Systemvetare - Jusek

Systemvetare
– utbildning, arbete och lön
Akademikerförbundet
för
jurister, ekono mer,
systemvetare,
personalvetare och
samhällsvetare

2
Om siffrorna i rapporten
Underlaget till rapporten är SCB:s sysselsättningsregister RAMS 2007 och är delvis bearbetat
av SCB men främst av Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer från Juseks lönestatistik
och arbetsmarknadsundersökning.
Rapporten är producerad under perioden maj−november 2010.
Vanligaste
huvud ämnen är
data- och systemvetenskap
och
informatik

System vetenskap är ett område där samhällsvetenskapliga,
tekniska och naturvetenskapliga
kunskaper kommer till användning.
Systemvetarutbildningar finns på grund-,
avancerad och forskarnivå.
Grundnivån leder till en kandidatexamen
på 180 högskolepoäng (hp) och tar normalt
tre år. Studier på avancerad nivå kan leda
till en magister- eller masterexamen på 60
respektive 120 hp och tar ett respektive två år.
Ganska få har idag en masterexamen, men
det kommer förmodligen att bli vanligare de
kommande åren.
Vanligaste huvudämnen för systemvetare
är data- och systemvetenskap samt
informatik .
Var kan man
utbilda sig till
systemvetare?
Systemvetenskapliga utbildningar finns i
hela Sverige, som kurser och program vid
nästan samtliga lärosäten. Utbild ningarna
har en mängd olika namn och profiler.
Beroende på vad man är intresserad av
kan man välja inriktning mot till exempel
design av informations system, IT, affärssystem
eller webb utveckling.
Olika typer av systemvetenskapliga
utbildningar
Vad gör systemvetare?
Systemvetaren är en samhällsvetare som specialiserat
sig på att lösa administrativa problem
med IT och data system som hjälp medel.
System vetenskap är ett område där samhällsvetenskapliga,
tekniska och natur veten skapliga
kunskaper kommer till användning.
Drygt tre av fyra systemvetare arbetar som
systemerare, programmerare eller dataspecialist.
Av de systemvetare som inte har typiska
yrken finns majoriteten i andra kvalificerade
yrken som universitets- och hög skole -
lärare, företags säljare eller organisationsutvecklare.
3

4
Olika roller och inriktningar
Vissa systemvetare har övergripande ansvar
för IT-frågor i en organisation och arbetar
med allt från systemutveckling till säkerhetsfrågor
och strategisk utveckling. Andra är
specialiserade inom ett visst område. Många
systemvetare arbetar som konsulter, vilket
innebär att de utför uppdrag åt flera olika
kunder, ofta i projektform. Projekten kan
sträcka sig från några dagar till flera år.
Systemutvecklare
Som systemutvecklare kan man jobba med
att utveckla nya datasystem samt att förändra
och anpassa befintliga system. Man kan säga
att utvecklaren fungerar som en tolk mellan
användarna och tekniken. Systemutvecklaren
kan delta i hela eller delar av processen när
ett system ska tas fram. Ofta är det flera
personer inblandade som samarbetar för att
genomföra utvecklings processens olika faser.
Programmerare
Programmerare arbetar med att ge datorn de
kommandon som behövs för att ge systemet
de funktioner som beställaren önskar. Ofta
får programmeraren instruktioner från en
systemutvecklare som gjort en behovsanalys
och en kravspecifikation. Programmeraren
avgör i vilken ordning systemet bör byggas
och översätter instruktionerna till programmeringsspråk.
Det finns många olika språk
och programmeraren är ofta specialiserad på
några. Utvecklingen går snabbt framåt och
det är viktigt att ständigt uppdatera sina
kunskaper. Gränsen mellan system utvecklare
och programmerare är flytande och man kan
jobba som båda delarna.
Antalet examinerade har minskat sedan mitten av 2000-talet, eftersom antalet antagna till
systemvetenskapliga utbildningar minskade efter den så kallade IT-kraschen 2001.
Vad händer
efter examen?
Läs mer på
www.jusek.se/
efterexamen

Databasspecialist
Ett annat område systemvetare arbetar med
är databaser. Databaser används för att samla
stora mängder information som till exempel
kundregister, artikelarkiv och CV-databaser.
Som databasspecialist är man expert på olika
metoder för att lagra data. Arbetsuppgifter
kan vara att analysera behov, designa och
modifiera databaser, utbilda användare och
ansvara för säkerhetsrutiner för att skydda
systemen från intrång.
Webbredaktör
Systemvetare jobbar även ofta med webbplatser,
till exempel som webbredaktör. Som
webbredaktör sköter man webbsidor och
intra nät genom att ansvara för att servern
fungerar, håller reda på informationslänkar,
ser till att nödvändiga funktioner finns och
skapar och publicerar webbsidor.
Få systemvetare blir chefer
Relativt få systemvetare, en av tjugo, jobbar
med någon form av ledningsarbete, som
VD eller annan chefspost. Av dessa är drygt
tre av tio kvinnor, vilket är en något högre
andel än vad andelen kvinnor är bland samtliga
system vetare, där knappt var tredje är
kvinna. Männen är i stor majoritet på såväl
kandidat- som magisternivå.
Hur många tar examen varje år?
Antalet examinerade systemvetare har minskat
sedan mitten av 2000-talet, eftersom antalet
antagna till systemvetenskapliga utbildningar
minskade efter den så kallade IT-kraschen
2001.
Var får nyexaminerade
sitt första jobb?
Som nyexaminerad systemvetare är det
vanligast att få sitt första jobb på ett IT- eller
telekomföretag. Andra vanliga branscher är
informations-, PR- och medieföretag samt
handel-, tjänste- och serviceföretag. Det allra
vanligaste arbetsområdet för nyexaminerade
systemvetare är systemutveckling. Läs mer
om arbetsmarknaden för nyexa minerade
system vetare på www.jusek.se/efterexamen.
På de högre posterna, som VD
eller annan chefspost, är drygt
tre av tio systemvetare kvinnor.
Hur många får jobb?
Systemvetarnas arbetsmarknad är mycket
konjunkturberoende, vilket är mer kännbart
för nyexaminerade än för mer erfarna. Före
IT-sektorns dramatiska utveckling i början
av 2000-talet var efterfrågan på systemvetare
synnerligen stor. Den öppna arbetslösheten
för nyexaminerade har kraftigt varierat under
den senaste tioårsperioden, från att ha legat
på en procent 2001 till hela 23 procent 2005.
Den genomsnittliga öppna arbetslösheten var
9,5 procent under perioden 1999–2010.
5

6
Björn Karlsson, IT-säkerhetsspecialist
»Jag fick ständigt gå utbildningar för att lära mig mer. Det är det fina med att jobba som
systemvetare, du måste hela tiden lära dig mer eftersom vår omvärld förändras hela tiden.«

»Det är ett brett yrke,
vissa arbetar med kopplingen
människa och teknik,
andra endast med teknik.«
» Jag har pysslat med datorer sedan jag var i
åttaårsåldern. Teknik har alltid intresserat mig så
tekniskt gymnasium blev ett ganska självklart val.
Jag började studera på en teknisk högskola och
blev efter tre år systemingenjör med inriktning
mot elektronik. Trist nog avslutade jag mina
studier två veckor efter den stora IT­kraschen
årsskiftet 2000–2001. Jobb för systemvetare
fanns inte, jobb för nyexaminerade systemvetare
– det var bara något att drömma om.
Därför flyttade jag till Uppsala och läste till
civilekonom. Men mitt teknikintresse hade jag
kvar hela tiden. Jag fick reda på att Säkerhetspolisen
i Stockholm sökte en nätverkstekniker.
Det lät oerhört spännande! Jag sökte och efter
en mycket lång rekryteringsprocess fick jag
jobbet . Rekryteringsprocessen till Säkerhetspolisen
är lång just därför att de är så noggranna.
Deras uppgift är ju att skydda Sveriges
demokratiska system, medborgarnas fri­ och
rättigheter och den nationella säkerheten.
Säkerhets polisen gör det genom att förebygga
och avslöja brott mot Sveriges säkerhet,
bekämpa terrorism och skydda den centrala
statsledningen. De har alltså all anledning att
vara grundliga i sina tester och bakgrundskontroller
när man söker jobb hos dem. Men
jag fick jobbet och det har jag inte ångrat, för
det är en mycket intressant arbetsplats.
Min uppgift blev att sköta nätverken hos
Säkerhetspolisen, vara ansvarig för den dagliga
driften och en del teknikutveckling. Det var
roligt och jag lärde känna många på jobbet. När
ett nätverk inte fungerade kontaktade de mig
för hjälp. Ett socialt jobb, helt klart!
Jag fick ständigt gå utbildningar för att lära
mig mer. Det är det fina med att jobba som
system vetare, du måste hela tiden lära dig mer
eftersom vår omvärld förändras hela tiden
– och du måste hänga med för att kunna göra
ett bra jobb.
Efter ett par år sökte Säkerhetspolisen en
IT­säkerhetsspecialist som skulle ansvara för den
interna säkerheten. Jag sökte och fick jobbet.
Arbetsuppgifterna blev mer kvalificerade. Jag fick
skriva mycket mer, till exempel policyer för hur
anställda ska använda IT­systemen, vem som får
söka i vilka system. Jag genomförde även kontroller
av våra IT­system. Min närmaste chef är
Säkerhetschefen.
Själva arbetsplatsen är ju mycket intressant i
sig, mytomspunnen också – det vet jag. Därför
är det så fascinerande att vara IT­säkerhetsspecialist
hos just Säkerhetspolisen.
Om man vill bli systemvetare är det bra om
man är tekniskt intresserad. Det är ett brett
yrke, vissa arbetar med kopplingen människa
och teknik, andra endast med teknik. Har man
ett teknikintresse får man riktigt roliga och
intressanta jobb. «
7

8
Systemvetare jobbar som…
Övriga dataspecialister
Marknadsanalytiker,
marknadsförare
Journalist,
författare,
informatör
Behandlingsassistent,
fritidsledare
Jurist
Socialförsäkringstjänsteman
Företagssäljare
Systemerare och
programmerare
Samhälls­ och
språkvetare
Företagsekonom
Administrativ assistent
Statistiker
Bibliotekarie
Universitets­ och
högskolelärare
Dataoperatör
Politiskt arbete
Polis
Inköpare
Redovisningsekonom
Matematiker
Revisor
Branscher för systemvetare
För systemvetare är det vanligast att arbeta
som konsult. Fyra av tio systemvetare är i
datakonsultbranschen. Det är också relativt
vanligt att arbeta inom basnäringarna och
industrin, samt inom handel och kommunikation.
För dem över 60 år är det dock
vanligast att arbeta med utbildning och
forskning.
På den svenska arbetsmarknaden finns
omkring 24 000 personer med en systemvetenskaplig
utbildning på tre år eller längre.
Av de systemvetare som jobbar inom offentlig
förvaltning är det ungefär lika många
kvinnor som män.
Chef i stort eller
medelstort företag
eller myndighet
Säljare,
inköpare,
mäklare
Administratör i
offentlig förvaltning
Organisationsutvecklare
Chef för mindre företag
eller myndigheter
Administratör i
intresseorganisationer
Taxeringstjänsteman
VD, verkschef
Agent, förmedlare
Arkivarie, museitjänsteman
Datatekniker
Att jobba utomlands
Systemvetare har en internationellt gångbar
utbildning och därmed en stor internationell
arbetsmarknad, såväl i svenska företag
och organisationer utomlands som i multinationella
företag och andra internationella
organisationer.
Systemvetare
har en stor
interna tionell
arbetsmarknad

För såväl
kvinnor som män
är datakonsult det
vanligaste yrket
Här arbetar systemvetarna
8%
11%
7%
6%
12%
5%
12%
39%
Datakonsulter
Basnäringar och industri
Handel och kommunikation
Andra företagstjänster
Offentlig förvaltning med mera
Utbildning och forskning
Bank, försäkring och fastighetsförvaltning
Vård, omsorg, service, kultur med mera
De allra flesta systemvetare arbetar i den privata tjänstesektorn. Vanligast är att arbeta som datakonsult,
för såväl kvinnor som män.
9

10
»Jag lär mig
nya saker
hela tiden.«
» Är man påhittig kommer systemvetaryrket
att passa. Man kan lösa tio uppgifter på tio olika
sätt, det finns oändligt många lösningar inom
systemutveckling. Det är därför jag älskar mitt
jobb, det är kreativt och jag ser omedelbara
resultat av det jag gör.
Efter gymnasiet tog jag en paus från skolan
och jobbade ett år. Jag är samhällsintresserad så
jag läste pol. mag­programmet, men jag insåg att
även om det var otroligt intressant ville jag inte
jobba med det. Jag är mer intresserad av påtagliga
svar än att tolka olika ismer. Min dåvarande
kille och min bästa kompis läste på system vetarprogrammet
i Örebro och sa att det var jättekul.
Jag sökte grundkursen och det avslutades
med en magisterexamen fyra år senare.
Under utbildningen lärde jag mig programmering,
webbutveckling och systemering. Allt var
fascinerande därför att det var logiskt. Att kunna
göra strukturer i system, som i sin tur gör att
användaren ser en snygg och fungerande webbplats
med massor av funktioner, det är riktigt
häftigt. Dock var det trist att konstatera att ju
mer tekniska kurser jag läste ju färre blev mina
kvinnliga kurskamrater.
Efter examen sökte jag över 100 jobb och
inom loppet av två månader kallades jag till en
intervju som systemutvecklare. IT­företaget hade
redan tillsatt tjänsten – men de ville ha en tjej så
de anställde även mig. Jag hade redan vant mig
vid att vara en av få tjejer och tyvärr är det
fortfarande så inom min bransch, mina kvinnliga
kollegor är få.
På IT­företaget arbetade jag med support
till Hemnet, en webbsida för att sälja och köpa
bostäder. Jag utvecklade och servade systemen
bakom webbsidan. Det jobbet gav mig grunden
till mina kunskaper. Jag hade två kollegor som
hade både tid och engagemang att lära mig och
det var guld värt. Jag stannade i två och ett halvt
år innan nya utmaningar och högre lön lockade
mig vidare.
Genom kontakter fick jag ett nytt jobb som
systemutvecklare på ett ungt och turbulent ITföretag.
Där arbetade jag med ärende­ och
dokumentsystem. Då höll de flesta myndigheter
på att utveckla 24­timmarsmyndigheten och vi
skapade och förvaltade systemen. Men det var
stormigt på jobbet. Företaget hade under kort
tid köpt upp tretton mindre företag, det blev
dålig styrning och för mycket lekstuga. Under
den här perioden ansågs det vara hett att vara
IT­konsult och den imagen odlades rejält genom
en massa fester med löjliga lekar som gick ut på
att hylla dem som lyckats och vara taskig mot
dem lyckats lite mindre bra. Jag gillade arbetsuppgifterna
och mina kollegor men jag stod bara
ut i sju månader. Även denna gång fick jag ett
nytt jobb via kontakter. Min erfarenhet är att
det är just så man får jobb, när man väl är inne
i branschen.
Jag började som IT­konsult på Nansen, ett
IT­företag som jobbar med affärsutveckling och
webblösningar. Det är superkul att vara konsult.
Ibland sitter jag på vårt kontor på Nansen och
jobbar och ibland är jag ute på olika arbetsplatser
och arbetar tillsammans med andra ITteam.
Jag lär känna massor av folk och ser hur
olika arbetsplatser funkar. Dessutom lär jag mig
nya saker hela tiden. I vår bransch är det mer
eller mindre ett måste. Utvecklingen går så
otroligt fort och det gäller att hänga med. Gillar
man att vara kreativ och att hela tiden få lära sig
nya saker är systemvetarjobbet perfekt. «

Emma Åström, IT-konsult och teamledare
»Att kunna göra strukturer i system, som i sin tur gör att användaren ser en snygg och
fungerande webbplats med massor av funktioner, det är riktigt häftigt.«
11

12
I privat sektor är lönerna högst. Lönespridningen är också större där än i offentlig sektor.
Systemvetare fördelat på ålder och kön
Ålder, år
60–64
55–59
50–54
45–49
40–44
35–39
30–34
25–29
16–24
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000
Källa: Juseks lönestatistik.
Antal
Män
Kvinnor

Systemvetares löneutveckling jämfört med Juseks övriga medlemmar
Kronor
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Jurister Ekonomer Systemvetare
Personalvetare
Vad tjänar en systemvetare?
Löneläget och löneutvecklingen är bättre
för privatanställda systemvetare än för de
som jobbar i offentlig sektor. I privat sektor
är även lönespridningen större. Löneläget
är klart högre i Stockholms län än i övriga
landet . Även i Malmö- och Göteborgsregionerna
är löneläget över riksgenomsnittet.
Medianlönerna för nyexaminerade systemvetare
var våren 2010 mellan 23 000 och
26 000 kronor, beroende på arbetsmarknadssektor.
Liksom övriga systemvetare på arbetsmarknaden
får de nyexaminerade högst lön
i privat sektor.
Samhällsvetare
Källa: SCB 2009 och Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010. Staplarna anger medellön.
Läs mer om
system vetares
löner och
löneutveckling på
jusek.se/lon
Första året efter examen
Fem år efter examen
Tio år efter examen
13

14
Hur ser framtiden ut?
Systemvetarna är relativt ung som yrkesgrupp
och det är därför få som går i pension under
den närmaste framtiden. Fler än hälften av
systemvetarna är mellan 30 och 39 år.
System vetarnas arbetsmarknad kännetecknas
av ganska stora skillnader i arbetslöshet
mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetslösheten
har varit låg under slutet av 2000-talet
och det har varit brist på systemvetare.
Systemvetare har etablerat sig väl på arbetsmarknaden.
Kompetensen är efterfrågad
och nödvändig i alla sektorer. Om fem år
be dömer Jusek att arbetsmarknaden kommer
att vara i balans, men med möjlighet till
brist på arbetskraft.
Utvecklingen inom IT går fort och kunskapen
är en färskvara. För att arbeta inom
och vara attraktiv på arbetsmarknaden måste
man vara beredd att hålla sig uppdaterad
inom nya tekniker och system.
IT-sektorns expansion och att många verksamheter
blir alltmer beroende av komplexa
IT-stöd talar för en växande arbetsmarknad,
som kan ge arbetstillfällen till dem som
utbildas .
Fler än hälften
av systemvetarna
är mellan 30
och 39 år

Systemvetarnas kompetens är efterfrågad och nödvändig i alla sektorer.
15

Om Jusek
Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.
Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och
villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden.
Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.
Jusek.
Stockholm: Nybrogatan 30, 102 44 Stockholm.
Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö.
Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg.
Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se
Fotoskrift AB | T0121 | 1012 | 1 000 ex | Billes Tryckeri AB