Sammanställning av texter i utställningen ... - Arkitekturmuseet

_________________________________________________________________
Sammanställning av texter i utställningen Livsmedel Arkitekturmuseet 2012
_________________________________________________________________
Introduktion
Det är vardagen vi firar när Arkitekturmuseet fyller 50 år. Med titeln Livsmedel uppvaktar
vi museets ämnen arkitektur, form och design som just medel för livet. Vi lånar ett av
vardagslivets mest välbesökta rum – matbutiken – som ett ramverk och frågar: hur vill vi
att samhället ska vara, och hur ska vi handla?
Hus bredvid hus blir inte automatiskt ett samhälle. Samhället är ett medvetet val av miljöer
där livet inte bara fylls med dagar, utan där dagarna kan fyllas med liv. Vi gör här en stor
affär av hur Arkitekturmuseets ämnen ingår i samhällsskapande processer. Vi har
butikshyllorna fulla av ritningar, böcker, fotografier och modeller - och det finns ännu mer
på lagret!
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..
1. RÅVAROR OCH HALVFABRIKAT
1.0
Vi blir aldrig klara med vår omgivning. I arkitektur och form blir samhällets
förändringar synliga. Vi befinner oss mitt i utvecklingen, mitt i de skapande och
kunskapande processer som utgör vår fysiska och psykiska miljö, från idéer via
material, förädling och konstruktion till byggnader och produkter. För varje steg från
tanke till handling behövs kraft och energi. Allt är som vanligt: allt förändras. Man kan
inte bygga färdigt en stad!
1.1
Efter att ha formats av 1600-talens krig, 1700-talens vetenskap och 1800-talets
industri, mötte Sverige 1900-talet som ett jordbrukssamhälle med en grogrund av
idéer för en urban framtid. Stora utställningar blev en populär form för att visa
visionerna. Stockholmsutställningen 1930 tog ut riktningen för arkitektur och form
med en smakfostrande uppvisning för nationens växande medelklass: vi ska leva i
funktionella miljöer omgivna av luft och ljus. Var visar vi upp nya idéer idag?
1.2
Alla led i byggprocessen, från designmetod till montering, har förändrats under 1900talet.
Idag är ritningsprocessen helt digital, vilket underlättar både formgivning och
samarbete. Alla nya hus innehåller industriellt bearbetade halvfabrikat och moduler.
Mjöl och brädor är båda exempel på halvfabrikat: varor som har förädlats industriellt
från råvaror – säd och träd – men som fortfarande behöver arbetas in i ett
sammanhang, som ett bröd eller ett hus, för att komma till nytta.
1.3
Konstruktion är att räkna ut vilken sorts material som behövs var och i vilken mängd
för att en bro eller en bokhylla ska vara säker att använda. Vi befinner oss mitt i en
utveckling där konstruktion har mindre med statiska beräkningar och mer med
dynamik att göra. Detta tänkesätt återfinns på flera områden i ett föränderligt samhälle
som kräver snabba omställningar: dynamiska system anses idag säkrare än statiska.
1.4
I traditionellt byggande använde man lokala material, lokal teknik och energi. Idag är
byggindustrin, precis som livsmedelsindustrin, en näring där nästan allt levereras från
en global marknad, och det kan vara svårt att avgöra vad som är hållbart. En

livscykelanalys talar om hur stor energiförbrukning och miljöpåverkan en byggnad har
totalt sett, från byggnadsprocess, material, transporter och beräknad bruksperiod.
1.5
Samhällets alla framställande processer kräver kontinuerliga kraftkällor. Industrieran
har möjliggjorts av tillgången till olja, både som energi och som råvara. Utan oljan
hade samhällsutvecklingen gått mycket långsammare, och globaliseringen hade inte
varit möjlig. Vi har redan passerat en punkt i tiden från vilken utvinningen av råolja
bara minskar, och vi står inför stora livsstilsförändringar i en framtid vars
energiproblem är långt ifrån lösta.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..
2. SMAK OCH LIVSVAL
2.0
Valfrihet är frihet att välja ur ett sortiment som bestämts av någon annan. Riktig frihet
har bara en begränsning: du får inte begränsa någon annans frihet, inte heller
kommande generationers. I centrum för båda dessa insikter står individen och dennes
ansvar. Det sägs att vi har fler valmöjligheter i dagens samhälle, men grundbehoven är
lika enkla och betydelsefulla som genom människans historia. Våra val får inte skada
vår livsmiljö.
2.1
Som medborgare deltar vi i demokratin genom fria val, där vi väljer vilka som ska
representera oss och bevaka våra rättigheter och skyldigheter. Som de flesta
samhällskonstruktioner manifesterar sig själva demokratin genom sina symboliska
byggnader, men det viktigaste rummet i en demokrati är det offentliga rummet: platser
vi förfogar över gemensamt, där åsikter kan uttryckas fritt.
2.2
Vi har valt ett samhälle där makten utgår från folket, och inom det samhället ställs vi
idag inför allt fler livsval, där vi själva ska ta makten över våra liv. Vi kan välja
gemenskap, som en kollektiv boendeform, en utbildnings- och yrkestillhörighet eller
andra grupperingar efter intresse och tillhörighet, och vi ställs inför val av allt från BB,
grundskola, husläkare, elbolag och pensionssparande.
2.3
Om vi för 50 år sedan främst var medborgare med rättigheter och skyldigheter, ser vi
oss idag snarare som konsumenter med rättigheter. När makten i samhället förskjuts
från stat till marknad, förväntas konsumenten göra medvetna val i det globala utbudet
med hänsyn till miljö och rättvisa. Design och arkitektur bidrar till
varumärkesbyggande på olika nivåer, för att bli en del av den nya konsumentens
livsstil. Genom stilval, som ofta är konsumtionsval, manifesterar vi vår identitet.
2.4
Konsumtionens miljöer präglar stadsbilden. Städer blir också alltmer lika varandra som
shoppingmiljöer, med butikskedjor som spänner från billig massproduktion till
exklusiva märkesvaror. Det kommersiella rummet har en del gemensamt med det
offentliga rummet, men det finns tydliga skillnader: gallerian och butiken har stängt
halva dygnet, och det är inte öppet för aktiviteter eller beteenden utanför den
kommersiella normen.
2.5
Arkitektur och design är processer som leder till både massproduktion och till unika
objekt, med syfte att stärka identitet och locka konsumenter – kort sagt, för att stärka
varumärken. De unika objekten – allt från haute couture och konsthantverk till

trädkojor och slöjdföremål – kräver mer av både producent och konsument.
Skräddarsytt eller egentillverkat istället för konfektion kostar tid och pengar, men
själva objektet blir bärare av långlivad kvalitet och kunskap.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. ODLAT OCH KULTIVERAT
3.0
Ekologi och ekonomi är två begrepp som nästan kommit att stå i motsatsförhållande
till varandra, men som i själva verket är förenade genom eko – oikos – det grekiska
ordet för ”hus”. Oikos blir ekologi med logia – lära, och ekonomi bildas med nomos
för ”att sköta om”. Oikonomos är den som har ansvar för hushållet genom
framförhållning i samklang med livsmiljön. Ekologi är alltså, bokstavligt talat, läran om
huset.
3.1
Ett hushåll är inte bara ett socialt system för överlevnad och samspel mellan individer.
Ett hushåll är den statistiska enhet som politiska beslut grundas på. Sverige består
enligt Statistiska centralbyrån av cirka 4,5 miljoner hushåll. Hushållet är
utgångspunkten för ett mer hållbart samhälle. Här grundläggs vanor, värden, och
beteenden, och här fattas vardagens konsumtionsbeslut.
3.2
Att hushålla är att förhålla sig mycket konkret till tid: att skapa framförhållning i
förhållande till resurser. All matkultur handlar om att för framtida behov spara och
bevara det som naturen ger under en begränsad tid. Ett klimatanpassat byggande
förhåller sig till just tid och resurser i balans med en cykliskt föränderlig omgivning
och sina användare.
3.3
Hushållning tillämpas även i naturens konstruktioner, där ”ekonomiska” val och
resurshushållning framträder i alla skalor och former. Inom biomimetiken studerar man
naturens effektiva och komplexa strukturer och mönster, som sedan inspirerar
arkitektur, formgivning och materialforskning till resurssnåla och avancerade
lösningar som härmar resultatet av miljoner år av evolution.
3.4
Arkitektur, form och design är dagligvaror och kulturbärare. Kultur är en förutsättning
för samhällets utveckling, särskilt med tanke på betydelsen av latinets cultura: odling,
bearbetning och bildning. Kulturen behöver offentliga rum, inomhus och utomhus.
Rummets utformning påverkar möjligheterna att skapa kultur, och visar också hur
olika kulturformer värderas. En av de allra största investeringarna i samhället är skolan:
tillväxt i ordets rätta bemärkelse.
3.5
Hur naturlig är naturen? Allt som finns omkring oss är resultatet av planering. Precis
som bebyggelse och infrastruktur är stadsrummets och förortens växtlighet och
grönområden formgivna. Även detaljer som hur staden möter vattnet,
höjdförhållanden, siktlinjer, gärden och skogspartier är konstruerade situationer.
Naturen som vi oftast möter den är följden av samhällets beslut.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..
4. BASVAROR OCH VARDAGSMAT
4.0

Det är skillnad på att bygga hus vid hus utan sammanhängande tanke och att bygga
samhälle. Vad händer med det gemenskapande rummet i vår tid? Vi organiserar det
gemensamma genom politik. Det är genom denna förmåga till kollektiv organisation
som vi skapar förutsättningar för gemenskap. Politik är en strävan i fältet mellan det
önskvärda och det möjliga. Vad önskar vi idag och vad är möjligt?
4.1
Våra samhällsbärande institutioner ger rum för det gemenskapande samtalet och de
aktiviteter och ritualer som vi ägnar oss åt. Vi möts i politikens och konstitutionens
ritualer, invigningar, avslutningar, vigslar, fester, stämmor och religiösa och nationella
högtider. Allt fler delar också sina berättelser i allt större informella nätverk. Det verkar
som om den digitala mötesplatsen snarare kompletterar än ersätter samvaron i det
fysiska rummet.
4.2
Ett samhälle är en grupp människor som hålls samman av sociala relationer med
kontinuitet i tid och rum. Latinets socius betyder ”följeslagare”. Människor följer
varandra till världens städer i en av vår tids största samhällsförändringar. Mångfald,
rörlighet och närhet ger staden dess livskraft och komplexitet. På stadens gator och
torg skapas energi genom människors möten, krafter som kan förändra världen.
4.3
Under vår livstid passerar vi genom olika gemenskapande rum, vilket gör att vissa
grupper möts men inte andra. En tydlig önskan hos många är mer direkt demokrati,
mer inflytande och möjlighet att påverka sin omgivning och stärka sociala miljöer i sin
närhet. Unga uttrycker tydligt sin önskan om mer samverkan mellan generationerna –
var finns rum för dessa möten och vad skulle de kunna leda till?
4.4
Samhället producerar inte bara varor och tjänster, kultur och miljöer – vi framställer
också visioner. Under 1900-talet har den svenska samhällsutvecklingen drivits genom
begrepp som ”folkhemmet”. Visioner är färskvaror, som ordet ”världsklass” som idag
uttrycker ambitioner inom allt ifrån stadsplanering till samhällsservice: i begreppet
ligger en konkurrensmedvetenhet och en önskan om tillhörighet i större yttre
sammanhang. Folkhemmet har fått en utsida.
4.5
Samhällsförändringar pågår inom varje individ. Värderingar tar form, leder våra livsval
och formar våra privata och offentliga miljöer. Det som var otänkbart igår är norm
idag. För 100 år sedan var inte bara ensamstående föräldraskap skamligt och
samkönade familjer otänkbart – det fanns heller inga enpersonshushåll! Familjen var
närmast en livsnödvändighet. Vi ser idag 50-talets hemmafru-ideal som naivt, men om
50 år kanske vi betraktar vår tids ”livspussel” som en märklig företeelse.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..
5. FRYST OCH KONSERVERAT
5.0
Det samlade byggnadsbeståndet är ett av samhällets största investeringar. Den
byggda miljön är en berättelse med mängder av spår och lager, en överlämning av
kunskap mellan generationer. Stora delar av samhällsekonomin har med den byggda
miljön att göra, men värdet består även i den berättelse som den byggda och
formgivna miljön utgör med alla sina tidslager. Hur förvaltar vi dessa värden? Kan
staden konserveras? Kan man frysa tiden i en byggnad?

5.1
Precis som ordet antyder är kulturarv något vi får av tidigare generationer, ansvarar för
i vår tid, och passar vidare till nästa generation. Kulturarvet är ett förtroendeuppdrag,
men också en form av makt. Man bevarar för att minnas och river för att glömma.
Förändring som sker på bekostnad av det befintliga upprör många. Antikrundan och
auktionshus värderar upp konsthantverk och design, genom att förse saker med
berättelser. Det som åtföljs av kunskap går inte så lätt förlorat.
5.2
Kulturskydd eller K-märkning är idag samlingsbegrepp för olika lagar till skydd för
bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Antikvarier, kulturvårdande
myndigheter, och byggnadshistorisk expertis avgör hur miljön ska underhållas,
restaureras (återställas), renoveras (förnyas), byggas om eller byggas till. Bevarande är
en mängd aktiviteter som syftar till att skapa kontinuitet i miljön genom respektfulla
förändringar.
5.3
Ombyggnad upptar minst lika mycket tid av arkitekters arbete som att rita nya
byggnader. Det kan krävas för att anpassa huset till nya tider och nya brukare. Förfall
är ofta ett större problem än slitage. Det enda sättet att få miljöer att överleva är att
använda dem. En radikal samtida anpassning kan vara lika symboliskt betydelsefull
som en ny byggnad. Idag vet vi att gamla miljöer kan anpassas till ett nytt liv, vilket
man inte alls kunde tro under 1950-talets stadsomvandlingar.
5.4
Stora delar av kulturarvet är skapat och framväxt helt utan inblandning av arkitekter
och formgivare. Skickliga byggmästare och hantverkare har bidragit med den
erfarenhet och kunskap som kan avläsas i lokala material och traditionella
byggnadstyper. Anledningen till att det traditionella existerar i våra dagar är att
utvecklingen är en levande process sedan århundraden och att det i varje ny tid är
möjligt att förnya och experimentera med nya variationer och material.
5.5
En stad är inte bara en tids stad. Den är vår koppling till historien. Berättelser är
lagrade i det byggda. Varje ny generation lägger till och drar ifrån, använder, tolkar
och skapar nya lager som vilar på de gamla. Samhället har flera institutioner som har
till uppgift att samla kunskap om lagren, och ge röst åt berättelserna. Vi är den framtid
som man en gång byggde för. Det enda vi vet om framtiden är att allt kommer vara
som vanligt, och allt kommer att vara annorlunda.
De följande texterna hör till störtexponeringar på olika teman, som fungerar som
”rundningsmärken” i utställningsmiljön; på samma sätt som man i en butik leds över
från en avdelning till en annan.
Vårt dagliga bröd
Varje kultur har sitt bröd. Få livsmedel äger starkare symbolik än brödet: som
sinnebilden av föda, ett universellt livsmedel, stundom synonymt med lön eller
pengar, tillsammans med skådespel det enda som behövs för att hålla en befolkning
nöjd – sägs det. Engelskans bread kommer av bryta, breotan. Delandet är inbakat i
brödet, en praktisk solidaritet för ett samhälle i global jäsning. Samhällen med en
levande gästkultur har många fördelar av mångfalden, inte minst ekonomiskt. Ett bröd
är en blandning av ingredienser med organisk kraft att resa sig: tillsätt bara värme!
Lagar på lager
Förutsättningen för att vi ska kunna producera varor, tjänster och kultur och
samordna processer kring tillverkning, framställning, byggande och anläggning är att

vi erkänner gemensamma lagar och regler. Lagar är till för att skapa förutsägbarhet i
samhällssystemet. Där korruption och godtycklighet styr finns varken trygghet eller
framförhållning. Lagrummet behandlar även användningen av de miljöer som vi har
gemensamt, som allemansrätt och yttrandefrihet. I dagens fildelande och
varumärkesfixerade globala samhälle är copyright och upphovsrätt komplicerade
lagskydd som ständigt utmanas av både ny teknik, ideologi och rättstraditioner.
Plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen, PBL, reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande i
Sverige. Alla kommuner upprättar sin översiktsplan, där man visar hur man tänker sig
användningen av mark- och vattenområden och framtida bebyggelseutveckling.
Detaljplanen – som förut kallades stadsplan – innehåller juridiskt bindande
bestämmelser för var och vad man får bygga, och hur: utformningen i stora drag, som
hushöjd med mera.
Gubbhyllan
Gamla välbevarade arkitekter ur våra samlingar. Könsfördelningen säger något om
männens dominans inom yrket under större delen av 1900-talet, vilket i sin tur speglas
i våra samlingar. Dagens och framtidens samlingar kommer säkerligen att visa en mer
jämlik könsfördelning. Vi kan också se att personerna bakom verken idag oftare är
hela arkitektkontor än enskilda individer.
Tidningshyllan
Vad har hänt inom arkitektur, samhällsplanering och design de senaste 50 åren?
Tidskrifter fångar ögonblicket och berättar om tiden. Ta del av vårt dagsfärska urval!
Ger detta mersmak? Välkomna till vårt bibliotek!
Livsmedel/Provisions –
Medverkande/Participants:
Konceptgrupp/Concept group: Lenita Gärde, Magnus Ericson, Karin Åberg Waern,
Malin Zimm
Projektledare/Project Management: Jonas Olsson
Samlingsurval/Selection from our Collections: Lenita Gärde, Karin Åberg Waern
Sakkunnig arkitektur & texter/Senior Advisor Architecture & Texts: Malin Zimm
Sakkunnig design/Senior Advisor design: Magnus Ericson
Projektassistent/Project Assistant: Jakob Kjellberg
Pedagogik/Pedagogics: Elisabet Johansson, Madeléne Beckman
Mobil förmedling & research/Mobile communications & Research: Kristina Berg
Audiovisuella installationer/
Audiovisual Installations: Monica Sand, Ricardo Atienza Badel, Niklas Billström
Konservation/Conservation: Cecilia Isaksson, Idha Holmlund
Snickeri/Carpentry:
Markus Eberle, Tobias Ed, Frida Chrislau, Joakim Mundszinger, Herbert Sailer,: Elins
snickeri
Bibliotek/Library: Lena Wranne, Anna Lena Pemer
Utställningsform/Exhibition Form: Emil Bäckström, Jani Myrman Kristofferssen:
Guise AB
Grafisk form/Graphic Design: Daniel Bjugård
Box illustration: Frans Carlqvist
Utställningsassistent/Exhibition Assisant: Stefan Mossfeldt
Fotografi/Photography: Emma Fredriksson, Matti Östling
Värdskap/Hosts: Mia Bengtsson, Ulrika Jansson

Program: Sandra Nolgren
Kommunikation/Communication: Maria Östman
PR och kommunikation/PR & Communications: Ulla Tillgren
Praktikanter/Interns: Julia Adielsson, Maria Nyström
Ljussättning/Lighting: Michael Hallbert: Ljusdesign AB
Översättning/Translation: Hélène Andersson, Malin Zimm
Vernissagekoordinator/Vernissage Coordinator: Karina Nordstedt
Assistent/Assistant : Arvid Hillberg
Drift- och säkerhetsansvarig/Building & Safety Manager: Göran Karlsson
Webbredaktör: Nathan Hamelberg
Tillgänglighetskonsult/Accessibility consultant: Mio Hedquist
Övriga medverkande/Other Participants: Ulrika Behm, Anneli Strömberg, Eric de
Groat, Martin Ku
Tack till/With thanks to:
All personal på Arkitekturmuseet
Pehr-Mikael Sällström, Sveriges Arkitekter
Jerker Moström, SCB
Källemo AB
8T8
Producerad av/Produced by:
Arkitekturmuseet/The Swedish Museum of Architecture 2012