Dysfagi - Vårdalinstitutet

Dysfagi
Margareta Bülow
Med Dr, leg. logoped
[2005-05-19, Rev. version 2012-04-10]

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2012-04-10
1
Information om sväljningssvårigheter
Dysfagi, sväljningssvårigheter, innebär att man inte kan äta och dricka på ett normalt sätt. Man har
med andra ord svårt att svälja. Problemen kan finnas i munnen (oralt), svalget (farynx) och/eller
matstrupen (esofagus). Symtomen är ofta varierande, från en känsla av upphakning i samband med
ätande och drickande till allvarliga kvävningsanfall på grund av felsväljning. Vid mycket svår
dysfagi kan sväljningsförmågan sluta att fungera.
Att drabbas av sväljningssvårigheter kan i många fall innebära ett svårt handikapp med påtagligt
försämrad livskvalitet som följd. Skamkänslor kan uppstå inför att äta och dricka tillsammans med
andra människor. Isolering med reducerad social gemenskap och försämrad livskvalité kan bli
följden.
Felsväljning med hosta och kanske kvävningsanfall kan ge bestående sväljningsskräck. I enstaka
fall kan en extrem sväljningsskräck ge upphov till dysfagi av psykogen karaktär. Dock är detta ett
mycket ovanligt tillstånd och diagnosen psykogen dysfagi skall inte användas utan att noggrann
utredning har genomförts för att utesluta att det föreligger en organisk orsak till de upplevda
sväljningsproblemen.
När felsväljning är ofta förekommande kan i vissa fall aspirationspneumoni (lunginflammation pga.
felsväljning till lungorna) bli följden. Sväljningssvårigheter skall således utredas och den
behandling som rekommenderas skall alltid baseras på en aktuell utredning. Obehandlad dysfagi
kan förorsaka mycket lidande och även dödsfall.
De vanligaste symtomen i samband med dysfagi är hosta i samband med måltid samt gurglig och
rosslig röstkvalitet. Ätande och drickande kan bli mödosamt eller kanske helt omöjligt. Viss föda
såsom kött, bröd eller tunnflytande vätskor kan för vissa individer vara svårt att svälja.
Nedsatt funktion hos de muskler som är involverade under sväljningsprocessen kan göra att det är
svårt att sluta läpparna. Mat och dryck kan då sippra ut genom munnen vilket kan upplevas som
otrevligt och även göra att man inte gärna vill äta tillsammans med andra människor. Svaga
svalgmuskler kan resultera i att matrester samlas i svalget efter sväljning vilket kan ge upphov till
felsväljning.

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2012-04-10
2
Sväljningssvårigheter kan också leda till ett otillräckligt energi- och vätskeintag vilket i sin tur kan
leda till undernäring och uttorkning och därmed viktnedgång. Näring via sond (enteral nutrition)
kan i sådana fall bli nödvändig, vilket kan ges via en tunn slang (sond) i magen, perkutan
endoskopisk gastrostomi (PEG), eller genom näsan till magsäcken, naso-gastrisk sond. Sondnäring
innehåller all den näring som kroppen behöver. Trots sondnutrition kan de allra flesta även äta
mindre mängd anpassad kost via munnen.
Orsakerna till att man drabbas av dysfagi kan vara många. En hjärnskada som påverkar de
områden i hjärnan där sväljningen regleras, kan ge dysfagi. Vanligast förekommande är
sväljningssvårigheter i samband med stroke. I de flesta fall försvinner dock symptomen inom några
veckor efter insjuknandet.
Vid andra nerv- och muskelsjukdomar såsom Multipel Skleros (MS), Parkinsons sjukdom och
Amyotrof Lateral Skleros (ALS) kan dysfagi också förekomma. Tumörsjukdomar i huvud- hals
regionen och den behandling som ges kan ge allvarlig dysfagi. Vid olika matstrupsåkommor kan
transporten av födan påverkas vilket kan leda till regurgitation, dvs. mat och dryck kan kräkas upp.
Även illasittande proteser kan påverka förmågan att såväl tugga som svälja mat på ett tillförlitligt
sätt.
Sväljningsfunktionen
Förmågan att kunna svälja mat och dryck är en komplicerad och mycket snabb process. Mat och
dryck passerar hos en frisk person genom svalget på ½ - 1 sekund. Ett stort antal muskelgrupper i
mun, svalg och matstrupe är involverade och måste koordineras i exakt rätt ögonblick för att inte en
felsväljning skall ske. När maten tuggats och bearbetats i munhålan förs den bakåt mot svalget
genom rörelser hos främst tungan. I samband med detta sker en lyftning av struphuvudet, tungbenet
rör sig uppåt-bakåt-framåt och struplocket tippas ner och stänger ingången till luftstrupe och lungor.
Samtidigt med dessa rörelser sker en avslappning (relaxation) av den muskel som finns vid
ingången till matstrupen vilket gör att matstrupen kan öppnas. Alla dessa muskelrörelser måste ske i
det närmaste samtidigt (simultant) för att en säker sväljning skall kunna ske. Passagen genom
matstrupen kan ta olika lång tid beroende på vad som skall sväljas, i de flesta fall mellan 3–20
sekunder. Vid en normal sväljning sker ett kort andningsuppehåll i själva sväljningsögonblicket.
Om samordningen mellan andning och sväljning inte fungerar normalt kan finnas stor risk för
felsväljning och kvävningstillbud.

Rutiner vid oro-faryngeal dysfagi
Svårbedömd dysfagi
Nutritionsstatus - kostbehandling
Enteral nutrition
Tänder, tuggning
Munhygien
Diagnostik av morfologi
Kartläggning av funktion
samt förslag till åtgärder
Nasogastrisk sond, PEG
Dysfagiutredning (logoped, ÖNH
specialist, gastroenterolog, neurolog)
Dietist
Dietist/logoped
Tandläkare
Tandhygienist
Röntgen hypopharynx/esophagus
Terapeutisk sväljningsröntgen
Röntgenavdelning
Nutritionskoordinator alt Kir. Klinik
Margareta Bülow, 2012
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2012-04-10
3
Utredning och behandling av sväljningsproblem lokaliserade till mun och svalg görs i de flesta
fall av specialutbildad sväljningsterapeut, oftast en logoped. Se ovan.
Vid en fullständig utredning bör såväl klinisk som instrumentell sväljningsbedömning genomföras.
Vid en klinisk bedömning ingår en sväljningstestning. Denna utformas individuellt utifrån varje
patients problematik. Det bör dock påpekas att en klinisk sväljningstestning i vissa fall kan vara
ofullständig då det kan vara svårt att med fullständig säkerhet identifiera felsväljning. Även mycket
erfarna sväljningsterapeuter kan missa en tyst aspiration (felsväljning utan hosta). Därför skall vid
minsta tveksamhet även en instrumentell undersökning genomföras. De två vanligaste
instrumentella metoderna när det gäller sväljningsbedömning är en terapeutiskt inriktad
sväljningsröntgen undersökning (TVSS) eller en fiberendoskopisk undersökning (FUS).
Skillnaden mellan de två undersökningsmetoderna är främst att man vid en TVSS undersökning kan
följa tugga och klunk hela vägen från munhåla genom matstrupe till magsäck. Vid en
fiberendoskopisk undersökning kan man inte se vad som sker i själva sväljningsögonblicket men får
en god överblick av involverade strukturer.

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2012-04-10
4
Bild av röntgenlaboratorium Sväljningsröntgenbild i sidoprojektion
där munhåla och svalg kan ses
Vid en TVSS undersökning analyseras hela sväljningsförloppet i detalj. Lämpliga terapeutiska
tekniker kan testas och olika kostkonsistenser provas alltid. Resultatet från en sådan undersökning
ligger sedan till grund för den sväljningsbehandling som rekommenderas.
Sväljningsbehandling innefattar i de flesta fall flera olika åtgärder. Av stor vikt är att all
sväljningsbehandling måste provas ut och anpassas individuellt för att man skall kunna vara
förvissad om att de åtgärder som rekommenderas ger den effekt som avses.
För såväl den drabbade personen som för anhöriga kan innebörden av de sväljningsproblem som
förekommer ibland vara svåra att förstå. En viktig uppgift för sväljningsterapeuten är därför att
informera om de åtgärder som är nödvändiga och dessutom förklara på vilket sätt
sväljningsfunktionen är skadad.
Mat och dryck med anpassad konsistens är i de flesta fall en viktig del av den behandling som ges
då syftet med all sväljningsbehandling är att skapa en så säker och effektiv sväljning som möjligt
utifrån de förutsättningar som finns. Den drabbade personen skall ordineras den mat och dryck som
är lätt att svälja utan risk för allvarlig felsväljning eller andra allvarliga komplikationer som
kvävningsanfall eller lunginflammation. Denna behandling bör jämställas med annan
rehabiliterande behandling vid olika sjukdomstillstånd.
Inspirationskokboken Strutspaté och hallongelé innehåller recept på konsistensanpassad mat.
Boken vänder sig såväl till personer med tugg- och sväljsvårigheter som till dem som tillagar mat
med anpassad konsistens.
Titeln symboliserar att konsistensanpassad mat kan se frestande och aptitlig ut, och samtidigt smaka
lika gott som den mest delikata gourmetmaten.

Strutspaté och hallongelé
En inspirationsbok av
Roy Blad, Kristina Stefanovic Andersson,
Margareta Bülow och Tommy M Ruppel.
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2012-04-10
5
Boken har utarbetats av kocken Roy Blad, dietist/projektledare Kristina Stefanovic Andersson,
dysfagilogoped och forskare Margareta Bülow och fotograf är Tommy M Ruppel i ett
dysfagiprojekt genomfört av Malmö stad.
Du kan beställa boken via telefon 040-34 9349, nisera.mala@malmo.se eller ladda ner den via
nedanstående länk.
http://www.malmo.se/download/18.af27481124e354c8f1800017422/103366_Kokbok_Web.pdf
Olika slags sväljningsproblem kräver olika sorters anpassning av mat och dryck. I vissa fall behövs
endast anpassning av dryck. Kolsyrad vätska har visat sig vara ett mycket gott alternativ vid
sväljningsproblem, då den kolsyrade drycken kan rensa från matrester i svalget men även påskynda
en fördröjd sväljning. Det är emellertid helt nödvändigt att den kolsyrade drycken provas ut
individuellt för att vara säker på att effekten är den som eftersträvas.
Anpassad konsistens kan vara helt nödvändigt när det gäller fast föda, för att uppnå ett säkert
sväljande. Utprovning av storlek på tugga och klunk kan i vissa fall behövas. Det kan för vissa vara
svårt att hantera alltför stora tuggor och klunkar. I andra fall kan en för liten tugga eller klunk göra
att det är svårt att komma igång och svälja.
Tandstatus och tuggförmåga är andra viktiga aspekter i detta sammanhang som inte får glömmas
bort. Tandproteser som är glappande kan göra det svårt att äta normalkost.
Olika sväljningstekniker kan vara till stor hjälp för att skapa en säkrare sväljning. Positionering av
huvudet på olika sätt är en enkel och ofta mycket effektivt metod. Exempelvis kan man genom
framåtböjning av huvudet i vissa fall klara av att dricka tunnflytande vätskor.

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2012-04-10
6
Andra sväljningstekniker innebär att man måste träna in ett nytt sätt att svälja, t ex genom att hålla
andan i sväljningsögonblicket eller genom att träna tungans muskler. Vid dessa specifika
sväljningstekniker ges träning i att svälja på ett nytt sätt. Den drabbade individen måste själv kunna
ta ansvar för att rekommenderad sväljningsteknik används på ett riktigt sätt. Bland personer som
drabbats av sväljningssvårigheter kan även bortfall av språklig förmåga, dysfasi, innebära att det är
svårt att förstå olika instruktioner vilket kan göra det omöjligt att lära ut en lämplig
sväljningsteknik. I dessa fall blir kostanpassning den viktigaste terapeutiska åtgärden.
Diagnostiskt centrum för bild och funktionsmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö ger varje
år en grundkurs i dysfagi. Kursen vänder sig till vårdpersonal som kommer i kontakt med patienter
med oro faryngeala sväljningssvårigheter.
För ytterligare information om dysfagi, se nedan.
Dysphagia. Vetenskaplig tidskrift; http://dysp.edmgr.com
Dysphagia Research Society; http://www.dysphagiaresearch.org
F d Dysfagiförbundets hemsida; http://dysfagi.se
European Society for Swallowing Disorders; http://www.myessd.org
Nutritionspärm Region Skåne; Kap 9: Förändrade konsistenser. 2011.
http://www.Skane.se/nutritionsparm
Bülow M. Therapeutic aspects of oral and pharyngeal swallowing dysfunction. Videoradiographic
and Videomanometric analyses of adult healthy volunteers and dysphagic patients. Thesis. Lund
University 2003.
Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddat och får inte användas i kommersiellt syfte.
Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats.
Ange referensen på följande sätt:
Bülow, M. (2012). Dysfagi. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Näring och ätande.
Tillgänglig: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.