Bilagor, 838 kB - öppnas i nytt fönster - Katrineholms kommun

Projektrapport 

Sinnesträning kopplat till livsmedel och 

måltider inom handikappomsorgen och 

socialpsykiatrin 

Datum: Maj 2011 

Projektledare: Sara Svensson 

Sapere kock: Elin Seger

SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN 

Kost- och transportservice 

Vård- och omsorgsförvaltningen 

Datum 

2011-03-05 

1. Projektdirektiv 

1.1 Uppdragsgivare 

Uppdragsgivare är handikappomsorgschef Per Enarsson 

2 (14) 

2. Inledning/bakgrund 

2.1 Om SAPERE-metoden och sinnesträning kopplat till Livsmedel och Måltider. 

Texten nedan är hämtad från Livsmedelsverket(1). 

Fransk metod 

Sapere-metodens upphovsman Jacques Puisais är i grunden kemist med lång 

träning i vinkunskap (oenologi) samt ett yrkeslivs erfarenhet av 

livsmedelsprodukter. Jacques Puisais bakgrund kompletteras av en stark 

entusiasm och önskan att motarbeta den smaklikriktning, som han tycker sig se 

gradvis inträda i västvärlden. I Frankrike ser man att barn har allt svårare att 

acceptera beska, syrliga och hårda livsmedel och i stället inriktar sig på söta och 

mjuka produkter. 

Jacques Puisais konstaterar att våra sensoriska upplevelser utarmas genom 

likriktningen, vilket kan ha negativa konsekvenser bl.a. för livsmedelsvalet. 

Även i Sverige är det tydligt att livsmedelsprodukter från industrin blir mer och 

mer sötade. Industrins recept för bl.a. glass och inlagd sill är sötare i dag än för 

tio år sedan. 

Smakklasser och luktskola 

Idén att skapa smakklasser i skolan föddes 1972 i Frankrike. Utgångspunkten 

var att två sociologistuderande vid universitetet i Tours intresserade sig för 

luktsinnet och ville göra en pedagogisk studie beträffande luktminnet. De 

arbetade med en försöksklass i en mellanstadieskola. Hälften av eleverna fick gå 

i "luktskola", den andra hälften fick ingen träning. De elever som gick i 

luktskolan visade en betydligt bättre förmåga att beskriva och precisera lukt och 

även att känna igen lukter. 

Försöket visade att barnen generellt hade känsligare näsor än vuxna. Barnen 

kunde dock inte ge exakta, rätt beskrivande ord utan hittade ofta parafraser som: 

"Det luktar sjukhus." 

Till Sverige via Grythyttan 

Till Sverige kom metoden via Grythyttan och gästgivaren Carl Jan Granqvist. 

År 1994 tog han tillsammans med Stiftelsen för Måltidsforskning och 

Restauranghögskolan initiativ till ett första möte med Jacques Puisais. Detta 

resulterade i att materialet översattes.




Datum 

2011-03-05 

I och med att metoden var översatt fanns det ett material med annorlunda 

angreppssätt på hälsoarbete om mat. Materialet prövades i ett projekt lett av 

Inger Jonsson, Örebro läns landsting och Ingela Wahlberg, Kumla kommun. 

Under hösten 1997 och våren 1998 genomförde sex lärare i Kumla kommun 

metoden i sina respektive skolor. Därefter utvärderades metoden, 

genomförandet och elevernas gensvar på pedagogiken. Responsen, från såväl 

lärare som elever, var mycket positiv och Kumlaprojektet har utgjort en 

värdefull grund för utvecklingen av handledningen. 

3 (14) 

Den fortsatta bearbetningen har skett i samarbete med Livsmedelsverket - inom 

ramen för regeringsuppdraget - för att främja förutsättningarna för näringsriktiga 

och lustfyllda skolmåltider. Detta i syfte att lägga grunden för bestående goda 

matvanor. Övergripande mål för det arbetet är att positivt påverka elevernas 

attityder till mat samt stimulera till ökat samarbete mellan skolmåltidspersonal 

och olika lärarkategorier. SAPERE-metoden är ett utmärkt redskap i det arbetet. 

Laborativ metod 

SAPERE är en laborativ metod och det pedagogiska materialet är råvaror och 

livsmedel. Metoden behandlar inte vad som är nyttigt eller inte nyttigt, utan 

livsmedel och måltider uteslutande ur ett sensoriskt perspektiv. Näringslära och 

dietetik är medvetet utelämnade med tanken att först grundlägga ett intresse och 

en nyfikenhet för livsmedel och den egna kroppens fysiologi. Metoden är i 

grunden utformad för att passa skolelever i 11-12 års ålder (2). 

Syftet med Sapere-metoden kan sammanfattas i några punkter: 

• att lära känna sina sinnen och sin egen smak 

• att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt 

• att utvecklas till en medveten konsument 

• att våga prova nya produkter och rätter 

• att öka variationen i det man äter 

2.2 Bakgrund 

Handikappomsorgens och socialpsykiatrins insatser skall medverka till att 

människor med funktionshinder 

har ett innehållsrikt och meningsfullt liv och att den sociala omsorgen och 

omvårdnaden håller en hög kvalitet




Datum 

2011-03-05 

4 (14) 

Enligt den nationella handlingsplanen ska det handikappolitiska arbetet särskilt 

inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för 

människor med funktionshinder. De ska ges stöd och service i det dagliga livets 

aktiviteter inklusive omvårdnad. Möjligheten att känna sig delaktig och kunna 

påverka sin situation ökar möjligheterna till hälsa och livskvalitet för såväl 

brukare som personal (3). 

Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin finns brukare med 

funktionsnedsättning och specifika behov medans man inom socialpsykiatrin 

kan se en annan problematik som psykisk ohälsa, svag ekonomi och 

ensamhetsproblematik. Sammantaget kan detta många gånger bidra till ensidig 

och bristfällig kost(4). Det är väl känt att personer med funktionsnedsättning är 

en riskgrupp för kostrelaterade livsstilsjukdomar. Både 

Världshälsoorganisationen WHO och de Amerikanska dietisternas organisation 

ADA, har pekat ut behovet av att organisera matsituationen och nutritionstatus 

för personer med funktionsnedsättning. Man har även från livsmedelsverket och 

folkhälsoinstitutet i studier visat att personer med funktionsnedsättning är en 

riskgrupp (5). 

Initialt såg man inom handikappomsorgen/socialpsykiatrin i Katrineholms 

kommun en problematik både av undernäring, övervikt och obesitas. Hos 

personal såg man också att det fanns behov av ökad kunskap om vad bra mat är 

och rätten till sin smak. 

I en studie från Uppsala med Päivi Adolfsson bland annat att det finns personer 

inom handikappomsorgen med intellektuellt funktionshinder många gånger äter 

en kost som är begränsad i urval av livsmedel. I studien framkommer det att 

huvudsakliga energiintaget kommer från livsmedel som tas in mellan 

huvudmålen och kosthållningen är många gånger ensidig. Det dagliga intaget av 

frukt och grönsaker är lågt. Ett flertal vitaminer och mineraler ligger också 

under rekommenderat intag (6). Framkommer inte i studien om man har jämfört 

intaget av de olika livsmedlen med genomsnittsbefolkningens. 

En annan studie i hennes avhandling handlar om matrelaterat arbete som 

inhandling av matvaror och matlagning samt matvanor. Det utifrån att de flesta 

med utvecklingsstörning i dag bor i egna bostäder inom en gruppbostad eller i 

servicelägenhet där maten ska lagas i hemmet. Förutom svårigheter med kostens 

näringsmässiga sammansättning visade studien också på problem med hur 

måltiderna intogs. Det var svårt att erbjuda tillfredsställande måltidssituationer. 

Många av deltagarna som åt ensamma hade hellre ätit tillsammans med andra. 

Samtidigt erbjöds personer med stort behov av stöd sällan möjligheten att få äta 

enskilt(7). 

En annan studie visar att graden av utvecklingsstörning kunde relateras till både 

undervikt och övervikt. Man fann också att de som var beroende av andra i 

högre utsträckning var underviktiga och att de som var mer oberoende av andra, 

i större utsträckning var överviktiga(8). Det finns också beskrivet i litteratur där 

man tittat på olika behov som finns hos barn, ungdomar och vuxna med 

utvecklingsstörning. Det som lyfts fram i relation till mat var 

tillväxtförändringar, metaboliska sjukdomar, tugg och sväljsvårigheter och även 

långvarig medicinering skapade nutritionsproblem.




Datum 

2011-03-05 

5 (14) 

Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin kan man hitta ett antal olika sätt 

som visar hur mathållningen har lösts. De flesta med funktionsnedsättning bor i 

dag i egna bostäder inom en gruppbostad eller i servicelägenhet där en eller flera 

måltider ska lagas i hemmet . Vissa brukare äter en del av sina måltider som 

t.ex. lunch ute på sin arbetsplats och maten tillagas då av kommunens kök. 

Det som är gemensamt är att brukaren i varierande grad är beroende av 

personalens stöd för sin kosthållning. 

Gemensamt hushåll; brukarna har oftast egen lägenhet med gemensamt hushåll 

och äter tillsamman. Planerar och gör inköp där man delat upp vem som gör 

vad. Detta görs med stöd av personal utifrån det behov som finns i gruppen. 

Enskilt hushåll; mat lagas och äts i var och ens lägenhet, maten planeras och 

handlas mestadels av personal i enlighet med brukares önskemål. Det är få 

brukare som gör allt själv, oftast finns behov av stöd både i planering, inköp och 

tillagning. Vissa lagar och äter middagen tillsammans. 

Blandade hushåll; En blandning av de två som beskrivits ovan. 

Självhushåll; brukarna sköter handlandet och matlagningen själv och tar själva 

huvudansvaret. 

Vår vardag består till stor del av att äta, något som är viktigt ur flera aspekter. 

Alla måste äta för att överleva, det kan vara gott, det kan smaka mindre bra, 

maten kan också vara någonting socialt berikande som får oss att känna 

delaktighet. Det kan också vara något som öppnar upp mina sinnen och vidgar 

mitt utbud av vad jag vill äta , berikar mitt språk och ger mig glädje i tillvaron. 

Det ger mig också möjlighet att påverka vad jag vill och kanske behöver äta för 

att må bra. Rätten till sin egen smak. Många har inte tal eller inte ord som 

möjliggör att uttrycka vad man kanske vill äta eller prova på. Det är av stor vikt 

att den här gruppen av individer med funktionsnedsättning och specifika behov 

kan få det stöd och hjälp som krävs. Personalen har en viktig roll i 

mathållningen för brukarna och att de på ett professionellt sätt kan 

stödja/handleda brukarna i detta. ”I största möjliga mån ska man stödja 

brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne” (9). 

Pilotprojekt 

2.3 Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider genom saperemetoden 

i Katrineholms kommun handikappomsorgen 

I samarbete med Cecilia Sporre, doktorand vid Restaurang- och 

Hotellhögskolan, Grythyttan akademi vid Örebro Universitet, provades metoden 

på en ny målgrupp, -funktionshindrade vuxna. Detta blev banbrytande då 

metoden inte använts någonstans i Sverige på denna målgrupp, 

handikappomsorgen. Projektet startades upp december 2009 och avslutades april 

2010 och genomfördes på tre olika boenden inomhandikappomsorgen(10). 

• Landsvägsgatan, Sköldinge 

• Södergatan 

• Viljan 

Utfallet blev positivt och utifrån arbetsmaterialet som har en bas i Saperes 

originalmaterial och Cecilias erfarenhet från sinnesträning och måltidskunskap




Datum 

2011-03-05 

beslutade man att använda sig av materialet vid ett breddinförande att på ett 

flertal boenden inom handikappomsorgen, bilaga III. 

Breddinförande 

6 (14) 

2.4 Material och metod 

Med start hösten 2010 påbörjades arbetet med breddinförande av ”sinnesträning 

kopplat till livsmedel och måltider. Urvalet av de 19 boenden inom 

handikappomsorg och socialpsykiatrin var styrda till stor del av stimulansmedel 

som var riktade till dessa grupper. 

3. Syfte/Mål 

3.1Syftet med projektet 

- Utvärdera metod och utbilda personal och brukare i aktiv sinnesträning 

kopplat till livsmedel och måltider. 

- Klarlägga om metoden kan skapa utrymme för att vidga brukares 

smakpreferenser som leder till ett mer varierat kostintag med inslag av 

grönsaker och frukt. 

3.2 Mål 

Att få brukare aktivare i sin måltid och faktorer runt måltiden än innan projektet 

och att personal med metodens hjälp kan bidra till detta tillsammans med 

brukaren. 

4. Metod/verktyg 

4.1 urval 

Med start hösten 2010 påbörjades arbetet med breddinförande av ”sinnesträning 

kopplat till livsmedel och måltider. Urvalet av de 19 boenden inom 

handikappomsorg och socialpsykiatrin var styrda till stor del av stimulansmedel 

som var riktade till dessa grupper. 

Totalt ingick 19 gruppbostäder i projektet, 129 brukare och totalt 125 personal 

varav 76 personer/personal kommer att vara så kallade nyckelpersoner (4 

nyckelpersoner /gruppbostad). 

Områdeschefer utsåg tillsammans med personalen vilka som skulle vara 

nyckelpersoner (4 st/boende)och vilka två av nyckelpersonerna som vara med 

vid fokusgruppsamtalen (två tillfällen). 

Projektet kommer att genomföras enligt den modell/vetenskapliga metod som 

Cecilia Sporre använt i sin doktorsavhandling. 

4.2 Arbetsmaterial 

Arbetsmaterial är framtaget av doktorand Cecilia Sporre och har använts på de 

boenden som deltog i tidigare projekt. 

Vi valde att göra vissa förändringar i arbetsplanen enligt de synpunkter som 

gavs av deltagare i det tidigare pilotprojektet. Följande avvikelser förändrades 

och avvek från ursprungsmaterialet.




Datum 

2011-03-05 

- Övningarna som består av sex kapitel (baseras på tre händelser/kapitel) är i 

ursprungsmaterialet fördelat på 6 veckor. Vi valde istället att sprida 

övningarna på 18 veckor dvs. tre veckor/kapitel. 

Övriga förändringar som innebar avvikelse från ursprungsmodellen var; 

- Handledningen av vår Sapere kock samt projketledare/dietist som besökte 

boenden och stöttade dom i frågeställningar om t.ex. upplägg av vissa 

övningar , kvittohantering . 

- Ansvariga fanns tillgängliga inom kommunen. 

- Varje boende hade en så kallad ”loggbok” där personalen antecknade om 

t.ex. förändringar, mottagande av olika övningar etc. 

7 (14) 

4.3 Start/avslut 

Uppstart av projektet inleddes med en inspirations och faktaföreläsning om 

Saperemetoden och sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider av 

föreläsare från Grythytteakademin och Örebro Universitet. Samtlig personal från 

aktuella boenden samt handikappomsorgens chef, områdeschefer, 

sjuksköterskor och politiker inbjöds. 

För att få bekanta sig med materialet och få en praktisk erfarenhet gavs en 

halvdags matlaboration/materialgenomgång för nyckelpersoner tillsammans 

med kock och projektledare/dietist. 

Ett antal sinnes/matövningar genomfördes i hemkunskapskök och personal 

jobbade i grupper om 5-7 st, totalt ca 35 personer/tillfälle, totalt fyra 

tillfällen(fyra eftermiddagar). 

En viktig del i projektet var *Fokusgruppsamtalen som utfördes i början och i 

slutet av projektet. Två nyckelpersoner från varje boende deltog. 

Frågeställningar som användes var en del i utvärdering av projektet. 

Som sista övning ingick ett restaurangbesök tillsammans med brukare och 

samtlig personal från de boenden som deltagit. Här gavs en möjlighet till att få 

använda de färdigheter man utvecklat med sina sinnen. Restaurangskolan som 

finns i kommunen anpassade meny och tillbehör så långt som möjligt. Man 

hade också dukat vackert och personalen (elever på skolan)såg till att brukarna 

fick en mycket trevlig måltidsupplevelse. 

Allra sist kommer det andra fokusgruppsamtalet med två nyckelpersoner från 

varje boende. 

* Fokusgrupp består av nyckelpersoner som områdeschefer tillsammans med 

övrig personal har valt ut på respektive boende. Nyckelpersonerna tillsammans 

med projektledare och kock utvärderar metoden och förändringar som skett 

under projektiden. 

Utvärdering sker med hjälp av diskussionsfrågor som bandas och avslutningsvis 

används som en del i resultatdelen. Av fyra nyckelpersoner som togs ut på varje 

boende var det två som fick möjlighet att vara representerade i fokusgrupperna.




4.4 schemaöversikt 

Datum 

2011-03-05 

Nyckelpersonernas roll är att initiera uppmuntra och stödja övrig personal och 

brukare till metoden. 

JULI V26. 

Offentlig 

föreläsning 

tillsammans med 

politiker om 

SEPTEMBER 

Saperemetoden 

V36. 

Kickstart med 

föreläsning 

OKTOBER V41 

*Kapitel 1 

Våra sinnen & 

smakperception 

November *V.44 

Kapitel 2 

Smaksinnet & 

November 

December 

December 

grundsmaker 

*V.47 

Kapitel 3 

Synsinnet 

*V.50 

Kapitel 4 

Doftsinnet 

Januari 2011 *V 1 2011 

Kapitel 5 

Januari 

Februari 

februari 

Hörselsinnet 

V.4 

Kapitel 6 

Känselsinnet 

v.7 

Restaurangbesök 

V26. 

Utskick inbjudan till 

höstens föreläsning 

samt schema och 

information 

V38. 

Fokusgruppsamtal 

V42 

Kapitel 1 

Våra sinnen& 


V.45 

Kapitel 2 

Smaksinnet & 

grundsmaker 

V.48 

Kapitel 3 

Synsinnet 

V.51 

Kapitel 4 

Doftsinnet 

V.2 

Kapitel 5 

Hörselsinnet 

V.5 

Kapitel 6 

Känselsinnet 

v.10 


Varje kapitel (totalt 6, från arbetshäfte som dom får) består av tre olika övningar, övning, 

mataktivitet,, uppgift. Exempel på övning; smaka på äpple beskriva lukt, smak, synintryck 

etc. 

mataktivitet; tillaga ex 2 olika pajer . uppgift; handla en ny sorts frukt. 

V27 

V 39 

Matlagnings- 

genomgång 

V43 

Kapitel 1 

Våra sinnen & 


V.46 

Kapitel 2 

Smaksinnet & 

grundsmaker 

V.49 

Kapitel 3 

Synsinnet 

V.52 

Kapitel 4 

Doftsinnet 

V 3. 

Kapitel 5 

Hörselsinnet 

V 6 

Kapitel 6 

Känselsinnet 

8 (14)




4.5 schemaöversikt med datum 

5.Projektorganisation 

5.1 projektorganisation 

Datum 

2011-03-05 

9 (14) 

Datum Aktivitet Målgruppen Kommentarer 

v.36 

Föreläsning 3 tim 

Alla berörda 

Ersätts med vikarier 

Fredag 10 sep Val att gå för eller eftermiddag personalgrupper 

V.38 

Måndag 20 sep 

Tisdag 21 sep 

Onsdag 22 sep 

V.39 

Tisdag 28 sep 

Torsdag 30 

Fredag 1 okt 

Fokusgruppsamtal AVA- huset 

Kl 13 00 -16 00 

Kl 13 00 -16 00 

Kl 13 00 -16 00 

Materialgenomgång/matlagning 

Kl 16 00 - 19 00 

Kl 16 00 - 19 00 

Kl 13 00 - 16 00 

Lokal; Nyhemsskolan 

V.41—V6 2011 Genomförs aktiviteter ute på 

boende. Material och instruktioner 

får nyckelpersonerna på 

materialgenomgången. 

V. 7 

Må-Fre 

Kl 12 00-14 00 

V. 10 

Måndag 7 mars. 

Tisdag 8 mars 

Onsdag 9 mars 

Restaurangbesök 

(restaurangskolan) 


Kl 13 00 -16 00 

Kl 13 00 -16 00 

Kl 13 00 -16 00 

Grön grupp Torvbrytarv. 1, Skogsg. 8 b, 

Lövåsv.6, Nyängsg.5, Sundsg.7, 

Nygårdsgatan 2 

Gul grupp Fredsg.15, Jägareg. 27, 

Köpmang.6, Trädgårdsg.19, 

Nyhemsg.42, Claestorpsv.6, 

Blå grupp 

Nävertorpsgatan 

Kerstinbodag.36, Kerstinbodag.38 

Bokv.6, Skogsbrynet, Enen, Videt 

Två nyckelpersoner 

/boende 

Fyra nyckelpersoner 

/boende. 

Områdeschefer (ej 

vikarieersättning) 

Personal och 

nyckelpersoner 

tillsammans med brukare. 

. 

Personal och 4 nyckelpersoner/boende 

tillsammans med brukare. 

två 

nyckelpersoner/boende 

Här får gruppen eller 

områdeschefen själva 

komma överens om 

vilka två som ska var 

sk nyckelspersoner. 


Det är fyra personal 

från varje boende som 

ska tas ut till denna 

aktivitet och som 

fortsättningsvis har ett 

huvudansvar på 

boendet . 


Finns utrymme för 

vikarier men har 

tidigare inte behövts 

då man gjort 

aktiviteten i det dagliga 

arbetet 

Fyra boenden /dag 

mellan 30-40 pers 

/tillfälle 

Ersätts med vikarier




5.2 Roller och ansvarsfördelning 

Utförare 

Elin Seger 

Projektbeställare 

Per Enarsson 

Projektledare 

Sara Svensson 

Datum 

2011-03-05 

Styrgrupp 

Pia Carlsson, Ingela 

Lövgren, Sara Svensson 

10 (14) 

Roller personer och ansvarsfördelning 

Roll/person Ansvar 

Projektbeställare; 

Övergripande ansvara för att projektet är finansierat och 

Per Enarsson 

resurssäkrat. Ta emot och godkänna projektets 

slutresultat. 

Projektledare; 

Leda styra planera och koordinera projektarbetet. Budget. 

Sara Svensson 

Delta i viss utsträckning i aktiviteter och fokusgruppsamtal 

tillsammans med Elin. Skriver projektplan/projketrapport 

Styrgrupp; 

Styrgruppen är ett forum för beslut om ändringar i 

Sara Svensson, Pia Carlsson, Ingela projektets omfattning, budget samt stöd till 

Lövgren, 

projektledaren. 

Praktisk genomförare; 

Planerar/organiserar grupper och aktiviteter. Handleder 

Elin Seger 

personal. Dokumenterar fortlöpande. Projektrapport 

6. Projektavslut 

6.1 Projektrapport 

Projektet avslutades under mars månad 2011 och rapporteras muntligt och skriftligt till 

projektbeställare och styrgrupp. Projektrapport lämnas med en utvärdering och 

sammanfattning av projektet ges ur ett brukar och personalperspektiv samt förslag på 

vidmakthållande av metoden.




Datum 

2011-03-05 

11 (14) 

7 Resultat 

Frågeformuläret, bilaga I som användes besvarades av två nyckelpersoner från varje boende 

det var samma nyckelpersoner vid båda tillfällen med undantag av 4-5 personer som hade 

ersatts av andra. Totalt var det 38 nyckelpersoner som besvarade formuläret. 

I sammanställning av de frågeformulär som användes vid fokusgruppsamtal vid start och vid 

avslut av projektet ser man att intresset för vad personal tyckte om att laga mat var 

oförförändrat det vill säga det fanns ett ganska stort intresse för att laga mat. Engagemanget 

hos brukaren vid inköp av matvaror hade ökat likaså intresset för matlagning och dukning. 

Frågeställning som handlade om vad som styr valet av mat/livsmedel hos brukaren hade 

förändrats så att man tyckte att dagsformen för brukarna spelade mindre roll i nuläget likaså 

ekonomi . Fantasi var något man upplevde hade ökat hos brukarna. 

Som ytterligare underlag för att utvärdera resultat användes frågor/diksussionsämnen, bilaga 

II som var likadana både vid start och avslut av fokusgrupperna. Detta bandades som stöd vid 

sammanställning av resultatet . 

De förändringar som personalen sett hos brukarna var att många vågade smaka andra 

livsmedel som inte fanns med i deras tidigare livsmedelsval, brukarna kunde på olika sätt 

uttrycka om man tyckte om eller inte, även hos personer som inte har något tal. En brukare 

som enbart ätit flytande föda kunde börja med fast föda. 

Man frågade efter vissa livsmedel som man fått prova och utökade sitt livsmedelsval mot 

tidigare. En brukare som vanligtvis endast ätit två sorters frukter ,banan och äpple har numera 

granatäpple som favoritfrukt. 

Man gjorde övningarna i arbetsmaterialet gemensamt och på så sätt blev det att man åt 

gemensamma måltider där man vanligtvis inte gjort det. I personalgrupperna märkte man att 

detta var mycket uppskattat bland brukare . Brukare efterfrågade detta, man såg även att 

måltiden intogs i ett lugnare tempo och att man åt ex grönsaker som man vanligtvis kunde 

hitta i sopkorgen när måltiderna intogs i brukarens egen lägenhet. Man fick önskemål om 

upprepning av nya rätter som man tillagat. Där man kunde använda ord för att uttryck sig 

kunde man se att det blev ett annat samtal runt bordet både ur brukar och personalperspektiv. 

Någon personal uttryckte - jag blev överraskad av att han/hon ville prova det vi lagat och 

kunde äta det. Personalen hade ibland uppfattningen om att det inte gick att påverka eller 

förändra uppfattningen om vad brukaren ville äta, något som man omvärderat efter vårt 

projekt. En brukare som aldrig druckit the och uppfattningen har varit att han inte ville ha the 

har numera chaithe som en av sina favoriter. 

Många av personalen tycker att de hade blivit inspirerade av arbetsmaterialet som använts och 

man har börjat tänka i andra banor då det gäller inköp och val av maträtter. – Vi har blivit mer 

medvetna om olika smaker och hur det påverkar hela måltiden. Man har hos vissa av 

personalen börjat tänka i andra banor även privat.




7.1 Diskussion 

Datum 

2011-03-05 

12 (14) 

Ett av målen med projektet var att se om metoden kunde få brukare mer aktiv i sin måltid och 

måltidsmiljö. Det har infriats även om graden av aktivitet hos brukaren varierar. Det andra 

målet var att se om det fanns möjlighet att vidga brukarnas smakpreferenser som kunde leda 

till ett mera varierat livsmedelsval med inslag av grönsaker och frukt. Det är en målsättning 

som kräver ganska omfattande mätmetoder för att utvärderas vilket det inte funnits utrymme 

till till. Vi vet att hos vissa brukare har man utökat sitt utbud på frukt och även variationen på 

maträtter med inslag av nya kryddsättningar och grönsaker. Arbetsmetoden fungerar mycket 

bra för att inspirera och ge kunskap till personal som i sin tur får redskap för att handleda och 

vägleda brukare på ett professionellt sätt. 

Personal behöver kontinuerligt utbildning i kostfrågor och dess betydelse för hälsa. 

Personalen behöver ha kunskap och ett professionellt förhållningssätt för att kunna inspirera 

och bidra till bra måltider och måltidsmiljö på. Vi kunde också se och få önskemål framförda 

om vikten av kunskap runt måltiden och hur man varierar maten på ett bra sätt. En annan 

viktigt aspekt är att också kunna föra etiska diskussioner och få handledning kring frågor som 

rör mat/hälsa för att kunna ha ett enhetligt budskap. En enhetlig önskan från många där man 

inte hade gemensamma måltider var att kunna jobba mera med att erbjuda gemensamma 

måltider. 

Avslutningsvis kan nämnas att trerättersmiddagen på restaurangskolan blev ett mycket 

uppskattat och lyckat inslag. Många hade aldrig varit ute och ätit trerättersmiddag och fått den 

uppmärksamhet som restaurangpersonalen gav dem. Flera av personalen var mycket 

överraskade att brukarna klarade av att sitta (2 tim.sittning) hela lunchen och invänta 

respektive rätt som serverades. 

{{citat | Att äta tillsammans med andra människor är en rättighet inte en skyldighet| Adolfsson 

Päivi}}.




Referenser 

Datum 

2011-03-05 

1. Livsmedelsverket.2009 http:// www.slv.se/sv/grupp1/Mat-ochnäring/Svenska-naringsrekommendationer/ 

13 (14) 

2. Hagman U, Algotson S. Handledning årskurs 4-6, mat för alla sinnen. 

Sensorisk träning enligt SAPEREmetoden, Livsmedelsverket ,Stiftelsen 

för måltidsforskning år2000. 

3. Enarsson P. Avdelningschef. Verksamhetsplan, handikappomsorgen period 

2010.Vård och omsorgsförvaltningen Katrineholms Kommun. 

4. Adolfsson P Food Related Activities and Food Intake in Everyday Life 

among People with Intellectual Disabilities 2010 

5. Världshälsoorganistaionen WHO. Healthy aging – adults with intellectual 

disabilities: summative report. Geneva : WHO; 2000. 

http://www.who.int/mental_health/media/en/20.pdf [cited 17 July 2008]. 

5. ADA Report Position of the American Dietetic Association: providing 

nutrition services for infants, children, and adults with developmental 

disabilities and special health care needs. J Am Diet Assoc 2004; 104: 97– 

107 

6. Adolfsson P, Mattson ,Sydner Y, Fjellström C, Levin B, Andersson A. 

Observed dietary intake in adults with intellectual disability living in the 

community. Food and Nutrition Research, vol 52 [2008] 

7. Adolfsson p Otillfredsställande matrutiner kring personer med 

utvecklingsstörning, 2010 ISBN: 978-91-554-7904-6 

8. Mattsson, Sydner Y, Mat inom handikapp- och äldre omsorg, Umeå 

universitet 2004 

9. Wiström C, med medarbetare, Kostpolitisk program för Katrineholms 

kommun 2009-2010 

10. Engvall K. Projekt SAPERE metoden i handikappomsorgen. Sinnesträning 

kopplat till livsmedel och måltider i Katrineholms kommun 2009

Bilagor 




Datum 

2011-03-05 

Bilaga I Frågeformulär som användes vid fokusgruppsamtal 

Bilaga II Diskussionsunderlag/frågor som användes vid fokusgruppsamtal 

Bilaga III Arbetsmaterial som användes vid de olika mat och livsmedelsaktiviteterna 

Datum 

Projketbeställare Projketledare 

Per Enarsson Sara Svensson 

Chef för handikappomsorgen leg. Dietist, kost och transportservice 

Katrineholms kommun Katrineholms kommun 

14 (14)

2009-2011 

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom 

handikappomsorgen och socialpsykiatrin 

Katrineholms kommun 

Sapere 

Pilot (3 

boenden) 

Sapere 

Breddin - 

förande 

(19 

boenden) 

Sapere 

Etapp 3

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och 

socialpsykiatrin. 

Pilotprojekt 

Sapere 

• Startade dec 2009 och avslutades 

april 2010.Samarbete med 

Grythyttan akademi och Örebro 

universitet. Doktorand Cecilia 

Sporre höll i projektet och hade 

utarbetat arbetsmaterial. 

• Tre boenden totalt 18 brukare 

och 24 personal.6 nyckelpersoner 

Breddinförande 

Sapere 

• Breddinförande startade 

sep.2010 och avslutade s mars 

2011. Samma arbetsmaterial 

användes , genomfördes av 

projektledare/leg.dietist Sara 

Svensson och Saperekock Elin 

Seger. 

• Totalt 19 boenden , 129 brukare 

och 125 personal. 76 

nyckelpersoner. 

Etapp 3 

Sapere 

• Barn och ungdom 

• Personlig assistans 1,2, 3 

• Socialpsykiatri/neuropsykiatri 

• Resurscenter


socialpsykiatrin. Breddinförande med start september 2010 och avslut mars 2011. 

1 

2 

3 

• Kickstartföreläsning inledde med gästföreläsare från Grythyttan allmänt om Sapere och tankarna 

med att använda metoden i annan målgrupp. Prova på enkla sinnesövningar. Samtlig personal samt 

chefer hade möjlighet att delta. 

• Fokusgruppsamtal nyckelpersoner från varje boende, träffas i grupp där Elin och jobbar med 

frågeställningar om matsituationen idag möjligheter/hinder. Egna erfarenheter av mat och 

matminnen. 

• Matlagningsgenomgång med nyckelpersoner , man jobbade med övningarna ur arbetsmaterialet. 

Använder sinnena, jobbar med grundsmakerna. Vi jobbade i hemkunskapskök uppdelade i grupper , 

ca 3-4 tim sammanhängande. Diskuterar användande av övningarna i vardagen med brukarna, 

möjligheter/hinder. Avsmakning. 

• Genomförandet ute på boendena tillsammans med brukarna pågick under 18 veckor då de jobbade 

med olika sinnesövningar kopplade till livsmedel och maträtter. Många valde att lägga övningarna 

till helgen . Möjlighet till vikarier fanns samt en viss summa pengar per boende för inköp till 

övningarna under projekttiden. Personal åt tillsammans med brukarna.


socialpsykiatrin. Breddinförande med start september 2010 och avslut mars 2011. 

3 

4 

5 

• .Under tiden man jobbade med övningarna fick personal handledning och feedback av 

oss framför allt från Elin Seger. Den slutsats vi dragit är att man behöver regelbundet stöd 

och uppföljning ute på boendena och att vi måste ta initiativet till att komma ut. 

• Restaurangbesök på restaurangskolan. Trerättersmiddag, alla brukare tillsammans med 

nyckelpersoner. Många har kommenterat att det fungerat över förväntan. Mycket 

uppskattad avslutning . Många som aldrig ätit ute på det sättet , blivit serverade vid 

vackert dukade bord etc. Fick brukare att sitta kvar under hela lunchen. 

•Avslutande Fokusgruppsamtal, avstämning med samma frågeställningar som vi hade vid 

första fokusgruppsamtalet. Fördelar med att ha gruppsamtal i den här formen där olika 

boendepersonal blandas är att ta får ta del av hur man gör på olika ställen. Problemlösning 

som ger många aha upplevelser. 

• Projektrapport färdig maj 2011

Rätten till 

sin smak 

– De som bor här har blivit mer medvetna om olika 

smaker, säger personal i Lövåsvägens servicebostad 

i Katrineholm. I Bokvägens gruppbostad, i 

Enens stödboende och i Nävertorpsgatans gruppboende 

säger de samma sak. De pratar inte om 

vikten av att äta nyttig mat, de pratar inte i första 

hand om att hjälpa dem som är överviktiga och 

dem som är underviktiga. De pratar om smaken. 

Elin Seger, kock och Sara Svensson, dietist, är 

de som står bakom detta mycket annorlunda 

sätt att se på kosthållningen i gruppbostäder 

och serviceboenden. ”Sinnesträning kopplat till livsmedel 

och måltider inom handikappomsorgen och 

socialpsykiatrin”, heter deras projektplan som de fått 

såväl politiker och förvaltning att ställa sig bakom. 

Sapere-metoden 

Planen bygger på ”Sapere-metoden”, som från början 

var ett franskt försök att motverka den smaklikriktning 

som följde i snabbmatskedjornas följd. Man 

försökte helt enkelt träna barnen att lära sig uppskatta 

olika smaker och metoden importerades hit 

av gästgivaren Carl Jan Granqvist på Grythyttan. Därifrån 

spreds metoden, framför allt har den använts 

inom förskolor och skolor, och på initiativ av Cecilia 

Sporre och dietist Karin Engvall, har den nu blivit en 

angelägenhet för LSS-verksamheten i Katrineholm. 

– Den ”nyttiga” och näringsriktiga maten får man 

på köpet om man arbetar enligt Sapere-metoden säger 

Sara Svensson. Det viktiga är att man lär känna 

sina sinnen och sin smak, att man vågar prova nytt 

och att man ökar variationen i det man äter. 

Under hela 2010 pågick projektet. 130 personer 

från 19 grupp- och servicebostäder deltog. All perso- 

– Det behövs mer samtal runt maten i gruppbostäderna, säger Elin 

Seger, kock, och Sara Svensson, dietist. 

Lars Eriksson skär upp citron och Mikael Olofsson rör i grytan. 

nal har fått gå på föreläsning och 76 av dem har fått 

en rejäl utbildning som omfattat kunskap i smaklära, 

matlagning mm. Sara och Elin har besökt de olika 

gruppbostäderna och introducerat olika sätt att se 

på maten. Hela utbildningen avslutades med ett restaurangbesök 

med 3-rättersmiddag på Katrineholms 

restaurangskola. 

Äter fort och allt 

Gunnel Eklund arbetar som habiliteringsassistent i 

Lövåsvägens servicebostad där det bor 12 personer i 

egna lägenheter utspridda i flera flerfamiljshus. 

– Många äter upp maten fort och hinner inte känna 

vad den smakar, säger hon. För en del handlar det 

om vanor som hängt med från vårdhemstiden. Andra 

kan ha svårt att förstå vad som är en portion. 

Deltagandet i sinnesträningsprojektet har bland 

annat inneburit att man försöker tillmötesgå önskemålen 

om att oftare äta gemensamt. 

– Tidigare hade vi större möjligheter att laga mat 

tillsammans med de boende i respektive hem, berät- 

Jeanette Mattsson, Eva Fylkehed, Annika Sällstedt och Gunnel 

Eklund arbetar som behandlingsassistenter på Lövåsvägens serviceboende. 

Sinnesträningsprojektet har inneburit att de lägger ner 

större möda på att erbjuda alternativ och skapa fin stämning när 

man äter. 

24 25 INTRA 2 • 11

tar Annika Sällstedt som också är habiliteringsassistent. 

Men det är svårare att hinna med nu på grund 

av växande administrativa uppgifter. 

Nu äter man tillsammans på helgerna. De flesta 

verkar vilja det. Det blir lite roligare än att bara ta 

med sig tallriken med middagen och sätta sig framför 

TV:n. 

– Det var intressant när vi åt exotisk frukttallrik, 

berättar Gunnel entusiastiskt, flera tyckte att det var 

jättegott. Men det är ju inte såda frukter som de själva 

skulle välja i affären. Man behöver hjälp för att hitta 

fram till sin smak. 

Kognitivt hjälpmedel 

För några har den mer varierande mathållningen 

inneburit att man återupplevt gamla minnen. Eftersom 

våra lukt- och smaksinnen är så intimt kopplade 

till våra minnen kan olika smaker vara ett sätt att hålla 

minnen levande. Eftersom intellektuell funktionsnedsättning 

ofta kan innebära svårigheter med att ha 

en levande ”tidslinje” till stöd för minnet, så är tillgång 

till olika smaker också ett kognitivt hjälpmedel. 

Saud Porovic, habiliteringsassistent i Bokvägens 

gruppbostad berättar att fyra av de sex som bor där 

helst vill äta tillsammans i gemensamhetsutrymmet. 

Verksamheten är ett samarbete med socialpsykiatrin 

och bygger på ett miljöterapeutiskt förhållningssätt. 

Därför äter personalen ”pedagogiska” måltider tillsammans 

med de boende. 

– Vi har fått annorlunda tankar om hur vi lagar mat 

nu, berättar han. 

Och därmed kommer han in på ytterligare en faktor 

som ingår i projektet. Att det är helt avgörande 

hur matsituationen ser ut. 

– Vi har fått köpa in finporslin, vi dukar fint, tar 

fram servietter och tänder ljus till helgen. Sådant påverkar 

positivt! Alla har känt att det är något nytt! 

– Ja, det är viktigt att inte musiken står och skvalar 

när man äter, fyller Sara Svensson i. 

Lars Eriksson bor i Enen, ett stödboende i samma 

hus som Bokvägens gruppbostad. 

– Jag tycker det är bra när det inte är fisk, säger han. 

Men panerad fisk kan jag äta. 

Han får hjälp av Mikael Olofsson som deltagit i Sinnesträningsprojektet. 

– De flesta här vill äta lunch och middag tillsam- 

mans, säger han. De som väljer att äta gemensamt 

får turas om med att 

delta i matlagningen. De 

bestämmer själva vilken 

mat de vill äta. Men Sinnesträningsmetoden 

har 

inneburit att vi utökat 

mathållningen. Bland 

annat dricker vi hemgjorda 

smoothies nu! 

– Ja, det var flera av de 

boende som deltog i projektet 

som önskade sig 

egna mixers till julklapp, 

berättar Elin Seger. 

Vi har fått köpa in finporslin, 

berättar Saud Porovic som 

arbetar i Bokvägens gruppbostad. 

Nävertorpsgatans 

gruppboende öppnade 

i oktober 2010. Man 

lade ribban vad gäller 

kosthållning högt 

redan från början. 

– De som bor här 

bestämmer matsedeln, 

men vi försöker ju 

påverka så att de har 

möjlighet att prova 

olika smaker, säger 

Roger Johansson. 

Nävertorpsgatans gruppboende är en helt nybyggd 

gruppbostad för sex personer som redan från början 

lagt fast hur mathållningen ska se ut. 

– Vi lagar all mat tillsammans, säger Roger Johansson. 

De som bor här känner varandra sedan tidigare 

och trivs med varandra. 

Han har arbetet inom handikappomsorgen sedan 

1986 och har sett många bra och dåliga exempel. 

– Vi har brukarråd en gång i veckan då de bestämmer 

matsedeln. Vi försöker kanske påverka mot en 

mer varierad kosthållning och oftast går det bra. Ingen 

här är främmande för nya smaker. Till och med 

fisken brukar gå åt. Ingen här är överviktig, snarare 

tvärt om. 

Viktig del av brukarinflytandet 

– Det fanns två ytterligheter inom handikappomsorgen, 

dels de som var överviktiga och dels de som var 

underviktiga, säger Per Enarsson som är chef för handikappomsorgen 

i Katrineholm. Personalen hade för 

dålig kunskap om hur man skulle tackla dessa problem, 

man nöjde sig med att laga mat som man själv 

tyckte om. Men det handlar inte i första hand om att 

äta nyttigt, det handlar om rätten till sin smak, 

Han ser den rätten som en viktig del av brukarinflytandet. 

Och om brukarinflytandet vet han en del 

för han håller på att skriva en doktorsavhandling i 

ämnet. 

Han har också märkt 

en ny trend bland dem 

som får LSS-stöd i Katrineholm. 

– Vi gör brukarundersökningarvartannat 

år. Nu har vi märkt 

att alltfler skriver ”Jag 

vill äta med andra”. 

Man kan kanske se 

det som en motrörelse 

mot alltför långt 

drivna krav på att de 

boende ska leva självständiga 

liv. Många 

som bor i egna lägenheter 

klarar inte av att 

själva bjuda in andra. 

Men de vill ändå ha 

gemenskapen. 

Per Enarsson tycker att sinnesträningsprojektet 

har en djupare mening: 

”Det handlar om rätten till 

din smak”, säger han. 

Text och bild: Hans Hallerfors. 

INTRA 2 • 11 25

Grupper 2011-2014 

GataParkgrupp 

(s) Martin Burén 

(m) Fredrik Hermelin 

(fp, c, mp, kd) Ingemar Björklund 

Sammankallande: Hans Gahn 

Möte : ej inplanerat, eventuellt i höst 

Hjälmarens Vattenförbund 

Ordinarie Anne Kron 

Ersättare Benjamin Axelsson 

Sammankallande: Hjälmarens Vattenförbund 

Möte: förbundsstämma en gång per år 

Kostgrupp 

(s) Britt Ejdwinsson 

(m) Johan Hartman 

(fp, c, mp, kd) Carl Frick 

Sammankallande: Karin Engvall/Camilla Wiström 

Möte: 10 maj, 15 juni 

LTFgrupp 

(s) Leif Hanberg 

(m) Christer Sundqvist 

(fp, c, mp, kd) Ingemar Björklund 

Sammankallande: Cathrine Andersson 

Möte : i höst 

Sportcentrumgrupp 

(s) Christer Ekstrand 

(m) Villy Persson 

(fp, c, mp, kd) Sten Holmgren 

Sammankallande: Christer Ekstrand 

Möte: 19 maj, 11 augusti 

Trafikgrupp 

(s) Maj-Britt Staaf 

(m) Fredrik Hermelin 

(fp, c, mp, kd) Magnus Esko 

Sammankallande: Cathrine Andersson 

Möte: 27 april, 21 juni

Rapporter från grupper 

Möte med Kostgruppen 2011-05-10 

Första mötet med den nya kostgruppen i Service- och tekniknämnden. 

Deltagare: Johan Hartman (m), Britt Ejvidsson (s), Carl Frick (mp) 

Karin Engvall, Thomas Klippel 

Vi delade ut det kostpolitiska programmet som ska revideras under hösten 2011. 

Thomas och Karin informerade om den kommande livsmedelupphandlingen. 

Förfrågningsunderlaget kommer att skickas ut under vecka 20. Första mötet med 

anbudsutvärdering är inplanerat den 1 september. Nytt för den här gången är att vi lagt in 

möjlighet för leverantörerna att svara på både konventionella och ekologiska produkter. Detta 

ger oss möjlighet att jämföra kostnader på ett mer överskådligt sätt. 

Allmän information, frågor och svar om köken, maten och verksamheten 

Nästa aktivitet för kostgruppen är en Eko-kompetensutbildning, 12 och 20 maj. 

Vi kommer att boka in ett möte i mitten av september för att följa arbetet med den nya 

livsmedelsupphandlingen. 

Rapport från sportcentrumgruppen 2011-05-19 

Delas ut på nämndmötet. 

Rapport från trafikgruppen 2011-04-27 

Trafikgruppen hade möte i april, vid mötet deltog kommunens tillgänglighetsstrateg, 

representanter från Service- och tekniknämnden, VSR (Västra Sörmlands Räddningstjänst), 

MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund), M (Motormännen) och pensionärsförbunden 

SKTF och SPRF. 

NTF, Polisen, Bilkåren, PRO, SPF Linden var inbjudna men deltog inte denna gång. 

Vid mötet rapporterade de närvarande vad som hänt sedan förra mötet, MHF hade haft 

reflexkvällar vid skolorna i Valla och Sköldinge, VSR hade haft mopedutbildning på nya 

övningsfältet för 7-klassare i Katrineholm och Vingåker. Genomgång av olycksstatistik för 

2010. Kommande aktiviteter var VSR´s Trafiksäkerhetsdag vid cirkusplatsen för 

gymnasieelever där även M och MHF skulle vara med. Datum för möte i juni fastställdes. 

Fyra möten planerade för 2011, två på våren och två på hösten.

Kategori 1-6 Nr Benämning uppdaterad 2010-08-24 Avdelning Objekt Budget ks Budget ks Total Utfall Avvikelse 

(för definition se omb från budget t.o.m t.o.m april 

Kommunstyrelsens 

handling 

2010 ombudgeteras 

2011 (tkr) 

enl ks 

beslut 

april april 

nr 16/2010) 

1. Investeringar påk 

4 110 Batterier limmar växeln ADA 65601 150 150 150 

4 Teleprojekt ADA 65600 345 345 345 

4 67 Gata o park maskiner GoP 63260 2130 2130 2130 

4 68 Upprustning lekplatser, parkmöbler GoP 63150 500 8 508 17 491 

4 70 Friluftsbad GoP 63471 50 18 68 68 

4 71 Belysning i parker GoP 63174 200 200 12 188 

4 72 Byte av träd i gaturummet GoP 63175 300 130 430 430 

4 73 Upprustning av grusbelagda gc-vägar GoP 63190 200 91 291 291 

4 74 Belysning gångväg Djulö värdshus - 

småbåtshamn 

GoP 63132 100 18 118 118 

4 77 Tillgänglighetsåtgärder Djulö värdshus GoP 61084 105 105 4 101 

4 79 Utbyte av offentlig toalett, Fabriksgatan GoP 63181 20 20 20 

4 80 Cykelpumpstation GoP 63250 90 90 90 

4 111 Tillgänglighetsåtgärder lekplatser GoP 63269 150 150 150 

4 112 Motionsredskap i parker aktivitetspark GoP 63219 100 100 100 

4 113 Rondell ishallen, grönyta GoP 61032 150 150 22 128 

4 102 Energioptimering förstärkning av befintlig GoP 

budget anläggningsstöd övrigt 

63268 400 13 413 2 411 

5 12 Beläggningsytor GoP 61051 3000 393 3393 3393 

5 13 Gatubelysning GoP 61052 355 241 596 596 

4 39 Kost o transport KoT 65550 1190 1190 19 1171 

1 Tillgänglighetsåtgärder inkl. inventering 

kransorter 2011 (ombudgeterat 264) 

MoN 61088 550 125 675 675 

1 3 Trafiknätsanalys, revidering MoN 61025 300 300 300 

4 3 Nollvisionsåtgärder MoN 61270 500 220 720 112 608 

4 8 Hastighetssäkring övergångsställen MoN 61269 500 500 500

4 9 Hastighetssäkring 30-zoner MoN 61271 700 700 700 

4 10 Sjölandsvägen, upprustning MoN 61026 700 700 700 

4 16 Fredsgatan GC-bana MoN 61093 272 272 272 

4 20 Djulö Allé - Rv 52, gångpassage MoN 63373 500 500 500 

4 21 Smärre utvidgningar och förbättringar MoN 61300 325 195 520 520 

4 22 Gång och cykelvägar MoN 61027 225 225 225 

4 23 Sanering gator MoN 61310 126 126 126 

4 24 Duveholmssjön, Backasjön och Lillsjön 

(varav ombudgeterat 1 mnkr) 

MoN 63274 421 421 21 400 

5 1 Lövåsen/Sandbäcken, fortsatt utbyggnad 

av området 

MoN 61098 1 000 732 1732 52 1680 

5 2 Ny infartsväg till Valla go-cartbana MoN 61049 600 600 600 

5 4 Industrigatan, utbyggnad till Östra 

Förbifarten 

MoN 61028 5500 5500 5500 

5 7 Nyköpingsvägen Rv52, GC-väg MoN 63378 1887 1887 128 1759 

5 8 Kollektivtrafikåtgärder MoN 61307 500 50 550 550 

5 14 Torget (Dnr STN/2010-24-312) MoN 61073 500 -623 -123 78 -201 

5 15 Valla-projektet (Dnr STN/2010-xx-xx MoN 61029 500 500 500 

4 88 Skurmaskin och byte av städmetod SpC 63302 150 150 150 

4 98 Planerat byte av mål, DIV 

BACKAVALLEN 

SpC 63360 275 28 303 303 

4 103 Egenproduktion varmvatten Backavallen SpC 63310 277 277 21 256 

4 104 Upprustning av tennis och 

sportanläggningen Olssons vandrarhem 

(del av tidigare 4230) 

4 105 Upprustning av tennis och sportanläggning 

uppvärmning (del av 4230) 

4 106 Upprustning av tennis- och 

sporthotellanläggning (del av tidigare 

4230) 

SpC 63312 727 727 727 

SpC 63313 870 870 870 

SpC 63314 100 3176 3276 2202 1074

4 123 Vattenrening UV-ljus stora bassängen 

(ombudgetering 500-150 omdisp) 

SpC 63385 500 500 500 

6. Exploatering/utvecklingsinv Inga 

Totalt Totalt 1-5 23 245 9 610 32 855 2 690 30 165 

Varav ADA 495 0 495 0 495 

Varav GoP 7 635 1 127 8 762 57 8 705 

Varav KoT 1 190 0 1 190 19 1 171 

Varav MoN 12 900 3 405 16 305 391 15 914 

Varav SpC 1 025 5 078 6 103 2 223 3 880

Besparingar med uppdragslista 2011 

Sportcentrum 

Verksamhet 

Åtgärd Personal- 

konsekvens 

Föreningsbidrag 

översyn 

Verksamhetsanpassad 

arbetstid 


arbetstid 

Status Bedömd 

effekt 

tkr 2011 

Resultat 

tom april 

tkr 2011 

Ingen Genomfört -500 -500 

2,0 heltidstjänst Halvårseffekt from 1 juli -400 0 

Ingen övertid Återhållsamhet under våren, 

genomfört 1 augusti 

-50 0 

Översyn avtal Ingen Förslag pågår -500 0 

Senare uppspolning Ingen Effekt november, info t berörda 

-50 0 

bandyarena 

föreningar under maj månad 

Återstår att åtgärda -1 200 

-2 700 -500 

Kost- och Transportverksamheten 

Verksamhet 

Gata och Park 

Verksamhet 


konsekvens 

Utredning 

vaktmästaruppdrag 


arbetstid 

1,0 tjänst 

from.halvår 


effekt 

tkr 2011 

Organisationsöversyn pågår, där 

personalkonsekvens är 

inkluderad.Effekt from 1 

september 

Resultat 

tom april 

tkr 2011 

-500 0 

Ingen För tillkommande verksamhet -100 0 

Återstår att åtgärda -2 100 

-2 700 0 


konsekvens 

Utvärdering av 

säsongsanställning 

Utredning verkstad, 

ökade intäkter 


effekt 

tkr 2011 

Resultat 

tom april 

tkr 2011 

2 säsongsanställda Åtgärdat med effekt from 1 maj -300 0 

Ingen Effekt from 1 maj -50 0 

-350 0

Myndighet och Nyproduktion 

Verksamhet 

Ada-administration 

Verksamhet 


konsekvens 


arbetstid 

Ökade intäkter 

parkeringsövervakning 

(5 tim mer i veckan) 


konsekvens 


effekt 

tkr 2011 

Ingen Påbörjas under våren i 

samarbete med pko 

Resultat 

tom april 

tkr 2011 

-50 0 

Ingen Effekt from 1 april -150 -40 


effekt 

tkr 2011 

-200 -40 

Resultat 

tom april 

tkr 2011 

Översyn IT-kostnader Ingen -100 0 

Ada-verksamhetsservice 

Verksamhet 

Förvaltningsledning 

Verksamhet 


konsekvens 


effekt 

tkr 2011 

-100 0 

Resultat 

tom april 

tkr 2011 

Intäkter städverksamhet Ingen Pågår -1 900 -450 


konsekvens 


effekt 

tkr 2011 

-1 900 -450 

Resultat 

tom april 

tkr 2011 

Nämnd halvdagar Ingen Pågår -50 0 

-50 0 

Summering totalt förvaltningen -8 000 -990

Bilagor, 838 kB - öppnas i nytt fönster - Katrineholms kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?