Digitala 3D-modeller av byggnader - Bjerking

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2010/01-SE 

Examensarbete 15 hp 

Juli 2010 

Digitala 3D-modeller av byggnader 

Användning av punktmoln från laserskanning 

Joel Kvist 

Robert Persson

DIGITALA 3D-MODELLER AV 

BYGGNADER 

Användning av punktmoln från laserskanning 

Joel Kvist och Robert Persson 

Institutionen för geovetenskap, Byggteknik, Uppsala universitet 

Examensarbete 2010

Tryckortssida 

Detta examensarbete är tryckt på Geotryckeriet, Institutionen för 

geovetenskaper, Villavägen 16, 752 36 Uppsala 

Copyright©Joel Kvist och Robert Persson 

Institutionen för geovetenskaper, Byggnadsteknik, Uppsala universitet 

ii

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet 

UTH-enheten 

Besöksadress: 

Ångströmlaboratoriet 

Lägerhyddsvägen 1 

Hus 4, Plan 0 

Postadress: 

Box 536 

751 21 Uppsala 

Telefon: 

018 – 471 30 03 

Telefax: 

018 – 471 30 00 

Hemsida: 

http://www.teknat.uu.se/student 

Abstract 

DIGITALA 3D-MODELLER AV BYGGNADER 

Digital 3D models of buildings 


Terrestrial laser scanning has become a more common method for surveying of 

buildings. The scanner emits laser pulses and when a pulse hits a reflective surface 

part of it reflects back to the instrument and the distance can be calculated. With this 

technique several thousand points can be stored every second. Targets are being 

scanned to make it possible to transform all points from different stations to a 

common coordinate system. All points form a so called point cloud which can consist 

of several millions of points. A point cloud where every point has been given a color 

from a camera has a unique capability to visualize the building investigated. 

An advantage with laser scanning is the possibility to make detailed surveying of 

complex environments really fast. This is paradoxically also a disadvantage because it 

is difficult to get useful and relevant information from the point cloud. To make it 

possible to use the information, it requires good software that can handle large point 

clouds. In most of the design and construction software it is not possible to load large 

point clouds without any plug-in. 

This study has been made in collaboration with the consulting company Bjerking AB in 

Uppsala with the purpose to find different ways to make the information from point 

clouds useful. In order to make the information workable, without any special 

software, simplifications are often needed. The interior of a church was scanned in 

this study and the point cloud was used for further study. Software from seven 

different companies were analyzed and compared to each other. Some of the 

software has been created for a specific purpose while others cover a more wide 

range. 

To be able to import the models into the common design and construction tools 

AutoCAD, Revit or ArchiCAD it has been showed that Google Sketchup is a good 

software for simplification of the models before they are being imported. By selecting 

Merge coplanar faces when importing a DXF or DWG file into Sketchup that amount 

of faces are being reduced without making the model less accurate. 

The study resulted in four different ways to create 3D-models of buildings from point 

clouds. In this report the methods are called the section method, modelling with the 

point cloud as reference, automatic and manual extraction of surfaces. Every method 

has its pros and cons but automatic extraction is the one with the most potential to 

make a model really fast. The more accurate the model is the more time consuming it 

is to create it and/or the more memory it needs. 

Handledare: Susanne Uppströmer 

Ämnesgranskare: Ahmadreza Roozbeh 

Examinator: Patrice Godonou 

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2010/01-SE 

Tryckt av: Geotryckeriet, Uppsala

SAMMANFATTNING 

Inom mätningsteknik har terrester laserskanning blivit en allt vanligare 

metod för inmätning av byggnader. Skannern skickar ut laserstrålar och när 

pulsen träffar en reflekterande yta reflekteras en del av pulsen tillbaka mot 

instrumentet och avståndet kan beräknas. På detta sätt kan flera tusen 

punkter lagras per sekund. Med hjälp av måltavlor som skannas kan alla 

skannade punkter från olika uppställningar transformeras till ett gemensamt 

koordinatsystem. Alla skannade punkter bildar vad som kallas ett 

punktmoln vilket kan bestå av flera miljoner punkter. Ett punktmoln där 

varje punkt har tilldelats en färg med hjälp av en kamera har en unik 

förmåga att visualisera byggnader. En fördel med laserskanning är att en 

detaljerad inmätning av komplexa miljöer kan mätas in väldigt snabbt. 

Paradoxalt nog är idag datamängden det stora problemet med laserskanning 

eftersom svårigheten ligger i att extrahera användbar och relevant 

information ur punktmolnet. För att kunna använda resultatet från en 

skanning krävs bra programvaror som kan hantera stora punktmoln. I 

dagens projekteringsverktyg är det sällan möjligt att läsa in stora punktmoln 

utan något tilläggsprogram. 

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Bjerking AB i Uppsala 

med syfte att undersöka olika sätt att göra informationen från punktmoln 

användbar. För att informationen ska kunna användas utan specialiserade 

programvaror krävs att förenklingar görs. Att skapa 3D-modeller som består 

av ytor som antingen extraherats ur punktmolnet eller skapats med 

punktmolnet som underlag är sätt att förenkla och göra informationen 

tillgänglig. I studien har en kyrka skannats invändigt och det resulterande 

punktmolnet har använts i den fortsatta studien. Programvaror från sju olika 

tillverkare har undersökts och jämförts med varandra. Några av 

programvarorna har skapats för specifika ändamål medan andra är tänkta 

för bredare användningsområden. 

För att importera modellerna i de vanligt förekommande 

projekteringsverktygen AutoCAD, Revit eller ArchiCAD har det visat sig att 

Google Sketchup är ett bra program för att förenkla modeller innan de 

importeras. Genom att i Sketchup importera en modell (i DXF- eller DWGformat) 

och använda en funktion som sammanfogar angränsande ytor i 

samma plan minimeras antalet ytor utan att göra avkall på noggrannheten. 

Studien resulterade i fyra olika metoder att skapa 3D-modeller av byggnader 

ur punktmoln. I arbetet har metoderna kallats för sektionsmetoden, 

modellering direkt över punktmolnet, automatisk och manuell extrahering 

v

av ytor. Varje metod har sina styrkor och svagheter men automatisk 

extrahering är den metod som har potential att snabbast generera en modell 

ur punktmolnet. I regel gäller att ju noggrannare modellen är desto längre tid 

har det tagit att skapa den och/eller desto mer minneskrävande är den. 

NYCKELORD: 

Digital 3D-modell 

vi 

Terrester Lasersskanning 

Mjukvara 

Punktmoln 

CAD

FÖRORD 

Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har utförts på C-nivå och ingår 

som en del av Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. Kontakten med 

Bjerking togs i ett tidigt skede eftersom J. Kvist gjort praktik på företaget. 

Tillsammans med Susanne Uppströmer och Erik Lundgren på avdelningen 

Mät och GIS diskuterades olika förslag på vad arbetet skulle kunna 

innehålla. Från början var det tänkt att vara en jämförelse mellan terrester 

laserskanning och mätning med totalstation. Efter en ganska kort tid 

upptäcktes att denna jämförelse redan gjorts i tidigare examensarbeten på 

högskolorna i Gävle och Karlstad. Därför beslöts att istället koncentrera sig 

på resultatet från laserskanning. Syftet med arbetet är att undersöka olika 

sätt att skapa digitala 3D-modeller av byggnader med punktmoln från 

terrester laserskanning som underlag. 

I arbetet förekommer en del begrepp och förkortningar som kan vara 

obekanta för vissa. Det är därför rekommenderat att läsa igenom förklaringar 

av begrepp och förkortningar i Bilaga 7. Rapporten riktar sig till personerna 

som är väl insatta inom området CAD-projektering. För studenter och lärare 

inom byggmätning och 3D-modellering kan rapporten vara av stort intresse. 

Vi vill särskilt tacka vår handledare Susanne Uppströmer och Erik Lundgren 

på Bjerking som varit till mycket stor hjälp under hela arbetets gång. Ett 

särkilt tack vill vi även tillägna vår ämnesgranskare Ahmadreza Roozbeh 

och Kennet Axelsson för språkgranskning. 

Vi vill även tacka: 

Björn Alsmark - Bjerking AB 

Tim Lowery och Kevin Williams - ClearEdge3D 

Rickard Evertsson – Leica Geosystems 

Hans Andersson – Trimble Nordic 

Katrin Faltz – Kubit 

Esbjörn Nordesjö- Mättjänst AB 

Mattias Jansson - Sweco 

Ante Erixon – WSP 

Uppsala i juni 2010 


vii

viii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

ABSTRACT ............................................................................................................. iii 

SAMMANFATTNING............................................................................................ v 

FÖRORD ................................................................................................................. vii 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................. ix 

1 INTRODUKTION ........................................................................................... 1 

1.1 Allmänt om geodesi och inmätning ............................................................ 1 

1.1.1 Totalstation ........................................................................................... 1 

1.1.2 GNSS ..................................................................................................... 1 

1.1.3 Fotogrammetri ..................................................................................... 2 

1.1.4 Laserskanning ...................................................................................... 3 

1.2 Laserskanning på Bjerking i Uppsala .......................................................... 6 

1.3 Leica Scanstation 2 ......................................................................................... 6 

1.4 Problem ............................................................................................................ 7 

1.5 Syfte .................................................................................................................. 8 

1.6 Mål .................................................................................................................... 8 

1.7 Begränsningar i arbetet ................................................................................. 9 

2 PROGRAMVAROR ...................................................................................... 11 

2.1 Leica Geosystems Cyclone 7.0 och CloudWorx 4.1 ................................. 11 

2.2 Trimble RealWorks 6.5 ................................................................................ 12 

2.3 Pointools ........................................................................................................ 13 

2.4 Virtualgeo Cloudcube 2010......................................................................... 14 

2.5 Kubit Point Cloud Pro 5.0 ........................................................................... 14 

2.6 ClearEdge3D Edgewise 1.2 ......................................................................... 15 

2.7 Technodigit 3DReshaper 5.3 ....................................................................... 15 

2.8 Google Sketchup 7.1..................................................................................... 15 

2.9 BIM-verktyg .................................................................................................. 15 

3 FALLSTUDIE .................................................................................................. 17 

3.1 Om objektet i fallstudien ............................................................................. 17 

3.2 Inmätning ...................................................................................................... 18 

3.3 Registrering och georeferering ................................................................... 19 

3.4 Bearbetning av mätdata .............................................................................. 20 

ix

3.5 Redovisning och modellering ..................................................................... 20 

3.6 Modeller i fallstudie ..................................................................................... 21 

4 RESULTAT ...................................................................................................... 23 

4.1 Inmätning av kyrka ...................................................................................... 23 

4.2 Punktmolnets noggrannhet ........................................................................ 23 

4.3 Programvaror för modellering och visualisering .................................... 23 

x 

4.3.1 Funktioner vid jämförelse av programvaror ................................. 26 

4.3.2 Leica Geosystems Cyclone och CloudWorx .................................. 27 

4.3.3 Trimble RealWorks ........................................................................... 28 

4.3.4 Pointools View, Edit och Model ...................................................... 29 

4.3.5 VirtualGeo CloudCube ..................................................................... 30 

4.3.6 Kubit Point Cloud Pro ...................................................................... 31 

4.3.7 ClearEdge 3D Edgewise ................................................................... 31 

4.3.8 Technodigit 3DReshaper .................................................................. 32 

4.4 Olika sätt att skapa modeller ...................................................................... 32 

4.4.1 Automatisk extrahering av ytor ...................................................... 32 

4.4.2 Manuell extrahering av ytor ............................................................ 33 

4.4.3 Sektionsmetoden ............................................................................... 34 

4.4.4 Modellering direkt över punkmolnet ............................................. 35 

4.5 Användning av modeller ............................................................................ 35 

4.5.1 Google Sketchup ................................................................................ 35 

4.5.2 Autodesk AutoCAD.......................................................................... 36 

4.5.3 Autodesk Revit Architecture ........................................................... 36 

4.5.4 Graphisoft ArchiCAD ....................................................................... 37 

4.6 Gratisprogramvaror för punktmoln .......................................................... 37 

4.6.1 Pointools View Free .......................................................................... 37 

4.6.2 Leica TrueView .................................................................................. 38 

4.6.3 Trimble RealWorks Viewer .............................................................. 38 

5 ANALYS ........................................................................................................... 39 

5.1 Laserskanning och punktmoln ................................................................... 39 

5.1.1 Kompabilitet med skannerdata ....................................................... 39

5.1.2 Hantering av punktmoln ................................................................. 40 

5.2 Modellering av punktmoln ......................................................................... 40 

5.2.1 Generera ytor ..................................................................................... 41 

5.2.2 Skapa sektionslinjer .......................................................................... 42 

5.2.3 Användarvänlighet ........................................................................... 43 

5.2.4 Modelleringsmetoder ....................................................................... 44 

5.3 Jämförelse av skapade modeller ................................................................ 44 

5.3.1 Manuell extrahering av ytor ............................................................ 45 

5.3.2 Automatisk extrahering av ytor ...................................................... 46 

5.3.3 Modellering direkt över punktmoln och sektionsmetoden ........ 47 

5.4 Publicering och visualisering ..................................................................... 47 

5.5 Kostnad och tid ............................................................................................. 48 

5.6 Sammanställning av programvarors för- och nackdelar ........................ 49 

5.7 Modellernas kompabilitet ........................................................................... 51 

5.8 Utvärdering av tillvägagångssätt............................................................... 52 

5.9 Framtid .......................................................................................................... 52 

5.10 Rekommendationer till Bjerking ................................................................ 53 

6 SLUTSATSER ................................................................................................... 55 

7 REFERENSER .................................................................................................. 57 

xi

BILAGOR 

Bilaga 1 Panoramabilder 

Bilaga 2 Uppställningar och måltavlor på bottenplan i Torstuna kyrka 

Bilaga 3 Uppställningar och måltavlor på läktarplan i Torstuna kyrka 

Bilaga 4 Planritning 

Bilaga 5 Tvärsektion 

Bilaga 6 Längdsektion 

Bilaga 7 Begrepp och förkortningar 

xii

____________________________________________________________________ 

1 INTRODUKTION 

1.1 Allmänt om geodesi och inmätning 

Flera byggnader och anläggningar saknar relationshandlingar eller 

åtminstone tillförlitliga sådana. Relationshandlingar är ritningar som 

beskriver mått, storlek och rumsliga förhållanden för det aktuella området 

eller byggnaden. När objekt mäts in georefereras oftast objekten i ett 

referenssystem som beskriver punkters läge på jordytan, dvs. dess 

koordinater. Ofta används olika referenssystem för bestämning i plan 

respektive i höjd. I Sverige är det gällande referenssystemet i plan SweRef 99 

och i höjd RH2000. 

Kända koordinater kan erhållas från stompunkter, dvs. punkter som ingår i 

stomnätet som förvaltas av kommuner och Lantmäteriet. Punkter med kända 

koordinater kan även erhållas med hjälp av GNSS, se avsnitt 1.1.2. 

För att göra en relationshandling krävs att objekt mäts in. Inmätningar kan 

göras med olika metoder och instrument. De vanligaste metoderna är 

mätning med totalstation, GNSS, fotogrammetri och laserskanning. 

1.1.1 Totalstation 

En totalstation mäter vinklar och avstånd med millimeternoggrannhet 

(Persson, 2008). Instrumentet etableras genom mätningar mot punkter med 

kända koordinater. I moderna instrument finns funktioner som gör det 

möjligt att mäta reflektorlöst. Det betyder att användaren endast behöver 

sikta mot en punkt för att kunna mäta den. Moderna totalstationerna kallas 

ofta för enmansstationer eftersom de har en "autolock"-funktion som gör att 

de automatiskt följer ett prisma som vanligen är monterad på en stång. 

Punkter kan således mätas in på två olika sätt, antingen med reflektorlös 

mätning eller också mätning mot prisma. Leica, Trimble, Topcon och Sokkia 

är stora tillverkare av totalstationer och GNSS-mottagare. 

1.1.2 GNSS 

En GNSS-mottagare bestämmer positioner med hjälp av satelliter. Ofta 

används GPS som synonym för satellitpositioneringssystem, men GNSS 

(Global Navigation Satellite Systems) är den generella termen. Idag finns det tre 

olika GNS-System i funktion. Det amerikanska GPS (Global Positioning 

System) och det ryska GLONASS (Globalnaja Navigatsionnaja Sputnikovaja 

Sistema) har båda utvecklats av respektive lands försvar, dock tillhörde 

Ryssland Sovjetunionen då GLONASS utvecklades. 

1

EXAMENSARBETE: DIGITALA 3D-MODELLER AV BYGGNADER 

____________________________________________________________________ 

GPS och GLONASS har ett system bestående av 30 respektive 17 satelliter 

(Lantmäteriet, 2010). Det europeiska Galileo är det första civila systemet och 

ska bestå av 30 satelliter när det är fullt uppbyggt (Nationalencyklopedin, 

2010). Galileo har på försök varit i funktion i fyra år och i dagsläget finns det 

två satelliter i omlopp (Lantmäteriet, 2010). År 2013 beräknas systemet vara 

klart och ska då komplettera GPS och GLONASS så att bäst resultat uppnås 

när systemen används tillsammans (Lantmäteriet, 2010). 

Satelliterna har atomur som mycket exakt mäter tiden det tar för de utsända 

signalerna att nå mottagaren. Eftersom tiden och ljusets hastighet är kända 

parametrar kan avståndet mellan satelliten och mottagaren beräknas. 

Satelliternas positioner är hela tiden kända och genom att mottagaren får 

kontakt med minst 4 olika satelliter kan mottagarens exakta position 

bestämmas. 

Då mätningar ska utföras över stora områden och det inte är alltför höga 

krav på noggranheten är GNSS ett mycket bra alternativ. 

Mätning med GNSS kan ge en noggrannhet på ca. 10 mm i plan och ca. 15 

mm i höjd (Odolinski, 2009). En sådan hög noggrannhet kräver dock rätt 

metod, utrustning och förhållanden. GNSS-mätning är till stor hjälp när en 

mätning ska utföras där det är få eller inga stompunkter i närheten. 

1.1.3 Fotogrammetri 

Fotogrammetri har på senare år fått ett uppsving på grund av sjunkande 

priser och ökande prestanda på digitala kameror. Precisionen i 

fotogrammetri avgörs till stor del av upplösningen på bilderna. Tekniken 

bygger på triangulering som utförs med stereoskopiska bilder där 

gemensamma punkter märks ut. Det finns även system som automatiskt 

hittar gemensamma punkter när speciella måltavlor placeras ut i scenen som 

ska mätas in (Photomodeller, 2010). Fotogrammetri har använts mycket för 

topografiska kartor men används även inom arkitektur, kriminologi, geologi 

och arkeologi. En del mjukvaror ger idag möjligheten att skapa punktmoln 1 

utifrån stereoskopiska bilder, så kallad "Dense Surface Model" (DSM). Detta 

kan åstadkommas genom att mjukvaran automatiskt känner igen 

gemensamma punkter i bilderna (Photomodeller, 2010). För att 

gemensamma punkter automatiskt ska kunna hittas krävs det att objektet 

som mäts in har en struktur som ger kontrastskillnader i bilderna, alternativt 

att skiftande ljus projiceras över ytan. Alla kameror och objektiv kan 

användas men det krävs att utrustningen är kalibrerad för att få hög 

precision. Kalibreringen sker i mjukvaran och styrs av ett antal parametrar 

som korrigerar bilden. Med ett kalibrerat system och rätt utrustning kan i 

2

Kap. 1 Introduktion 

____________________________________________________________________ 

teorin samma precision som vid laserskanning uppnås. Fotogrammetri och 

laserskanning är alltså två olika tekniker som kan ge liknande resultat men 

det finns såklart för- och nackdelar med båda teknikerna. Fotogrammetrins 

stora fördelar är priset på utrustningen och den korta tiden i fält. En nackdel 

är tiden för bearbetning som krävs för att skapa användbar information. 

1.1.4 Laserskanning 

Det finns flera benämningar för markburen laserskanning. I detta arbete 

används terrester 2 laserskanning (TLS) som är det till synes mest 

förekommande begreppet. Andra uttryck är bl.a. 3D-laserskanning och HDS 

(High Definition Scanning). 

TLS är en relativt ny teknik som har sitt ursprung i en mer avancerad teknik 

med flygburen skanning (LIDAR). Denna teknik utvecklades först för att 

kunna penetrera vattenytan och kartlägga hamnar och fjordar. Från detta 

utvecklades senare vanlig flygburen laserskanning där den 

vattenpenetrerande förmågan togs bort. Ytterligare några år senare 

utvecklades TLS där en del komponenter som GPS-system och gyro togs bort 

och ersattes av en del nya komponenter som t.ex. dubbelaxlig kompensator 

som vissa skannrar är utrustade med (Reshetyuk, 2009). Idag är vanliga 

datorers kapacitet så pass bra att de kan hantera de stora datamängder som 

en laserskanner genererar. 

Vid laserskanning skapas ett punktmoln bestående av något tusental upp till 

flera hundra miljoner punkter beroende på skannerns upplösning. Fördelen 

med laserskanning är att en detaljerad inmätning av komplexa miljöer kan 

mätas in väldigt snabbt. Paradoxalt nog är datamängden det stora problemet 

med laserskanning idag, eftersom svårigheten ligger i att extrahera 

användbar och relevant information ur punktmolnet. 

En fördel med laserskanning är möjligheten att utföra mätningar i efterhand i 

datorn. Detta kan vara en fördel vid komplexa inmätningar där omfattningen 

av inmätningen ej är bestämd i förväg. Vidare ger den detaljnivå som 

laserskanning innebär ett stort mervärde i många situationer. 

Tillämpningar och användningsområden 

Tillämpningarna av laserskanning kan delas in i tre huvudkategorier: 

Kvalitetskontroll, ”Reverse engineering” (omvänd ingenjörskonst) och 

”Rapid manufacturing”. Kvalitetskontroll och ”Reverse engineering” har 

tillämpats i nästan 20 år inom industrin men har på senare år även börjat 

tillämpas inom bygg- och anläggningsindustrin. ”Rapid manufacturing” är 

ett nytt tillämpningsområde som innebär att massproduktion av personligt 

3


____________________________________________________________________ 

anpassade produkter kan ske. Det kan handla om allt från personligt 

anpassad skyddsutrustning till medicinska hjälpmedel och specialanpassade 

solglasögon. För detta tar man hjälp av laserskanning. (Reshetyuk, 2009) 

”Reverse enginering” innebär att en datormodell av ett objekt återskapas. 

Inom industrin kan det handla om att återskapa en konkurrents produkt för 

att lära sig av denna. Inom bygg- och anläggningssektorn handlar det ofta 

om att skapa ett 3D-underlag av befintliga byggnadsverk för att kunna 

integrera denna modell med 3D-projektering 3 av till- och ombyggnationer. 

Nedan följer några användningsområden för bygg- och anläggningsbranschen: 

4 

Utföra deformationsmätningar i byggnader och anläggningar. 

Utföra inmätningar i farliga och svåråtkomliga miljöer. 

Skapa underlag för till- och ombyggnationer av flera typer av 

byggnadsverk. 

Skapa relationshandlingar. 

Skapa underlag för drift och underhåll. 

Dokumentera kulturellt värdefulla byggnadsverk och övriga 

kulturella föremål. 

Dokumentera byggnadsverk inför rivning och/eller restaurering. 

Skapa terrängmodeller som underlag för markplanering, 

markbyggande samt yt- och volymberäkningar. 

Skapa terrängmodeller av arkeologiska utgrävningar. 

Visualisera olika miljöer av flera olika anledningar. 

Tekniken för laserskanning 

Den gemensamma tekniken för TLS bygger på att en laserstråle sänds ut från 

instrumentet med en känd horisontalvinkel (φ) och känd vertikalvinkel (θ), 

se Figur 1.1. När pulsen träffar en reflekterande yta, reflekteras en del av 

pulsen tillbaka mot instrumentet och avståndet (r) kan beräknas genom att 

tidsskillnaden från utsänd till mottagen signal registreras. Tekniken är 

densamma som vid reflektorlös mätning med totalstation fast med 

laserskanning lagras betydligt fler punkter per sekund. Vissa laserskannrar 

registrerar även signalstyrkan på den reflekterade lasern och lagrar denna


____________________________________________________________________ 

parameter som ett attribut till varje punkt i punktmolnet. Punktmolnet kan 

därmed visas med intensitetsfärger i olika programvaror. 

En skanners prestanda bestäms till stor del av tre huvudsakliga 

komponenter. Dessa komponenter är: lasern som begränsar räckvidden, 

avböjningsenheten som avgör vinkelprecision och avståndsmätaren som avgör 

precisionen på avståndsmätningen. Lasern bidrar delvis till instrumentets 

räckvidd eftersom starkare laser ger starkare reflektion och därmed mindre 

brus i den uppmätta reflektionen. 

Inmätta punkter 

(xyz + intensitet) 

Stationens 

lokala 

koordinatsystem 

Figur 1.1 Principen för laserskanning (Bild från Reshetyuk, 2009). 

För att avböja lasern rumsligt används en avböjningsenhet som består av en 

eller två speglar samt en servoenhet. Genom att spegeln eller speglarna 

roteras kan avböjningsvinkeln ändras. Spegelns vinkelprecision avgör 

precisionen på varje punkts horisontal- respektive vertikalvinkel. 

Avståndsmätaren är en tidsmätare som mäter tiden mellan sänd laserpuls och 

mottagen reflektion. För att få en avståndsprecision på 1 mm krävs en 

tidsmätare som kan mäta skillnader på ca. 6,7 pikosekunder. (Reshetyuk, 

2009) 

5


____________________________________________________________________ 

Registrering 

Ofta utförs flera skanningar av samma objekt från flera olika uppställningar, 

antingen på grund av objektets storlek eller också dess form som kräver 

skanning från flera håll för att täcka in hela objektet. Vid varje uppställning 

skapas ett punktmoln med ett lokalt 

koordinatsystem där instrumentet utgör origo. 

Processen där ett gemensamt koordinatsystem 

skapas kallas registrering. Ett vanligt 

tillvägagångssätt som ger hög precision är 

registrering med måltavlor, se Figur 1.2. När 

registrering med måltavlor utförs krävs att minst tre 

måltavlor skannas vid varje uppställning samt att 

samtliga av dessa tre måltavlor skannas från minst 

två uppställningar. En alternativ metod är att 

manuellt hitta minst tre gemensamma punkter i två 

punktmoln som ska registreras. Dessa punkter 

kallas naturliga punkter och väljs ofta vid hörn för 

att enkelt hitta överensstämmande punkter i flera 

lokala punktmoln. Det finns fler alternativ men principen är alltid att hitta 

gemensamma punkter. Alla metoder kräver att det finns tre kända punkter i 

referenssystemet vid varje uppställning. (Reshetyuk, 2009) 

1.2 Laserskanning på Bjerking i Uppsala 

Bjerking har varit verksamma inom området mätningsteknik sedan början av 

1960-talet. De köpte i början av år 2009 in en laserskanner för att utöka sina 

tjänster och skaffa nya kunder. Bjerking ser att tekniken med laserskanning 

är på frammarsch och vill vara med i utvecklingen. Den inköpta skannern är 

av modellen Leica Scanstation 2, se Figur 1.3. Till skannern köptes även en 

digital systemkamera in för att, när kunden så önskar, kunna ersätta bilderna 

från skannern med bilder av högre kvalité. Ett plus är även att kunna 

leverera panoramabilder i QuickTime VR-format (QTVR) 4 . När en 

laserskanning utförts beror det på önskemål från beställaren vad som 

levereras. Efterfrågan på 3D-modeller 5 börjar bli allt vanligare och hur 

modeller skapas beror på önskemål från beställaren. Bjerking har licenser till 

Leicas programvaror Cyclone med alla moduler samt CloudWorx Pro som 

AutoCAD-plug-in. 

1.3 Leica Scanstation 2 

Scanstation 2 tillverkas av Leica Geosystems och är den första inköpta 

skannern på Bjerking. Skannern måste vara kopplad till en dator vid 

skanning som då fungerar både som styrenhet och som datalagringsenhet 

6 

Figur 1.2 Måltavla 

under skanning.


____________________________________________________________________ 

där inskannade punkter kan ses i realtid. Skannern har enligt tillverkaren en 

maximal omedelbar kapacitet på 50 000 inmätta punkter per sekund (Leica 

Geosystems 2007). Vid normal användning är antalet inmätta punkter per 

sekund betydligt lägre. Skannern har en inbyggd kamera på 1 megapixel 

som används till att automatiskt tilldela färginformation till varje inmätt 

punkt. Vid skanning av instrumentets fulla synfält (360° φ x 270° θ) tas 111 

bilder som automatiskt skapar en panoramabild på ca. 64 megapixlar (Leica 

Geosystems 2007). 

Skannern har en laser som tillhör klass 3R vilken är den högsta klass som 

inte kräver särskilda tillstånd för att användas. I praktiken innebär det att 

lasern får ha ett maximalt energiinnehåll i det synliga ljuset på 5 mW. Denna 

klass kan ge skador på oskyddade ögon men risken att skadas vid en kort 

exponering anses enligt strålskyddsmyndigheten som liten. 

(Strålskyddsmyndigheten, 2009) 

Figur 1.3 Scanstation 2 under skanning. 

1.4 Problem 

I byggbranschen har det blivit allt vanligare att projektera byggnader och 

anläggningar i tre dimensioner. 3D-projektering har visat sig ha stora 

fördelar jämfört med att projektera i 2D. Kollisioner upptäcks enklare, det 

blir enklare att beräkna mängder och skapa visualiseringar med mera. BIM 6 

är ett arbetssätt som blir allt vanligare och en bra 3D-modell är grunden som 

all information kopplas till. Vid renoveringsprojekt eller andra projekt finns 

det ofta ett stort behov av ett korrekt och informationsrikt underlag. 

Laserskanning har skapat nya möjligheter att skapa informationsrika 

relationshandlingar men för att kunna utnyttja den fulla potentialen krävs 

bra programvara. Att använda ett punktmoln som underlag är mycket 

7


____________________________________________________________________ 

minneskrävande för datorerna och det är inte särskilt enkelt att urskilja 

information (hörn, brytlinjer, objekt etc.). 

1.5 Syfte 

Detta examensarbetes syfte är att undersöka möjligheter att skapa 

användbara modeller från punktmoln. För att modellen ska vara användbar 

krävs att den kan användas av de vanligaste projekteringsverktygen inom 

datorstödd byggprojektering. En 3D-modell med ytor skulle förenkla och 

förbättra möjligheten att skapa ett användbart och informationsrikt underlag 

för projektering av byggnader. 

Syftet är även att undersöka möjligheter att importera punktmoln direkt som 

underlag i de olika projekteringsverktygen. Detta eftersom det kan vara av 

stor vikt för de som önskar använda hela punktmolnet som underlag. 

1.6 Mål 

För att uppnå syftet har arbetet delats in i ett antal delmål: 

8 

Göra en invändig inmätning av en kyrka genom laserskanning. 

Punktmolnets koordinater ska vara bestämda i ett lämpligt 

referenssystem. 

Jämföra olika programvarors kvalitéer vid skapande av 3D-modeller 

ur punktmoln med hänsyn till funktion, kostnad, användarvänlighet 

och kompatibilitet. 

Skapa planer och sektioner utifrån punktmolnet. 

Använda punkmolnet som referensmaterial och kontrollera dess 

brister i användbarhet och kompabilitet med olika 3Dprojekteringsverktyg. 

Skapa 3D-modell med olika metoder. 

Undersöka programvarornas kvalitéer vid skapandet av 2D-modeller 

ur punktmoln. 

Undersöka olika möjligheter att presentera ett visuellt tilltalande 

resultat från skanningen, t.ex. videorenderingar och högkvalitativa 

fotografier vars färger draperar punkterna eller ytorna.


____________________________________________________________________ 

1.7 Begränsningar i arbetet 

Inmätningen av kyrkan begränsades till interiören och endast skanning av 

kyrkorummet. Övriga positioner för t.ex. väggar, som behövs för att skapa 

planer och sektioner, mättes in med totalstation. 

Arbetet behandlar endast inmätning och modellering av byggnader. Det 

finns flera olika programvaror som är speciellt utformade för vissa ändamål. 

Program för anläggningar och industrier kommer inte behandlas i detta 

arbete. 

Antalet program för modellering som undersökts begränsades till ca. ett 10- 

tal. 

Att jämföra TLS med fotogrammetri och mätning med totalstation har utförts 

i tidigare examensarbeten (Guarnieri, 2004) (Persson, 2008) och behandlas 

därför inte i detta arbete. Arbetet behandlar inte flygburen laserskanning. 

9


____________________________________________________________________ 

10

____________________________________________________________________ 

2 PROGRAMVAROR 

Olika programvaror för bearbetning av punktmoln har undersökts och 

jämförts. Valet av programvaror har bestämts genom en 

marknadsundersökning. Undersökningen fungerade som en förstudie när de 

olika programvarorna valdes för vidare studier. Detta genomfördes genom 

att söka information på forum (The Laser Scanning Forum, 2010) samt 

genom intervjuer med företag aktiva inom TLS. Programmens förmåga att ur 

ett punktmoln kunna skapa en 3D-modell bestående av ytor är en viktig del i 

arbetet. 3D-modellens användbarhet kontrollerades genom att undersöka 

möjligheter att använda den i vanliga projekteringsverktyg såsom Revit, 

AutoCAD och ArchiCAD. 

I marknadsundersökningen av programvaror visade det sig att det finns 

många programvaror med olika användningsområden, styrkor och 

svagheter. Genom intervjuer med olika företag som jobbar med 

laserskanning fick vi fram uppgifter om vilka program och arbetsprocesser 

som används på marknaden i dag. Med en hyfsad överblick av 

programvarumarknaden kan en grov indelning av programmen göras. 

Indelningen är Skanning- och registreringsprogram, CAD-plug-in för att 

använda punktmoln i CAD-miljö 7 , modelleringsprogram för punktmoln samt 

visualisering- och redovisningsprogram. Ur varje kategori av programvaror 

valdes några representanter ut för närmare studie och jämförelse. Ett krav för 

att ett program ska kunna studeras och jämföras är att det finns tillgängliga 

licenser. Flera företag tillhandahåller testlicenser som är giltiga i ett visst 

antal dagar. Vissa testlicenser har även vissa funktioner låsta, t.ex. 

exportering av data. De funktioner som jämförs mellan de olika programmen 

är funktioner för att skapa ytor, sektionslinjer, visualiseringar samt 

importerings- och exporteringsformat. Nedan följer en kort redogörelse för 

de program vi valt att undersöka närmare och använda i vårt arbete. 

2.1 Leica Geosystems Cyclone 7.0 och CloudWorx 4.1 

Cyclone är Leicas egna programvara anpassat för att klara av hela 

arbetsprocessen kring skanning. Programmet har flera funktioner för 

bearbetning av punktmoln såsom segmentering, terrängmodellering mm. 

Cyclone arbetar med databaser och baseras på några olika moduler som är 

anpassade för olika ändamål. En licens med alla moduler kostar ca. 235 000 

kronor (34 993 CHF). Endast Model-modulen kostar ca. 117 500 kronor (11 

750 CHF) (Evertsson, 2010). I huvudsak är Cyclone anpassat för Leicas egna 

skannrar men kan genom modulen Cyclone Importer importera dataformat 

11


____________________________________________________________________ 

från följande tillverkare: Faro, Riegl, Optech, Z+F (Leica Geosystems, 2010b). 

Övriga moduler som tillhör Cyclone är: 

Scan - Används för att styra skannern. 

Register - Används för registrering av punktmoln från olika stationsuppställningar. 

Model - Modellering av punktmolnet. 

Server - Modul som möjliggör nätverksdelning av mätdata. 

Publisher – Modul för att skapa ”Trueviews” för att publicera resultatet från 

en skanning. 

Trueview är ett gratis insticksprogram till Internet Explorer och det är ett 

program för mätning, visning och märkning i punktmoln. Skanningen 

publiceras genom att i Cyclone exportera en vy som innehåller önskade 

uppställningar. I vyn som exporteras kan användaren navigera mellan de 

olika uppställningarna. Varje uppställning har en Trueview där vyer, 

avstånd och koordinater kan erhållas. En Trueview är begränsad genom att 

användaren endast kan rotera från stationsuppställningen och inte panorera i 

molnet. 

CloudWorx är ett CAD-plug-in för olika program såsom AutoCAD, 

Microstation, AVEVA PDMS och SmartPlant 3D (Leica Geosystems, 2010a). 

Ett Plug-in gör det möjligt att direkt från databasen skapad av Cyclone ladda 

in punktmoln i en programvara som användaren förhoppningsvis redan är 

van att arbeta med. I detta arbete undersöks CloudWorx Pro 4.1 i AutoCAD 

Architecture 2010. Detta plug-in finns i två varianter, en standard- och en 

pro-version. I pro-versionen finns modelleringsfunktioner och funktioner för 

att anpassa sektionslinjer till ett snitt ur punktmolnet. En licens för 

CloudWorx Pro kostar ca. 33 000 kronor (4 900 CHF) medan 

standardversionen kostar ca. 9 000 kronor (1 393 CHF) (Leica Geosystems, 

2010c). 

2.2 Trimble RealWorks 6.5 

Trimbles motsvarighet till Cyclone är RealWorks. Programmet används för 

att skanna med Trimbles laserskannrar. Programmet kan även hantera 

mätdata från skannrar av märkena Faro, Optech och Riegl. Hanteringen av 

mätdata och funktionerna i programmen är i stort sett lika de som finns i 

Cyclone. RealWorks har flera funktioner som är användbara för punkmoln 

av anläggningar, såsom tunnlar, vägar och broar. Det finns tre moduler i 

programmet: Registration, OfficeSurvey och Modeling. Programmet har 

12

Kap. 2 Programvaror 

____________________________________________________________________ 

funktioner för att göra triangelmodeller 8 modellera till ytor och automatiskt 

generera sektionslinjer. 

RealWorks finns i två varianter, en standarversion och en dyrare med mer 

avancerade funktioner, såsom modelleringsverktyg (Trimble, 2010). Den 

dyrare versionen med modelleringsmodulen kostar 125 000 kronor för en 

licens (Kasholm, 2010). Trimble har inget plug-in-program för att kunna 

använda punkmolnet i något projekteringsverktyg såsom AutoCAD. De har 

däremot ett gratis visningsprogram liknande Leicas Trueview. 

2.3 Pointools 

Pointools är en programserie som i huvudsak inriktar sig mot direkt 

visualisering av punktmoln. Pointools model är dock en AutoCAD-plug-in 

som möjliggör inläsning av punktmoln i AutoCAD. 

View 1.7 (Pro) 

View är ett program för visualisering och rendering av stillbilder och 

animationer i punktmoln. Förutom punktmoln, kan programmet importera 

3D-objekt i flera olika format. Gratisversionen kan inte exportera punktmoln, 

rendera animationer och har begränsningar i antalet mätningar per uppstart 

av programmet. I övrigt har det i princip alla funktioner som Pro varianten. 

För färgsättning av molnet kan RGB-färg 9 eller intensitetsskala väljas 

beroende på vilken information som finns tillgänglig för punkterna i 

punktmolnet. Vidare kan molnet förstärkas visuellt med funktionen Point 

lighting om punktmolnet har information om punknormaler medsparat. 

Detta innebär att programmet drar nytta av hur punkterna förhåller sig till 

närliggande punkter för att visualisera hur en ljuskälla skulle reflekteras i 

varje punkt. Programmet har verktyg för längdmätning mellan punkter och 

kostar ca. 10 000 kronor (950 GBP) för en licens (Pointools, 2010). 

Edit 1.0 

Pointools Edit bygger på Pointools View Pro och har alla dess funktioner 

samt en del verktyg för att editera punktmoln. Editeringsverktygen 

möjliggör segmentering, upprensning av oönskade punkter samt 

färgredigering av punkter med RGB-infomation. All editering är 

ickeförstörande, vilket innebär att editeringen sparas i en separat fil. För att 

jobba vidare med punktmolnet i andra program efter editeringen krävs 

följaktligen att en exportering av det editerade molnet först sker. 

Programmet kostar ca. 27 000 kronor (2 500 GBP) för en licens (Pointools, 

2010). 

13


____________________________________________________________________ 

Model 1.0 

Pointools Model är ett plug-in till AutoCAD. Detta plug-in läser endast in 

POD-format som är Pointools egna punktmolnsformat. Snap-funktioner 10 på 

punktmolnet och möjligheten att visa sektioner av molnet är några av 

verktygen som programmet har. I övrigt har detta plug-in begränsat antal 

funktioner som riktar in sig på hur punktmolnet ska visas vad gäller olika 

typer av punktfärger. Punkterna kan färgas med intensitetsfärg, RGB-färg, 

eller en färgskala beroende på punkternas Z-koordinater. Programmet har 

olika sektionsvisningar och möjlighet att markera och dölja delar av molnet. 

En liknande plug-in med i princip samma funktioner finns även för 

programmet Rhino. Priset för AutoCAD-versionen är ca. 9 000 kronor (850 

GBP) för en licens (Pointools, 2010). 

2.4 Virtualgeo Cloudcube 2010 

Cloudcube är ett AutoCAD-plug-in. Huvudfunktionerna i programmet är att 

manuellt segmentera punktmolnet, generera planer och sektioner, skapa 

triangel- och rektangelmodeller. Programmet finns i två varianter, Architect 

och Full. Architect är som namnet antyder anpassat för dem som ska 

använda punkmolnet som underlag. Fullversionen är tänkt att användas för 

dem som skannar och ska bearbeta mätdata och/eller integrera traditionell 

mätdata med punktmolnet. Priset för en licens av fullversionen är ca. 62 000 

kronor (6 400 EUR) medan arkitektversionen kostar ca. 18 500 kronor (1 900 

EUR) (VirtualGeo, 2010). 

2.5 Kubit Point Cloud Pro 5.0 

Point Cloud är ett AutoCAD-plug-in och finns i två varianter, Point Cloud 

och Point Cloud Pro. En licens kostar 11 600 kronor (1 195 EUR) respektive 

34 000 kronor (3 500 EUR) (Faltz, 2010). För att kunna modellera, dvs. skapa 

ytor och sektionslinjer, krävs Pro-versionen. En linje kan ritas i ett snitt av 

punktmolnet och automatiskt anpassas med minsta kvadratmetoden så att 

den på bästa sätt sammanfaller med punkterna. Det finns funktioner för att 

importera foton och orientera dem så att de draperar punkterna. Detta 

förenklar att urskilja brytlinjer på t.ex. en fasad eftersom användaren inte ser 

bakomliggande punkter. Detta är väldigt användbart om skannern som 

skannat punktmolnet inte har en inbyggd kamera. 

Kubit har även ett gratisprogram som heter PlanarView för att enkelt kunna 

ta ut koordinater ur vyer. PlanarView kommer inte att användas i detta 

arbete. 

14

Kap. 2 Programvaror 

____________________________________________________________________ 

2.6 ClearEdge3D Edgewise 1.2 

Edgewise är ett program som är framtaget för att extrahera plana ytor 

automatiskt ur ett punktmoln. Med några få parametrar kan användaren 

styra med vilken noggrannhet ytorna ska extraheras. Programmet är 

utvecklat för byggnader och andra objekt med mycket plana och vinkelräta 

geometrier. Målet är ett snabbare arbetsflöde vid skapandet av CADmodeller 

utifrån skannad data. Testlicensen tillåter inte att resultatet 

exporteras, därför skickades ett punktmoln till ClearEdge3D som körde det 

genom programmet med standardinställningar och skickade tillbaka 

resultatet. Priset för en licens är ca. 36 000 kronor (4 995 USD) (Williams, 

2010). 

2.7 Technodigit 3DReshaper 5.3 

3DReshaper är ett fristående program för att jobba med punktmoln och ytor. 

Programmet kan importera punktmoln, ytor och linjer. Huvudfunktionerna 

är att skapa ytor ur punktmoln och att bearbeta ytorna. Plana ytor och 

cylindrar kan extraheras direkt ur punktmolnet med justerbar precision på 

inpassning. Programmet kan automatiskt skapa sektionslinjer i ett valfritt 

intervall både över ytor samt direkt i ett punktmoln. Programmet har de 

vanligaste funktionerna för att bearbeta ytor t.ex. hålfyllning av ytor, 

reducering av ytor och färgkodad jämförelseanalys av punktmoln och ytor. 

Ytorna kan även draperas med bakomliggande punkters färginformation 

eller genom att läsa in bilder och drapera över ytorna. Programmet har även 

ett verktyg för att automatiskt segmentera upp punktmolnet i mindre delar. 

Priset för en licens är ca. 57 000 kronor (8 447,5 CHF) (Evertsson, 2010). 

2.8 Google Sketchup 7.1 

Google Sketchup är ett gratisprogram för modellering. Det finns även som en 

betalversion (Pro) som har fler funktioner, bl.a. bättre exporteringsfunktioner. 

I detta arbete har gratisversionen använts förutom vid 

exportering av modellen till DWG-format 11 då Pro-versionen på Bjerking 

användes. Till Sketchup finns det många plug-in för olika ändamål varav 

många är gratis. Sedan version 6.0 är det möjligt att läsa in punktmoln i 

Sketchup. Funktionen är dock inte anpassad för att läsa in stora punktmoln. 

Det finns ett plug-in till Sketchup som heter P-Cab som kan användas för att 

reducera punktmolnet automatiskt för att öppna punktmoln i Sketchup. På 

detta sätt säkerställs att programmet inte blir överbelastat med punkter. 

2.9 BIM-verktyg 

I detta arbete har 3D-modellernas kompabilitet undersökts i tre BIM-verktyg 

som är vanliga inom byggprojekteringsbranschen. 

15


____________________________________________________________________ 

Autodesk har flera olika program för datorstödd byggprojektering. Ett av de 

absolut vanligaste programmen är AutoCAD som finns med flera olika 

applikationer såsom Civil 3D, Map och Architecture. Från början användes 

AutoCAD för 2D-projektering men numera är det fullt möjligt att även 

projektera i 3D. En AutoCAD-plug-in fungerar oavsett vilken applikation 

som används. Architecture (2010) har använts i detta arbete eftersom det är 

anpassat för byggnader och kan skapa BIM-modeller. 

Autodesk Revit är ett relativt nytt program som skiljer sig från AutoCAD 

genom att det är speciellt anpassat för BIM-projektering. Revit finns i tre 

olika varianter: Architecture, Structure och MEP. I detta arbete har 

Architecture 2010 använts. 

Graphisoft ArchiCAD är också ett program för BIM-projektering och det är 

speciellt anpassat för arkitekter (Graphisoft 2010). I detta arbete har 

ArchiCAD 13 använts. 

16

____________________________________________________________________ 

3 FALLSTUDIE 

För att få en förståelse för arbetsprocessen, från inmätning till färdig modell, 

utformades en fallstudie så att arbetet blev likt ett ”verkligt” uppdrag. Detta 

gjordes för att få en förståelse för och inblick i arbetet samt för att genom 

erfarenheter kunna se problemen som kan uppstå. En kyrka laserskannades 

och punktmolnet användes i det fortsatta arbetet. Kyrkor är lämpliga som 

referensobjekt eftersom de är detaljrika och värda att dokumentera. Att 

dokumentera en exakt avbildning av hur kyrkor ser ut kan vara användbart 

inför en eventuell rivning eller ombyggnad. Denna fallstudie användes som 

referensmaterial vid besvarande av ställda frågor och beskrivs mer ingående 

i avsnitt 2.2. All utrustning och materiell som var behövlig för 

genomförandet tillhandahölls av Bjerking. 

3.1 Om objektet i fallstudien 

Torstuna kyrka är belägen ca. 15 km norr om Enköping och tillhör Uppsala 

Stift. Kyrkan som är byggd i nyklassicistisk stil som utmärker sig i området 

där medeltida kyrkor dominerar. Den ursprungliga medeltida kyrkan i 

Torstuna skadades allvarligt vid ett åsknedslag 1723. Kyrkan var 

återuppbyggd 1731 men visade senare på flera brister, varför beslutet att 

bygga en ny kyrka fattades. Den nya kyrkan uppfördes under 1790-talet och 

är i dag den kyrka som står kvar, se Figur 3.1. Kyrkan är uppdelad i tre 

skepp som avskiljs med 4 pelare. Planet är rektangulärt med ett kors som är 

smalare än långhuset eftersom det flankeras av två inbyggnader. Det finns 

planer hos Uppsala Stift, som förvaltar kyrkan, att bygga om kyrkan 

invändigt. Det finns inga bra relationsritningar för kyrkan men det finns ett 

stort behov av det. (Björck, 2010) 

17


____________________________________________________________________ 

18 

Figur 3.1 Torstuna kyrka 

3.2 Inmätning 

Inmätning skedde under två arbetsdagar. Under dessa dagar utfördes totalt 

11 uppställningar för skanning av kyrkan. Varje uppställning tog i 

genomsnitt ca 90 minuter. Det som utfördes vid varje uppställning var 

följande: 

1. Skannern ställdes upp på ett stativ (se figur 1.2) och kalibrerades (ca. 

10 min). 

2. En 360°x270° panoramabild fotograferades med skannerns inbyggda 

kamera (ca. 10 min). 

3. Skanning av valt område utfördes med vald upplösning (ca. 30-80 min 

beroende på olika upplösning vid olika uppställningar). 

4. Finskanning av måltavlor utfördes (ca. 5 min). 

5. Extern systemkamera monterades på stativet för att ta 360°x270° 

panoramabild (ca. 5 min). 

Innan skanningen utfördes kontrollerades att måltavlorna var utplacerade på 

ett genomtänkt sätt för att senare kunna registrera alla punktmoln. Under 

tiden som själva skanningen utfördes kunde de utplacerade måltavlorna 

mätas in reflektorlöst med totalstation för att senare kunna georeferera hela 

punktmolnet, se Figur 3.2. 

Hörnen på ytterfasaden mättes in med totalstation för att kunna skapa en 

plan med ytterväggarnas tjocklekar. Totalstationen som användes var en 

Trimble S6.

Kap. 3 Fallstudie 

____________________________________________________________________ 

Figur 3.2 Inmätning med totalstation av måltavlor inne i kyrkan. 

3.3 Registrering och georeferering 

För att binda samman de lokala koordinatsystemen till ett gemensamt 

koordinatsystem krävs information om hur de lokala systemen förhåller sig 

till varandra. Detta kan göras på några olika sätt men i detta fall användes 

måltavlor. Metoden beskrivs noggrannare i avsnitt 1.2.4. 

I närheten av kyrkan fanns en GPS-stompunkt, som mättes in som 

kontrollpunkt med hjälp av en GNSS-mottagare (Trimble R8 VRS Rover) 

med nätverks-RTK 12 från SwePos 13 . Från Enköpings kommun erhölls de 

kända koordinaterna för GPS-stompunkten (4003) i koordinatsystem RT90 

2.5 gon väst. Därefter mättes fyra punkter in, lämpligt utspridda på 

kyrkogården, med GNSS-enheten. De fyra punkterna användes sedan som 

kända punkter för stationsetablering med totalstation då 5 måltavlor mättes 

in. Mätningarna med totalstation beräknades i geodesiprogrammet SBG Geo 

och koordinaterna för måltavlorna exporterades som en PXY-fil 14 . 

Programmet Cyclone användes för skanning och registrering. Mätdata 

sorterades i en hierarki med olika Stations, Scanworlds och Scans. Beroende 

på användaren kan data sorteras olika men i regel är en Scan just en 

skanning och en Scanworld är en uppställning. En uppställning kan 

innehålla flera skanningar ifall t.ex. olika områden ska skannas med olika 

19


____________________________________________________________________ 

upplösningar. Vidare är en station exempelvis en våning eller en byggnad. 

Allt mätdata lagras i en gemensam databas. 

När skanningen är klar ska all mätdata registreras, dvs. transformeras till ett 

gemensamt koordinatsystem. Efter registreringen kan alla Scanworlds, dvs. 

hela punktmolnet, visas i en och samma vy. Registreringen görs genom 

beräkningar av vinklar och avstånd till alla inmätta måltavlors 

centrumpunkter. Genom att alla måltavlor markerats under skanningen och 

sedan finskannats registrerar programmet måltavlornas centrumpunkter. 

PXY-filen med koordinaterna för de, med totalstation, inmätta måltavlorna 

importerades till Cyclone och därefter kunde georefereringen genomföras. 

Georeferering i efterhand kan ske antingen i samband med den första 

registreringen då alla Scanworlds sammanbinds eller görs registreringen i 

två steg. Ifall registreringen bara skulle gjorts i ett steg skulle avvikelser 

mellan mätningarna med totalstationen och laserskannern påverka den 

inbördes noggrannheten för punktmolnen. Det är den inbördes 

noggrannheten som bör vara så hög som möjligt eftersom det är kyrkans 

objekts förhållande till varandra som är av stor vikt, inte noggrannheten i 

förhållande till referenssystemet. 

I fallstudien genomfördes registreringen i två steg och då behålls den 

inbördes noggrannheten för punktmolnen. I det första steget registreras alla 

olika Scanworlds till ett gemensamt lokalt koordinatsystem och punktmoln. 

Därefter görs en ny registrering med punkmolnet och koordinaterna från 

PXY-filen. Därmed har punktmolnet transformerats till referenssystemet 

RT90 2.5 gon väst. 

3.4 Bearbetning av mätdata 

Eftersom en skanner mäter allt i dess synfält registreras ofta oönskade 

punkter. Exempelvis kan lasern mäta genom fönster vilket kan leda till att 

punkter på träd och dylikt registreras. I fallstudien användes Cyclone och 

punkter rensades genom att oönskade punkter markerades och sedan togs 

bort. Funktionen Unify användes sedan för att ta bort all information om 

stationsuppställningarna och vilka punkter som tillhör vilken uppställning. 

Funktionen förenar punktmolnen till ett enda istället för att det är flera 

punktmoln som visas i samma vy. Detta gör molnet mindre 

minneskrävande. 

3.5 Redovisning och modellering 

Planer och sektioner skapades i AutoCAD med CloudWorx som plug-in. En 

plan, en tvär- och en längdsektion skapades manuellt med hjälp av snitt ur 

20

Kap. 3 Fallstudie 

____________________________________________________________________ 

punktmolnet (se Bilaga 4, 5 och 6). Planen kompletterades med punkter för 

ytterfasaden från inmätning med totalstation. Figur 3.3 visar hur snitt ur 

punktmoln kan skapas i Cyclone. Det går antingen att visa en sida om axeln 

eller en skiva. Tjockleken på skivan bestäms oftast av användaren och den 

kan höjas och sänkas vid horisontala snitt eller flyttas i sidled vid vertikala 

snitt. Att skapa snitt fungerar i princip likadant i alla program. 

Figur 3.3 Att skapa snitt är en användbar funktion för att arbeta med punktmoln. 

Här visas en ”halv-utrymmes-klippning” i det horisontala planet med Cyclone. 

”Trueviews” skapades för alla uppställningar och även ett punktmoln i 

POD-format som kan visas i Pointools View. 

Quick Time VR-filer skapades av de bilder som togs med den externa 

systemkameran vid varje uppställning, se Bilaga 7. 

3.6 Modeller i fallstudie 

Efter att jämförelsen av programvaror genomförts valdes fyra olika lämpliga 

programvaror ut för att skapa 3D-modeller med olika tillvägagångssätt. En 

modell skapades med Edgewise och Sketchup användes för att bearbeta 

modellen. 

En modell valdes att skapas med Cyclone eftersom det har flera avancerade 

funktioner för modellering och det representerar gruppen av programvaror 

som också är skanningsprogram. Anledningen till att det valdes framför 

RealWorks är att Cyclone är anpassat för Leica-skannrar vilket användes i 

studien. 

En modell skapades i programmet 3DReshaper som framförallt valdes 

eftersom det inte är bundet till någon tillverkare utan importerar flera olika 

format, däribland flera ASCII-format 15 som möjliggör importering av 

punktmoln från alla laserskannrar. 

En BIM-modell skapades med hjälp av plug-in-programmen Point Cloud och 

CloudWorx. 

21


____________________________________________________________________ 

För kvalitetssäkring och kontroll av modellerna jämfördes dessa med det 

ursprungliga punktmolnet. Detta gjordes med hjälp av 3DReshaper och 

funktionen Compare/Inspect. För att importera en modell till 3DReshaper 

krävs att modellen är konverterad till formatet IGES eller STEP. Denna 

konvertering gjordes med hjälp av AutoCAD Mechanical. Därefter 

exporterades modellerna som IGES. Edgewise-modellen behövde passas in 

mot punktmolnet eftersom den var skapad utifrån ett punktmoln i ett lokalt 

system. I 3DReshaper användes funktionen Best Fit registration för att 

finjustera orienteringen. BIM-modellen exploderades i AutoCAD så att den 

bara bestod av de invändiga ytorna. 

22

____________________________________________________________________ 

4 RESULTAT 

4.1 Inmätning av kyrka 

Antalet inmätta punkter vid 

skanningen av kyrkan blev ca. 75 

miljoner. Punktmolnet visas i figur 

4.1. 

Den utvändiga inmätningen med 

totalstation användes endast för att 

skapa en komplett 2D-planritning. 

Alla 3D-modeller skapades endast 

utifrån den invändiga inmätningen 

med skannern. 

Figur 4.1 Laserskanningen av kyrkan 

resulterar i ett punktmoln. 

4.2 Punktmolnets noggrannhet 

Noggrannheten för punktmolnet beror dels på skannerns precision men även 

hur registreringen har utförts. Noggrannheten inbördes för punktmolnet blir 

känd vid registreringen. Vid den första registreringen, då alla 11 olika 

Scanworlds registrerades till ett gemensamt lokalt koordinatsystem, blev det 

största felet 3 mm. Vid georefereringen, dvs. den andra registreringen, blev 

det största felet 6 mm. Detta är dock inte noggrannheten i förhållande till 

referenssystemet eftersom det finns ytterligare avvikelse i mätningarna med 

GNSS och totalstationen. Det maximala felet (6 mm) är den största avvikelse 

mellan en gemensam måltavla som är skannad och inmätt med totalstation. 

4.3 Programvaror för modellering och visualisering 

Eftersom Leica är en stor återförsäljare av skannrar i Sverige blir också 

följden att många företag använder sig av Cyclone och CloudWorx. Leica är 

även återförsäljare av programmet 3DReshaper. Ett potentiellt billigt 

alternativ för företag i Sverige är att skicka punktmolnet till utländska 

företag som har kunskaper inom 3D-modellering. 

23

24 Tabell 4.1 Sammanställning av programvarojämförelse. 

3DReshaper 

Edgewise 

Point Cloud 

Pro 

CloudCUBE 

Full 

Pointools 

model 

Pointools View 

Pro 

Pointools Edit 

RealWorks 

Advanced 

(inkl. Modeler) 

Cloudworx Pro 

moduler) 

Funktioner mm. 

AutoCAD-plugin - x - - - x x x - - 

Pris/Licens (1000 kronor) 235 33 125 9 27 10 62 34 36 57 

Skapa sektioner/planer 

Rita manuellt x x x - - x x x - x 

Cyclone (alla 

Best-fit-line x x x - - - x x - - 

Automatiskt - - x - - - x - - x 

Generera ytor ur punktmoln 

Triangelmodell x - x - - - x - - x 

Plan / Box P/B P P/B - - - P P P P 

Cylinder / Stålsekt. C/S C C/S - - - C C - C 

Förlängning av ytor x x - - - x x - - 

Kollisionskontroll - x x - - - - x - x 

Drapering av punkter x - x * - - - x - x 

Drapering av ytor - - - - - - - - - x 

Volymberäkning x - x - - - x - - x 

Videorendering x - x x x - - - - - 

Stillbildsrendering x ACAD x x x ACAD ACAD ACAD - - 

Stereoskopisk visning - - - x x - - - - -

Fotsättning Tabell 4.1. 

Orthoimage x x x x x - x x - x 

Manuel segmentering x - x x - x x - - x 

Automatisk segmentering - - - - - - - - x x 

Data import 

Faro, 

Leica, 

Optech Leica 

Faro, 

Leica, 

Optech, 

Reigl, 

Z+F - 

Från TLS 

Leica, 

Riegl 

asc, 3pi, nsd, 

iso, dxf, raw, 

swb/swl, rmr 

asc, txt, 

xyz 

asc, 

ptz, 

rsp, 

txt 

Alla som 

kan 

exportera 

ascii 3dd, asc, 

obj, ply, 

pts, ptx, 

rve, stl, 

txt, xyz 

Faro, Faro, Leica, 

Optech, Riegl, 

Riegl, Topcon, 

Trimble DeltaSphere 

3dd, asc, 

cmf, cr5, las, cl3, 3ds, 

crd, dcp, dwg, dxf, 

xyz, neu *** lwo, obj, shp pod 

Övriga format 

bin, msh, 

txt, sim - 

Data export 

asc, obj, 

ply, rve, 

stl, txt, 

vrml, xyz - xyz asc, nsd 

ptg, ptz, 

pts, ptx, 

sim, svy, 

txt, xyz - asc, bsf, ptc, 

Punkmoln 

xyz, dxf, ptc, 

las, pts, pod 

dxf, obj, pbi, stl, 

wrl/wrlm, stp, 

unv, asc, poly 

dgn, dxf, 

dwg, kmz, 

dxf, 

xyz**** 

obj, xml, - ACAD ACAD ACAD 

dxf, coe, 

Ytor msh, pcf, 

sdf, xml ACAD 

*Punktfärger kan redigeras med andra verktg. 

**Ytor kan draperas med olika materialskikt men inte foton. 

*** dxf, dwg, fls, IQscan, ixf, jxl, ppf, raw, sim, soi, tzs 

**** xyz gäller endast TIN-modell 

25 

25


____________________________________________________________________ 

4.3.1 Funktioner vid jämförelse av programvaror 

I Tabell 4.1. har funktionerna för de olika programvarorna sammanställts. En 

ruta som är ifylld med x betyder att programmet stödjer funktionen. En ruta 

ifylld med – betyder att programmet inte stödjer funktionen. Nedan 

kommenteras de olika funktionerna vid jämförelsen 

26 

Pris/licens – Priset avser en licens för en dator, ej nätverkslicens. Alla 

priser är omvandlade till svenska kronor med Riksbankens 

månadsgenomsnitt på valutakurser. Genomsnitt beräknas på 

publicerade noteringar för de dagliga fixkurserna. (Sveriges riksbank, 

2010). 

Skapa sektioner/planer – Ofta efterfrågas 2D-ritnigar och genom att göra 

ett snitt i punktmolnet kan sektionslinjer skapas på olika sätt. Rita 

manuellt görs i princip genom att använda ett snitt ur punktmolnet 

som underlag och sedan rita linjer genom att ”snappa” på olika 

punkter. Best-fit-line är en funktion som kan ha olika namn i olika 

program men principen är att en linje anpassas med ett kommando 

för att på bästa sätt sammanfalla med punkterna i snittet. Principen 

för Automatisk generering av sektionslinjer är att linjer extraheras ur 

snittet som en eller flera polylinjer. Inga linjer behöver därmed ritas 

manuellt. 

Generera ytor ur punktmoln – När modeller ska skapas ur punkmolnet 

kan detta göras på olika sätt. En vanlig funktion är triangulering 

utifrån punkter eller linjer. En triangelmodell har fördelen att den blir 

väldigt precis eftersom alla punkter kan tas med i beräkningen men 

den blir mycket minneskrävande och inte särskilt lämplig för 

byggnader. 

En box används för att modellera t.ex. pelare eller balkar. Vissa 

program har särskilda funktioner för att modellera rör och en annan 

funktion för att generera mer generella cylindrar. I tabellen är dessa 

funktioner samlade i funktionen cylinder. Stålsektioner är funktioner för 

att modellera stålbalkar och pelare av olika dimensioner. 

Förlängning av ytor – Ofta bildas inte ett hörn när plana ytor 

extraherats. Därför är en funktion för att förlänga ytorna så att de 

bildar ett hörn användbar. 

Kollisionskontroll – Jämför CAD-modell mot punktmoln.

Kap. 4 Resultat 

____________________________________________________________________ 

Drapering av punkter – Ger möjlighet att kunna orientera bilder och 

färga punkterna i punktmolnet. 

Drapering av ytor – Ger möjlighet att kunna orientera bilder och färga 

ytor. 

Volymberäkning –Beräknar volymer mellan två olika modeller, 

vanligen triangelmodeller. Funktionen är mest användbar för 

anläggningar. 

Videorendering – Skapar filmer som visar en ”genomflygning” i 

punktmolnet för presentation och visualisering. 

Stillbildsrendering – Renderar vyer av punktmolnet för presentation 

och visualisering. I AutoCAD finns en inbyggd funktion för detta och 

därför står det ACAD i rutorna för de programmen som är plug-in. 

Stereoskopisk visning – Ger möjlighet att visa två separata bilder på 

samma skärm som med hjälp av en speciell skärm eller glasögon ger 

ett 3D-djup. 

Orthoimage – Vid modellering underlättar det visuellt om programmet 

inte använder någon projektion som förvanskar vinklar eller längder. 

Manuell segmentering – Funktion för att dela upp punktmolnet i olika 

delar och rensa bort oönskade punkter. 

Automatisk segmentering – Funktionen analyserar molnet och delar 

automatiskt upp molnet i olika delar baserat på olika parametrar som 

kan ställas in manuellt. Oönskade punkter kan också rensas bort 

automatiskt i denna process. 

Data import/export – Funktion för importering och exportering av 

punktmoln och modeller. ”Från TLS” menas att vissa program är 

särskilt anpassade för att ta hand om data från vissa tillverkares 

skannrar. Ofta går det att importera data även från andra skannrar 

genom att använda något ASCII-format. 

4.3.2 Leica Geosystems Cyclone och CloudWorx 

Programmet CloudWorx läser endast från Cyclone-databas och kan inte 

importera punktmoln. Detta gör det möjligt att använda sig av eventuell 

segmentering och modellering som redan gjorts i Cyclone. Det gör det även 

möjligt att skifta mellan att visa punkter med fotografiska färger och 

intensitetsfärger. CloudWorx kan inte automastiskt generera sektioner eller 

27


____________________________________________________________________ 

planer men kan anpassa en polylinje för att passa in med ett snitt ur 

punktmolnet. Dessa polylinjer placeras mitt i snittet och de kan därför 

lämpligen användas för att skapa en modell med sektionsmetoden, vilken 

beskrivs senare. Detta plug-in har även möjlighet att jämföra en CAD-modell 

mot ett punktmoln för att hitta eventuella kollisioner. Generering av ytor i 

CloudWorx är enkelt och det kan generera plana ytor och rör. Detta plug-in 

har inte som huvudsaklig uppgift att modellera, d.v.s. skapa CAD-modeller 

ur punktmoln. Programmet Cyclone har bättre funktioner för detta. 

Cyclone har funktioner för att generera element i form av plan, cylindrar, 

sfärer, hörn, boxar, koner, rör, kanaler och stålsektioner i olika former. Med 

verktyget Region grow räcker det att markera en punkt i planet och sedan 

styra med parametrar vilka punkter som ska segmenteras. Resultatet visas i 

realtid när parametrar justeras. På detta sätt kan önskat resultat snabbt 

uppnås. I dialogboxen visas en uppskattad standardavvikelse för punkterna 

gentemot den beräknade ytan. Boxar och hörn går endast att extrahera med 

funktionen Fit to Cloud som inte har några parametrar för att styra urvalet av 

punkter. Istället krävs manuell segmentering. 

Cyclone klarar inte att skapa en yta med ett hål eller ”halvö” i. Ett tydligt 

exempel är modellering av vägg vid fönstervalv. När väggen modelleras som 

plan yta täcks hålet vid fönstervalvet. Det går däremot att i efterhand göra 

hål i plana ytor men hela hålet måste befinna sig inom ytan. Det går således 

inte att inte att kapa en yta så att de yttre gränserna ändras. När plana ytor 

skapats, t.ex. för flera rätvinkliga väggar, kan däremot väggarna förlängas så 

att hörn bildas, se Figur 4.2. Även om ytorna är för långa, så att ytorna går in 

i varandra, gör samma funktion att ett hörn bildas genom att kapa ytorna. 

4.3.3 Trimble RealWorks 

Likt Cyclone är modelleringsfunktionerna i programmet RealWorks bäst 

lämpade för att skapa formelement och inte kompletta modeller av en 

byggnad. Programmet genererar ytor på i princip samma sätt som Cyclone. 

Formerna som kan genereras är plan, sfärer, cylindrar, boxar, koner, kanaler, 

rör och stålsektioner, dvs. samma formelement som i Cyclone. 

28 

Figur 4.2 Förlängning av ytor för att skapa hörn i Cyclone.


____________________________________________________________________ 

En mycket användbar funktion är Easyline som ur ett snitt automatiskt kan 

generera sektionslinjer som sammanhängande polylinjer, se Figur 4.3. 

Figur 4.3 Automatisk generering av polylinjer utifrån ett snitt ur punktmolnet med 

verktyget EasyLine. 

4.3.4 Pointools View, Edit och Model 

View och Edit har samma gränssnitt, som är väldigt lättförståligt och går 

snabbt att lära sig. Dessa bägge program är utvecklade för att visualisera 

punktmoln. Visualisering och navigering i punktmolnet klarar båda 

programmen på ett bra och enkelt sätt. Programmet klarar att visa stor 

mängd punkter, se Figur 4.4. Möjligheten att importera CAD-modeller till 

samma vy som punktmolnet möjliggör visualiseringar av CAD-modeller 

tillsammans med punktmoln. 

Model har en funktion som förhindrar att användaren ”snappar” på 

bakomliggande punkter. I övrigt har programmet få funktioner. Programmet 

kan endast öppna filer som är av Pointools egna POD-format vilket kan vara 

en nackdel vad gäller tidsåtgång eftersom punktmolnet måste importeras 

och sparas som POD-fil innan det går att öppna det i programmet. POD-filen 

kan skapas genom att använda View free eller Pointools POD Creator som 

båda är gratisprogram. 

29


____________________________________________________________________ 

30 

Figur 4.4 Skärmdump direkt från punktmolnet i Pointools View. 

4.3.5 VirtualGeo CloudCube 

Med CloudCube finns tre olika sätt att skapa ytor: triangelmodell, 

rektangelmodell (QuadSurface) och ”region”. QuadSurface skapar en yta 

som består av flera rektanglar. Ytan behöver därmed inte bli plan utan 

noggrannheten kan bli väldigt hög beroende på upplösningen av rektanglar. 

Upplösningen styrs av parametrar som väljs innan ytan skapas. Ytorna som 

genereras från programmet bildar block som enkelt kan användas med 

AutoCAD. 

I Figur 4.5 visas takvalvet ovanför altaret i kyrkan som har en svårdefinierad 

form. Med CloudCube kan alla konturlinjer på en och samma gång 

automatiskt genereras. Detta är ett alternativ till att skapa ytor. 

Figur 4.5 Konturlinjer som automatiskt genererats ur punktmolnet. Här syns 

takvalvet ovanför altaret. 

På liknande sätt kan horisontella och vertikala sektioner genereras, antingen 

en åt gången eller flera stycken med ett visst intervall. Linjerna bildar


____________________________________________________________________ 

polylinjer som antingen är uppdelade eller sammanfogade till en 

sammanhängande linje. Linjerna kan användas för att skapa modeller med 

sektionsmetoden som beskrivs i avsnitt 4.3.3. 

4.3.6 Kubit Point Cloud Pro 

Med Point Cloud ritas enkelt horisontella eller vertikala sektionslinjer som 

automatiskt justerar linjen med utnyttjande av minsta kvadratmetoden för 

att sammanfalla med punkterna längs linjen. Därmed går det snabbt att rita 

sektionslinjer med hög noggrannhet eftersom användaren inte behöver rita 

linjen med hög precision. Det räcker att linjen placeras i närheten av punkter. 

En förutsättning för att denna funktion ska fungera bra är att få oönskade 

punkter finns med, se figur 4.6. Exempelvis händer det ofta att det står 

någonting framför en vägg, som t.ex. en möbel, och då tas dessa punkter 

med i beräkningen. Detta leder till att linjen inte sammanfaller med väggens 

punkter. 

Figur 4.6 Funktionen ”Fit outline plan” anpassar automatsikt en linje när den ritas 

så att den på bästa sätt sammanfaller med omkringliggande punkter. 

4.3.7 ClearEdge 3D Edgewise 

Programmet Edgewise är mycket kraftfullt när det gäller att generera många 

plana ytor automatiskt. Programmet är optimerat för att extrahera ytor med 

90-gradiga hörn. En toleransvinkel kan ställas in för att bestämma hur stor 

vinkelskillnaden får vara mellan liknande plannormaler innan ytorna delas 

upp i ytor med olika normaler istället för en gemensam genomsnittlig 

normal. Ifall minsta vinkeln ställs till 45 grader, som är maxvärdet, kommer 

alla vertikala väggar att extraheras med maximalt två olika plannormaler. 

Större tolerans för minsta vinkel ger väldigt enkla modeller vad gäller 

vinklar men med avkall på precision. Detta eftersom verkliga hörn sällan är 

exakt 90 grader. Vid exportering av ytorna kan programmet automatiskt 

skapa ett lokalt koordinatsystem så att huvudaxlarna (xyz) följer huvuddelen 

av de genererade ytorna. Detta förenklar arbetet med att modellera vidare på 

modellen. Någon direkt jämförelse har inte gjorts vad gäller olika 

toleransnivåer eftersom testversionen saknar exporteringsfunktioner. 

Punktmolnet som skickades till ClearEdge3D resulterade i en DXF-fil 16 vars 

ytor hade normaler som stämde överrens med xyz-axlarna i de flesta fall vad 

gäller golv och väggar. Utifrån detta material kunde en modell av interiören 

enkelt skapas i Sketchup med en arbetsmetod som föreslogs av ClearEdge3D. 

31


____________________________________________________________________ 

Programmet tolkar även ickeplana ytor i punktmolnet och passar in bästa 

plan även över dessa former. Resultatet blir många små plana ytor som följer 

den kurviga ytan på bästa sätt. 

4.3.8 Technodigit 3DReshaper 

Att extrahera plana ytor är enkelt med programmet 3DReshaper och medger 

bra kontroll över hur väl den extraherade ytan överensstämmer med 

punktmolnet. Funktionen som automatiskt segmenterar punktmolnet kan 

användas vid upprensningar eftersom enskilda punksamlingar under ett 

angivet antal punkter automatiskt kan rensas bort. Programmet har gott om 

valmöjligheter vad gäller exporteringsformat vilket är en fördel vid vidare 

arbete med modellen. Vid automatiskt skapande av sektionslinjer är det en 

del arbete med inställningar för att få önskat resultat. För att kontrollera en 

modells överensstämmelse med ett punktmoln kan punktmolnet färgkodas 

beroende på avvikelser. 

Ytor kan draperas på två sätt: antingen kan ytan färgas med samma färg som 

närmsta punkt eller genom att läsa in bilder som passas in över ytan med 

minst tre gemensamma punkter. 

4.4 Olika sätt att skapa modeller 

Nedan föreslås olika arbetsprocesser för modellering baserat på testade 

programvaror, samt kommentarer om metoderna. 

4.4.1 Automatisk extrahering av ytor 

Arbetsprocess: Ett punktmoln från en stationsuppställning importeras till 

Edgewise där plana ytor automatiskt genereras med de inställda 

parametrarna. För att behålla modellen i ett referenssystem krävs 

stationskoordinaterna. Därför är det en fördel att välja ett filformat som har 

denna information. Med de genererade ytorna kan modelleringsprogram 

användas för att skapa en mer komplett modell. Självklart kan flera 

stationsuppställningar användas för att få med fler detaljer eller större 

område. 

Programmet Edgewise arbetar med en stationsuppställning åt gången men 

extraherade ytor från flera stationsuppställningar kan sparas till samma 

DXF-fil. Alternativet är att spara en fil för varje stationsuppställning för att 

läsa in en fil i taget i modelleringsprogrammet. 

Företaget ClearEdge3D föreslog en enkel modelleringsmetod i Google 

Sketchup för att modellera med ytorna från Edgewise. Med metoden kan 

ytorna förlängas till angränsande ytor i områden där lasern skuggats. Figur 

4.7 visar skärmdumpar från den beskrivna arbetsmetoden. Alternativt kan 

32


____________________________________________________________________ 

ytorna importeras direkt till projekteringsverktyg för att bygga upp en BIMmodell 

eller för att användas som material vid projektering av anslutande 

byggnation. 

Vid import av plana ytor i Sketchup används alternativet Merge coplanar faces 

för att eliminera all triangulering av plana ytor. Detta kan ta en stund att 

göra men reducerar filens storlek och antalet ytor med bibehållen precision. 

Metoden i Sketchup fungerar bäst vid modellering med rätvinkliga ytor men 

kan med lite mer tidsåtgång användas oberoende av vilka vinklar det är 

mellan ytorna. 

Figur 4.7 Överst till vänster: punkmoln i Edgewise. Överst till höger: klassificerade 

ytor med 10 grader som gränsvärde. Underst till vänster: genererade ytor 

importerade i Sketchup. Underst till höger: modell skapad i Sketchup utifrån 

genererade ytor från Edgewise. 

4.4.2 Manuell extrahering av ytor 

Manuell extrahering av ytor är ganska likt den automatiska metoden med 

den skillnaden att ytorna måste extraheras manuellt. Skillnaden är också att 

andra ytor såsom cylindrar med vissa program kan extraheras ur 

punktmolnet. Fördelen jämfört mot den första metoden är att även cirkulära 

former kan extraheras samt komplexa delar kan trianguleras för att behålla 

hög precision. 

33


____________________________________________________________________ 

Triangelmodeller kan användas som ett komplement för att extrahera 

oregelbundna former. Detta kan vara användbart när komplexa strukturer 

måste modelleras med hög precision. Nackdelen med triangelmodeller är att 

de blir väldigt minneskrävande att ta in i byggprojekteringsverktyg. I Figur 

4.8 är taket triangulerat och består av flera tusentals trianglar. 

34 

Figur 4.8 Modell skapad i 3DReshaper genom manuell extrahering av ytor. 

4.4.3 Sektionsmetoden 

Sektionsmetode bygger på att en modell skapas utifrån sektionslinjer. Dessa 

sektionslinjer kan skapas manuellt eller genereras automatiskt ur 

punktmolnet. Med hjälp av ett AutoCAD-plug-in kan det göras manuellt i 

CAD-miljö genom att ”snappa” på punkter i ett snitt. PointCloud och 

CloudWorx har även en funktion som med minsta kvadratmetoden 

automatiskt justerar in linjen för att passa optimalt längs ett snitt. 

CloudCube, 3DReshaper och RealWorks har en funktion för att automatiskt 

extrahera sektioner i ett punktmoln. Detta kan göras i valfri riktning och med 

ett fritt antal sektioner i ett specificerat intervall. På detta sätt skapas linjer 

som kan läsas in i alla CAD-program utan att vara beroende av 

punktmolnets kompabilitet. 

I figur 4.9 visas en enkel modell för kyrkrummet som är skapad utifrån de 

horisontella sektionslinjerna. Observera att, eftersom skanningen har 

begränsats till interiören, är det endast den invändiga sidan av väggarna i 

modellen som är representativ.


____________________________________________________________________ 

Figur 4.9 Med hjälp av sektionslinjer kan en BIM-modell skapas oavsett BIMverktyg. 

4.4.4 Modellering direkt över punkmolnet 

Ett AutoCAD-plug-in gör det möjligt att rita en BIM-modell med 

punktmolnet som underlag. BIM-information kan skapas direkt i program 

som t.ex. AutoCAD Architecture. Ifall en BIM-modell önskas är det en fördel 

om inmätning har gjorts både in- och utvändigt eftersom alla objekt har en 

tjocklek t.ex. en vägg. Ska BIM-modellen överföras till Revit kan den 

exporteras och importeras dit med IFC-formatet 17 för att behålla 

informationen som är kopplad till de byggdelar som modellerats. Modellen 

som skapas behöver inte vara en BIM-modell. Den kan vara en CAD-modell 

som skapats med punktmolnet som underlag. 

4.5 Användning av modeller 

4.5.1 Google Sketchup 

Ytor blir sällan helt perfekta när de extraheras ur punktmoln och 

möjligheterna att modifiera ytorna är ofta begränsade i de olika 

punktmolnsprogramvarorna. Att importera modellen till Sketchup i t.ex. 

DXF-format gör det möjligt att enkelt modifiera ytorna. Detta går med hjälp 

av ett gratis plug-in att importera DXF- och DWG-filer även i gratisversionen 

av Sketchup (version 7). För att med Cyclone modellera taket i kyrkan 

anpassades en cylinder. Eftersom det inte går att kapa ytan direkt i Cyclone 

exporterades hela cylindern för att sedan i Sketchup modifieras, se Figur 

4.10. 

35


____________________________________________________________________ 

36 

Figur 4.10 Sketchup fungerar utmärkt för att modifiera modellerade ytor. Här syns 

modellen som skapats i Cyclone. 

En annan bra funktion med Sketchup är att det kan förenkla modeller genom 

att sammanfoga ytor som ligger i samma plan. Detta utförs direkt vid 

importering av en DXF- eller DWG-fil. 

Sketchup kan även användas för att drapera foto på ytor. 

4.5.2 Autodesk AutoCAD 

Eftersom AutoCAD är ett program som funnits länge på marknaden och 

används av väldigt många är alla modelleringsprogrammen anpassade för 

att skapa modeller som kan importeras till AutoCAD. En lösning för att 

förenkla Cyclone-modeller på samma sätt som ”Merge coplanar faces” i 

Sketchup är att installera ett program som i AutoCAD importerar modeller i 

Leicas COE-format, Cyclone COE data transfer software som är gratis att ladda 

ner. 

Ytor som skapats med något AutoCAD-plug-in är givetvis anpassade för att 

användas med AutoCAD. 

4.5.3 Autodesk Revit Architecture 

Med viss reservation finns det i dagsläget inget plug-in-program för Revit 

som kan hantera stora punktmoln. Det finns däremot ett program, 

QuantaCAD 18 , som kan läsa in modeller av punktmolnet s.k. Laser Models. 

Utan att gå in på djupet kan dessa modeller beskrivas som solida modeller 

som skapats utifrån punktmolnet (Quantapoint, 2009). Varje modell 

representerar en liten del av punktmolnet och kan laddas in i Revit en åt 

gången. 

I Revit kan CAD-modeller importeras eller användas som externa referenser 

via DXF-format som alla modelleringsprogram kan exportera, se Figur 4.11. 

Det går även att importera Sketchup-modeller i Revit.


____________________________________________________________________ 

Figur 4.11 En och samma pelare syns här först i form av punkter sedan modellerad i 

Cyclone med funktionen Fit to Cloud och Box. Till sist syns pelaren i Revit dit den 

importerats som DXF. 

4.5.4 Graphisoft ArchiCAD 

I dagsläget verkar det inte finnas något plug-in som kan läsa in punktmoln i 

ArchiCAD. 

ArchiCAD kan importera modeller i DWG- och DXF-format med flera. När 

modellen importerats blir inte ytorna solida utan dess yttre gränser blir 

enstaka linjer. 

Idén bakom ArchiCAD är att det ska användas för BIM-projektering där 

varje objekt är intelligent d.v.s. innehåller information och har tre 

dimensioner. En följd av detta är att ointelligenta objekt inte visas i 3Dvisning 

vilket är önskvärt för CAD-modeller som importeras. En lösning på 

detta skulle kunna vara att använda ett plug-in för Sketchup-modeller i 

ArchiCAD. Under arbetets gång fanns dock inte denna plug-in tillgänglig för 

ArchiCAD 13 och kunde därför inte testas. 

En annan lösning för att visa en DWG- eller DXF-modell i 3D-vy är att 

importera modellen som biblioteksobjekt. Detta medför dock att modellen 

endast kan visas och inte redigeras. 

4.6 Gratisprogramvaror för punktmoln 

Gratisprogramvaror kan vara användbara för att t.ex. beställare ska kunna ta 

del av resultatet utan att behöva ha dyr programvara. Nedan beskrivs tre 

gratisversioner som vi ansåg var värda att undersöka. 

4.6.1 Pointools View Free 

Gratisversionen View Free har samma gränssnitt som betalversionen. Största 

skillnaden mellan Pro- och gratisversionen är möjligheten att skapa och 

37


____________________________________________________________________ 

rendera genomflygningar som endast går i Pro-versionen, stillbilder i 

gratisversionen är begränsade till en sidlängd på 800 pixlar medan det i Proversionen 

är obegränsat. Vidare är mätfunktionen begränsad till 5 mätningar 

per uppstart i gratisversionen. Gratisversionen har samma 

importeringsmöjligheter som betalversionen. 

4.6.2 Leica TrueView 

I Cyclone kan alla Scanworlds enkelt publiceras på en gång och en 

översiktsbild skapas som visar alla uppställningar, se Bilaga 2 och 3. I en 

Trueview kan användaren enkelt och snabbt mäta avstånd och ta ut 

koordinater obegränsat antal gånger. I varje vy går det endast att rotera vyn, 

det går inte att panorera eller visualisera i 3D. I en Trueview går det att 

navigera mellan olika uppställningar samt göra markeringar och skriva ut 

vyer. 

4.6.3 Trimble RealWorks Viewer 

Gratisversionen av RealWorks har samma gränssnitt som betalversionen och 

har en hel del av de grundläggande funktionerna. Punktmoln kan importeras 

i samma format som fullversionen. För varje punktmoln kan rapporter för 

registreringen och visualiseringar för stationerna erhållas. Flera punktmoln 

kan importeras i samma vy och segmenteringar kan utföras på samma sätt 

som i betalversionen. Det går att panorera och zooma fritt i 3D-vy och göra 

snitt och urklipp. Punktmoln kan exporteras till samma format som i 

betalversionen. Mätningar av avstånd och koordinater går att göra 

obegränsat antal gånger. 

38

____________________________________________________________________ 

5 ANALYS 

5.1 Laserskanning och punktmoln 

Utan att gå in för mycket på just laserskanning ges ändå några kommentarer 

kring tekniken. Fördelarna jämfört med traditionell mätning med totalstation 

är främst snabbheten och mängden rumslig information som kan samlas in. 

Med totalstation måste varje punkt lagras en och en. Detta kan i vissa fall 

vara en tidsmässig fördel eftersom endast önskade punkter lagras vilket 

leder till att bearbetningen av data tar betydligt mindre tid. Punktmolnet blir 

visuellt enklare att förstå om det är draperat med fotografier. 

Ifall syftet med skanningen är att dokumentera, t.ex. en historisk byggnad, är 

punktmolnet en bra beskrivning eftersom det innehåller väldigt mycket 

information med hög noggrannhet. 

De flesta projekteringsprogram kan importera ett litet punktmoln i t.ex. DXFformat 

utan något plug-in-program. Antalet punkter är däremot betydligt 

färre än vad som vanligen behövs. Antalet är svårt att sätta en siffra på 

eftersom det beror dels på programmet och dels på datorns prestanda. Hur 

som helst finns det ett behov av programvaror som är särkskilt anpassade för 

att hantera och bearbeta punktmoln. 

5.1.1 Kompabilitet med skannerdata 

Vad gäller de olika programmens kompabilitet med olika skannerdata skiljer 

sig det en del mellan de olika programmen. Leicas programvaror 

rekommenderas givetvis inte för de med Trimbleskanner och vice versa. 

Eftersom alla program kan importera något ASCII-format finns det oftast sätt 

att importera punktmolnsdata oavsett tillverkare. Mellan en del program kan 

det bli problem ifall de gemensamma formaten är ASCII-format som bara 

innehåller koordinater. Då tilldelas inte punkterna några specifika färger 

vilket gör det svårt att urskilja objekt vid modellering. Det är även en klar 

nackdel vid visualiseringar. Detta problem uppstod vid exportering och 

importering från Cyclone till RealWorks där det gemensamma XYZ-formatet 

användes eftersom SIM-formatet inte fungerade för att importera av någon 

okänd anledning. 

I en arbetsprocess är så få filformatskonverteringar som möjligt att föredra 

eftersom det kan vara tidskrävande och bidra till informationsförluster. Vid 

val av programvaror är det därför viktigt att undersöka vilka format som 

stöds av programmen och om formatet är lämpligt. Exempelvis använder 

Point Cloud sig av PTZ-formatet för importering från Leica vilket medför att 

39


____________________________________________________________________ 

punktmolnet inte får ha genomgått funktionen Unify i Cyclone. Punktmoln 

som inte har genomgått Unify har onödigt hög punkttäthet på flera ställen 

vilket medför att punktmolnet tar mer minne i anspråk än ett punktmoln där 

punkttätheten reducerats. 

En fördel med CloudWorx är att det läser från Cyclone-databaser vilket 

medför att användaren med en knapptryckning kan ändra mellan foto- och 

intensitetsfärger. Det går även enkelt och snabbt att få in önskad del av 

punkmolnet och ladda stor mängd punkter. Att programmet läser från 

databas är även en nackdel eftersom det då är det beroende av Cyclone. 

5.1.2 Hantering av punktmoln 

Olika program har olika förmåga att ladda punkter. Detta är av stor 

betydelse eftersom det är en fördel att kunna visa och arbeta med hela 

punktmolnet för en byggnad. Exempelvis behövs ofta hela punktmolnet när 

horisontella och vertikala sektionslinjer ska skapas. CloudWorx och Pointools 

Model är de AutoCAD-plug-in som fungerar bäst för att ladda många 

punkter samtidigt. 

Pointools, 3DReshaper, Cyclone och Realworks har funktioner för att 

reducera punktmolnet så att punktdensiteten för hela molnet hamnar under 

ett angivet värde. På detta sätt kan områden med onödigt hög punkttätheter 

reduceras. 

Point Cloud och CloudCube har båda problem med att hantera stora mängder 

data. I CloudCube delas stora punktmoln automatiskt in i flera olika träd. 

Då går det endast att ladda ett visst antal träd åt gången. Delningen av 

punktmoln sker till synes ologiskt och det blir svårt att arbeta när alla 

punkter inte kan visas samtidigt. 

I Cyclone och CloudWorx är det enkelt att välja en nivå för hur många 

punkter som ska visas. Därför går det att arbeta med en stor mängd punkter i 

samma vy. 

5.2 Modellering av punktmoln 

Det finns en uppsjö av programvaror som förenklar punktmolnsbearbetning 

på olika sätt men flera program har olika fördelar och nackdelar eftersom de 

riktar sig till olika målgrupper. Hårdvaran för skanning är väl utvecklad 

medan mjukvaran inte har hunnit med i utvecklingen för att kunna utnyttja 

tekniken till fullo. 

Behovet av modellering beror helt på vad syftet med skanningen är. Det kan 

t.ex. röra sig om en renovering där modellen ska användas som 

40

Kap. 5 Analys 

____________________________________________________________________ 

projekteringsunderlag eller en kontroll av en redan projekterad modell. 

Inmätningen ska kanske användas för förvaltning eller för att en 

nybyggnation ska ske i anslutning till en befintlig byggnad. Om modellen 

ska användas som projekteringsunderlag i samband med renovering är det 

antagligen vissa delar av byggnaden som är extra viktiga. Ifall en redan 

projekterad modell ska kontrolleras är det inte nödvändigt att göra detta mot 

en modell utan den kan kontrolleras direkt mot punktmolnet i ett 

samgranskningprogram t.ex. Navisworks från Autodesk. Inom förvaltning är 

ofta punktmolnet en bra beskrivning av byggnaden eftersom det innehåller 

mycket information men är syftet att koppla information till objekt eller rum 

är en modell att föredra. 

Punktmolnet som skapades vid skanningen av Torstuna kyrka består av ca. 

74 miljoner punkter och har en filstorlek på ca. 4 GB. Storleken på den 

skapade modellen i Cyclone blev cirka 1.5 MB som dwg-fil och efter 

förenkling i Sketchup tog den cirka 0,5 MB. 

5.2.1 Generera ytor 

Triangulering lämpar sig väl för oregelbundna ytor som t.ex. terräng. För 

byggnader är inte metoden särskilt lämplig eftersom de flesta element i en 

byggnad är regelbundna. 

CloudCubes funktion QuadSurface är en funktion som inte något av de andra 

programmen har. För byggnader lämpar sig rektangelmodeller bättre än 

triangelmodeller eftersom byggnader oftast har raka brytlinjer och jämna 

ytor. I Figur 5.1 syns en del av takvalvet som en rektangel- respektive 

triangelmodell. Att användaren själv kan ange upplösningen av rektanglar 

gör det enkelt för användaren att anpassa noggrannheten efter hur pass 

oregelbunden ytan är och vilken noggrannhet som önskas. Ju högre 

upplösning av rektanglar desto mer minneskrävande blir modellen givetvis. 

Figur 5.1 Triangel- och rektangelmodell av en del av takvalvet i kyrkan. 

41


____________________________________________________________________ 

I Cyclone och RealWorks finns det inget sätt att undvika att ytor inte spänner 

över områden som inte innehåller punkter. Parametrar som finns i Cyclone 

styr endast vilka punkter som ska vara med i urvalets yttre gränser. En 

fördel med dessa två program är att de, istället för att göra en yta av flera 

rektanglar, kan anpassa en cylinder. Eftersom denna cylinder är tolkad som 

en regelbunden yta är den mindre minneskrävande. Däremot måste 

cylindern modifieras för att bli halv, vilket inte går att göra i något av 

programmen. I RealWorks uppfattas funktionerna för generering av ytor 

inte lika avancerade som i Cyclone. 

3DReshaper skapar plana ytor i två steg. Först extraheras konturlinjerna av 

en plan yta med av användaren bestämd toleransnivå. Därefter måste ytan 

skapas inom dessa konturlinjer vilket är ett onödigt steg i denna process. 

Vidare finns ingen smidig funktion för att förlänga eller kapa ytor för att 

skapa hörn. Resultatet blir således en modell med ytor som inte bildar hörn. 

5.2.2 Skapa sektionslinjer 

I Point Cloud placeras varje linje som ritas med elevationen som definierats 

som Z=0 i det rådande koordinatsystemet. Detta anses vara en nackdel 

eftersom linjen då förlorar sin tredje dimension. Ifall väggar lutar eller på 

annat sätt är oregelbundna kan olika sektionslinjer skapas för olika höjder. 

Dessa sektionslinjer kan användas i samband med sektionsmetoden. 

CloudWorx och framförallt CloudCube har bättre funktioner för att rita och 

generera sådana sektionslinjer. CloudCubes funktion för att skapa 

konturlinjer är inte så bra som Figur 3.5 ger sken av. Faktum är att i figuren 

består konturlinjerna av över 160 000 linjer. Funktionen för att sammanfoga 

de enstaka linjerna till sammanhängande linjer klarade inte av så många 

linjer. Även om antalet linjer reducerades kraftigt gick det ändå inte att 

sammanfoga linjerna. Detta gör att konturlinjerna inte är särskilt användbara 

eftersom de blir mycket minneskrävande. Ett önskvärt tillägg till funktionen 

är att det ska finnas en parameter som styr hur pass väl konturlinjerna ska 

sammanstämma med punktmolnet. Därmed skulle användaren kunna styra 

antalet genererade linjer beroende på vilken noggrannhet som önskas. Det 

hade också varit bra med en funktion för att kunna anpassa bågar till ett 

punktmoln t.ex. för takvalvet. I så fall skulle inte konturlinjer för valv bestå 

av många små raka linjer utan av en båge. 

Programmet RealWorks funktion för att automatiskt generera sektionslinjer 

fungerar riktigt bra men det är en klar nackdel att ta fram linjer i ett program 

för att sedan arbeta med dem i ett annat. När sektionslinjer genreras 

automatiskt är det viktigt att kontrollera resultatet. Icke representativa 

punkter kan bidra till att placera en sektionslinje felaktigt. 

42

Kap. 5 Analys 

____________________________________________________________________ 

Programmet 3DReshapers funktion för att automatiskt generera sektionslinjer 

lider av samma problem som RealWorks med icke representativa punkter 

som bidrar till felaktiga sektionslinjer samt att sektionslinjerna ofta genar vid 

skarpa hörn. Med rätt inställningar går det dock att få bra resultat. 

5.2.3 Användarvänlighet 

För de som inte är vana vid att arbeta i AutoCAD rekommenderas inget 

AutoCAD-plug-in. Alla plug-inprogrammen bygger på att komplettera 

programmet som de används i. Användaren bör därför vara bekant med 

kommandon och funktioner i AutoCAD. 

Eftersom CloudCube har många och avancerade funktioner jämfört med de 

andra plug-inprogrammen kan detta uppfattas som mindre användarvänligt. 

Det tar längre tid att lära sig programmet men det har potential att i längden 

spara mer tid med sina smarta funktioner. Alla plug-inprogram har tydliga 

hjälpavsnitt som fungerar bra för att lära sig programmen. 

Edgewise anses vara användarvänligt med ett modernt gränssnitt med Ribbon 

meny. Det finns pedagogiska instruktioner bl.a. en interaktiv Flash-video där 

användaren med hjälp av instruktioner får klicka sig genom processen precis 

som i det riktiga programmet. 

I Cyclone uppfattas flera av funktionerna vara svåra att hitta och det kan vara 

svårt att förstå vad de egentligen gör. Hjälpavsnittet i programmet är inte 

särskilt utförligt eller pedagogiskt. När användaren väl lärt sig vilka 

funktioner som finns och var de finns är det enkelt och snabbt att arbeta i 

programmet. Hjälpavsnittet i RealWorks är utförligare än Cyclones och 

funktionerna är lättare att hitta. Däremot är funktionerna svårare att utföra 

och det är svårt att snabbt generera en yta enligt önskemål. Ofta genereras 

ytan på ett helt annat sätt än vad som var tänkt. Antagligen är detta inte 

något problem för en van användare. 

Gränssnittet i 3DReshaper är inte helt enkelt och det tar ett tag att lära sig alla 

symboler eller att hitta i menyerna men hjälpavsnittet är mycket bra. 

Kortkommandon saknas nästan helt vilket blir mycket frustrerande när 

monotona arbetsprocesser ska utföras i programmet. 

Pointools program är alla mycket användarvänliga. Gratisversionen av View 

går snabbt att lära sig vilket är en stor fördel. Hjälpavsnittet är bra men 

behövs oftast inte för att förstå programmet. 

43


____________________________________________________________________ 

5.2.4 Modelleringsmetoder 

Eftersom skanningen av kyrkan begränsades till interiören blev inte BIMmodeller 

lämpliga att skapa. Detta bidrog till att de bägge metoderna, 

sektionsmetoden och modellering direkt över punktmoln, ägnades mindre tid. 

Noggrannheten med de bägge metoderna beror mycket på hur noggrant 

sektionerna och elementen ritas och inte metoden i sig och därför ansågs det 

inte lämpligt att lägga ner alltför mycket tid på detta. Istället lades desto mer 

tid på att analysera de bägge metoderna som genererar ytor ur punktmolnet. 

Dessa metoder anser vi vara framtiden eftersom de använder redan 

tillgänglig information för att automatiskt generera en förenklad CADmodell. 

För att skapa en 3D-modell ur ett punktmoln finns det flera vägar att gå. 

Vilken metod som väljs beror på vad modellen ska användas till och vilka 

mjukvaror som finns tillgängliga. Vid skapandet av BIM-modeller kan med 

fördel en kombination av sektionsmetoden och direkt modellering över 

punkmolnet användas. Beroende på användning av modellen ställs olika krav 

på precision. Ett alternativ för en modell med högre noggrannhet är att skapa 

en modell bestående av ytor som genererats ur punktmolnet. Manuell 

extrahering av ytor tar längre tid än automatisk men användaren har bättre 

kontroll över hur ytorna skapas. Chansen för att upptäcka ytor som 

genererats fel är större när varje yta genreras en åt gången och användaren 

själv bestämmer vilka punkter som ska vara med i urvalet. 

En förenkling av ytorna kan ske genom att skapa ytor som i huvudsak har 

90-gradiga vinklar till andra ytor vilket programmet Edgewise har 

funktioner för. Det som behövs för att förbättra Edgewise är möjligheter att 

generera mer än plana ytor. 

5.3 Jämförelse av skapade modeller 

I detta avsnitt jämförs de i fallstudien skapade modellerna med det 

ursprungliga punktmolnet. Denna analys utfördes som tidigare nämts i 

programmet 3DReshaper vilket har en mycket bra funktion för detta 

ändamål. Konverteringen till IGES kan dock leda till vissa förluster av 

geometrier men för kvalitetssäkringens skull påverkar det inte nämnvärt. För 

kontroll av modeller har färgskalan i Figur 5.2 använts för avvikelser mellan 

ytor och punktmolnet. 

44

Kap. 5 Analys 

____________________________________________________________________ 

5.3.1 Manuell extrahering av ytor 

Figur 5.2 Färgskalan (i enhet 

meter) som användes vid 

jämförelse mellan modeller och 

punktmolnet. 

Figur 5.3 Här syns kontroll av Cyclone-modellen till vänster och 3DReshapermodellen 

till höger. De har jämförts med det urspungliga punktmolnet och 

färgskalan syns i figur 5.2. 

Vid kontroll av nogrannheten för 3DReshaper- och Cyclonemodellerna blev 

resultatet att största delen av modellen ligger inom +/- 1 centimeters 

nogrannhet (mörkt grönt område), se Figur 5.3. De största avvikelserna för 

Cyclone-modellen är vid takvalvet. Detta är väntat eftersom taket 

modellerades genom att en cylinder anpassades för nästan hela takvalvet 

men i verkligheten har takvalvet en mer oregelbunden form. På 

sidoskeppens tak beror avvikelserna på nedböjningar mellan balkarna. 

45


____________________________________________________________________ 

Med tanke på att många ytor i Cyclone-modellen har modifierats efter att de 

genererats, för att skapa hörn m.m. (se Figur 4.2), anses noggrannheten vara 

förvånansvärt god. 

Bortsett från takvalvet är 3DReshaper-modellen till synes lika noggran som 

Cyclone-modellen. Till skillnad från Cyclone-modellen har inte ytorna i 

3DReshaper modifierats efter att de genererats (se Figur 4.8). Tidsmässigt tog 

Cyclone-modellen längre tid att skapa men den är också mer detaljerad och 

ser bättre ut, t.ex. vad gäller hörn och raka brytlinjer. 

Anledningen till att takvalvet har högre noggrannhet i 3DReshaper-modellen 

är att det har triangulerats. Triangulering hade likaväl kunnat utföras med 

Cyclone men olika metoder användes för att kunna jämföra skillnaden 

mellan att triangulera och anpassa en form. Det är mycket tydligt vilken 

metod som kan bli mest noggrann men fördelarna med cylinderformen är att 

den består av betydligt färre ytor. 

5.3.2 Automatisk extrahering av ytor 

Figur 5.4 Här syns kontrollen av modellen som skapades i Sketchup med underlaget 

från Edgewise. 

Vid kontroll av resultatet från modellen som skapats med hjälp av Edgewise 

framgår att nogrannheten är mindre än +/- 5 centimeter på flera ställen, se 

Figur 5.4. Anledning till att denna modell har lägre noggranhet än den 

manuella metoden beror på förenklingar som gjorts vid automatisk 

extrahering av ytor. Ytorna extraherades med standardinställningarna i 

Edgewise men kan med största sannolikhet ge ett bättre resultat med andra 

inställningar. 

Takvalvet stämmer dåligt överens eftersom Edgewise endast extraherar 

plana ytor ur punktmoln. Ett försök gjordes dock att passa in en halv 

cylinder för att modellera taket. 

46

Kap. 5 Analys 

____________________________________________________________________ 

5.3.3 Modellering direkt över punktmoln och sektionsmetoden 

Figur 5.5 Här syns modellen som skapades med en kombination av sektionsmetoden 

och modellering direkt över punktmoln. 

Färgerna i Figur 5.5 visar på flera avvikelser i storleksordning strax över 5 

cm. 

Sektionsmetoden och modellering direkt över punktmoln har bara använts 

för att modellera väggar, pelare och golv eftersom skanning bara har utförts 

invändigt och då anses metoderna mindre lämpliga. 

Vilka programvaror som används för de bägge metorna är mindre viktigt 

eftersom noggrannheten i allra högsta grad beror på användaren. Däremot 

kan funktioner för att anpassa eller generera sektionslinjer bidra till en högre 

noggranhet jämfört med att bara rita linjer. 

5.4 Publicering och visualisering 

Programmen Pointools View och Edit används för att göra visualiseringar 

och är därför inte jämförbart med något annat av de testade programmen. 

Enkelheten och snabbheten vid rundvandring i programmen gör att en bra 

överblick av punktmolnet snabbt uppnås. Att kunna leverera denna 

möjlighet även till kunder genom gratisversionen är ett stort plus. 

För att göra en CAD-modell mer visuellt tilltalande kan ytorna enkelt 

draperas med foto i Sketchup eller 3DReshaper. 

Att programmet RealWorks Viewer har en funktion för exportering anses 

vara användbart eftersom exempelvis en beställare på egen hand kan utföra 

en manuell segmentering och använda önskad del av punktmolnet istället 

för att använda hela. Vidare kan användaren konvertera punktmolnet till ett 

annat format. 

Programmet Trueview anses vara det sämre av de tre gratisprogrammen 

mycket på grund av det inte går att undersöka hela punktmolnet i 3D. 

47


____________________________________________________________________ 

Däremot kan Trueviews publiceras via internet vilket kan vara användbart 

när många olika parter ska ta del av resultatet snabbt. 

5.5 Kostnad och tid 

Det är svårt att avgöra vilka program som är mest prisvärda. I regel gäller att 

ju dyrare desto fler funktioner. Tidsmässiga aspekter är väldigt svåra att ta 

hänsyn till eftersom det krävs viss erfarenhet av programmen innan det går 

att använda programmets fulla potential. Vissa program användes mer än 

andra i arbetet främst på grund av tillgången till licensdagar och vilka 

program som uppfattades ha störst potential. 

Programmen CloudWorx och Point Cloud kostar ungefär lika mycket och 

har ungefär samma funktioner. Dock rekommenderas CloudWorx för dem 

som använder Cyclone eftersom inga punktmoln behöver exporteras och 

importeras vilket är tidsödande och kan leda till problem. Programmet 

CloudCube är betydligt dyrare än de andra plug-in-programmen men har 

också betydligt fler funktioner. Programmet saknar konstigt nog funktioner 

för att modellera formelement som anses vara en nackdel. 

Pointools model är det billigaste plug-in-programmet men det är också det 

med minst funktioner. Det rekommenderas främst för exempelvis 

projektörer som använder punktmoln som underlag i CAD-miljö och inte för 

de som bearbetar punktmoln och/eller skapar modeller. 

Att programmet Cyclone är mer än 100 000 kronor dyrare än RealWorks är 

anmärkningsvärt. Cyclone har dock något mer avancerade funktioner för 

modellering och det har CloudWorx som en förlängd arm. Valet mellan 

RealWorks och Cyclone är dock inget som ska analyseras djupare eftersom 

de främst är lämpade för olika skannrar. Tidsåtgången för att modellera i de 

bägge programmen uppskattas vara lika. 

3DReshaper anses vara ett prisvärt program eftersom det relativt snabbt kan 

generera plana ytor manuellt för en hel byggnad. Programmet har många 

olika funktioner för att arbeta med punktmoln och analysera modeller som 

också ska vägas in i priset. 

Att bedöma programmet Edgewise konstadsmässigt är svårt eftersom det 

inte har någon konkurrent. Det har potential att mycket snabbt skapa 

modeller som automatiskt genererats ur punktmoln. I skrivande stund 

släpper ClearEdge3D en uppdatering som möjliggör satsvis bearbetning av 

flera stationsuppställningar. Tidigare var detta tidskrävande när varje 

uppställning fick bearbetas var för sig. 

48

Kap. 5 Analys 

____________________________________________________________________ 

Programmen Pointools View och Edit är också de enda programmen i sitt 

slag som testats. Att köpa betalversionen är endast nödvändigt för att 

visualisera och redigera punktmolnets utseende. 

5.6 Sammanställning av programvarors för- och nackdelar 

I Tabell 5.1 visas en sammanställning av de undersökta programmens för- 

och nackdelar vid punktmolnshantering. 

49

50 Tabell 5.1 Omdömen om de olika programmen för hantering av punktmoln. 

Fördelar Nackdelar 

Flera avancerade funktioner för modellering av 

Dyrt. Ytor täcker hål oavsett avstånd mellan punkterna. 

Cyclone formelement. Bra på att ladda stor mängd punkter och 

Begränsade möjligheter att modifiera ytor. 

reducera punkttätheten. 

Cloudworx Bra på att ladda stor mängd punkter. Enkelt och har de Kräver att det finns tillgång till Cyclone. Svårt att avgöra om 

Pro 

viktigaste funktionerna. 

anpassningen av sektionslinje blir bra. 

Billigt i jämförelse med Cyclone. Enkel och snabb funktion Ytor täcker hål oavsett avstånd mellan punkterna. Kan ej 

RealWorks för att generera sektionslinjer. Avancerad 

automatiskt hitta punkter i samma plan för att sedan 

modelleringsfunktioner för formelement. 

generera yta. 

Mycket lättnavigerat och väldigt bra för visualisering av stora 

Pointools 

punktmoln. Gratisversionen ger stora möjligheter för kund Begränsad segmentering i Edit. 

Edit & View 

att navigera direkt i punktmolnet. Stödjer många filformat. 

P. Model Billig enkel plugin. Få funktioner. Kräver POD-format. 

Ej funktion för modellering av formelement. Dåligt på att 

Avancerade funktioner för generering av ytor. Många olika 

CloudCUBE ladda stor mängd punkter. Har en tendens att krasha när stor 

funktioner för att generera sektions- och konturlinjer. 

mängd data behandlas. Oförståeliga felmeddelanden. 

Dåligt på att ladda stor mängd punkter. Mycket begränsade 

möjligheter att generera ytor. 

Förhållandevis billigt och har de viktigaste funktionerna. 

Enkelt att avgöra om anpassning av sektionslinje blir bra. 

Annars kan funktionen enkelt stängas av. 

Point Cloud 

Pro 

Extraherar endast plana ytor. Kan bara bearbeta en 

stationsuppställning åt gången. Kan tyckas dyrt eftersom 

programet bara gör i princip en sak. 

Enda programmet som klarar att automatiskt generera plana 

ytor för en hel byggnad. 

Edgewise 

Begränsade möjligheter att modifiera ytor. 

Programmets många funktioner, däribland möjligheten att 

jämföra punktmoln med modell. Stödjer många filformat. 

3DReshaper

Kap. 5 Analys 

____________________________________________________________________ 

5.7 Modellernas kompabilitet 

Ytor som skapats med något AutoCAD-plug-in skapas som block och 

fungerar därför utmärkt i AutoCAD. I Revit och ArchiCAD fungerar de inte 

lika bra. 

Vad gäller ytor som skapats i de andra programmen rekommenderas att 

exportera modellen som DXF-fil och därefter importera DXF-filen till 

Sketchup och spara den som antingen DWG-, DXF- eller SKP-format. Detta 

är av stor fördel när det gäller import till de olika BIM-verktygen. Revit är det 

enda av de tre programmen som klarar att importera SKP-filer. Ifall SKPformatet 

används innebär inte steget via Sketchup någon ökad licenskostnad 

eftersom gratisversionen fungerar utmärkt för detta. Ifall modellen däremot 

skall sparas i något annat format (DXF, DWG m.fl.) krävs betalversionen. 

I Figur 5.6 syns skillnaden mellan att i Revit länka en DXF-fil som har gått 

igenom Sketchups funktion Merge coplanar faces och en som inte har gjort det. 

I den som inte har gjort det är ytorna indelade i flera trianglar som ger en 

större filstorlek. 

Figur 5.6 Till vänster syns en vägg som länkats in till Revit utan att ha sparats om i 

Sketchup. Till höger syns samma vägg men som reducerats med funktionen ”Merge 

coplanar faces” i Sketchup. 

När det gäller att importera DXF-filer till BIM-verktyget ArchiCAD är det 

också en fördel att gå via Sketchup. ArchiCAD 13 kan dock inte importera 

SKP-filer. Istället rekommenderas att importera modellen till Sketchup och 

sedan spara den i som DWG eller DXF. 

För ytor skapade i programmet Cyclone rekommenderas att använda COEformatet 

för överföring till AutoCAD. Därmed behöver inte steget genom 

Sketchup göras utan ytorna kan importeras direkt utan att ytorna består av 

51


____________________________________________________________________ 

onödiga trianglar. I AutoCAD kan modellen sparas som DWG eller DXF och 

sedan importeras till Revit eller ArchiCAD. 

5.8 Utvärdering av tillvägagångssätt 

Svaren på frågorna i arbetet är inte något som vi har hittat i någon litteratur. 

Ett sätt som användes var att genom relevanta forum på internet (The Laser 

Scanning Forum, 2010) få idéer på lösningar och sedan på egen hand testa 

dem. Detta medför en viss osäkerhet och eventuell kan andra lösningar 

finnas för att skapa 3D-modeller. 

Eftersom TLS är en relativt ny teknik och programvaror för modellering ur 

punktmoln inte funnits särskilt länge är det inte många som har kunskaper 

inom ämnet. Detta gör det svårt att ta del av expertkunskaper som företag 

inte vill avslöja av förståeliga skäl. 

Eventuella felkällor 

52 

Vi hade inte tillräckligt med tid för att grundligt lära oss alla 

funktioner och finesser i varje program. På så vis kan funktioner har 

missats eftersom de ofta heter olika i olika program. 

Av praktiska skäl testades olika program på olika datorer med 

varierande prestanda. Vissa funktioner kunde inte användas och detta 

skulle kunna bero på datorns prestanda. 

Vi använde endast skannad data från Leica-skanner vilket medförde 

vissa svårigheter att arbeta i RealWorks eftersom punkternas 

färginformation inte följde med vid export/import. 

Exporteringsfunktion i Edgewise saknades i testversionen vilket 

gjorde att programmet inte kunde testas vad gäller precision vid olika 

toleransinställningar. 

5.9 Framtid 

Antagligen kommer det inom en snar framtid att dyka upp plug-in-program 

till Revit och ArchiCAD som klarar av att läsa in stora mängder punkter. Det 

kommer ändå att finnas ett behov av CAD-modeller eftersom de är mycket 

mindre minneskrävande och bättre att använda som underlag för BIMprojektering. 

Programmet Edgewise har potential att spara flera arbetstimmar och 

antagligen har denna metod framtiden för sig när det gäller modellering 

eftersom den automatiskt genererar CAD-modeller. Troligtvis har vi bara 

sett början på utvecklingen av program för punktmolnshatering. Ständigt

Kap. 5 Analys 

____________________________________________________________________ 

utveckling av datorer och bättre programvaror, som automatiserar 

processen, kommer leda till att CAD-modeller kan skapas snabbare och 

därmed billigare. 

Förslag på framtida studier. 

Laserskanning till hjälp vid BIM-projektering. Att koppla information 

till de skapade CAD-modellerna är nästa steg. Detta är av intresse för 

att kunna integrera skannad data vid BIM-projektering. 

Jämförelse av programvaror vid CAD-modellering av installationer i 

byggnader. Installationer, som ofta är i form av rör, kanaler och 

ledningar, kräver ofta specialiserade programvaror och metoder för 

att extrahera den information som efterfrågas. 

Jämförelse av programvaror vid CAD-modellering av anläggningar. 

Vid skanning av t.ex. vägar, broar och tunnlar finns särskilt anpassade 

programvaror. 

Utsättning med 3D-modell som underlag. Vid BIM-projektering 

skapas en 3D-modell men kan den användas för utsättning? 

5.10 Rekommendationer till Bjerking 

Förhoppningsvis ger denna rapporten en tydlig bild av vilka alternativ som 

finns vad gäller programmvaror och tillvägagångssätt för att skapa CADmodeller 

ur punktmoln. För Bjerking, som har en Leica-skanner och licenser 

för programmen Cyclone och CloudWorx, finns det bra förutsättningar för 

att kunna skapa CAD-modeller genom manuell extrahering av ytor, 

sektionsmetoden och modellering direkt över punktmolnet. Med rätt kunskaper 

och med lite erfarenhet av att skapa CAD-modeller i dessa programvaror kan 

kompletta modeller skapas utan att investera i fler programvaror. 

Övriga program som eventuellt införskaffas av Bjerking i framtiden bör ge 

ett mervärde som kan locka nya kunder och/eller ge en tidsbesparing som 

anses lönsam med hänsyn till licenskostnaden. Denna kostnad är ganska stor 

för de flesta av de undersökta programvarorna och programmen bör 

användas frekvent för att ge lönsamhet. För att spara tid anses Edgewise 

vara det program som har störst potential. Edgewise är dock anpassat till att 

skapa modeller av enkel 90 gradig arkitektur och kräver denna typ av projekt 

för att kunna utnyttjas till fullo. När formerna blir mer komplexa och inte 

kan representeras av stora plana ytor, ger inte Edgewise någon större 

tidsbesparing. 

53


____________________________________________________________________ 

Bjerkings nuvarande programvaror är anpassde för ett brett 

användningsområde och de är bra för att skapa CAD-modeller. Vi anser det 

olämligt för Bjerking att investera i ytterligare programvaror eftersom 

behovet inte uppfattas som särskilt stort i dagsläget. Eventuellt ökar behovet 

i framtiden och då kan det bli aktuellt med ytterligare programvaror. 

54

____________________________________________________________________ 

6 SLUTSATSER 

Följande slutsatser har framkommit under arbetets gång: 

Bland de programvaror som har undersökts i studien är det stora 

skillnader i hur bra programmen hanterar stora punktmoln. Ofta 

behöver punktmoln reduceras för att hela punktmolnet ska kunna 

visas på en gång. I regel gäller att plug-in-programmen är sämre på 

att importera stor mängd punkter. 

Vissa programvaror är särskilt anpassade för vissa tillverkares 

skannrar men oftast går det att använda data även från andra 

skannrar genom att exportera och importera ett ASCII-format. 

Behovet av modeller beror mycket på syftet med inmätningen och 

önskemål från beställaren. Ibland räcker det med att ett punktmoln 

används, ibland behövs bara 2D-ritningar, ibland önskas 3D-modeller 

eller till och med BIM-modeller. 

Vilken metod som bör användas när en 3D-modell skapas beror på 

önskad noggrannhet, utseende, tidsåtgång (kostnad) och tillgänglig 

programvara. 

När ytor genereras ur punktmoln kan resultatet se annorlunda ut 

beroende på vilket program och vilken funktion som används. För 

byggnader anses inte triangulering vara en lämplig metod. Istället bör 

ytorna skapas med regelbundna former som på bästa sätt 

sammanfaller med punkter i molnet. På detta sätt blir modellen 

mindre minneskrävande och enklare att arbeta med i 

projekteringsverktyg. 

Ju noggrannare en modell behöver vara desto längre tid har det tagit 

att skapa den och/eller desto mer minneskrävande och svårförståelig 

är den. Exempelvis kan triangelmodeller stämma väldigt bra överrens 

med punktmolnet men då innehåller modellen antagligen väldigt 

många trianglar. 

Edgewise har en till synes unik funktion för att automatiskt generera 

ytor ur punktmoln. Programmet blir antagligen ännu bättre i 

framtiden om det kan hantera punkter från olika 

stationsuppställningar på en gång och generera mer än plana ytor. 

Flera av programvarorna kostar väldigt mycket och det kan vara svårt 

för aktörer att beräkna hur programmen kan bidra med att öka 

intäkterna eller minska kostnaderna. Vinsten med programmen kan 

antingen vara tidsmässig eller att skapa ett mervärde och ett resultat 

som kan tänkas locka kunder. 

55


____________________________________________________________________ 

56

____________________________________________________________________ 

7 REFERENSER 

Björck, B (2010). Svenska kyrkan, Uppsala stift (Muntlig information, januari 

25) 

Evertsson, R (2010). Leica Geosystems AB, (Muntlig information, mars 17). 

Faltz, K. (2010). Kubit Point Cloud, Dresden, Tyskland (Muntlig 

information, mars 17) 

Sveriges riksbank (2010). Månadsgenomsnitt på valutakurser, 

http://www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16747 (2010-04-04) 

Graphisoft (2010). ArchiCAD - utvecklat av arkitekter för arkitekter, 

www.graphisoft.se/page21095656.aspx (2010-03-25) 

Guarnieri, A; Vettore, A. och Remondino, F. (2004). Photogrammetry and 

Ground-based Laser Scanning: Assessment of Metric Accuracy of the 3D Model of 

Pozzoveggiani Church, FIG, Aten 

Kasholm, M (2010). Försäljning Trimtec, Kista (Muntlig information, mars 04) 

Lantmäteriet (2010). GPS och annan mätningsteknik - GPS, Glonass och Galileo - 

status, www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=7361 (2010-01- 

20) 

Leica Geosystems (2007). Leica ScanStation 2 Exceptionell scanhastighet, 

mångsidig i särklass, www.leicageosystems.com/downloads123/hds/hds/ScanStation/brochuresdatasheet/Leica_ScanStation%202_datasheet_sv.pdf 

(2010-04-06) 

Leica Geosystems (2010a). Leica CloudWorx, www.leicageosystems.com/en/Leica-CloudWorx_60696.htm 

(2010-03-02) 

Leica Geosystems (2010b). Leica Cyclone IMPORTER 7.0, www.leicageosystems.com/downloads123/hds/hds/cyclone/brochures- 

datasheet/Cyclone_IMPORTER_Datasheet_en.pdf (2010-04-05) 

Leica Geosystems (2010c). Leica Geosystems Price List, Prislista erhållen från 

Rikard Evertsson, försäljare Leica Geosystems) (2010-03-17) 

Nationalencyklopedin (2010). Galileo, www.ne.se/galileo/1323485 (2010-01- 

20) 

Odolinski, R. och Sunna, J. (2009). Detaljinmätning med nätverks-RTK, Sinus, 

Nr. 3, 13-15 

57


____________________________________________________________________ 

Persson, M (2008). Terrester laserskanning eller totalstation, 2008:02, Fakulteten 

för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet, Karlstad 

Pointools (2010). Pointools. http://www.pointools.com/buy.php (2010-04- 

05). 

Photomodeller (2010). Photomodeller scanner, Cost Effective 3D Scanning, 

www.photomodeler.com/products/pm-scanner.htm (2010-03-04) 

Quantapoint (2009). Quantapoint Announces Integration of 3D Laser Scan Data, 

www.quantapoint.com/v2/wp-content/uploads/qcrevit.pdf (2010-03-22) 

Reshetyuk, Y (2009). Self-calibration and direct georeferencing in terrestrial laser 

scanning. Stocholm: Universitetsservice US AB (ISBN 978-91-85539-34-5) 

Strålskyddsmyndigheten (2010). Laserklasser, 

www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Yrkesverksam/Laser/Laserklasser/ 

(2010-04-06) 

The Laser Scanning Forum (2010). www.laserscanning.org.uk/forum/ 

Trimble (2010). Programmet Trimble RealWorks Survey - Teknisk beskrivning, 

http://trl.trimble.com/docushare/dsweb/Get/Document-357990/022543- 

123D-S_RealWorks_TN_0907_lr.pdf (2010-03-15). 

Virtual Geo (2010). CloudCUBE, conceived for who carries out surveys and for 

designers, www.cloud-cube3d.com/CloudCUBE-conceived-for-who-carriesout-surveys-and-for-designers.html 

(2010-03-15) 

Williams, K. (2010). ClearEdge3D, Washington DC, N (Muntlig information, 

mars 04) 

58

____________________________________________________________________ 

Bilaga 1 

Panoramabilder 

Exempel på panoramabilder som togs med extern systemkamera vid varje 

stationsuppställning. Bilderna användes för att skapa QTVR-filer. 

Bild skapad vid station 1, Scanworld 2 enligt bilaga 2. 

Bild skapad vid station 2, Scanworld 2 enligt bilaga 3.


____________________________________________________________________ 

Bilaga 2 

Uppställningar och måltavlor på bottenplan i Torstuna kyrka 

Måltavlor är namngivna med ”hds” och är symboliserade med en liten ljusblå prick. 

Varje gul triangel är, som texten avslöjar, en stationsuppställning. Station 1 och 2 är 

skanning under dag 1 resp. 2.

____________________________________________________________________ 

Bilaga 3 

Uppställningar och måltavlor på läktarplan i Torstuna kyrka. 

Måltavlor är benämda ”hds” och är symboliserade med en liten ljusblå prick. Varje 

gul triangel är, som texten avslöjar, en stationsuppställning. Station 2 är skanning 

under dag 2.


____________________________________________________________________ 

Bilaga 4 

Plan skapad i AutoCAD med CloudWorx som plug-in. 

Planen skapades manuellt med hjälp av ett snitt ur punktmolnet. Planen 

kompletterades med punkter för ytterfasaden från inmätning med totalstation.Skalan 

är ej korrekt.

____________________________________________________________________ 

Bilaga 5 

Tvärsektion skapad i AutoCAD med CloudWorx som plug-in. 

Tvärsektionen av kyrkan skapades manuellt med hjälp av ett snitt ur punktmolnet. 

Skalan är ej korrekt.


____________________________________________________________________ 

Bilaga 6 

Längdsektion skapad i AutoCAD med CloudWorx som plug-in. 

Längdsektionen av kyrkan skapades manuellt med hjälp av ett snitt ur punktmolnet. 

Skalan är ej korrekt.

____________________________________________________________________ 

Bilaga 7 

Begrepp och förkortningar 

1 Punktmoln - databas med information om ett antal punkters placering i 

rymden. 

2 Terrester - I samband med mark till skillnad från vatten. 

3 Projektering - Skede inom byggprocessen då handlingar tas fram som 

beskriver hur bygget ska utföras och hur byggnaden/anläggningen ska 

konstrueras. 

4 QTVR - Filformat för panoramabilder som på ett interaktivt sätt låter 

användaren utforska bilden från fotograferingsstället. 

5 3D-modell - Punktmoln anses i detta arbete inte vara någon 3D-modell utan 

med 3D-modell avses en modell som består av ytor. 

6 BIM - ”Building Information Modeling”. En inom branschen populär 

benämning på ett arbetssätt där information för varje byggnadsdel kopplas 

till modellen. 

7 CAD - ”Computer Aided Design”. Datorbaserad design och konstruktion. 

8 Triangelmodell - Nät av trianglar i datormodell. 

9 RGB – additiv färgmodell som beskriver färger genom en blandning 

bestående av röd grön och blå. 

10 Snap - Funktion som finns i de allra flesta programvaror som hanterar 

digitala modeller för byggprojektering. Funktionen föreslår noder eller 

punkter på objekt (t.ex. linjer och ytor) i närheten av markören. Exempelvis 

om en vägg ska ritas utmed en linje kan markören ställas i närheten av där 

linjen börjar och då hittar snap-funktionen linjens exakta ändpunkt och 

placerar väggens startpunkt där ifall användaren vänsterklickar. 

11 DWG - ”Drawing”. AutoCADs standardfilformat är allmänt 

förekommande och stöds av många programvaror för byggprojektering. 

12 Nätverks-RTK – Ett nät av fasta referensstationer används för beräkning av 

korrektionsdata och då erhålls en hög noggrannhet i realtid. Det är 

utveckling av RTK (Real Time Kinematic) där användaren bara behöver en 

mottagare. 

13 SwePos – Lantmäteriets tjänst för nätverks-RTK. 

14 PXY – Filformat för tredimensionella koordinater. 

15 ASCII - “American Standard Code for Information Interchange” är en 

teckenkodning för binär representation av tecken i datorer. (Källa: 

http://www.ne.se/ascii, 2010-04-01) 

16 DXF – ”Drawing Exchange Format”. Ett standardfilformat från Autodesk 

för kommunikation mellan AutoCAD och andra program. 

17 IFC – “Industry Foundation Classes”. Ett öppet och neutralt filformat som 

används för BIM. 

18 QuantaCAD från Quantapoint har inte undersökts närmare i detta arbete 

eftersom det upptäcktes i arbetets slutskede och det fanns ingen tillgänglig 

testlicens.

Digitala 3D-modeller av byggnader - Bjerking

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?