter och royalty hänvisas till boken 

Arkitektföretaget (Sveriges Arkitekters ArkitektService AB/Staffan Carenholm, 2002) 

Illustrationerna i skriften är gjorda av Per Lierud. 

Stockholm i juni 2007 

Staffan Carenholm

Innehåll 

Skydda din upphovsrätt 8 

1.1 Skydd av datafiler 8 

1.1.2 Dokumentskydd med lösenord 8 

1.1.3 Digital signatur 8 

1.1.4 Adobe Acrobat 8 

1.1.5 Distribution av filer 9 

1.2 Skydd av digitala bilder och annat presentationsmaterial 9 

1.2.1 Förhandlingar om uppdrag, anbud och ackvisitionsarbete 10 

1.2.2 Nyttjande av bildmaterial i uppdraget 11 

1.2.3 Publicering av bildmaterial i allmänna media 15 

1.2.4 Egen publicering i digital miljö 16 

1.2.5 Annan överföring till media av illustrations- och bildmaterial 18 

1.2.6 Andra förebyggande åtgärder 18 

1.2.7 Om intrång ändå sker? 22 

1.2.8 Respektera andras bilder! 23 

Upphovsrätt 24 

2.1 Upphovsrättens grunder 24 

2.1.1 Fokus på skyddsvärdet 24 

2.1.2 Vem är upphovsman? 25 

2.1.3 Upphovsrättens två delar 25 

2.1.4 Formskydd 26 

2.1.5 Upphovsrättens grunder – sammanfattning 27 

2.2 Upphovsrätten inom arkitekturen 27 

2.2.1 Verk av byggnadskonst 27 

2.2.2 Kundens nyttjanderätt 27 

2.2.3 Ändring i färdig byggnad 27 

2.3. Rätten att bli namngiven 28 

2.3.1 Vad rymmer den ideella rätten? 28 

2.3.2 Namnangivelse 29 

2.3.3 Vad är god sed? 29 

2.3.4 Syftet avgör 30 

2.3.5 Vårt eget ansvar 30 

2.4. Respekträtten 31 

2.4.1 Ändra i byggnad 31 

2.4.2 Måste originalritningarna respekteras? 33 

2.4.3 Ändra under pågående projektering? 34

Skydda din upphovsrätt 

I detta avsnitt ges exempel på situationer då 

arbetsresultatet kan behöva skyddas och hur 

sådant skydd kan åstadkommas. Att åstadkomma 

skydd för värdefullt arbetsresultat är främst en 

fråga om god avtalsreglering. Att skydda sitt ar 

betsresultat i upphovsrättsligt avseende är därför 

en del i affärsmässigheten, både den vardagliga 

och den lite mer långsiktiga. 

I avsnittet beskrivs först och främst hur digitala 

bilder och annat presentationsmaterial kan 

skyddas mot otillåtet nyttjande. Vi inleder dock 

med en koncentrerad beskrivning av hur datafiler 

kan skyddas. Detta är en komplex materia och 

avsikten med denna framställning är inte att på 

något sätt ge en heltäckande redovisning av hur 

datafiler kan skyddas, det skulle föra alldeles för 

långt. Beskrivningen ska därför snarast ses som 

en introduktion 

. Skydd av datafiler 

. .2 Dokumentskydd med lösenord 

I operativsystem och många mjukvaror finns idag 

möjlighet att skydda filerna med ett eller flera 

lösenord. En egen uppsättning rättigheter kan tilldelas 

respektive lösenord. Lösenord är ett bra sätt 

att avgränsa aktörernas rättigheter till en fil under 

pågående projekt. 

. .3 Digital signatur 

1 Skydda 

din upphovsrätt 

En del mjukvaror har en funktion för att skydda 

filerna med digital signatur. För detta krävs att 

användaren har ett så kallat mjukt digitalt certifikat. 

Det är en datafil som producerats av en 

certifikatutfärdare. Kvalificerade mjuka certifikat 

kan köpas eller i vissa fall erhållas kostnadsfritt. 

Många som gör sina bankaffärer över nätet har 

redan ett mjukt certifikat nerladdat från banken 

liggande i sin dator. Man behöver dock inte bli 

bankkund över nätet, de flesta banker och Posten 

låter dig köpa ett mjukt certifikat. 

En del operativsystem och mjukvaror har också 

en funktion för att skapa ett eget enkelt mjukt 

certifikat. 

En fil som signerats digitalt kan inte ändras på 

något sätt utan att det syns i signaturen, och den 

kan innehålla flera digitala signaturer. Detta är 

ett bra sätt att skydda en fastställd handling där 

både beställare och uppdragstagare skall signera. 

Det är också det säkraste sättet att skydda en fil 

från vidarebearbetning. 

En förteckning över certifikatutfärdare är under 

uppbyggnad av Post &Telestyrelsen. Läs mer om 

digitala certifikat på http://www.pts.se under 

IT/Elektroniska signaturer 

. . Adobe Acrobat 

Adobe pdf har blivit ett vanligt format för distribution 

av handlingar. Det är i det här sammanhanget 

viktigt att nämna att pdf-formatet i sig inte 

är ett skydd mot vidarebearbetning. Det går både 

att editera och spara ner till cad-format. Adobe

Acrobat har dock bra funktioner för både dokumentskydd 

med lösenord och digitala signaturer. 

. . Distribution av filer 

En potentiell tvistefråga i ett projekt är vad som 

skickats respektive mottagits via e-mail. Ett enkelt 

sätt att undvika oklarheter i detta är att använda 

sig av mottagnings- respektive lästkvittenser. 

De flesta e-mailprogram har funktioner för att 

begära kvittenser. Om man har ett program som 

saknar detta kan man helt enkelt be att få ett mail 

i retur som bekräftar mottagning. Använder man 

Microsoft Outlook så kan alla mail sparas i en 

.pst-fil som arkiveras tillsammans med övriga filer 

i projektet. 

.2 Skydd av digitala bilder 

och annat presentationsmaterial 

Bilder, skisser, illustrationer och modeller har ett 

stort nyhetsvärde när nya projekt och projektidéer 

presenteras eller marknadsförs. Media vill oftast 

komma åt bildmaterial för att illustrera nyhetsartiklar 

samtidigt som byggherrar vill visa upp, och 

sälja in, nya projekt eller idéer. Även kommuner 

vill illustrera byggplaner eller allmänna visioner, 

både som ett led i sin samhällsinformation och i 

samband med kommunal marknadsföring. 

Arkitektens skisser och illustrationer har alltid 

haft ett attraktionsvärde i dessa sammanhang. 

Den digitala bildtekniken har ytterligare förstärkt 

bildens genomslagskraft. Digitala bilder kan 

förmedla intryck och visa hur en färdig miljö ter 

sig innan den är skapad. Den digitala bilden har 

därför i många sammanhang ett värde och en 

allmän användbarhet som inbjuder till otillåtet 

nyttjande. 

Samtidigt finns det en tydlig utveckling som går 

emot att digitalt bildmaterial som är tillgängligt 

på nätet alltmer har kommit att betraktas som 


allmängods, fritt att användas av envar. I den 

digitala miljön förväntar sig i dag många att finna 

material som är fritt att utnyttja. 

För arkitekten är detta något av en paradox. 

Samtidigt som den digitala bildens förmedlingsvärde 

ökat dramatiskt har den alltmer kommit att 

betraktas som fri nyttighet i den digitala miljön. 

Arkitekten har ett självklart intresse av att få 

anges som upphovsman till sina bilder och annat 

presentationsmaterial. Det ligger alltid ett 

marknadsvärde i att bli namngiven som upphovsman. 

Utebliven namnangivelse innebär på motsvarande 

sätt en affärsmässig eller marknadsmässig 

förlust. 

Dessutom ligger det naturligtvis i arkitektens 

intresse att bildmaterial används i rätt sammanhang 

och för avsett ändamål. Användning 

utöver vad som är överenskommet eller avsett 

innebär likaledes en affärsmässig förlust eftersom 

medgivet tilläggsnyttjande normalt ger en 

ersättningsmöjlighet. 

Bilder och illustrationsmaterial som upprättas 

inom ett uppdrag flerfaldigas oftast och hamnar i 

olika miljöer. Material finns kvar hos arkitekten, 

finns förstås hos kunden, men kan också hamna 

hos andra aktörer som arbetar på uppdrag av 

kunden samt hos kundens kunder, dvs hos tredje 

man. Att kontrollera att bilder och annat material 

används på det sätt som avsetts och med korrekt 

namnangivelse är inte lätt när bilder mångfaldigas 

och går genom olika led. 

Det är dock fullt möjligt att säkerställa att nyttjande 

av bilder och annat presentationsmaterial 

sker under villkor som är de överenskomna och i 

enlighet med upphovsmannens intressen. Det hela 

är ytterst en fråga om affärsmässig tydlighet och 

omsorg. I grund och botten handlar det också om 

att ha insikten om att upprättat och tillhandahållet 

bildmaterial representerar ett värde, såväl 

materiellt som immateriellt. 

I det följande ges exempel på hur man, i olika

0 


situationer, kan hantera frågor om nyttjande- och 

publikationsrätt till bildmaterial som framställs i 

anslutning till eller inom ett uppdrag. 

.2. Förhandlingar om uppdrag, anbud och 

ackvisitionsarbete 

När arkitekten ackvirerar, lämnar ett anbud eller 

förhandlar om ett uppdrag överlämnas oftast 

bilder eller illustrationsmaterial till den potentielle 

kunden. Hur sådant bild- eller illustrationsmaterial 

får användas förblir oftast en olöst fråga. 

Om avtal om uppdrag inte ingås förekommer det 

att överlämnat material inte återlämnas till eller 

återkrävs av arkitekten. Har dispositionsrätten till 

sådant material inte reglerats i särskild ordning 

löper alltså arkitekten risk att materialet ändå 

kommer att utnyttjas, t ex genom att den tilltänkte 

kunden överlämnar skisser, bilder och annat 

förslagsmaterial till någon annan för färdigställande. 

Denna situation har förutsetts av författarna till 

branschens standardavtal, ABK 96. I ABK finns 

nämligen en bestämmelse (ABK 96, § 7.5) som 

säger att ”Den som tar emot idéförslag eller annan 

handling som lämnats i samband med anbud eller 

förhandling om uppdrag får inte utan förslagsställarens 

medgivande använda eller annars sprida 

dessa handlingar”. 

Innebörden av denna bestämmelse är alltså att 

överlämnat material får användas för avsett ändamål, 

exempelvis för att bedöma lämnat anbud 

eller i övrigt ta ställning till arkitektens förslag. 

Annan användning förutsätter särskilt medgivande 

från arkitekten. 

Denna bestämmelse i ABK är ett exempel på att 

ABK har betydelse innan avtal om uppdrag har 

träffats. Vid den tidpunkt det här är fråga om 

föreligger ännu inget uppdragsavtal, och det kanske 

heller inte blir något avtal. 

En förutsättning dock, för att ABK ska vara 

tillämpligt i sammanhanget, är att arkitekten 

åberopar ABK 96 i sitt anbud eller att kunden har 

hänvisat till ABK i sitt förfrågningsunderlag. Är 

ABK sedvänja mellan parterna kan man möjligtvis 

utgå från att bestämmelsen gäller som sedvanebestämmelse 

utan att vara särskilt åberopad 

i det enskilda fallet, men det är ändå säkrast, som 

nedan visas, att ha en fast och tydlig rutin för hur 

villkoren ställs i samband med överlämnande av 

material i anbuds- och ackvisitionssammanhang. 

Förhandlar man om ett uppdrag, utan att tydligt 

förfrågningsunderlag finns eller specifikt anbud 

lämnats finns det alltid anledning att genom 

särskild hänvisning till ABK 96 § 7.5 begränsa 

användningen av bildmaterial, och även andra 

handlingar, till avsett ändamål. Arkitekten bör 

alltid vinnlägga sig om att vara tydlig och förklara 

innebörden av idéskyddet för den tilltänkta kunden. 

Genom sådan hänvisning kan man säga att ABK 

får en ”prekontraktuell effekt”, dvs gäller i denna 

del trots att avtal mellan parterna ännu inte föreligger. 

Begreppet ”använda” i ABKs text täcker bl a 

kopiering, visning för andra anbudsgivare, eller 

annat offentliggörande. 

Kopiering eller spridning med stöd av offentlighetsprincipen 

är dock aldrig otillbörligt eller 

på annat sätt otillåtet. Vid offentlig upphandling 

gäller för övrigt sekretess intill dess upphandlingen 

är avslutad. 

I samband med förhandlingar om uppdrag eller i

samband med anbud bör alltså alltid hänvisning 

ske till ABK 96 § 7.5, vilket kan göras genom att 

brev eller annan skriftlig handling överlämnas 

tillsammans med bildmaterialet. Detta bör vara 

en fast rutin, fastlagd i tillämpat kvalitetssystem. 

I ett sådant dokument bör följande text återfinnas: 

Text att nyttjas i samband med överlämnande av bildmaterial i samband 

med anbud eller diskussion om uppdrag 

Med hänvisning till bestämmelserna i ABK 96 § 7.5 gäller att bilder, illustrationsmaterial 

och annat arbetsmaterial som bifogats anbudet (alt: överlämnats i anslutning 

till förhandling om uppdraget) inte utan arkitektens medgivande får användas 

utöver vad som överenskommits. Det innebär att kopiering, spridning eller visning 

för andra anbudsgivare, konkurrenter eller tredje man inte är tillåten. 

Om avtal om uppdrag inte träffas återlämnas, utan dröjsmål, handlingarna till 

arkitekten. 

.2.2 Nyttjande av bildmaterial i uppdraget 

Den rätt som kunden köper sig är att använda 

arkitektens arbetsresultat i form av ritningar, 

andra handlingar och bilder för avtalat ändamål, 

vilket normalt är att bygga, anlägga eller inreda. 

Illustrationsmaterial och digitala bilder får därför 

normalt nyttjas för att genomföra det projekt för 

vilket de upprättas, men hur är det med användning 

därutöver? ABK är tydligt på denna punkt. 

Av ABK 96 § 7.1 framgår att användning av arkitektens 

arbetsresultat i form av upprättade handlingar 

eller motsvarande media, utöver avtalat 

ändamål, förutsätter arkitektens medgivande. 

Att precisera vad som avses med avtalat ändamål 

är därför ett av de mest grundläggande affärsmässiga 

ställningstaganden man har att göra när man 

går in i en ny uppdragsrelation. För det ändamål 

som är avtalat får kunden nyttja handlingarna, 

för nyttjande därutöver måste arkitekten ge sitt 

medgivande. Gränsen för rätten till nyttjande 

måste dras någonstans och det ligger i arkitektens 

intresse att denna gräns preciseras så tydligt som 

överhuvudtaget är möjligt. 


Det är inte ovanligt att illustrationsmaterial och 

digitala bilder dyker upp i sammanhang som 

kanske inte upplevs som tillhörande det avtalade 

ändamålet. Hur förhåller det sig t ex med nyttjande 

av i uppdraget upprättade bilder för en 

allmän marknadsföring av projektet, för publicering 

i byggherrens eller entreprenörens kundtidning, 

i en årsredovisning, i projektkataloger eller 

på byggherrens eller entreprenörens hemsida? Var 

går gränsen för nyttjanderätten? 

Det går inte att ge något entydigt svar på den 

frågan. Normalt har dock arkitekten ett intresse 

av att visa upp ”sitt” projekt och har säkert inget 

att erinra mot att just det egna projektet visas upp 

i exempelvis kundtidningar och på hemsidor – allt 

då förstås under förutsättning av att namnangivelse 

sker på ett korrekt sätt. Är man osäker på 

var gränsen bör gå för kundens rätt att disponera 

illustrationsmaterial eller bilder kan det dock vara 

klokt att definiera detta i samband med att man 

skickar uppdragsbekräftelse eller utväxlar kontrakt, 

dvs gör upp om villkoren för uppdraget och 

samarbetet.

2 


Hur detta definieras får naturligtvis avgöras från 

fall till fall och var gränsen bör gå får bestämmas 

utifrån arkitektens intresse av former och villkor 

för publicering. Nedan ges ett exempel på en text 

som kan införas som ett komplement och förtyd- 

Text att införas som förtydligande till ABK 96 § 7.1 och 7.6 

Beställaren äger rätt att för egen del nyttja i uppdraget upprättat illustrations- och 

bildmaterial i presentationer direkt relaterade till det objekt för vilka de upprättas. 

Denna rätt innefattar även publicering i digital miljö och gäller oberoende av 

tidpunkt för presentation eller publicering. Vid sådan presentation eller publicering 

skall alltid arkitekten, genom sin juridiska person samt upphovsman/upphovsmän 

namnges. 

Nyttjande av i uppdraget upprättat illustrations- och bildmaterial i allmänt sammanhang, 

i generell företagspresentation eller marknadsföring eller på annat sätt i 

form som inte är relaterad till avtalat ändamål förutsätter arkitektens medgivande. 

Denna text kan användas som mall och anpassas till 

den reglering som kan behövas i det enskilda fallet. 

Det är värt att notera att man alltid måste göra en 

åtskillnad mellan analog och digital publicering. 

Den som utan tillåtelse lägger ut en bild för såväl 

analog som digital publicering begår inte ett brott 

utan två genom att publicering i både analog som 

digital miljö anses vara två skilda publiceringar. 

Den som anser sig förfördelad har därför rätt att 

kräva ersättning för bägge dessa publiceringar. 

Ett medgivande att nyttja bildmaterial utöver 

avtalat ändamål bör i normalfallet åtföljas av 

en prislapp. Sådant nyttjande har ett uppenbart 

värde för kunden, för vilket kunden bör utge en 

ersättning. Hur sådan ersättning bör beräknas 

kan alltid diskuteras, men det ligger nära till 

hands att utgå från de priser Svenska Fotografers 

Förbund (SFF) rekommenderar som ersättning 

för engångspublicering av fotografisk bild. Det är 

naturligtvis upp till var och en att i varje enskilt 

fall avgöra storleken på sitt ersättningsanspråk, 

men SFFs rekommendationer ger en uppfattning 

om vad som kan vara skäliga nivåer. När någon 

ligande till ABK 96 § 7.1 och § 7.6. I den senare 

paragrafen stipuleras att kunden har ett ansvar 

för att arkitekten namnges då uppdragsresultatet 

eller objektet presenteras. 

vill nyttja din bild eller ditt illustrationsmaterial 

utöver avtalat ändamål bör du åtminstone begära 

ersättning motsvarande de ersättningsbelopp fotograferna 

rekommenderar vid engångspublicering 

av arkivbilder. 

SFFs rekommendationer är omfattande och 

våra jurister kan hjälpa dig att bedöma vilken 

ersättning som kan anses vara rimlig i det enskilda 

fallet. 

Fotografernas rekommendationer skiljer på 

analog och digital publicering och gör också, vid 

analog publicering, åtskillnad mellan publicering i 

tidningar och tidskrifter å ena sidan och i reklambroschyrer 

och kataloger å den andra sidan. Man 

gör också skillnad på mindre och större bilder och 

upplagan har en direkt betydelse för ersättningens 

storlek. Ju större upplaga – desto högre 

ersättning. 

I prisrekommendationen är angivna priser exklusive 

moms och uppgifterna är hämtade ur Prisguide 

2007 från Svenska Fotografers Förbund.

Utdrag ur prisguide för engångspublicering av arkivbilder 

(Källa: Svenska Fotografers Förbund, 2007) 

Vid elektronisk publicering utgår särskild form av ersättning, se under INTER- 

NET. Vid kombinationsanvändning i tryckt och elektroniskt media är det vanligt 

med 50 procent prisavdrag på den elektroniska publiceringsersättningen. 

TIDNINGAR/TIDSKRIFTER/FÖRENINGSBLAD 

Upplaga mindre bild halvsida helsida uppslag omslag 

5000 950 1 100 1 400 2 000 2 200 

10000 1 100 1 250 1 500 2 150 2 500 

50000 1 300 1 450 1 750 2 300 2 950 

100000 1 500 1 650 2 050 2 650 3 450 

500000 1 800 2 000 2 650 3 500 4 150 

1 miljon 2 150 2 650 3 250 3 950 5 000 

INFORMATIONSBROSCHYRER, KUNDTIDNINGAR 


5000 1 350 1 600 1 950 2 500 2 750 

10000 1 750 1 950 2 250 2 600 3 050 

50000 1 950 2 250 2 650 3 150 3 500 

100000 2 350 2 500 2 850 3 450 3 750 

500000 2 650 3 050 3 550 4 150 4 550 

1 miljon 3 000 3 500 4 000 5 000 5 500 

REKLAMBROSCHYRER, KATALOGER, åRSREDOVISNINGAR 


5000 1 800 2 250 2 600 3 150 3 700 

10000 2 200 2 550 3 000 3 550 4 000 

50000 2 500 2 900 3 500 4 050 4 800 

100000 2 800 3 200 3 800 4 500 5 500 

500000 3 500 4 050 4 800 5 650 6 500 

1 miljon 4 400 5 000 5 800 6 800 8 500 

2 miljoner 5 000 5 500 6 500 8 000 9 600 


3


ANNONSER 

Upplaga 1/8-sida 1/4-sida halvsida helsida Uppslag 

5000 2 850 3 450 3 900 4 650 5 350 

10000 3 250 3 700 4 250 5 400 6 400 

50000 3 750 4 350 5 050 6 300 7 500 

100000 4 200 4 700 5 900 7 450 9 150 

250000 5 150 5 650 6 750 9 250 11 250 

500000 5 500 6 750 8 500 12 700 15 500 

1 miljon 7 000 8 250 10 500 16 700 19 550 

2 miljoner 7 800 9 750 12 900 18 750 24 000 

3 miljoner 9 000 11 200 14 800 21 900 29 300 

INTERNET 

webbtidning 1 månad 6 månader 1 år 

startsida från 950 1 200 1 500 

följande från 750 1 000 1 200 

webbplats*) 

startsida från 2 100 3 500 4 000 

följande från 1 600 2 500 3 000 

annonser*) 

startsida från 2 600 4 100 6 100 

följande från 1 900 3 100 4 100 

*) Vid icke kommersiella avsändare är det vanligt med mellan 20–30 procents 

prisavdrag. 

Om bild samtidigt publiceras i motsvarande tryckt media utgår full ersättning 

för den analoga publiceringen med mellan 30–50 procents prisavdrag för den 

elektroniska publiceringen. 

För fullständig information om SFFs Prisguide, kontakta Sveriges Arkitekters 

jurister.

.2.3 Publicering av bildmaterial i allmänna 

media 

ABK 96 innehåller en bestämmelse (ABK 96 § 

7.3) som innebär att kunden har en skyldighet att 

skydda uppdragsresultatet från otillbörlig kopiering 

eller spridning. Kunden får helt enkelt inte 

lämna ut illustrations- eller bildmaterial till tredje 

part, t ex i form av media, om detta inte uttryckligen 

reglerats när avtalat ändamål preciserats. 

Det är alldeles uppenbart att ABKs regler inte 

alltid följs. Byggherrar och entreprenörer tenderar 

att villigt upplåta bildmaterial till media utan 

att närmare reflektera över om de har en rätt att 

överlämna materialet för publicering i allmänna 

media eller i andra kommersiella sammanhang. 

Det förekommer också att illustrationer och annat 

bildmaterial lagts ut på kundens eller entreprenö- 


rens hemsida på ett sådant sätt att materialet, 

utan inskränkningar, kan plockas upp av media 

för publicering. Oaktat på vilket sätt materialet 

kommer media tillhanda är det uppenbart att den 

kund som upplåtit eller tillhandahållit materialet 

har brutit mot bestämmelserna i ABK 96 §§ 7.1 

och 7.3. 

För att förebygga risk för att i uppdraget upprättat 

illustrations- och bildmaterial läggs ut eller 

erbjuds till allmänt förfogande kan en kompletterande 

text till § 7.6 i ABK 96 (Beställaren skall 

namnge konsulten då uppdragsresultatet eller 

objektet presenteras) göras i uppdragsbekräftelse 

eller i kontrakt. På nästa sida följer en malltext 

som helt, eller i tillämpliga delar kan användas.


Kompletterande text till ABK 96 § 7.6, att införas i kontrakt, uppdrags- 

bekräftelse eller AF-del. 

Digitalt bildmaterial och annat presentationsmaterial som av arkitekten upprättas 

i uppdraget får av beställaren användas för presentation av, information om 

samt marknadsföring i uppdraget. Vid all sådan presentation, information och 

marknadsföring svarar beställaren enligt följande för att upphovsmannen anges. 

Arkitekten ska vid överföring av digitalt bildmaterial och annat presentationsmaterial 

till beställaren ange på vilket sätt upphovsman ska anges vid publicering eller 

annat offentliggörande av det digitala bildmaterialet. 

Har beställaren anledning att bedöma att sådan uppgift är ofullständig eller inte 

kan tolka uppgiften ankommer det på beställaren att kontakta arkitekten för erhållande 

av uppgift om hur namnangivelse skall ske. Avsaknad av uppgift befriar inte 

beställaren för ansvar att namnge på det sätt som lagen (1960:729) om upphovsrätt 

till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) påbjuder. 

Om arkitekten väljer att direkt i den digitala bilden eller i presentationsmaterialet 

lägga in uppgift om upphovsman äger inte beställaren avlägsna sådan uppgift. Sådan 

avlägsnande utgör brott mot upphovsrättslagen. 

I det fall beställaren till media eller för annan extern publicering genom digital 

överföring överlämnar eller tillhandahåller av arkitekten upprättat digitalt bildmaterial 

eller annat presentationsmaterial ansvarar beställaren för att överlämnande 

eller tillhandahållande åtföljs av följande text: 

Bifogade filer innehåller verk som är skyddade enligt lagen (1960:729) om upp-hovsrätt 

till litterära och konstnärliga verk. Den som öppnar filerna ingår avtal med skaparna 

av verken innebärande att i alla sammanhang då verken publiceras, eller på annat 

sätt används, tillse att de på verken, eller på annat sätt, angivna företagen och upphovsmännen 

namnges. För det fall detta inte sker skall vid överträdelse ett vite om 

10.000 kr jämte mervärdesskatt betalas till respektive företag och upphovsman. 

Sker överlämnande eller tillhandahållande på annat sätt än genom digital överföring 

ska beställaren tillse att text av motsvarande sakinnehåll åtföljer överlämnandet 

eller tillhandahållandet. 

.2. Egen publicering i digital miljö 

Allt som finns på en hemsida: text, bilder, video, 

ljud och själva koden är möjligt att kopiera och 

spara om man inte vidtar några åtgärder för att 

förhindra det. 

Någonstans på sin hemsida bör man därför ha en 

text som upplyser om att allt materiel är skyddat 

enligt upphovsrättslagen. Om man vill göra detta 

tydligt kan man lägga in en funktion som gör det 

omöjligt att komma vidare till den sida där bilder 

och annan media finns utan att först ha läst och 

accepterat en text.

Utöver detta finns det mjukvara som skyddar 

media på ett eller flera sätt. En funktion hindrar 

användare från att högerklicka och kopiera text, 

grafik och länkar. Man kan inte heller kopiera 

sidkoden. Funktionen går att kombinera med att 

ett varningsmeddelande visas. 

En annan funktion delar upp grafik i småbitar och 

genererar nödvändig kod för att bilderna skall visas 

sammansatta på sidan men om man högerklickar 

och kopierar sparas bara en av dessa småbitar. 

”Digital vattenstämpel” är ett sätt att lägga in 

”osynlig” information i grafik, video och ljudfiler. 

Informationen, som bara kan läsas med rätt 

mjukvara och lösenord, innehåller uppgifter om 

ägare, upphovsrätt, skapad datum med mera. 

”Vattenstämpeln” går inte att ta bort och den förändras 

inte om filerna kopieras. 

Ett arkitektföretag vill av förklarliga skäl lägga 

ut bilder på genomförda eller aktuella projekt på 

sin egen hemsida. Lägger man ut bilder på ett sätt 

som gör att de är direkt nedladdningsbara riskerar 

man dock att bilderna nyttjas på ett sätt som 

inte kan kontrolleras och med största sannolikhet 

kommer ett sådant nyttjande också att innebära 

att upphovsman inte kommer att anges, dvs det 

blir ingen namnangivelse. När detta sker måste 

arkitektföretaget agera reaktivt, vilket kan ske 

genom att kräva ersättning för utebliven namnangivelse 

samt införande av rättelse. 

Villkor för nyttjande av bilder 

Även om man aldrig ska tveka att hävda sin rätt på 

detta sätt är ändå ett proaktivt förhållningssätt att 

föredra framför ett ständigt eller återkommande 

reaktivt handlande. Det är förnuftigare att med 

kloka skyddsåtgärder söka försvåra otillbörligt 

nyttjande av illustrations- och bildmaterial än att, 

när skadan väl har inträffat, lägga resurser på att 

jaga dem som utan tillåtelse nyttjat materialet. 

Ett sätt att skydda det bildmaterial som läggs ut 

på den egna hemsidan är att bygga in en kvittensfunktion 

för den som vill hämta upp en bild. Det 

kan åstadkommas på samma sätt och med samma 

funktion som alltid finns när man köper eller 

beställer något över Internet. 

En sådan funktion fungerar som bekant så att man 

alltid måste kryssa i rutan 

7q 

Jag accepterar villkoren. 

Innan det är gjort kan inte affären avslutas. Glömmer 

man eller avstår man från att kryssa i rutan 

åker man tillbaka ett steg för att ge sin accept till 

villkoren. 

Arkitektföretagen kan alltså lägga in en motsvarande 

funktion på sin hemsida. Villkoren kan 

anges öppet eller nås genom att klicka på länken 

Läs här villkoren för att nyttja bilder. 

Villkorstexten kan förslagsvis vara formulerad på 

följande sätt: 

Bilden är skyddad enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga 

verk. Den som, i syfte att publicera bilden, laddar ner den eller på annat 

sätt överför den ingår med skaparna av verket ett avtal innebärande att i alla 

sammanhang då bilden publiceras eller på annat sätt används, tillse att arkitektföretaget 

samt angiven upphovsman inom arkitektföretaget namnges. För det fall 

detta inte sker skall vid överträdelse ett vite om 10.000 kr jämte mervärdesskatt 

betalas till företaget och upphovsmannen. 

q Jag accepterar villkoren 

Skydda din upphovsrätt


.2. Annan överföring till media av 

illustrations- och bildmaterial 

Om arkitektföretaget på annat sätt överför illustrations- 

eller bildmaterial till media eller 

tredje man i övrigt bör naturligtvis överförandet 

kompletteras med villkorstext av motsvarande 

innebörd. 

Text att bifogas översänd bild 

En sådan bilagd text kan vara formulerad på, 

förslagsvis, följande sätt. Anpassning av texten 

får naturligtvis ske till vad som situationen och 

förhållandena i det enskilda fallet kräver. 

Härmed översändes enligt överenskommelse efterfrågad bild, avsedd för publicering 

i Morgontidningen i anslutning till artikel om ny bostadsbebyggelse i Vilunda. 

Publicering medges i enlighet med vad som överenskommits. Arkitektföretagets 

medgivande erfordras för publicering utöver vad som överenskommits. Vid publicering 

skall namnangivelse ske på följande sätt: ABC Arkitektkontor AB, Kalle 

Karlsson, arkitekt SAR/MSA. 

För det fall namnangivelse inte sker skall, vid överträdelse, ett vite om 10.000 kr 

jämte mervärdesskatt utges till arkitektföretaget och upphovsmannen. 

.2. Andra förebyggande åtgärder 

Utöver vad som ovan nämnts finns det en rad 

andra förebyggande åtgärder man kan göra för 

att skydda sitt skapande arbete. En förutsättning 

för att det egna skyddsarbetet ska bli effektivt är 

dock att man har två insikter. 

Det gäller, för det första, att inse allt framgångsrikt 

skapande inbjuder till plagiering och snyltande. 

Goda idéer plockas alltid upp av någon 

annan och framgångsrik design blir alltid efterbildad, 

och allt som oftast, plagierad. 

Arkitektur, formgivning och design är konkurrensmedel 

av snabbt växande betydelse. Det 

innebär att de ekonomiska vinster som ligger i 

framgångsrikt snyltande och plagierande också 

ökar dramatiskt. Det finns alltså all anledning att 

utgå ifrån att idéstölder, kopierande och andra 

försök till intrång i upphovsrätt kommer att öka 

påtagligt. 

Det går, för det andra, att vidta en rad åtgärder 

som är ägnade att skydda sitt skapande arbete 

och sina upphovsrättsligt skyddade verk. Det är 

dock oftast inte bara en utan flera samverkande 

åtgärder som behöver vidtas och man måste också 

agera strategiskt och långsiktigt. Dessutom måste 

man alltid vara beredd att ompröva och komplettera 

sina skyddsåtgärder och, naturligtvis, ha 

ständig beredskap för att slå ned på tendenser till 

otillåtet nyttjande av det man vill skydda. 

Vilka åtgärder kan man då vidta för att skydda 

sig mot otillåtet nyttjande? Här följer en lista på 

rutiner och åtgärder som är ägnade att skydda de 

värden som ligger i resultatet av ditt intellektuella 

skapande. 

Agera alltid affärsmässigt 

Affärsmässighet är, som visats i avsnittet om 

skydd av illustrations- och bildmaterial, grunden 

för allt skyddsarbete. Genom sunt och konsekvent

affärsmässigt agerande minimeras risken för att 

någon snyltar på ditt skapande. Man skyddar bäst 

sitt arbetsresultat genom att arbeta affärsmässigt 

genomtänkt och med tydliga rutiner för sin 

uppdragshantering. Allmän ordning och reda 

och en distinkt avtalsreglering, utgående från en 

medveten användning av ABK 96 som avtalsstöd, 

är A och O i sammanhanget. Inom ramen för 

det affärsmässiga agerandet finns det så en rad 

konkreta åtgärder som man systematiskt bör 

lägga in i sina rutiner för uppdragsskötsel. 

Klargör tydligt ändamålet med uppdraget 

En av de viktigaste – och mest självklara – åtgärderna 

är att tydligt klargöra ändamålet med 

uppdraget. Kundens rätt till användning av 

de olika handlingar som uppdragsresultatet 

består i måste preciseras i varje uppdrag. 

Hur arbetsresultat får användas är helt beroende 

av vad arkitekten kommit överens med sin kund 

om. I normalfallet köper sig kunden rätten att 

bygga, anlägga eller inreda efter arkitektens handlingar 

för avtalat ändamål. Nyttjande utöver 

avtalat ändamål kräver arkitektens medgivande 

(ABK 96 §7.1). 

Det bästa sättet att undvika tvist om hur kunden 

får nyttja arbetsresultatet är alltså att tydligt 

definiera syftet med uppdraget och vilken nyttjanderätt 

till handlingar kunden köper sig. I ABK 

96 understryks vikten av att parterna i avtalet 

noga anger ändamålet med uppdraget innefattande 

precisering av kundens rätt till framtida 

användning av uppdragsresultatet. 

Acceptera inte fri förfoganderätt 

Ett klargörande enligt ovan är inte minst viktigt 

mot bakgrund av att det inte är ovanligt att 

kunder försöker tillskansa sig fri och obegränsad 

framtida förfoganderätt till arkitektens arbetsresultat, 

dvs en mycket mer långtgående förfoganderätt 

än vad som stipuleras i ABK 96. Inte 

minst i offentlig upphandling är det tyvärr vanligt 

förekommande med skrivningar i förfrågningsunderlag 

som töjer på ABK:s skrivningar om nytt- 


janderätt. Ofta uttrycks detta på ungefär följande 

sätt: ”Beställaren förbehåller sig rätten att helt 

eller delvis använda uppdragsresultatet även i annat 

sammanhang…” 

Man bör alltid protestera mot och reservera sig 

mot sådana försök att tillägna sig fri förfoganderätt 

till ritningar och annat arbetsresultat. När 

skrivningar om fri förfoganderätt dyker upp i 

olika förfrågningsunderlag bör alltid Sveriges 

Arkitekter kontaktas. Förbundet kan då tillskriva 

beställaren och upphandlaren och påtala avvikelserna 

från ABK. Oftast leder det till korrigering 

av villkoren så att de bättre överensstämmer 

med ABK. 

Man bör aldrig utan protest acceptera förfogandevillkor 

som går långt utöver ABKs reglering. 

Om man stillatigande accepterar grundläggande 

avvikelser från standardavtalsbestämmelserna 

innebär det att dessa avvikelser kommer att dyka 

upp också i nästa upphandling, och i nästa. Till 

slut har en praxis utvecklat sig på marknaden som 

vare sig företrädare för beställarsidan eller konsultledet 

har önskat sig. 

En reservationstext kan, vid behov, tas in i ett 

anbud eller på annat sätt överlämnas till kunden. 

Ett exempel på sådan reservationstext anges på 

nästa sida:

20 


ReseRvation gällande föRväntad geneRell nyttjandeRätt 

Upphovsrätten har bl a till syfte att stimulera till kreativt arbete och ge upphovsmannen, 

eller hans rättsinnehavare, möjlighet att själva få genomföra vad som 

påbörjats. 

ABK 96, som är ett av konsult- och beställarsidan gemensamt framtaget dokument, 

ansluter till detta syfte genom sina regler om äganderätt och nyttjanderätt samt 

hänvisning till den upphovsrättsliga lagstiftningen. Bestämmelserna i ABK 96 ger 

beställaren en väl avvägd rätt att använda erhållna handlingar. Utgångspunkten för 

ABK 96 är att handlingarna får användas för avtalat ändamål, dvs för det objekt för 

vilket de upprättats. ABK 96 påbjuder att nyttjande därutöver förutsätter arkitektens 

medgivande. Nyttjanderätt utöver avtalat ändamål förutsätter därför överenskommelse 

i särskild ordning mellan beställaren och arkitekten. När särskilda skäl 

talar för att mer vidsträckt nyttjanderätt bör överenskommas ligger det ett ömsesidigt 

intresse i att ta upp en sådan diskussion. Däremot kan generell nyttjanderätt 

inte utan vidare tas till utgångspunkt för en avtalsreglering. Det strider mot ABK 

96. 

Vår medverkan förutsätter att innehållet i ABK 96 § 7 gäller utan ändringar eller 

tillägg. 

Naturligtvis finns det situationer där kundens 

nyttjanderätt bör eller skall vara mer vidsträckt 

än vad som normalt gäller när man projekterar 

för ett enda, väl avgränsat ändamål. Vissa uppdrag 

innehåller ju generella inslag och ibland 

har uppdragen allmängiltig räckvidd. Då ska 

det självfallet anges och lika klart är förstås att 

arkitekten skall ha betalt för att uppdraget har 

en generell prägel, dvs normalt representerar ett 

större värde för kunden. 

I samband med offentlig upphandling förekommer 

att anbudsgivare ska ange att de accepterar 

alla villkor. Ger man inte accept till alla villkor 

löper man risk att bli bortsorterad. Hur gör man 

då när upphandlaren ställer krav på fri och evig 

förfoganderätt? Ger man en accept på detta ingår 

man, i ABKs mening, ett avtal där det avtalade 

ändamålet är att kunden ska ha evig och fri 

förfoganderätt till arbetsresultatet, dvs kan fritt 

använda det också i andra sammanhang. Det blir 

då ganska riskfyllt att förse anbudet med en re- 

servation av ovanstående innebörd. Anbudet kan 

läggas åt sidan. 

I dessa fall bör alltid Sveriges Arkitekter kontaktas. 

Förbundet skriver regelmässigt till offentliga 

upphandlare och påpekar vilka regler som finns i 

ABK. Oftast korrigerar då upphandlarna bestämmelserna 

i förfrågningsunderlaget och begränsar 

nyttjanderätten till vad som behövs för det 

enskilda uppdraget. Ofta inser då också upphandlaren 

att man egentligen inte har någon praktisk 

nytta av generell användningsrätt till handlingar 

som upprättats för ett alldeles bestämt syfte, ett 

avgränsat projekt. 

När det gäller ramavtalsupphandlingar är det 

principiellt fullkomligt förkastligt att ställa krav 

på och acceptera fri förfoganderätt. Vid ramavtalsupphandling 

vet vare sig upphandlare eller 

arkitekt exakt vilka uppdrag som kan komma att 

så småningom genomföras inom ramavtalet. Att 

i förväg ställa krav på generell nyttjanderätt till

handlingar som upprättas i anslutning till uppdrag 

man inte vet något om är naturligtvis totalt 

oacceptabelt. Generellt nyttjande till handlingar 

förutsätter att förhållandena i det enskilda fallet 

kan motivera en mer vidsträckt nyttjanderätt till 

handlingarna. Vid ramavtalsupphandling vet man 

aldrig i förväg vilka speciella förhållanden som i 

kommande uppdrag kan motivera att man tar upp 

en diskussion om hur långt nyttjanderätten ska 

sträcka sig. Det får avgöras vid den tidpunkt då 

det eventuellt blir aktuellt och kan aldrig regleras 

i själva ramavtalsupphandlingen. 

Vänd dig omedelbart till Sveriges Arkitekter om 

du råkar ut för dessa krav i samband med ramavtalsupphandling. 

Bevaka din rätt vid anbud eller förhandling om 

uppdrag 

Det är inte sällan arkitekter i samband med 

anbudsgivning eller förhandling om uppdrag 

lämnar ifrån sig skisser, idéförslag eller presentationsmaterial. 

Det är att leva farligt. Avtal om 

uppdrag finns då ännu inte och hur ska man då 

kunna gardera sig mot att den tilltänkta kunden 

utnyttjar materialet på ett sätt som inte varit 

avsett? Här erbjuder, som visats i tidigare avsnitt, 

ABK 96 en lösning. Man skall alltid, i situationer 

som dessa, skriftligen åberopa ABK 96 §7.5 som 

säger att ” den som tar emot idéförslag eller annan 

handling som lämnats i samband med anbud eller 

förhandling om uppdrag får inte utan förslagsställarens 

medgivande använda eller annars sprida 

dessa handlingar”. 

Använd copyrightsymbolen – © 

Arbetsresultat man vill skydda bör förses med 

lämplig skyddstext som visar att upphovsmannen 

har ett intresse av att skydda materialet och också 

har för avsikt att bevaka sin ensamrätt till det. 

Ett sätt att göra detta är att förse materialet, vare 

sig det är ritningar, presentationsmaterial, utredningar, 

rapporter eller annat, med den internationellt 

välkända symbolen för copyright, ©. Alla vet 

att något som är markerat med ordet copyright, 

eller symbolen för ordet copyright, har ett skydds- 


värde. Märkningen betyder ”hands off” – en 

tydlig signal om att det inte är OK att utan lov 

nyttja materialet. 

I Sverige saknar dock copyrightmarkering rättslig 

betydelse. Begreppet copyright finns inte i svensk 

rätt. Här gäller att ett verk är upphovsrättsligt 

skyddat om det har tillräcklig verkshöjd, annars 

inte. I det allmänna medvetandet är emellertid 

copyrightsymbolen starkt förankrad, varför det 

kan vara av stort värde att använda den. Något 

fel gör man sig aldrig skyldig till om man märker 

sitt arbetsresultat med ordet copyright. Man talar 

bara om för sin omvärld att man själv anser att 

det egna arbetsresultatet åtnjuter skydd. Och det 

är man naturligtvis oförhindrad att göra, även 

om det, hypotetiskt, i en process skulle visa sig att 

domstolen skulle komma fram till att materialet 

inte har den verkshöjd som erfordras för att ge 

upphovsrättsskydd. 

Så utnyttja alltså möjligheten att märka skyddsvärt 

arbetsresultat med copyright. När man 

märker sitt arbetsresultat ska man då förutom 

ordet copyright (eller symbolen) ange sitt namn 

och årtalet för första publicering, t ex ©, Stina 

Jonsson, 2007. 

Märk ritningar 

Ett alternativ, eller en komplettering, till copyrightmärkning 

är att förse ritningar och presentationshandlingar 

med mera med en skyddstext av 

följande lydelse: 

2

22 


Skyddstext på ritningar och presentationshandlingar 

Ritningen är skyddad enligt upphovsrättslagen och får inte kopieras, spridas eller i 

övrigt användas utan upphovsmannens medgivande. 

Detta kan vara en kanttext som regelmässigt 

läggs in på ritningsoriginalen, men texten kan 

naturligtvis också införas i arkitektens ritningsstämpel, 

om det är praktiskt genomförbart 

i projektering där olika konsulter arbetar på 

samma ritningsunderlag. 

Det spelar ingen roll om du är tveksam till huruvida 

dina handlingar har sådan verkshöjd att 

de kan anses åtnjuta upphovsrättsligt skydd. 

Märk dina handlingar ändå. Det viktiga är den 

avskräckande effekt ritningens varningstext har. 

Genom varningstexten markeras att handlingarna 

har ett värde som till varje pris skall respekteras. 

Lägg in namnangivelse direkt i den digitala 

bilden 

Många gånger kan man vara väldigt säker på att 

en bild kommer att vara efterfrågad och kommer 

att valsa runt i media. Bilden kan t o m vara 

producerad i akt och mening att vara den bild som 

förmedlar intrycket, eller säljer in, det nya projektet. 

Man vet alltså ganska säkert att man kommer 

att få se sin bild i tidningar eller tidskrifter. 

För att säkerställa att namnangivelse sker på rätt 

sätt kan en god idé då vara att lägga in namnangivelsen 

direkt i bilden, t ex genom en text i underkant: 

ABC Arkitektkontor AB, Kalle Karlsson, 

arkitekt SAR/MSA. 

Om bilden vid publicering beskärs på ett sådant 

sätt att namnangivelsen bortfaller eller namnangivelsen 

på annat sätt elimineras är detta ett uppenbart 

brott mot upphovsrättslagens bestämmelser 

om namnangivelse. 

1.2.7 Om intrång ändå sker? 

Hur gör jag då om jag, trots vidtagna skyddsåtgärder, 

ändå anser att någon har gjort intrång i 

min upphovsrätt, exempelvis genom att underlåta 

att namnge? 

En första åtgärd är att ta kontakt med Sveriges 

Arkitekter genom ArkitektService för att gå igenom 

ärendet och få en bedömning av rättsläget. 

Förbundets jurister gör en första bedömning eller 

en enkel rättsutredning för att bedöma om ärendet 

är av sådan karaktär att det går att driva vidare. 

Ger den första bedömningen vid handen att det 

finns ett ”case” tas kontakt med den kränkande 

(den som gjort intrång i upphovsrätten). I ett första 

steg bör arkitekten själv kontakta ansvarig person 

hos den tidning, tidskrift eller webbplats som utan 

tillåtelse publicerat bildmaterial eller vid publicering 

utelämnat namnangivelse. 

En första kontakt bör vara personlig och arkitekten 

bör då informera om, exempelvis, skyldigheten 

enligt upphovsrättslagen att namnge. De krav som 

normalt bör framföras i sammanhanget är att rättelse 

eller förtydligande införs i tidningen, tidskriften 

eller på webbplatsen. Dessutom ska ersättning 

krävas. Storleken på sådant ersättningskrav får 

avgöras beroende på förutsättningarna i det enskilda 

fallet. De olika sifferuppgifter som redovisats i 

denna skrift kan tjäna som allmän vägledning och 

i övrigt bör råd inhämtas från förbundets jurister 

som kan ge uppgifter om vad som framstår som 

rimlig kompensation. 

En första personlig kontakt bör följas upp av ett 

brev. Nedanstående mallbrev kan tjäna som förlaga.

Mallbrev för krav på rättelse och ersättning vid underlåtelse att namnge 

Med hänvisning till gårdagens telefonsamtal återkommer vi härmed i anledning av 

att ni, utan att namnge upphovsman på det sätt upphovsrättslagen kräver, i morgontidningen 

den 12 april 2007 publicerat en digitalt framställd bild (en illustrationsskiss) 

avseende nybyggnad i Kv Uttern i Storköping. 

Vi bekräftar härmed att vi genom gårdagens samtal är överens om att rättelse och 

förtydligande gällande namnangivelse ska införas i Morgontidningen. 

Härutöver yrkas ersättning för underlåtelsen att namnge upphovsman. Yrkad 

ersättning uppgår till xxxx kr. Faktura på detta belopp bilägges. 

Med vänlig hälsning 

ABC Arkitektkontor AB 

Kalle Karlsson, arkitekt SAR/MSA 

Ersättning vid underlåtelse att namnge är en 

ideell kränkningsersättning till den fysiska upphovsmannen. 

Mervärdesskatt ska inte utgå på 

ersättningen. 

.2. Respektera andras bilder 

Allt som sagts i denna skrift handlar om skydd 

av eget arbetsmaterial. Avslutningsvis ska dock 

något sägas om respekten för andras upphovsrättsligt 

skyddat material, t ex bilder. Det är, 

exempelvis, vanligt att arkitekter då man presen- 


terar förslag, idéer eller gestaltning använder sig 

av referensbilder på inspirationsprojekt. Sådana 

referensbilder presenteras ofta i collageform. 

När referensbilder används är det viktigt att 

kontrollera att bilden, om man inte tagit den själv 

utan t ex hämtat den digitalt, får användas. Den 

som kräver respekt för den egna upphovsrätten 

har naturligtvis all anledning att agera förebildligt 

också när det gäller respekten för andras upphovsrätt. 

23

2 

Upphovsrätt 

2 Upphovsrätt 

2. Upphovsrättens grunder 

Upphovsrätt handlar om upphovsmannens ensamrätt 

till sitt verk. Konstnären, författaren, kompositören, 

formgivaren, arkitekten – alla skapar 

de verk som kan vara upphovsrättsligt skyddade. 

Kan vara? Hur ska man veta vad som är skyddat 

och vad som inte är skyddat? Och vem avgör? 

Reglerna om upphovsrätt återfinns i upphovsrättslagen 

(URL). Lagen skyddar konstnärliga och 

litterära verk mot efterbildning, olovlig användning 

och kränkande ändringar. I så gott som hela 

världen har upphovsmän skydd för sina verk i 

respektive nationella lagstiftningar. 

För upphovsrättsligt skydd fordras särprägel och 

originalitet, s k verkshöjd. Begreppet verkshöjd 

får inte förväxlas med kvalitet. En bedömning av 

verkshöjd baserar sig på granskning av verkets 

särprägel och originalitet, inte dess eventuella 

kvalitet. En bok behöver inte vara allmänt accepterad 

som en ”god bok” för att vara upphovsrättsligt 

skyddad som litterärt verk. Ett i de flesta 

betraktares ögon fult hus kan mycket väl vara 

upphovsrättsligt skyddat just i kraft av sin särprägel. 

Verkshöjd innebär därför inte någon 

konstnärlig värdering. 

URLs grundläggande innebörd är att den ger upphovsmannen 

ensamrätt att förfoga över verket. 

Genom URL förhindras annan – vid straffansvar 

– att göra intrång i någons upphovsrätt. URL 

skyddar verket 70 år efter upphovsmannens död. 

2. . Fokus på skyddsvärdet 

Det är domstolarna som tolkar våra lagar. Det är 

alltså bara en svensk domstol som formellt kan 

avgöra om ett verk har tillräcklig verkshöjd eller 

ej. Vi andra kan ha våra uppfattningar, men vill 

man få klarhet måste en domstolsprövning till. 

Detta bör dock inte hindra någon arkitekt från att 

hävda att allt, eller visst, arbetsresultat är skyddat.

Det är för övrigt exakt vad Sveriges Arkitekter 

rekommenderar sina medlemmar att hävda. 

Sveriges Arkitekter menar att man får utgå ifrån 

att det som är skapat av en professionellt verksam 

arkitekt åtnjuter skydd. Det är en medvetet vald 

töjning av upphovsrättens gränser – allt för att 

sätta fokus på skyddsvärdet i arkitekters arbeten. 

Det är alltså upp till var och en att hävda att det 

egna arbetsresultatet är skyddat – om det sedan 

verkligen håller, är en annan sak. Var gränsen går 

i det enskilda fallet kan, som sagt, endast domstolen 

avgöra. Och det är alltid den som anser sig ha 

fått sin upphovsrätt kränkt, som måste agera mot 

den som gjort intrång. Det är arkitekten som får 

se till att få frågan prövad av domstol genom att 

göra gällande att intrång skett i den egna ensamrätten 

till verket. 

Det är, som sagts, endast svensk domstol som 

kan avgöra huruvida ett verk har tillräcklig 

verkshöjd för att åtnjuta upphovsrättsligt skydd. 

Inom brukskonstens område har dock Svensk 

Forms Opinionsnämnd en mångårig särställning 

som sakkunnigorgan när det gäller att bedöma 

upphovsrättsligt skydd för brukskonstföremål. 

Alltsedan 1954 har Opinionsnämnden avgivit yttranden 

i ärenden om upphovsrätt och nämndens 

yttrande tillmäts regelmässigt stor betydelse vid 

domstolsprövning av upphovsrättsligt skydd. 

2. .2 Vem är upphovsman? 

Upphovsrättslagen definierar upphovsman 

som ”den som skapat” (URL 1 kap 1 §). Det är 

fysisk(a) person(er) som skyddas. Upphovsman är 

alltid en, eller flera, fysiska personer. Det är fullt 

möjligt att flera personer tillsammans kan åstadkomma 

ett skyddat verk. Det kan dock aldrig 

vara en juridisk person, till exempel ett företag. 

Skälet är enkelt. För att åstadkomma ett upphovsrättsligt 

skyddat verk krävs en intellektuell 

prestation. Och även om det finns många duktiga 

och framgångsrika företag så har den juridiska 

personen företaget i sig ingen tanke- eller skapandeförmåga, 

endast personerna i företaget. 

Upphovsman är endast den eller de personer som 

haft det avgörande inflytandet över verkets form, 

gestaltning och karaktär. Övriga medverkande må 

spela en väsentlig roll, men är inte upphovsmän i 

lagens mening. Avgörande för att bli betraktad 

som upphovsman till ett verk är alltså att man 

i tillräckligt hög grad bidragit till dess utformning. 

För den arkitekt som är egenföretagare är 

det enkelt, där råder ingen tvekan. I anställningsförhållandet 

och i lagarbetet blir det däremot 

mer komplext. Fler personer kan ge så avgörande 

bidrag till ett verk att de tillsammans blir bärare 

av rättigheterna till verket. Är det alltid chefen 

eller företagsledaren som har rätt att få framstå 

som upphovsman? Nej, inte alls. Det är alltid den, 

eller de, som i realiteten 

skapat verket, 

givit det dess särprägel 

och originalitet, ”burit 

fram det”, som är 

upphovsman. 

Det krävs inte att upphovsmannen 

signerar 

ritningarna för att få 

skydd. Har signering 

skett utgår 

man ifrån att 

den/de som namnges på skisser och ritningar är 

upphovsman(män). 

Den ansvarige arkitekten ensam eller i förening 

med en eller flera andra personer, som också varit 

med och präglat verket, är personligen bärare av 

de ideella rättigheterna. Arkitektföretagets stämpel 

eller firmanamn bör därför förses med namnet på 

ansvarig arkitekt för att betraktas som namnangivelse 

i URLs mening (URL 1 kap 7 §). 

2. .3 Upphovsrättens två delar 

Upphovsrätt 

Upphovsrätten består av en ideell och en ekonomisk 

del. Den ideella rätten (droit moral) är en 

personlig rätt som i princip inte kan överlåtas eller 

efterges. Den ideella rätten har två beståndsdelar; 

en namnangivelserätt och en respekträtt. Namnangivelserätten 

ger verkets skapare rätt att få 

anges som upphovsman när verket framställs eller 

2

2 

Upphovsrätt 

görs tillgängligt för allmänheten medan respekträtten 

skyddar verket från förvanskningar eller 

kränkande behandling. 

Den ekonomiska rätten (förfoganderätten) avser 

upphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja 

resultatet av sitt skapande. Det handlar om en 

ensamrätt att förfoga över verket, mångfaldiga det 

och offentliggöra det. Det praktiska värdet består 

främst i att upphovsmannen mot ersättning kan 

medge annan att nyttja verket (konstnären säljer 

sin tavla, författaren ger förlaget publiceringsrätten, 

arkitekten ger kunden rätt att bygga utifrån 

de handlingar arkitekten upprättat). Den ekonomiska 

rätten kan helt eller delvis överlåtas på såväl 

juridisk som fysisk person. 

Den ekonomiska rätten till det man skapar i sin 

anställning är normalt företagets. Det följer av 

själva anställningsförhållandet att de ekonomiska 

rättigheterna tillfaller arbetsgivaren – åtminstone 

i normalfallet. Det finns dock situationer där det 

inte är självklart att de ekonomiska rättigheterna 

med automatik övergår på företaget. Ett exempel 

är om man som anställd specialritat möbler eller 

armaturer istället för att föreskriva redan existerande 

produkter. Har man i detta skapande gått 

utanför vad man normalt kan förväntas göra eller 

åstadkomma inom ramen för sin anställning, och 

möblerna eller armaturerna sedan sätts i produktion 

genom upplåtelse av rättigheterna till en producent 

– ja då är det rimligt att tänka sig att den 

anställde, utöver sin ordinarie ersättning, också 

får någon del i det ekonomiska värdet av det som 

skapats. 

2. . Formskydd 

Upphovsrättslagen ger ett formskydd. En idé är 

därför inte upphovsrättsligt skyddad, förrän den 

kommit till uttryck i dokumenterad form såsom 

manus, koncept och skisser eller modeller. Därför 

ska man vara försiktig med spridning av sina idéer 

innan de givits ett fysiskt uttryck.

2. . Upphovsrättens grunder–sammanfattning 

• Upphovsrätten är tillkommen för att tillförsäkra 

upphovsmannen ensamrätt till sitt verk. 

• Upphovsrätten skyddar konstnärliga och litterära 

verk mot efterbildning, olovlig användning 

och kränkande ändringar. 

• För att ett verk ska vara upphovsrättsligt skyddat 

krävs verkshöjd, det vill säga särprägel och originalitet. 

• Verkshöjd har inget med kvalitet, skönhet eller 

god smak att göra. Verkshöjd innebär därför inte 

någon konstnärlig värdering. 

• Endast domstol kan formellt avgöra vad som 

åtnjuter upphovsrättsligt skydd. 

• Arkitekters verk skyddas som alster av byggnadskonst. 

Ritningar kan även vara litterära verk. 

Både färdig byggnad och skisser, modeller och 

ritningar kan vara verk av byggnadskonst. 

• Upphovsrätten har två delar: en ideell rätt och en 

ekonomisk rätt. 

• Den ideella rätten handlar om att få framstå som 

upphovsman och förhindra att upphovsmannens 

konstnärliga anseende kränkes. 

• Den ekonomiska rätten handlar om att få tjäna 

pengar på sitt skapande. 

• Den ideella rätten kan inte överlåtas, men väl 

den ekonomiska. 

• Endast fysiska personer kan ha ideell rätt, eftersom 

det som skyddas är prestationer som utgår 

från ett intellektuellt skapande. 

• Den anställde överlåter normalt, till följd av 

själva anställningsförhållandet, den ekonomiska 

rätten på sin arbetsgivare. 

• Idéer är aldrig skyddade förrän de kommer till 

fysiskt uttryck. 

2.2 Upphovsrätten inom 

arkitekturen 

Arkitekten skapar i sitt arbete både konstnärliga 

och litterära verk. Byggnader skyddas enligt URL, 

såsom verk av ”byggnadskonst”. Skisser, ritningar, 

bilder och modeller etc tillkomna i anslutning 

till byggnaden åtnjuter också skydd enligt URL. 

De tillhör normalt de konstnärliga verken, men 

kan även tillhöra de litterära verken. 

2.2. Verk av byggnadskonst 

Enligt URL är såväl färdig byggnad som skisser 

och modeller till byggnader att anse som byggnadsverk. 

För att klassas som byggnadsverk 

(alster av byggnadskonst) måste byggnaden 

eller ritningen antingen i sig vara en individuellt 

särpräglad prestation av konstnärlig art eller 

innehålla individuellt särpräglade element. Den 

individuella särprägeln skall bedömas mot byggnadsverkets 

karaktär av nyttokonst och dess 

beroende av tekniska och funktionella krav. 

2.2.2 Kundens nyttjanderätt 

Ritningar, bilder, modeller etc, får inte användas 

av annan, utan lov. Arkitekten överlåter genom 

ett uppdrag normalt rätten att uppföra en byggnad 

vid ett enda tillfälle. Nyttjande därutöver 

förutsätter särskild överenskommelse. Kundens 

nyttjanderätt är en ”till art och omfattning begränsad 

användning av verket” (URL 1 kap § 3), 

som normalt skall vara definierad i avtalet. Motsvarande 

regler återfinns i ABK 96 § 7.1. 

Under pågående projektering gäller att kunden 

har rätt att utnyttja r itningar och annat arbetsmaterial 

på det sätt som överenskommits i avtal 

mellan arkitekten och kunden. I ABK 96 § 4.6. 

återfinns bestämmelser för de fall kunden, innan 

objektet är utfört, vill frångå konsultens projektering. 

2.2.3 Ändring i färdig byggnad 

Upphovsrätt 

Ägaren till färdig byggnad får ändra denna utan 

2

2 

Upphovsrätt 

upphovsmannens medgivande. Det följer av 

reglerna i URL § 26c. Ytterligare regler härom 

återfinns i ABK 96 § 7.2. Kunden får använda 

erhållna ritningar för objektets förvaltning, ombyggnad 

eller dylikt. Det får även en nytillträdd 

ägare eller brukare göra. 

Byggnader måste kunna förändras och anpassas 

till nya ändamål över tiden. De ritningar arkitekten 

gjort måste kunna användas i sådana sammanhang. 

Detta skall dock göras med respekt 

för upphovsmannen. Man får inte ändra, lägga 

till eller på annat sätt förvanska annans originalritning. 

Inte heller får man ändra eller avlägsna 

signaturen. 

Förbudet att ändra gäller originalritningar. Har 

man lovligen kommit i besittning av kopior till 

ett original kan ägaren eller ny anlitad arkitekt 

använda kopiorna som underlag för anvisningar 

för förändring av byggnaden. 

Vid förändring av färdig byggnad kan alltså inte 

den ursprunglige upphovsmannen göra gällande 

någon rätt att få utföra eller ta del i projekteringen. 

2.3. Rätten att bli namngiven 

I föregående avsnitt konstaterades att upphovsrätten 

består av två delar, en ekonomisk och en 

ideell. Det vi ska koncentrera oss på här är den del 

av upphovsmannens ideella rätt till sitt verk som 

kallas namnangivelserätten. Den andra delen av 

den ideella rätten, respekträtten, beskrivs i efterföljande 

avsnitt. 

2.3. Vad rymmer den ideella rätten? 

Den ideella rätten (droit moral) är en personlig 

rätt som i princip inte kan överlåtas, men 

väl efterges. Den ideella rätten har, som sagt, 

två beståndsdelar, en namnangivelserätt och en 

respekträtt. Namnangivelserätten ger verkets 

skapare en rätt att anges som upphovsman medan 

respekträtten ger upphovsmannen en rätt att 

motsätta sig kränkande ändringar i verket, samt 

rätten att förhindra att verket presenteras i ett 

sammanhang som kan vara kränkande för upphovsmannen. 

Tillsammans med den ekonomiska rätten är 

den ideella rätten tänkt att ge upphovsmannen 

ensamrätt till sitt verk – ett fullgott skydd mot 

efterbildning, olovlig användning och kränkande 

ändringar. Den ekonomiska rätten kan ju överlåtas, 

vilket är vad som också sker när arkitektens 

kund köper sig rätten att uppföra det som projekterats. 

Den ideella rätten kan upphovsmannen inte 

handla med på samma sätt, men kan han ändå 

avstå den? 

Att inte vilja stå för sin prestation för att upphovsmannen 

anser att den kommit till uttryck på 

ett sätt som är oönskat av denne är att beteckna 

som ett ideellt intresse för upphovsmannen. Att 

inte vilja åberopa sin ideella rätt är enligt svensk 

upphovsrätt möjligt genom att upphovsmannen 

efterger en till art och omfattning begränsad användning 

av sitt verk. 

Reglerna om ideell rätt är dock tvingande till 

upphovsmannens fördel varför det i praktiken 

inte är möjligt att generellt avstå från sin ideella 

rätt. Upphovsmannen har nämligen alltid rätt 

att ångra sig. Skälet till detta är att ett avstående 

kan få följder som upphovsmannen inte kunde 

föreställa sig vid den tidpunkt vid vilken han 

avgav sin avståendeförklaring. Som ett alternativ 

till att efterge sin ideella rätt kan upphovsmannen 

naturligtvis även hävda att verket inte får ändras 

eller göras tillgängligt för allmänheten i en sådan 

form eller i ett sådant sammanhang som är kränkande 

för honom. 

Principiellt är det svårt att tänka sig de situationer 

där en upphovsman skulle vilja avstå ett så 

centralt inslag i skyddet som den ideella rätten. I 

praktiken har dock frågan varit aktuell vid flera 

tillfällen, bl a i samband med att Henning Larsen 

ville ta sin hand från Söder Torn i Stockholm när 

entreprenören ville byta ut alla de fönster som 

arkitekten föreskrivit. Henning Larsen menade att

ingreppet utgjorde en sådan förvanskning att han 

inte längre ansåg sig vilja framstå som upphovsman. 

Nu blev det till slut inte så, men det hade 

varit teoretiskt möjligt för Henning Larsen att, åtminstone 

delvis eller som temporärt utspel, efterge 

sin ideella rätt som upphovsman. 

Liknande situationer har förekommit tidigare, 

men är inte särskilt vanliga. Sannolikt är det 

alltså möjligt att i fall som detta avstå sin ideella 

rätt, vilket dock inte är detsamma som att avstå 

från sitt ansvar för det som projekterats och 

överlämnats till kunden. Ansvar har man alltid 

enligt allmänna rättsgrundsatser och enligt avtal 

med sin kund. Dock torde det inte föreligga något 

hinder mot att avstå sin ideella rätt om verket 

utsatts för en sådan behandling att man finner det 

omöjligt att stå för. 

Hur den ideella rätten fungerar i praktiken grundar 

sig inte bara på upphovsrättslagens (URL) 

regler utan också på branschpraxis, så som denna 

bl a kommer till uttryck i branschens standardavtal, 

i vårt fall ABK 96. 

2.3.2 Namnangivelse 

Vi börjar med att titta på den del av den ideella 

rätten som brukar kallas namnangivelserätten. 

En arkitekt som skapat ett byggnadsverk skall 

enligt URL namnges som upphovsman i den omfattning 

och på det sätt god sed kräver, när exemplar 

av det skyddade verket framställs eller görs 

tillgängligt för allmänheten (URL 1 kap 3 § 1 st). 

Syftet med namnangivelse är såväl ideellt som 

emotionellt och ekonomiskt. Arkitekten har, 

precis som upphovsmän inom andra områden, ett 

ideellt intresse av att förknippas med sitt verk. Det 

ideella intresset består i ett personligt och känslomässigt 

intresse för upphovsmannen att bindas 

till sitt verk och att få äran av en god prestation. 

Namnangivelsen har också betydelse för framtida 

yrkesverksamhet, fungerar som marknadsföring 

av upphovsmannens yrkeskunnande och är 

därmed också av indirekt ekonomiskt intresse för 

upphovsmannen. 

Den ansvariga arkitekten ensam eller i förening 

med en eller flera andra personer, som också varit 

med och präglat verket, är personligen bärare 

av de ideella rättigheterna. Arkitektföretagets 

stämpel eller firmanamn skall därför förses med 

namnet på ansvarig arkitekt för att betraktas som 

namnangivelse i URL:s mening. Det räcker alltså 

inte med att skriva t ex arkitekt: White eller arkitekt: 

FFNS. Företagsnamnet måste kompletteras 

med upphovsmannens (männens) namn för att 

uppfylla kravet på namnangivelse enligt URL. 

Det krävs inte att upphovsmannen signerar sina 

ritningar för att få skydd. Har signering skett utgår 

man ifrån att den/de som namnges på skisser 

och ritningar är upphovsman/män (URL 1 kap 7 § ). 

Av detta följer att det alltid bör vara den verklige 

upphovsmannen som signerar ritningarna. Ofta 

löses detta genom att såväl upphovsmannen som 

projektansvarig arkitekt (om det är olika personer) 

signerar ritningen. 

2.3.3 Vad är god sed? 

Upphovsrätt 

Vad innebär det då att anges som upphovsman i 

den omfattning och på det sätt god sed kräver? 

När en upphovsman skall anges samt på vilket 

sätt och i vilken omfattning bestäms ytterst av 

vad som inom varje bransch anses vara god sed. 

Det har också betydelse hur upphovsmannen från 

början valt att ange sig som upphovsman. Det 

avgör hur han också i fortsättningen skall anges 

som sådan. 

Det som i sin tur grundar god sed inom en 

bransch är primärt de branschsedvänjor som är 

allmänt accepterade av parterna inom branschen. 

Upphovsmannen till ett byggnadsverk skall därför 

anges enligt allmänt godtagna sedvänjor i arkitektbranschen. 

Vad är då branschens sedvänja? 

För att bedöma detta får man bl a gå till branschens 

standardavtal ABK 96. ABK uttrycker vad 

som är gängse umgängessätt mellan arkitekt och 

kund och tjänar därför som rättesnöre när det 

gäller att bedöma vad som utgör branschpraxis i 

olika avseenden. Att ABK 96 är ett standardavtal 

2

30 

Upphovsrätt 

överenskommet mellan företrädare för kunder 

respektive konsulter stärker ytterligare dess normbildande 

och sedvaneskapande betydelse. 

Man får alltså börja med att kika i ABK, som i 

§ 7.6 säger att Beställaren skall namnge konsulten 

då uppdragsresultatet eller objektet presenteras. 

Även om denna bestämmelse tar fasta på presentationsögonblicket 

är det sedvänja att arkitekten 

anges i alla sammanhang projektet eller objektet 

presenteras, dvs i allt offentliggörande och visning 

inför allmänhet eller en större publik. Tilläggas 

bör att namnangivelserätten enligt ABK är generell, 

dvs den gäller såväl upphovsrättsligt skyddade 

verk som verk som inte åtnjuter skydd. 

Att upphovsmannen skall anges i samband med 

att projektet visas, ställs ut, visas i broschyr- och 

katalogmaterial samt presenteras i media får 

därmed anses utgöra god sed i arkitektbranschen. 

Även om frågan är reglerad i ett avtal, grundat 

på ABK, mellan arkitekten och kunden ankommer 

det naturligtvis på arkitekten att aktivt tillse 

att reglerna om namnangivelse efterlevs. Man får 

själv bevaka att man anges som upphovsman i 

rimlig omfattning och på ett sätt som kan antas 

överensstämma med god sed. Missar kunden att 

ange upphovsman bör man i första hand kräva 

rättelse och i andra hand ersättning för att avtalets 

förpliktigande regler inte uppfyllts samt, om 

verket kan antas ha tillräcklig verkshöjd, även 

ersättning för att upphovsrättslagens regler om 

namnangivelse inte efterlevts. 

2.3. Syftet avgör 

Är god sed i fråga om namnangivelse i arkitektbranschen 

då verkligen begränsad till de fall då 

projekt eller objekt offentliggörs eller presenteras, 

eller är det god sed att också namnge i andra sammanhang? 

Det är alldeles klart att det är branschsedvänja 

och därmed också god sed att också 

namnge i andra sammanhang där byggnadsverk 

visas på bild, dock inte i alla situationer. Detta 

kan belysas med följande exempel. 

Stockholms Stadshus visas på bild i en dagstidning. 

Artikeln handlar om själva byggnadsverket 

och själva syftet är att visa byggnaden i egenskap 

av arkitektoniskt verk. I detta fall är det uppenbart 

sedvänja och god sed att namnge arkitekten, 

Ragnar Östberg. Om artikeln däremot handlar 

om Stadsfullmäktige och arbetet i Stadshuset och 

artikeln illustreras med en bild av Stadshuset är 

det mer tveksamt om god sed kräver namnangivelse. 

En sådan skulle visserligen tillföra allmän 

information, men man kan nog inte påstå att 

det i detta sammanhang är branschsedvänja att 

namnge upphovsmannen. 

Det ligger alltså nära till hands att göra en distinktion 

och ta fasta på själva syftet med att visa 

ett byggnadsverk genom fotografi eller i form av 

ritning, skiss, modell etc. Är syftet att visa arkitekturen 

och framhäva själva byggnadsverket 

är det branschsedvänja och god sed att namnge 

upphovsman. Låter man byggnadsverket illustrera 

något annat, som i fallet ovan, eller om byggnadsverket 

ingår i en allmän miljöbild är det svårare 

att hävda sedvänja och att god sed kräver namnangivelse. 

2.3. Vårt eget ansvar 

Det följer av det som ovan sagts att god sed i fråga 

om namnangivelse är mer vidsträckt än många 

arkitekter tror. Att frustration uppstår när man 

finner sitt verk avbildat utan att själv bli namngiven 

har nog mest sin förklaring i att man inte 

riktigt vet hur man ska agera när detta inträffar. 

Många tror nog att det inte går att göra något åt 

ett åsidosättande av namnangivelsen. Denna genomgång 

visar på motsatsen. Samtidigt måste det 

stå klart för var och en att det ligger på arkitekternas 

eget ansvar att utveckla vad som är god sed i 

sammanhanget. 

Att förändra sedvänja och skapa en bättre sed än 

den vi har kan bara göras genom ett idogt och 

ihärdigt opinionsarbete. Både enskilda arkitekter 

och Sveriges Arkitekter måste därför vara på hugget 

och alltid rycka ut med en propå om att ange

upphovsman när uppgift om sådan saknas när 

projekt eller objekt presenteras i tidningar och 

andra media. Självklart måste vi också själva 

föregå med gott exempel genom att i våra egna 

media visa att god sed alltid kräver namnangivelse. 

Den dag namnangivelse alltid sker utan ständigt 

påpekande och påminnande är mycket vunnet för 

arkitekterna. Om, å andra sidan, arkitekturen och 

arkitekters prestationer anonymiseras, vare sig 

det är genom arkitekternas bristande bevakning 

av frågorna eller omvärldens slarv, är det till stor 

skada både när det gäller respekten för arkitekters 

arbete och uppskattningen och värdet av god 

arkitektur. 

Bestämmelserna om respekträtt återfinns i upphovsrättslagen 

(URL) 3 § 2 st. Där sägs att ett 

verk inte får ändras på ett sådant sätt att 

upphovsmannens litterära eller konstnärliga 

anseende kränkes. Upphovsmannen har vidare 

rätt att motsätta sig att verket görs tillgängligt i 

en sådan form eller i ett sådant sammanhang att 

det är kränkande för upphovsmannens litterära 

och konstnärliga anseende och egenart. Anseende 

handlar om allmänhetens bild och uppskattning 

av upphovsmannen medan egenart syftar på upphovsmannens 

subjektiva känslor för sitt verk. 

För arkitekter handlar respekträtten i praktiken 

nästan undantagslöst om två frågeställningar: 

2. . Respekträtten 

U P P H O V S R Ä T T 

Ekonomisk rätt + ideell rätt 

Respekträtten ger upphovsmannen en rätt att 

motsätta sig kränkande ändringar i verket samt 

att verket presenteras i ett sammanhang som kan 

vara kränkande för upphovsmannen. Tillsammans 

med namnangivelserätten bygger respekträtten 

upp den ideella rätt upphovsmannen har 

till sitt verk. Den ideella rätten är i sin tur en av 

två byggstenar i upphovsrätten. Den andra är den 

ekonomiska rätten. Bilden nedan visar sammanhangen. 

Namnangivelserätt Respekträtt 

1. Får kunden under projekteringens gång (eller 

under byggnationen) avvika från arkitektens 

projektering eller är kunden bunden av arkitektens 

förslag till utföranden? 

2. Får ägaren till uppförd byggnad eller anläggning 

fritt ändra i denna utan att fråga arkitekten 

om lov? Och vad gäller för ny ägare, 

som inte är den ursprungliga kunden, och för 

annan tredje man, t ex hyresgäst? 

2. . Ändra i byggnad 

Upphovsrätt 

Om vi börjar med den andra frågan kan vi först 

av allt konstatera att bestämmelsen om förbud 

mot kränkande ändringar inte gäller undan- 

3

32 

Upphovsrätt 

tagslöst. Byggnader och bruksföremål undantas 

nämligen från bestämmelsen. Ägare till byggnad 

eller bruksföremål får, enligt § 26c URL, utan 

upphovsmannens medgivande göra ändringar i 

verket. 

Bakgrunden till det uttryckliga undantaget för 

t ex byggnader är att byggnader är nyttokonst 

dvs sådana upphovsrättsligt skyddade verk för 

vilka det praktiska brukandet dominerar. Bygg- 

nader måste kunna förändras och anpassas till 

nya ändamål över tiden. Upphovsmannen, dvs 

arkitekten, kan inte motsätta sig sådan förändring 

eller anpassning av byggnaden. Ägarens rätt är 

exklusiv och oinskränkt, vilket bl a medför att 

även ändringar som kränker upphovsmannens 

anseende formellt sett är tillåtna. Det innebär i sin 

tur att respekträtten inom arkitekturens område 

endast omfattar byggnadsverk i form av ritningar 

och andra liknande arbetsresultat. 

Även om ägare till byggnad har en genom lagen 

given oinskränkt rätt att bygga om och förändra 

sitt hus har arkitekternas organisationer ändå 

alltid uttalat sig för det rimliga i att upphovsmannens 

intressen tillmäts större betydelse än idag 

när det gäller ändring av färdig byggnad. I den 

gemensamma handledningen Arkitekternas upphovsrätt 

– kommentarer, råd och anvisningar 

uttalade sig de arkitektorganisationer som fanns 

före bildandet av Sveriges Arkitekter på följande 

sätt: 

• Färdig byggnad får av ägaren ändras, så 

länge ändringen inte innebär kränkning 

av upphovsmannens anseende. Vid risk för 

kränkning skall upphovsmannen beredas 

tillfälle att yttra sig. En ändring av tekniska 

skäl eller för ändamålsenlig användning av 

byggnaden kan upphovsmannen inte motsätta 

sig. 

Denna tolkning överensstämmer som synes inte 

med den formella rätt byggnadens ägare har att 

ändra i byggnaden. Formuleringen ”vid risk för 

kränkning” är väl kanske inte så lyckad, men det 

goda syftet har förstås varit att söka begränsa 

möjligheterna till att göra för upphovsmannen 

kränkande ingrepp som inte har sin grund i 

tekniskt eller ändamålsenligt motiverade ingrepp 

i byggnaden. Arkitektorganisationerna har alltså 

alltid intagit den uppfattningen att respekten 

för upphovsmannens litterära och konstnärliga 

anseende och egenart bör väga tyngre än ägarens 

oinskränkta rätt att göra till synes sakligt 

motiverade men för upphovsmannen kränkande 

ingrepp. 

Det kan ju tyckas vara en rimlig ståndpunkt och 

denna ståndpunkt intar även Sveriges Arkitekter. 

Det hindrar dock inte ändring. Ägare till byggnad 

har exklusiv rätt att ändra i sitt hus med konsekvens 

att även alla sorters kränkande ändringar 

faktiskt är tillåtna. 

För att återgå till tidigare nämnda exempel är 

väl risken inte så stor att Stockholmspolitikerna 

bestämmer sig för att klä in Stadshuset i plåt. 

Däremot är väl risken större att fönstren någon 

gång byts ut på Söder Torn – fönster som har ett 

sådant utseende att de är kränkande för arkitektens 

anseende och egenart. Så visst kan Henning 

Larsen även i framtiden riskera att få känna sig 

kränkt, utan att formellt kunna göra så mycket åt 

det hela.

2. .2 Måste originalritningarna respekteras? 

Om nu ägare till byggnad fritt kan bygga om eller 

till sitt hus kan han då också fritt disponera arkitektens 

ritningar för detta ändamål? På vilket sätt 

måste originalritningarna respekteras? 

Det råder många missuppfattningar kring dessa 

frågor. Inte minst har HD-domen i Ahlsén-Junomålet 

(ombyggnad av Uppsala stadshus, Erik och 

Tore Ahlsén) bidragit till detta. Utan att gå in på 

detta mål (den intresserade får leta fram arkitekten 

nr 7/93) kan konstateras att rättsläget faktiskt 

är tämligen entydigt. 

Bestämmelsen om förbud mot kränkande ändringar 

omfattar i stort sett alla typer av upphovsrättsligt 

skyddade verk. Emellertid undantas, 

som vi redan konstaterat, byggnader från denna 

bestämmelse. Med byggnad enligt denna bestämmelse 

torde, enligt den allmänna uppfattningen i 

den rättsvetenskapliga litteraturen, avses byggnad 

i uppförd form. I det ovannämnda HD-målet 

rörande Uppsala stadshus berördes bl a frågan 

om vad som kunde anses utgöra byggnad enligt 

den bestämmelsen. Undantaget för respekträtten 

(i nuvarande §26c URL) var enligt HD främst 

praktiskt betingat. Av förarbetena till de aktuella 

bestämmelserna framgår emellertid inte explicit 

att ordet ”byggnad” endast omfattar uppförda 

byggnader och inte byggnadsritningar. Majoriteten 

i HD konstaterade emellertid att det inte 

kunde råda någon tvekan om att begreppet ”byggnad” 

i de aktuella bestämmelserna inte omfattade 

ritningar. 

Eftersom byggnader måste kunna förändras och 

anpassas till nya ändamål måste också de ursprungliga 

ritningarna kunna användas i ett nytt 

sammanhang. Dock gäller att det ska ske med 

respekt för upphovsmannen. Man får inte ändra, 

lägga till eller på annat sätt förvanska annans 

originalritning. Inte heller får man avlägsna eller 

ändra ursprunglig ritningsstämpel eller signatur 

(vilket Juno gjorde när man tog bort Ahlséns 

originalstämpel). 

Upphovsrätt 

Förbudet att ändra gäller originalritningar. Har 

man lovligen kommit i besittning av kopior till ett 

original får ägaren eller en ny arkitekt använda 

kopiorna till att utföra anvisningar för förändring 

av byggnaden. Bearbetar man på detta sätt annans 

ritning gäller det att det framgår vad som utgör 

bearbetning och vad som är ursprungsritning. 

Inte bara ur upphovsrättslig synvinkel utan också 

ur ansvarssynpunkt är detta viktigt. 

Men, invänder nu den kloke, idag är det sällan 

skillnad mellan original och kopia. Sant – inte 

minst när det gäller Cad-ritningar. Det är helt 

enkelt svårt idag, och ibland kanske omöjligt, 

att upprätthålla distinktionen mellan original 

och kopia. Många bryr sig inte heller, vilket bl a 

medför att originalframställda arkitektritningar 

i allt större utsträckning blivit allmängods i olika 

byggherrars ritningsdatabaser. Kanske är denna 

utveckling, åtminstone till viss del, oundviklig. 

Dock finns det alltid anledning att slå vakt om de 

immateriella rättigheterna och i det perspektivet 

bör man anstränga sig att göra så klar åtskillnad 

som möjligt mellan original och kopior. URL är 

i princip teknikneutral, vilket innebär att samma 

regler som gäller i analog miljö även gäller i 

digital miljö. URL tillkom på 60-talet, långt före 

företeelser som CAD, Internet med mera. Lagen 

utformades emellertid i vissa delar på ett sådant 

sätt att nya, ännu icke kända, tekniska företeelser 

skulle kunna fångas upp av lagens bestämmelser. 

Helt och fullt har denna ambition emellertid inte 

kunnat fullföljas i det nya informationssamhället. 

Även om det är svårt att skilja mellan original och 

kopia i digital miljö skall dock reglerna i URL, 

däribland de som rör namnangivelse och respekträtten, 

tillämpas fullt ut. 

Arkitektbranschens standardavtal, ABK 96, har 

inte heller riktigt hängt med när IT-utvecklingen 

förändrat förutsättningarna för vad som kan anses 

vara originalhandlingar. När ABK reviderades 

1996 var man medveten om detta och förutsatte 

att särskild avtalsreglering behövdes i detta sammanhang. 

Därför har också upprättats särskilda 

avtal för leverans av datafiler – avtalsmallar som 

33

3 

Upphovsrätt 

kompletterar ABK 96 (AI-Företagen, nuvarande 

STD Svensk Teknik och Design). 

ABK 96 innehåller för övrigt också en paragraf 

som bekräftar vad som ovan sagts om rättsläget. I 

ABK 96 §7.2 sägs att 

• Den som efter det att uppdraget slutförts, 

i egenskap av ägare eller brukare av objektet, 

avser att ändra i detta eller vidta någon 

annan åtgärd för dess förvaltning får utan 

konsultens medgivande och utan att betala 

ersättning, använda resultatet av uppdraget i 

ett sådant syfte. Därvid skall, i den utsträckning 

god sed kräver, konsultens intressen 

beaktas och konsulten namnges. 

Kunden får alltså använda erhållna ritningar för 

objektets förvaltning, ombyggnad eller dylikt. Det 

får även en nytillträdd ägare eller brukare göra. 

Allt detta har gällt även enligt tidigare ABK-utgåvor, 

men inte uttryckts lika klart som i ABK 96. 

Av det ovan sagda följer också att den ursprunglige 

upphovsmannen inte kan göra gällande 

någon rätt att få utföra eller ta del i projekteringen 

för en om- eller tillbyggnad. Den 

ursprunglige kunden, eller ny fastighetsägare, kan 

fritt vända sig till en ny arkitekt. Den kloke kunden 

vänder sig säkert åter till ursprungsarkitekten 

om det samarbetet fungerat bra och kunden 

varit nöjd. Dock kan det ju finnas tusen och en, 

mycket legitima och självklara, anledningar att 

efter ett antal år koppla in en ny arkitekt. För 

den offentlige upphandlaren gäller dessutom att 

upphandlingslagens regler måste tillämpas, vilket 

i praktiken kan leda till att annan arkitekt upphandlas. 

2. .3 Ändra under pågående projektering? 

Det vi hittills berört handlar om rätten att ändra i 

objektet – dvs det färdiga resultatet. Vad gäller då 

ifråga om rätten att ändra i projektet, dvs frångå 

arkitektens ritningar och anvisningar under projekteringens 

gång eller i samband med produktionen 

– då byggnaden uppförs? 

Av upphovsrättslagen framgår inte klart att 

begreppet byggnad inkluderar ritningarna till 

byggnaden eller ej. Förarbetena till lagen ger 

inte heller någon närmare vägledning. I den 

rättsvetenskapliga litteraturen hävdas emellertid 

synsättet att begreppet byggnad innebär byggnad 

i uppförd form. Detta var även den slutsats som 

HD kom till i det omdiskuterade Ahlsén-Junomålet. 

Det innebär att den fria rätten att ändra 

i upphovsrättsligt skyddad färdig byggnad inte 

gäller de handlingar som ligger till grund för 

byggnaden. Avvikelser från ritningarna kan därför 

innebära kränkande ändringar och därmed 

göra våld på den respekträtt som tillkommer upphovsmannen. 

Då avvikelser aktualiseras löses väl oftast detta 

i samförstånd mellan arkitekten och kunden. 

Skulle så inte vara fallet och kunden, arkitekten 

ovetandes eller i direkt strid mot arkitektens 

rekommendationer, ändå gör ändringar i handlingarna 

eller i byggnationen finns det därmed 

en risk för att upphovsmannens ”litterära och 

konstnärliga anseende och egenart” kränkes. Det 

kan ligga nära till hands för den arkitekt som 

råkar ut för detta att betrakta sådana ändringar 

som kränkande. Dock måste sägas att rättspraxis 

på området är ytterst snävt. 

Även dessa frågor behandlas i ABK 96. I ABK 96 

§ 4.6 återfinns en regel som säger att 

• Om beställaren överväger att i beaktansvärt 

avseende avvika från konsultens projektering 

och om detta sker innan objektet utförts, 

skall konsulten ges tillfälle att yttra sig. Konsulten 

svarar inte för avvikelser som skett 

utan hans medgivande. 

Bestämmelsen tar sikte på de fall då kunden 

– kanske efter förslag från entreprenören eller 

någon annan aktör i projektet – vill gå ifrån 

konsultens handlingar i något väsentligt avseende. 

Kunden skall då ge konsulten tillfälle att yttra 

sig över den avvikelse som övervägs. Konsulten 

får därigenom möjlighet att varna för oönskade

följdeffekter. Kunden får också, med ledning av 

konsultens förnyade råd och synpunkter, en möjlighet 

att tänka över det hela ytterligare en gång 

innan han tar ställning. I dessa sammanhang 

är det angeläget att konsulten ger sina kompletterande 

råd och anvisningar i skriftlig form så att 

det inte råder någon tvekan om vilka ställningstaganden 

han gjort. 

De avvikelser som behandlas i ABK är ”beaktansvärda” 

sådana, dvs normalt något större ingrepp. 

Upphovsrätt 

Teoretiskt kan man naturligtvis inte utesluta att 

det görs en mängd små avvikelser som sammantaget 

summerar sig till så påtagliga förändringar 

att det blir fråga om kränkande avvikelse, 

dvs våld på respekträtten. Allt då förstås under 

förutsättning av att det handlar om ett verk som 

har sådan verkshöjd att upphovsrätt föreligger. 

Avvikelser, vare sig de är små eller ”beaktansvärda” 

kan förstås aldrig arkitekten hållas ansvarig 

för. Men det är en annan fråga. 

3

Ta ansvar för din upphovsrätt - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?