Krav på Akribi - resonemang.se

Shamal Kaveh
Krav på Akribi
shamal.kaveh@sh.se
HT2011
HT2011

Akribi
Ett Pm eller en kortare uppsats utgör ofta grund för betygsättning. En akademisk text bör ta hänsyn till
både innehåll och form. Dessa två aspekter bör samexistera med varandra. Bedömningen bygger med
andra ord inte enbart på innehållet utan även på formen, eller som på gamla tider sades, på textens realia
och formalia. Om textens realia handlar om dess innehåll, analysnivå, självständighet och saklighet så
handlar textens formalia om textens struktur och form, hit hör bl.a. språk, disposition, not- och referens-
system och referat. Här ska vi uppehålla oss vid textens formalia och akribi.
Med formalia avses de grundläggande regler som kännetecknar akademiska texter, bland vilka språkets
saklighet och akribi är av stor betydelse. Med akribi menas helt enkelt (vetenskaplig) noggrannhet och
exakthet, egenskaper som utgör både förutsättningen och villkoret för att en text ska betecknas som en
vetenskaplig prosa. Detta innebär bl.a.:
Texten ska vara skriven med korrekt svenska
Att du i din text tar hänsyn till etiska regler och undviker plagiat
Att du är tydlig med både resonemang och hänvisningar
Att du är öppen med dina resultatredovisningar och källhänvisningar samt är konsekvent i not-
teknik, citering, referat etc.
Akribi handlar med andra ord om de olika formella och tekniska krav respektive färdigheter som gör din
text läsbar, kontrollbar, sammanhållen och korrekt.
Två saker bör nämnas redan från början. För det första, det hör inte till sedvanan att kräva av studenter att
de vid varje liten uppgift ska använda sig av t.ex. notapparater, referenser och källhänvisningar. Anled-
ningen till att jag här ändå ställer ett sådant krav beror framför allt på att jag dagligen i mitt arbete ser en
allvarlig brist på akribi och en bristande kunskap om hur akribi ska se ut i vetenskapliga texter. Jag vill
därför att mina studenter så tidigt som möjligt ska lära sig att behärska det akademiska skrivandet. För det
andra, när det talas om formalia är det inte så att det finns strikta regler avseende varje aspekt av skrivan-
det. Det finns en del strikta bestämmelser, men ibland det handlar om praxis snarare än strikta regler. Det
viktigaste i det senaste fallet är att vara konsekvent och följa samma mönster hela vägen. Avsikten är att vi
ska ha en enhetlig mall för skrivande, men också att du vad beträffar formalia lär dig och tränar dig i det
vetenskapliga skrivandet. Du ska därför läsa dessa anvisningar noga. 1
Till sist bör nämnas att en del studenter är skeptiska till formalia och akribi; de frågar ofta om det inte är
innehållet som borde räknas? Mitt svar har alltid varit detsamma: det finns inget innehåll utan form.
Formen är en av de viktigaste beståndsdelarna i ett akademiskt arbete. I en akademisk prosa handlar for-
men inte bara om ”skönhet” utan även om textens begriplighet, dess transparenta karaktär, dess trovär-
dighet samt läsbarhet. Den ger en tydligare disposition till texten. Bortser man från kraven på korrekt
1 När jag skriver att du ska följa anvisningarna till punkt och pricka är jag medveten om att det på somliga av de
punkter som jag nämner finns olika tillvägagångssätt och att det föreslagna sättet inte är det enda rätta. Men val
görs när man kan spelreglerna; bemästrar man inte dem är det troligen klokt att följa mina anvisningar.
2

form så gör man sig själv en björntjänst. En text med dålig form leder läsarens uppmärksamhet mer till
formen än innehållet. Det är bara i en text med korrekt form som läsaren kan koncentrera sig på innehål-
let.
3

Textens typografiska utseende
Texten bör skrivas med ett standardtypsnitt som medföljer alla ordbehandlingsprogram och skrivare.
Jag rekommenderar att du skriver texten med Times New Roman, storlek 12p. Radavståndet ska
vara 1,5.
Styckeindelning
Att skriva stycken efter varandra, utan någon markering, är ett både ett formaliafel och ett språkligt
fel. Det finns två sätt att markera ett nytt stycke: blankrad eller indrag. Blankrad innebär att man
lämnar en tom rad mellan varje stycke.
Blankrad kan antingen göras genom att man lämnar en tom rad eller genom att man skapar ett nytt
format i formatmallar, som automatiskt ger samma avstånd mellan stycken. Den mall, utifrån vilken
du ska skriva ditt examensarbete, baseras på blankrad. 2
Indrag innebär att det nya stycket markeras med ett antal mellanslag (minst tre men gärna fler) som
inleder det nya styckets första rad. Du ska dock inte använda mellanslag utan i stället ska du markera
texten, gå in under format, ”Stycke” → ”Indrag” och därefter välja indrag på första raden och sedan
1.0 cm.
Längden på varje stycke
Det finns inga strikta regler för hur långt ett stycke ska vara. Vanligtvis delas en text upp i stycken för
att texten ska bli mer läsbar och samtidigt följa en sammanhållen disposition. Syftet med ett stycke är
att underlätta för läsaren så att han/hon vet var en tankegång börjar och slutar. Styckeindelningen
ger med andra ord struktur och skapar naturliga pauser i texten. En kompakt text tröttar ut läsaren,
och en textläsning av kompakta och långa stycken blir ofta för ansträngande. Ett annat problem med
långa stycken är att man lätt tappar den röda tråden i texten. Det blir svårt att följa textens logik. Det
finns inga regler för hur långt ett stycke ska vara, men det rekommenderas starkt att du inte skriver
stycken som är längre än 12–15 rader.
Alltför korta stycken är inte heller något som rekommenderas. Många korta stycken ger en känsla av
lösryckthet och ofullständighet; texten kan kännas ojämn, hoppig och fragmentarisk.
Underrubrik
I regel är det klokt att undvika för många rubriknivåer. Använd dig av en huvudrubrik och två eller
tre underrubriker. Många rubriker i en text gör texten osammanhängande och fragmentarisk. Det
2 Har du problem med hur man kan göra radavstånd eller andra tekniska saker i wordprogrammet är det bara gå
till Office-online sidan (andra program har också liknande hjälpavsnitt). Där kan du hitta svaren på dina frågor.
Länk: http://office.microsoft.com/sv-se/default.aspx
4

lir inget utrymme att utveckla tankegångarna. Få eller inga rubriker gör det svårt att följa den röda
tråden.
Emfas
Undvik emfas i texten. Om du tycker att det är nödvändigt att betona något särskilt ska du kursivera
men det rekommenderas starkt att undvika eller vara ytterst återhållsam med emfas. Du ska definitivt
inte skriva med fetstil eller göra understrykningar i texten, det hör till skrivmaskinens tidevarv.
Et-tecken (&)
Et-tecknet (&) får inte användas i brödtexter, utan bara i litteraturlistor och noter och inom parantes.
jag-form
I en akademisk text efterfrågas ofta en opersonlig stil för att förstärka saklighet och objektivitet. Det
är dock ändå författaren som talar och oavsett metod kommer ”jaget” att vara närvarande i eller mel-
lan raderna. Du kan med andra ord, där det är bifogat använda dig av jag-form, men det anses ofta
vara bättre med en opersonligare ton och med passivform. Du kan till exempel skriva: ”Enligt min
uppfattning…”, ”Jag kommer i föreliggande arbete att undersöka…”, ”Det tycks mig som om”…
men undvik helst överdriven användning av uttryck eller fraser som: ”Jag tycker”, ”Jag anser”, ”jag
uppfattar” etc.
siffror
Enligt Svenska skrivregler ska du skriva små tal med bokstäver men stora tal med siffror i löpande text.
När det gäller datum ska du i löpande text skriva ut månadens namn (t.ex. den 3 december 2007);
däremot du kan i noter både skriva ut månadens namn eller skriva helt enkelt 3.12.2007 eller 3/12–
2007. 3
Bindestreck (divis)
Bindestreck även kallad ”divis” används vid avstavning, vid sammansatta ord, vid sammansättningar
med siffror (t.ex. 1700-talet), dubbelnamn (t.ex. Anna-Pia) och för att markera ett utelämnat sam-
mansättningsled (sön- och helgdagar).
TANKESTRECK (MINUS)
Tankestreck används som ”pratminus” vid repliker, i betydelsen från–till (s. 8–21, tåget Stockholm–
Göteborg) och mellan namn i författarpar (Laclau–Mouffe) utan extra mellanslag.
3 Känner du dig osäker är det bara titta i Svenska skrivregler.
5

På det svenska tangentbordet finns bara bindestrecket. I Word för Windows finns tankestrecket som
kortkommando: tryck samtidigt på Ctrl-tangenten och minustecknet på det numeriska tangentbor-
det.
Förkortningar
Var ytterst sparsam med förkortningar i den löpande texten. Det är bättre att använda dem i noter,
litteraturförteckningar eller parenteser. Somliga förkortningar är så vanliga att det är lätt att ta till sig
dem utan att bli störd (t.ex. DN, LO), men förekommer många ovanliga eller mindre kända förkort-
ningar kan de göra texten trasslig. I regel ska förkortningar skrivas med stora bokstäver och första
gången de nämns bör hela namnet skrivas, men därefter kan man använda sig av förkortningen. Till
exempel: ”Enligt Landsorganisationen i Sverige (LO) ska arbetsgivaren anstränga sig…”
Om citat
Ett karaktärsdrag hos den akademiska genren är dess ständiga referenser till andra källor, forskning
samt åberopanden av andras idéer, resonemang, citat etc. Det finns flera sätt att citera. Ett citat behö-
ver inte alltid vara direkt. Här följer några olika sätt att hänvisa till en text, men tänk på att du alltid,
för att undvika missförstånd eller misstanke för plagiat, ska vara tydlig med vilka idéer som är dina
egna och vilka som härrör från andra.
PARAFRASER
En parafras är en omskrivning av en text. Det är en fri omskrivning som samtidigt bevarar det hu-
vudsakliga och ursprungliga innehållet med dess struktur, dvs. teman behandlas i samma ordning
som i originaltexten.
REFERAT
Referat är något friare än parafraser. Ett referat är också en återgivning av den ursprungliga texten,
men här behöver man inte följa samma struktur och inte heller behöver man ligga väldigt nära origi-
naltexten. I korta texter ska du vara sparsam med långa och många citat. Det är en dygd att, i synner-
het korta texter, använda dig av referat, dvs., återge innehållet med egna ord. Referat är, enligt Natio-
nalencyklopedin, en ”koncentrerad version (av längre text) som avses ge det väsentligaste; utvidgat om
kortfattad återgivning av det viktigaste i ett händelseförlopp”. 4 Observera att du ska markera var refe-
ratet börjar och att du vid slutet av referatet ska ha en not, där exakt hänvisning anges.
CITAT
Med citat menas ordagrann återgivning av vad någon har skrivit eller sagt. Ett citat kan bestå av långa
eller korta meningar, men även av enstaka eller några ord. Alla citat oavsett längd bör återges orda-
grant, i enlighet med originalet, och inga förändringar får göras, inte ens stavfel ska rättas. 5 Ett citat
4 http://www04.sub.su.se:2052/kort/referat.
5 Om du kursiverar ett ord eller en mening bör du påpeka detta genom att i noten anmärka att det är din kursive-
ring. Görs inte detta antas källtexten innehålla kursivering.
6

ör så länge det är kortare än fyra rader skrivas i brödtexten och markeras med citattecken. Om det
handlar om en mening som slutar med punkt ska punkten ligga innan citattecknet. Om det handlar
om ofullständiga meningar eller ett eller några ord ska dessa placeras inom citattecken. Finns det ett
citat i den mening du citerar bör du, runt just detta citat, ändra dubbelcitattecknet till enkelcitatteck-
en.
UTDRAG (BLOCKCITAT)
Om citatet är längre än fyra rader ska det formas som ett enskilt utdrag eller blockcitat. Blockcitat
skrivs utan citattecken (hänvisningen skall stå direkt efter citatet). Blockcitat bör skrivas med en stor-
lek mindre och med indragna marginaler. Här är ett exempel på blockcitat:
As a real tertium comparationis, two ideas appear in Kant on which one must reflect in order to
arrive at judgments. The first, which appears in the political writings and, occasionally, in the
Critique of Judgment, is the idea of an original compact of mankind as a whole, and derived from
this idea is the notion of humanity, of what actually constitutes the humanness of human beings,
living and dying in this world, on this earth that is a globe, which they inhabit in common,
share in common, in the succession of generations. 6
CITAT I CITAT
När ett citat innehåller ett annat citat ska, som redan nämnts, det inre citatet markeras med apostro-
fer (enkla citattecken). I ett utdrag/blockcitat ska citattecknet på det inre citatet vara kvar.
BORTTAGNA ORD ELLER MENINGAR I CITAT
Vill du korta ner ett citat så ska de borttagna orden markeras genom klamrar (hakparenteser med tre
punkter). […]. Handlar det om några meningar så ska det markeras genom klamrar (hakparenteser
med tre tankestreck) [---].
Nottecken
Med nottecken avses det tecken eller den symbol som används för hänvisning till bl.a. en fotnot.
Nottecknet skrivs i mindre stil och sätts tätt intill den textpassage eller det ord som den tillhör. Det
rekommenderas att duskriver nottecknet tätt efter avslutande punkt, om hela föregående mening
åsyftas. Undvik att ha nottecken mitt i en mening, om det inte är nödvändigt.
Fotnoter
Vi använder oss av Oxfords notsystem som även kallas för fotnotsystemet. Jag ska snart återkomma
till det systemet, men vill här framhålla att fotnoter även kan användas i andra syften, t.ex. för att
förklara ett begrepp eller komma med ytterligare förklaringar, tydliggöranden, information etc.
Många gånger blir texten långrandig och invecklad om man kommer med extra anvisningar eller
förklaringar i själva brödtexten. I sådana fall är fotnoten det bästa stället att ge läsare ytterligare infor-
mation utan att göra texten krånglig. Se exemplet nedan:
6 Hanna Arendt, Lectures on Kant's political philosophy (Chicago, 1992), s. 76.
7

OBS BS BS: BS Vid ett första omnämnande bör du skriva ut hela den bibliografiska uppgiften, i likhet med
denna not. 7 Andra gången och gångerna därefter räcker det att du i noten skriver författarens namn.
Om du nämner samma verk i två noter eller flera noter efter varandra kan du skriva "Ibid." som be-
tyder "samma som föregående". 8 Det vill säga, om en not hänvisar till samma författare och samma
verk, kan efterföljande noter skrivas som "Ibid." följd av sidhänvisningen, t.ex. Ibid., s. 12 eller bara
"Ibid.” om sidan är densamma som i föregående not. Se exemplen nedan.
1. Anna Wahl, Motstånd och fantasi: historien om F (Lund, 2008), s. 48.
2. Ibid., s. 12.
3. Ibid.
4. Ordet pauperism betyder utbredd fattigdom, men den pauperismen i många avseenden likställdes med den
farliga massan eller underklassen som var ett ständigt hot mot den politiska ordningen. Pauperismen är ett exempel
på hur fattigdomen kunde betraktas som kriminalitet och kopplas till en ”natur” hos massan med bristande
moralisk och intellektuell förmåga.
5. Wahl, s. 55.
6. Denna idé hade utvecklats tidigare av Hanna Arendt. Arendt menar att det är födelsen och inte samhörigheten
som utgör grunden för medborgarskap. Se Hannah Arendt, ”Nationalstatens tillbakagång och slutet för de
mänskliga rättigheterna”, Fronesis 2003: 14-15.
6. Mitchell Dean, Governmentality: Power and Rule i Modern Society (London, 1999), s. 15.
8. Ibid., s. 48.
9. Wahl, s. 55.
10. Dean, s. 22.
Om referenssystem
Medan man i en vanlig och icke-vetenskaplig/icke-akademisk text bör undvika noter, så utgör tvärt-
om noter ofta ett nödvändigt moment i vetenskapliga texter. Det finns dock inte bara ett enhetligt
notsystem, utan flera. Alla är mer eller mindre accepterade. Bland dessa finns det två notsystem som
dominerar inom humaniora och samhällsvetenskaplig forskning: Harvard- och Oxfordsystemet.
7 Lennart Lundquist, Fattigvårdsfolket. Ett nätverk i den sociala frågan 1900-1920 (Lund, 1997), s.45.
8 Ibid., s. 34.
8

Att det finns två vedertagna referenssystem, betyder ingalunda att det bara är dessa två system som är
de rätta. Det är snarare så att man behöver ett enhetligt system för att lätt kunna granska akademiska
arbeten och för att lätt kunna förstå vad olika symboler, hänvisningar etc. betyder. Det är likväl sant
att varje sådant system, oavsett syfte, är ett sätt att sätta upp normer för vad som anses vara mer kor-
rekt eller vetenskapligt.
Det finns sålunda inga regler för vilka av dessa två system som skall användas i det ena eller andra
sammanhanget; det viktigaste är att man konsekvent följer samma system i hela texten. Valet av det
ena eller andra systemet beror, enligt min erfarenhet, på karaktären av materialet man använder. Me-
dan Oxford passar bättre till stora vetenskapliga verk, där många verk av samma författare eller artik-
lar från samma årtal är inblandade, så är Harvardsystemet lättare att hantera och det är mer läsbart i
de sammanhang där undersökningen är avgränsad eller där det förekommer färre artiklar och fler
böcker.
Vi kommer att förhålla oss uteslutande till Oxfordsystemet, men varje student på universitet bör
ändå kunna bemästra båda systemen.
Harvards referenssystem
Harvards referenssystem har med åren blivit mer populärt, men det är fortfarande Oxfordsystemet
som dominerar. Grunden i Harvardsystemet är att man inom parantes markerar källorna i den lö-
pande texten. Man brukar också kalla det för parentessystemet eller för ”författare-årtal-systemet”.
Detta eftersom man i referensparentesen anger författare, årtal och sida, medan övrig information
placeras i källförteckningen i slutet av dokumentet.
Det bör dock påpekas att det inte finns en absolut enhetlig form för detta system och därför kan det
förekomma små variationer. Till exempel kan man i Harvardsystemet stöta på olika former av refe-
rensparenteser: (Persson 1992, 12.) eller (Persson, 1992: 12) eller (Persson 1992, s. 12). Dessa skill-
nader är oväsentliga; det viktigaste, återigen, är att vara konsekvent och inte blanda ihop olika varia-
tioner. (Guide till Harvardsystemet hittar du på: http://www.hb.se/bib/harvard/genhar.asp)
Oxfords referenssystem
Vi ska av praktiska skäl använda oss av Oxfords referenssystem som även kallas för fotnotsystemet.
Detta betyder att du inte ska skriva hänvisningarna i brödtexten inom parantes. I ett notsystem är det
viktigt att du vid första omnämnandet skriver ut den fullständiga bibliografiska uppgiften, dvs. för-
och efternamn, titeln, (förlagsort, utgivningsår), och sida. Som regel ska böcker, TV-program och
tidningar kursiveras i löpande text, i noter och i litteraturförteckningen. Uppsats-, kapitel- och arti-
kelrubriker ska skrivas inom citattecken (t.ex. ”I artikeln ”En ny trend inom pedagogik”, publicerad i
Svenska Dagbladet, skriver den ryske psykologen Ivan Kalinkov att samhället inom sinom tid…)
9

När du använder dig av Oxfordsystemet ska du inte använda parantes i brödtexten med författarens
namn eller boktitlar. Sådana uppgifter ska i regel läggas i fotnoten. Det kan dock förekomma att man
av stilistiska skäl väljer att nämna en bok eller andra bibliografiska uppgifter i brödtexten. Det vikti-
gaste är att du alltid är tydligt med vem som talar i texten. Du kan använda dig av fraser eller uttryck
för att markera om det är du eller en annan författare som talar i texten. Här är några exempel på
sådana fraser.
Man kan i texten läsa att
Författaren lyfter fram…
… framhäver
… menar
… betonar
… diskuterar
… visar att
… poängterar
… pekar på
… hävdar att
… fokuserar på
… påstår att
Noter, referenser och bibliografier
Nedan följer några exempel på hur en litteraturförteckning kan se ut. Urvalet är begränsat eftersom
det handlar om PM och inte någon stor avhandling eller undersökning. Akademiska (vetenskapliga)
texter kan förekomma i olika former, bl.a. som tidskriftsartikel, forskningsrapport, rapport, uppsats,
monografi (en bok med ett avgränsat och enhetligt ämne med en eller flera författare), antologi (en
samling kortare texter av olika författare), utredning etc. Här ges några exempel på hur dessa texter
bör formas i fotnot och i referenslista.
Observera att det finns en rad olika sätt att skriva referenser på. En del skriver utgivningsåret efter
författarens namn, medan andra placerar det i slutet av noten. Det finns referenser som förutom
utgivningsår och utgivningsort även tar med förlag, översättare, det ursprungliga utgivningsåret etc.
Det finns inga rätt eller fel i sådana frågor, men det viktigaste är att du är konsekvent och tar hänsyn
till de krav som ställs på institutionen. Se exemplen nedan:
Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi (Lund, 1994).
Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994.
Christer Stensmo, Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994.
Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi (Lund, 1994).
10

Stensmo, Christer (1994), Pedagogisk filosofi, (Lund: Studentlitteratur).
Vi ska hålla oss till det första exemplet, men oavsett vilken modell du använder är det viktigaste att du
gör detsamma genomgående i hela texten, dvs. du ska vara konsekvent.
11

Otryckt material
INTERVJUER
Intervju med förskollärare Adam Hansson om den nya läroplanen. Informationen finns hos författa-
ren som gjort en inspelning via Mp3.
OFFENTLIGT TRYCK
SOU 1967:39 Samhällets barntillsyn – Barnstugor och familjedaghem. Förslag av familjedaghemsut-
redningen.
SOU 2000:58. Jämställdhet och IT. Delbetänkande från Jämit – Jämställdhetsrådet för transporter
och IT. Stockholm.
Bihang till riksdagens protokoll: MFK 1917:100, s. 1, 13.
tryckt material
MONOGRAFI:
Monografi Monografi med en författare: författare:
Johannisson, Karin, Kroppens tunna skal. Sex essäer om kropp, historia och kultur, (Stockholm, 1997).
Agamben, Giorgio, Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet (Göteborg, 2010)
Monografi Monografi med två eller tre tre författare:
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi, Lyssnandets pedagogik. Etik och demokrati i pedagogiskt arbete,
(Stockholm, 2005).
Dahlin, Bo, Ingelman, Rutger & Dahlin, Christina, Besjälat lärande. Skisser till en fördjupad pedago-
gik, (Lund, 2002).
ANTOLOGIER
Böcker Böcker med med fler fler fler än än tre tre tre författare:
författare:
Lindgren, Mats m.fl., Med framtiden i sikte: landsbygd i förändring, (Stockholm, 1990).
EN ARTIKEL ELLER UPPSATS UR EN BOK (ANTOLOGI)
Holmqvist, Bosse, ”Kvinnans överlägsenhet och hotande häxor”, Från Sapfo till cyborg: Idéer om kön
och sexualitet i historien. (Stockholm, 2006).
12

ARTIKEL (UPPSATS) I ÅRSBOK:
Odenstedt, Anders, "Tradition and Truth. Dilthey and Gadamer on the History of Philosophy",
Lychnos 2006.
ARTIKEL (UPPSATS) I TIDSKRIFT:
Kihlberg, Jakob, ”Liberalismen är en naturalism”, Fronesis 2006: 22-23.
ARTIKEL I DAGSPRESS:
Burman, Anders, ”Sekelskiftets drömmar om eviga värden”, Svenska Dagbladet, 2009-05-20.
SIGNERADE ARTIKLAR I LEXIKON:
Thörnberg, Ernst Herman, "Socialpolitik", Nordisk familjebok, 2 uppl. bd 26 (Stockholm, 1917), sp.
198. [sp anger spaltnummer]
OSIGNERADE UPPSLAGSORD:
"Politik", Nordisk familjebok, 1 uppl. bd 12 (Stockholm, 1888), sp. 1500.
OPUBLICERAD TEXT:
Gerhardson, Jöns, 2002: »Hjärterum och stjärterum. Om bänklängder och socialt rangtänkande i
några svenska församlingar 1700–1850«, opublicerad c-uppsats, Historiska institutionen, Uppsala
universitet.
EN BOK UTGIVEN AV EN MYNDIGHET ETC.:
Skolverket, Nya reformer och en ny utbildning (Stockholm, 2004), s. 97.
ETT ARBETE SOM ANVÄNTS I EN SENARE UPPLAGA:
Ingvar Andersson, Sveriges historia (1943), 6. uppl. (Stockholm, 1964).
ETT ARBETE I FLERA VOLYMER:
Ernest Baker, The History of the English Novel, 10 vol. (New York, 1924-39) Vol. 8.
TV-PROGRAM
Kalla Fakta, Vanskötsel i äldreomsorgen, TV4, 14 oktober 1999 (Video: VHS).
OM DET HANDLAR OM EN TEXT FRÅN INTERNET:
13

När det gäller texter från nätet ska du skriva ut hela adressen, dvs. du ska inte bara hänvisa till en
tidskrift eller en tidnings hemsida, utan du bör skriva ut hela URL:en och även åtkomstdatum. Du
ska med andra ord inte hoppa över http://www.
Mattias Gardell, ”Den yttersta ondskan – när tortyren återuppstod”, Dagens Nyheter 2009-11-15,
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/den-yttersta-ondskan-nar-tortyren-ateruppstod-1.995251
Eller
Eller
Mattias Gardell, ”Den yttersta ondskan – när tortyren återuppstod”, Dagens Nyheter 2009-11-15,
nätversion.
Leif Holgersson, Socialpolitik och socialt arbete,
http://www.nj.se/NJAB/NJ/Home.nsf/ByKey/maf%C3%B6pdf/$file/Socialpolitik.pdf
[2008-03-26].
Anna Nygren och Johanna Rosén, ”A - Klassen som ingen såg”, C-uppsats från Göteborgs universi-
tet/Institutionen för journalistik och masskommunikation,
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/17643/1/gupea_2077_17643_1.pdf [2009-01-15].
OBS: Notera att referenser i fotnot kan skrivas med förnamn, efternamn och nödvändig bibliogra-
fisk uppgift, inklusive sidhänvisning. I litteraturförteckningen ska ni däremot börja med efternamnet
och därefter skriva namnet; där behövs dock ingen sidhänvisning. Se exemplen nedan:
I FOTNOT FOTNOT: FOTNOT
Helena Gustavsson, Etik och postmodernism (Lund, 2009), s. 22.
I LITTERATURLISTA
LITTERATURLISTA:
LITTERATURLISTA
Gustavsson, Helena, Etik och postmodernism (Lund, 2009).
LIBRIS
Det händer, även om det inte sker så ofta, att det i ett verk bara står författarens initialer eller att det
är svårt att tyda vilket förlag som givit ut boken. I sådana fall och i alla andra fall där det förekommer
otydligheter eller osäkerhet beträffande verkets bibliografiska uppgifter kan du titta i Libris. Libris är
en nationell söktjänst och är forskningsbibliotekens gemensamma katalog. http://libris.kb.se
14

LÄSTIPS
FÖR AKRIBI:
Trost, Jan, Att skriva uppsats med akribi, (Lund, 1998).
FÖR STAVNING OCH GRAMMATIK:
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (senaste upplagan).
Svenska skrivregler (utgivna av Språkrådet, senaste upplagan).
Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser (utarbetad av Svenska språknämnden,
2003).
OM SKRIVANDET
Hillvesson, Fredrik, Sju enkla steg till en färdig uppsats (Stockholm, 2006).
Ask, Sofia, Hållbara texter: att skriva för studier och arbetsliv. (Stockholm, 2006).
Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din uppsats.
(Lund, 2006).
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder
och språklig utformning. 4 uppl. (Uppsala, 2006).
Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod
(Malmö, 2009).
15

EXEMPEL
Några exempel på hur fotnoter kan se ut.
16

EXEMPEL
Några exempel på hur referenslistan kan se ut.
17