Sparsam körning – om bilar, ekonomi, miljö och trafiksäkerhet

Sparsam körning –
om bilar, ekonomi, miljö
och trafi ksäkerhet
1
Studiematerial

Välkommen…
…som deltagare i studiecirkeln Sparsam Körning! Grundidéerna med denna cirkel är att du:
Ska lära dig att sänka din bränsleförbrukning och praktiskt testa olika
knep att göra detta i din bilkörning
Förstå vilka miljöeffekter biltrafi ken har, varför dessa uppstår och vad
som kan göras för att minska de negativa miljöeffekterna
Få en inblick i utvecklingen gällande renare bilar, alternativa bränslen m. m.
Få en översyn av vad bilen egentligen kostar och hur pengar kan sparas
genom ett annorlunda körsätt
Fundera över och diskutera bilens roll i samhället
Belysa trafi ksäkerhetsfrågor och hur säkerheten i trafi ken kan höjas och
de egna risker minskas
Cirkeln omfattar sex träffar
Den första träffen är introduktion, då vi får lära känna varandra, fångar upp förväntningar, får en insyn
vilka besparingsmöjligheter en ändrad körstil kan innebära och ge en grund för stå el se för vad som styr
bränsleförbrukningen.
Träff 1 Lära känna varandra, vad styr
egentligen bränsleförbrukningen?
Träff 2 Vad händer i motorn? Alternativa
bränslen och ny teknikutveckling
Träff 3 Ekonomi och bilval
Träff 4 Biltrafi k och miljö
Träff 5 Bilens roll, bilismens utveckling.
Sammanfattning av alla körtips
Träff 6 Trafi ksäkerhet, sammanfattning av kursen
Träffarnas struktur
Varje träff inleds med en återkoppling till de praktiska erfarenheter deltagarna i cirkeln har av tillämpningen
av körtipsen från föregående träff. Här diskuterar vi hur det har gått med körtipsen, hur körningen
upplevdes och om det gett en besparingseffekt.
Därefter går vi igenom cirkelns huvudtema.
I materialet återfi nns fakta, diskussionsfrågor och frågeställningar som stödjer oss i detta arbete.
I slutet av varje möte diskuterar vi konkreta tips hur man kan köra mer bränslesnålt. Dessa tips ska
sedan prövas i praktiken till nästa cirkel träff. På detta sätt ökar vi kunskaperna och erfarenheterna
med nya tips under hela cirkelns gång.
Praktisk körning
Som ett komplement till de teoretiska genomgångarna och det praktiska testandet av körtipsen – som
alla deltagare enskilt gör mellan cirkelns träffar – kan ni komma överens med en Grön Trafi kskola om
körträning med en utbildad trafi kskollärare i en bil utrustad med den speciella mätutrustning som
nyttjas i utbildning vid sparsam körning. Vi rekommenderar att en första körning genomförs innan
cirkelträff två, för att mäta läget innan cirkelns genomförande, samt att en andra körning genomförs
som avslutning på cirkeln.
4

Att vara cirkeldeltagare
Cirkeln leds av en cirkelledare, som har goda
kunskaper i ämnet. Cirkeln bygger också på att Du
som cirkeldeltagare bidrar med egna erfarenheter,
tankar och frågeställningar. På detta sätt blir cirkeln
levande och givande. Materialet innehåller en hel
del fakta och det är därför viktigt att vi ger tid till att
diskutera frågor som kommer upp.
Att föra bränslejournal
För att vi ska kunna följa de för änd ring ar i bränsleförbrukning,
ekonomi mm som cirkeln kan leda till,
vill vi be dig att du redan innan cirkeln sätter i gång
börja föra en enkel bräns le jour nal, så att du kan följa
bränsleförbrukningen av den egna bilen under några
veckor. En mall och en förklaring till denna återfi nns i
stu die häf tet. Kopiera gärna mallen eller fyll i direkt
i studiehäftet.
För att själv få en inblick i den egna bilens för bruk -
ning och möjliga be spa rings ef fek ter re kom men de ras
att alla cirkeldeltagare för en bränslejournal under
tiden studiecirkeln pågår. Fortsätt gärna även därefter
att föra bräns le jour nal för att hålla koll på bilens
för bruk ning.
Datum
02-10-10
02-10-16
Mätarställning
Körsträcka
sedan sista
tankning
54´034 START
5
Denna studiecirkel bygger till en del på att du själv
med den egna bilen testar de olika körtips som ges
under cirkelns gång. Med hjälp av bräns lejo ur na len
blir det enklare att följa upp effekterna, dessutom får
du en bättre känsla för bilens förbrukning på det viset.
Tabellen nedan visar ett exempel på hur en ifylld
körjournal kan se ut:
Det enklaste sättet att komma i gång är att fylla
tanken så snart som möjligt (även om den inte är
tom) och notera mätarställningen. Vid nästa tankning
skriver du sedan ner hur mycket bränsle som gick åt
för att fylla tanken igen, samt mätarställningen. På
det viset går det enkelt att räkna ut bilens förbrukning
per mil. Resultaten blir mest jämförbara om du fyller
tanken vid varje tank ning still fäl le.
På sidan sju hittar du en tom tabell som du enkelt
kan använda för din egen bräns le jour nal. Kopiera eller
använd direkt. Ta med din bränslejournal till studiecirkeln!
Liter Kronor Snittförbrukning
Exempel
54´188 154 km 13,3 122 8,64 l/100km
(54´188- (13,3 liter/
54´034) 154 x100)
Använt
körtips
02-10-28 54´363 175 km 15,0 138 8,52 l/100km Tips träff 1

Planering av studiecirkeln
Tema till de olika cirkelträffarna
Förutom de praktiska körtipsen och diskussion av dessa har varje
möte ett huvudtema.
Träff 1: Lära känna varandra, vad styr
egentligen bränsleförbrukningen?
Datum: _______________
Träff 2: Vad händer i motorn? Alternativa
bränslen och ny teknikutveckling
Datum: _______________
Träff 3: Ekonomi och bilval
Datum: _______________
Träff 4: Biltrafi k och miljö
Datum: _______________
Träff 5: Bilens roll, bilismens utveckling.
Sammanfattning av alla körtips
Datum: _______________
Träff 6: Trafi ksäkerhet,
sammanfattning av kursen
Datum: _______________
6
Innehåll
Träff 1............................8
Träff 2..........................16
Träff 3..........................30
Träff 4..........................40
Träff 5..........................52
Träff 6..........................60

Dagens påstående:
Erfarenheter från
utbildningar i sparsam
körning
Sedan några år tillbaka erbjuder en rad tra fi k sko lor
och utbildningsföretag korta utbildningar i sparsam
körning. Kunderna är vanligtvis företag och offentliga
förvaltningar som i sin verk sam het genererar mycket
bilkörning. Dessa kunder låter sina anställda ut bil das
i att köra snålare. I ut bild ning en kör eleven en trafi kskolebil,
som är utrustad med en speciell färddator på
en fastlagd slinga. Första gången kör eleven som vanligt,
utan några in struk tio ner från läraren. Både medelhastighet
och bränsleförbrukning mäts nog grant.
Därefter går läraren genom en rad tips hur föraren
kan förbättra sin körning och vissa moment övas. I
slutet av utbildningspasset körs samma slinga en gång
till med en exakt mät ning av med el has tig he ten och
förbrukningen. In sikte rna från ut bild nings pas set skall
sedan tillämpas i vardagens körning.
Tusentals utbildningar i sparsam körning har på detta
sätt hittills genomförts, mest i Fin land och i Sverige
och både på personbil, lastbil och buss. Resultaten från
olika ut bild nings till fäl len är samstämmiga. Vanligtvis
ligger bränsleförbrukningen vid det andra kör pas set
runt 14-15% under första körningen. För vissa förare
är minsk ning en så mycket som 30%!
Frågan är sedan om man får motsvarande effekter i
vardagskörningen. Det visar sig att så stora besparingar
som 15% kanke inte kan upp rätt hål las, men
Vasadu! Sparsam körning?
Nää…i verkligheten går det inte att spara
bränsle genom ett annorlunda körsätt, eftersom
snålkörning tar mycket mer tid.
Fundera en stund själv över vad du anser om detta
påstående. Diskutera sedan påståendet i cirkeln.
9
7-10% är fullt realistiska. Självklart märks dessa
besparingar även i plånboken!
En annan erfarenhet från utbildningarna i spar sam
körning är att genomsnittshastigheten inte sjunker,
trots ett sparsammare körsätt. Ge nom snitts has tig he ten
är densamma eller till och med högre under den
snålare körningen. Det innebär att det INTE tar mer
tid att köra snålt, fastän körningen delvis upplevs som
lång sam ma re eller lugnare.
Körsättet kan spara mycket pengar
För verksamheter med mycket körning kan bränslebesparingarna
handla om en hel del pengar. Så har
till exempel en rad kommuner i Hallands län utbildat
sin hemtjänstpersonal i sparsam körning. En anställd
i hemtjänsten på landsbygden kör ofta 30-40 000
km per år. En bräns le be spa ring på 10% minskar då
kostnaderna med över 2000 kronor per år. De fl esta
pri vat bil is ter som kör runt 1500 mil per år kan vanligtvis
enkelt spara en tusenlapp om året, mer för den
som kör mycket.
Ännu mer intressant är körsättet förstås för verksamheter
med ännu längre körsträckor och törstigare
fordon. Landstinget Halland utbildar t. ex. sina
ambulansförare i sparsam körning.
En ambulansstation i Kungsbacka lyckades 2001
på det viset att minska sin bränslenota med 50 000
kronor!
Även åkerier har börjat utbilda sina förare.

mellan lågt rullmotstånd och bekväm fjädring.
Hårdare pumpade däck rullar lättare, men bilen känns
mindre mjuk. Det går dock bra att pumpa däcken
något mer än vad som står i bilens manual. Prova
att höja trycket med 10 - 15 % över tillverkarens
rekommendation (ca 0,2 - 0,5 bar extra). Detta
innebär att hjulen kommer att rulla betydligt lättare
och bränsleförbrukningen minskar. Däcken slits inte
mer, snarare tvärtom.
En vanlig föreställning är att däcken slits i mitten
när trycket ökas. Det stämmer inte alls för moderna
stålradialdäck som behåller formen upp till 7-8 kilos
tryck, utan det gällde gamla däck med tygkarkass.
För lågt tryck i däcken ökar inte bara bränsleförbrukningen,
däcken slits också mycket fortare. Detta
gäller inte minst dyra lågprofi ldäck. Har man sådana
däck monterade ska däcktrycket kontrolleras extra
noggrant.
Däcktrycktabell:
Däck
Vänster fram
Höger fram
Vänster bak
Höger bak
Uppmätt
däcktryck
15
Övning till nästa gång:
Rekommenderad
tryck
Fortsätt eller börja med att föra bränslejournal.
Notera vilka åtgärder du genomför i din bränsle-
journal. På detta sätt kan du kanske sedan gå
tillbaka och se vilken effekt de hade.
Om bilen har färddator – testa vilka funktioner
den har och hur den kan hjälpa att hålla koll på
förbrukningen.
Använd nedanstående tabell och genomförföljande:
- Mät och notera däcktryck på alla hjul
- Notera tillverkarens rekommendationer
- Testa att höja trycket 10 - 15% (0,2 - 0,5 bar
över tillverkarens rekommendationen)
Om bilen har AC: Kontrollera om den går att
stänga av, gör det om det inte är varmt ute.
Kolla om det fi nns onödig last i bilen, takräcken
eller skidbox på som inte behövs.
Montera av ev. onödig tillbehör och rensa ut
onödig last.
Fyll i däcktrycket du mätte upp, det rekommenderade trycket i bilens instruktionsbok och det tryck som
du valde att höja till nu. Passa på att samtidigt kontrollera mönsterdjupet på dina däck!
Mitt nya
däcktryck
Mönsterdjup
mm

Träff 2
Vad händer i motorn? Alternativa
bränslen och ny teknik
Repetition av körtipsen från träff 1,
diskussion
(Tipsen från träff 1 gällde: ringtryck, tillbehör,
bränslejournal)
Frågor att diskutera:
Har du börjat med bränslejournal?
Vad hade du för milförbrukning innan du
började i cirkeln?
Vilket ringtryck hade du i däcken när du
mätte? Vilket ringtryck har du nu?
Kände du någon skillnad vid högre ringtryck?
Känns körningen annorlunda?
Hur upplevs körningen?
Dagens påstående:
Lite bakgrundsinformation
En VW ”Bubbla” från 50-talet har ungefär samma
förbrukning som en VW Beetle från 2002.
Det går åt lika mycket bränsle för att köra från
A till B. Dagens bil har dock ca. 5 gånger högre
maxeffekt (hästkrafter), väger dubbelt så mycket och
Dagens motorer utnyttjar bränslet
effektivt. Dagens bilar är mycket bränslesnålare
än vad bilar har varit tidigare.
18
Vilket mönsterdjup har du kvar? Skiljer det
mellan fram- och bakdäck?
Går det att stänga av AC:n hos din bil?
Har du tagit bort någon onödig urustning
på bilen?
Målen för denna träff är att ni i
cirkeln ska:
Få ett grundläggande förståelse för vad som händer i
motorn. Kunna tillämpa momentet accelerationsteknik
i sparsam körning så att det fungerar. Förstå hur
och varför utsläpp uppstår och få lite kunskap om
alternativa bränslen och ny fordonsteknik.
Vad tror du? Stämmer påståendet?
har dubbelt så hög maxfart som ”originalet”. Den
nya bilen är också mycket bekvämare, tystare och
har betydligt högre krocksäkerhet. Bilarna har blivit
väldigt mycket bättre på många sätt. Men bränsleförbrukningen
för att köra en viss sträcka har i många
fall inte förbättrats.

VW Bubbla, 50-tal
Vad händer i en bilmotor?
För att få en grundläggande förståelse för vad som
pågår i en bilmotor och vilka utsläpp som uppstår
följer vi bränslet från tanken till avgasröret. Detta
görs för en bensinbil med katalysator, den vanligaste
typen i Sverige. Genom att schematiskt gå igenom
hur motorn fungerar, kan en del tips om sparsam
körning förklaras och förstås tydligare. Dessutom blir
det tydligare varför och när farliga utsläpp uppstår.
Miljö- och hälsoeffekter hos olika ämnen i bränslet
och avgaserna tas upp mer detaljerat under träff 4.
Komponenter
Följande komponenter förekommer i denna förklaring:
Bränsle (i huvudsak avses bensin)
Luft
Motor
Avgaser före katalysator
Katalysator
Avgaser efter katalysator
Luft
Bränsle
Bensin (och diesel) är en blandning av olika kolväteföreningar
som framställs av råolja som pumpas
ur jorden. Kemiskt sett innehåller bensin i huvudsak
grundämnena kol (C) och väte (H) i olika kombinationer.
Bensin kan förbrännas med syre (O 2 ) till koldioxid
(CO 2 ) och vatten (H 2 O). Små mängder svavel
(S) kan även förekomma i bränslet.
19
VW Beetle, 2002. Bild: Volkswagen
Råolja innehåller en mängd olika kolvätesubstanser.
Genom att avskilja de lättantändliga fl ytande
beståndsdelarna framställs bensin. Råolja har uppstått
genom att alger som samlades vid havsbottnar för
hundratals miljoner år sedan ”ruttnade” utan tillträde
av syre och utsattes för höga tryck och temperaturer.
Luft
För att bilmotorn ska kunna fungera och för brän na
bensin behöver den luft. Luft består i huvudsak av
kvävegas (N 2 ) och syrgas (O 2 ).
Det är syret som behövs för förbränningen i motorn.
Syret och kvävet i luften reagerar vid normalt tryck
och temperatur inte med varandra.
Motor
Schemaskiss bil, M.Koucky
Bensin
Katalysator
Bränsle
Bilmotorn suger in stora mängder luft för att förbränningen
skall fungera. En motor med 1,8 liter cylindervolym
suger t. ex. in runt 2000 liter luft per minut
när den går på 2500 varv/min. Körs bilen i 60 km/h
med detta varvtal, passerar ca 2 ku bik me ter (m 3 ) luft
genom motorns cylindrar för varje körd kilometer.
Avgaser

Konsumentverket erbjuder på sin hem si da
(www.kov.se) en tjänst, som kallas bilkalkylen, där
hund ra tals olika bil mo del ler inlagda. Klicka på ”Bilar”
i listan över äm nes om rå den, så kom mer ni till bilkalky
len. Där går det att be räk na drifts- och ägan de -
kost na den för olika bil mo del ler. An vän da ren väljer
bil mo dell, års mo dell, den årliga kör sträck an m. m.
och för kost na der na be räk nad som i ex em plet nedan.
Resultat av bilkalkyl
Typ av bil (begagnad): Volvo V40 1,8i
Årsmodell: 1999 / Årlig körsträcka, mil:
1 500 / Innehav, år: 1 / Inköpspris, kr:
133 000 / Innehav 5år. Miljöklass: 3
Bränsleförbrukning, liter 100 km: 6,90
Oktantal: 95 / Bränslepris, kr/liter: 9,44
Tjänstevikt, kg: 1 390
Volvo V40 1,8i
UTGIFTER Kr/år
Värdeminskning 14 230
Skatt, besiktning 1 550
Försäkring 3 000
Bränsle 9 740
Reparationer 2 170
Service 2 950
Tvätt, rostskydd 800
Tillbehör, däck m. m. 1 960
kapitalkostnad 710
Totalt kr/år 37100
Kr/månad 3 900
Kr/mil 25
I de allra fl esta fall kostar en bil 20-35 kronor per mil,
om alla kost na der räknas in. Den största kost nads -
bi ten utgörs av vär de minsk ning en, därefter kommer
driv med let.
Att använda bilkalkyl är ett bra tips för alla som är på
gång att välja bil eller helt enkelt vill veta vad bilen
egent li gen kostar.
Kostnad per mil, kr
35
Fasta och rörliga kostnader
Hur stor andel de fasta kostnaderna utgör, beror
förstås på bilens in köps pris mm, men också på körsträck
an. Ju mindre man kör, ju större är an de len fasta
kost na der. Nedanstående bilder il lus tre rar fördelningen
mellan fasta och rörliga kost na der för en nyköpt
VW Golf.
Fasta och rörliga kostnader, VW Golf 1,6
Årlig körsträcka, mil
Rörliga kostnader Fasta kostnader
Diskussion:
Diskutera de olika kostnaderna;
värdeminskning, skatt, försäkring,
bränsle, service o.s.v.
Vad kan påverkas?
Vad kostar det att köra för fort?
Att köra 10 km/h för fort kostar för det mesta runt
300 kr i timmen (räk nat utan att ta med ev, fort kör -
nings bö ter). Detta kan enklast illustreras med en 10
mils resa på lands väg, med 90 km/h eller 100 km/h i
fart. Den teoretiska tids vin sten med 100 km/h istället
för 90 km/h är sju mi nu ter, om den has tig he ten verkligen
kan hållas hela vägen. I praktiken är tidsvinsten
tro li gen mellan tre och fem mi nu ter.
Den högre farten ökar olycksrisken med 20-40%
enligt Vägverkets erfarenhetsvärden. Ska dor na vid
en eventuell krock är också all var li ga re vid den högre
farten.

45
Vad kan Jag göra för att
förbättra miljön för mig själv
och andra människor?

Träff 4
Biltrafi k och miljö
De två tidigare träffarna har vi tagit upp vissa körtips, bil/mo tor tek nik och vilka ämnen som upp står i mo torn,
al ter na ti va bräns len, ny for dons tek nik samt olika miljöeffekter. Denna träff handlar om biltrafi k och miljö.
Repetition av körtipsen från möte 3, diskussion
Körtips 3: Shut-off effekt, motorbroms, ut nytt ja topografi n, jämn fart.
Frågor:
Hur gick det, hur upplevdes kör ning en?
Vad fungerade bra, vad gick mindre bra?
I vilka situationer gick det bäst att använda sig av motorbroms?
Märkte ni vid vilket varvtal bränsle börjar att sprutas in igen vid mo tor broms ning?
I vilken mån går det att anpassa körningen till topografi n?
Målet med denna träff är att ni i cirkeln skall få:
Överblick över de mil jö pro blem som bil tra fi ken bidrar till, förklara grund läg gan de samband, beskriva biltrafi
kens andel i pro ble men och dis ku te ra tänk ba ra miljöåtgärder.
Dagens påstående:
Biltrafi kens miljö och
hälsoeffekter
Biltrafi ken belastar miljön och hälsan på en rad olika
sätt. Utifrån kunskapen om ut släp pen från förra mötet
belyser vi kort olika mil jö as pek ter och för kla rar vad
som ligger bakom. Biltrafi kens andel i problemet tas
också upp.
Bli en miljövän – köp ny bil
(Bilindustrins reklamkampanj för några år sedan)
Bilar är så bra för miljön att de till
och med gör luften renare.
46
* Stämmer påståendena? Varifrån tror du att
de här härrör?
Försurning, surt regn
Vid förbränning med luft under hög temperatur uppstår
kväveoxider. Bränslet inne hål ler även varierande
mängder av svavel vilket leder till svaveldioxidutsläpp.
Kväve- och svaveloxider kan spridas över stora distanser
med vinden. När dessa äm nen kom mer i kon takt
med vatten reagerar de med vattnet varvid olika syror

Utbränning av bilar på en bilskrot i Zürich, 1968. Bild: Hälsoskyddsmyndigheten i Zürich.
Diskussion:
Vad är de mest allvarliga miljöproblem
som skapats av biltrafi ken?
Upplever ni lokala miljö-/hälsoproblem
av trafi ken?
Vad kan vi lätt åtgärda, vad är svårare?
Vad kan var och en göra, var behövs
regler, lagar?
Är det någon ide att jobba med frågan,
fi nns det viktigare saker att åtgärda?
Vidare läsning och informationskällor
Vägverkets hemsida. (www.vv.se)
Vägverkets lättlästa sammanställning av vägtrafi kens
miljöeffekter
Vart leder vägen, Fakta om vägtrafi kens miljöpåverkan,
Vägverket, 1995,
Vägverkets årliga sektorsredovisning med fakta om
vägtrafi kens miljöeffekter, förväntade trender mm.
Kan beställas gratis från Vägverket.
Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se)
klimats nu’s hemsida: (www.klimat.nu)
55
Körtips 4:
Planering, och att hålla hjulen
rullande
Inga onödiga stopp vid korsningar.
Kör med fram för håll ning.
Undvik jojo-koppling i kors ning ar. Pla ne ra för
kötningar i kors ning ar med stop-skylt. Rondell.
Efter varje stopp måste motorn dra i gång bilens vikt
på nytt. Alla som någon gång har knuffat igång en
bil vet att det jobbigaste är att få bilen att börja rulla.
Samma sak gäller när motorn gör jobbet. Därför fi nns
det stora be spa rings möj lig he ter genom att undvika
(onödiga) stopp.
Genom att köra med framförhållning och pla ne ring
kan hjulen ofta hållas rullande. Detta gäller inte minst
vid infart i rondeller och vid väj nings plikt där framförhållning
och pla ne ring ofta gör att stopp kan undvikas.
Inför trafi ksignaler kan bättre planering hjälpa
för att undvika stopp. Genom att släppa på gasen i
god tid inför ett rödljus, slår det med lite tur om till
grönt så att man slipper att stanna.

Träff 5
Bilens roll, bilismens utveckling.
Sammanställning av alla körtips
Under de tidigare träffarna har vi tagit upp: Vissa körtips, bil/motorteknik och vilka ämnen som uppstår i
motorn, alternativa bränslen, ny fordonsteknik och ekonomi. Denna träff behandlar bilens roll i samhället.
Repetition av körtipsen från möte 4, diskussion, erfarenheter
Körtips 4 handlade om: framförhållning, vägval, parkering
Frågor:
Hur gick det, hur upplevdes körningen? Vad fungerade bra, vad gick mindre bra?
Lyckades ni undvika många stop? Vilka erfarenheter fi ck ni med vägvalet?
Hur reagerar medtrafi kanterna?
För de som testade andra färdsätt – tids skill nad, upplevda för- nackdelar.
Hur känns det att inte växla ner/frikoppla inför en korsning? Gick det bra?
Målet med denna träff är att diskutera bilens roll för oss individer
och vilka funktioner den uppfyller, vad är försäljningsargument?
Vi försöker få en överblick över utvecklingen av vårt bilbaserade samhälle och diskuterar vad som händer globalt.
Dagens påstående:
Diskutera dagens
påståenden
Bilen uppfyller ett fl ertal funktioner
för ägaren. Hur viktiga de olika funktionerna är för
individen är avgörande för bilvalet (förutom
ekonomin, förstås).
- Bilen är inget annat än ett praktiskt
transportmedel. - Utan bilen stannar Sverige.
- Om femtio år har varannan indier en egen bil.
- Bilen är här för att stanna.
- Bil är en mänsklig rättighet.
60
Vad håller du med om och vad tycker
du inte stämmer?
Fråga 1: Hur många av er ser bilen som ett rent transportmedel?
Självklart är bilen för de fl esta i första hand ett transportmedel
för att färdas från a till b. Men vilka andra
funktioner fyller den?
Fråga 2: Hur många av er skulle vilja ha en Ferrari,
Porsche? Svara ärligt! Varför?

Porsche Carrera GT. Bild Porsche
Kommentar
En Porsche eller Ferrai är ganska usel om man är ute
efter ett transportmedel – den har endast två säten,
väldigt litet bagageutrymme, är bullrig, mer svårkörd
än en medelklassbil, drar mycket mer bensin, har
skyhöga servicekostnader, är dålig på vinterväglag,
för säk rings kost na den är mycket högre än för genomsnittsbilen,
fartresurserna kan endast utnyttjas till
en liten del i lagliga farter, dessutom kostar den lika
mycket som 5-10 mellanklassbilar. Ändå är bilen en
dröm för många (män). Varför?
Fråga 3: Hur förklarar ni den ökande marknadsandel
av s.k. stadsjeepar?
Jeep Grand Cherokee. Bild: Daimler Chrysler Sverige
61
Kommentar
Stadsjeepar eller SUV som de kallas i USA (Sport Utility
Vehicle) har en stark ökande andel av den globala
personbilsmarknaden. I USA är nästan var tredje nybil
en SUV.
Stadsjeepar är p.g.a. sin höga vikt, form, fyrhjulsdrift
och stora motorer väldigt bräns le törs ti ga, de största
förbrukar upp till tre liter milen. Genom sin tyngd,
höjd och delvis styva kon struk tion är de förödande
för andra bilar och fotgängare/cyklister i en krocksi
tu a tion, d.v.s. risken att döda en med tra fi kant är
betydligt högre för stadsjeepförare än för den som kör
en personbil. Personer som färdas i en SUV har
i många fall ett sämre krockskydd än i en modern
mellanklassbil.
Detta beror på den styva ramkonstruktionen som
medför att de åkande utsetts för stora krafter i samband
med kollision. Barn är särskilt utsatta.
Rambyggda jeepar (som verkligen är byggda för terrängkörning)
är styvare och har sämre deformationszoner
än personbilar vilket innebär att påfrestningen
på pas sa ge rar na blir större vid en krock. Den högre
tyngd punk ten gör också att stads jeepa rna välter lättare
än personbilar. I USA, där många förare fortfarande
kör obältade, har antalet dödsfall p.g.a. vält nings -
olyck or ökat mar kant sedan stadsjeepar bör ja de få
större mark nads an del.

Träff 5
Konsumtion av olja per capita
Sätter oljetillgången stopp för bilen?
Även om oljereserverna är ändliga och oer hört viktiga
så innebär inte sinande oljereserver att användningen
av fossila bränsle är slut. Om mer svårtillgängliga
oljereserver utnyttjas ökar pro duk tions kost na der na.
Bränslepriset styrs dock endast långsiktigt av de
ef fek ti va pro duk tions kost na der na, faktorer som hur
fulla lagren är. Va lu ta fl uktua tio ner, världs po li tis ka
läget, OPEC-strategier, be skatt ning m. m. är minst
lika avgörande. Förutom oljereserverna fi nns väldigt
stora förråd av kol, naturgas och oljehaltig skiffer som
kan om vand las till fl ytande eller gasformiga bränslen.
Detta kom mer dock innebära ett högre pris per
energimängd.
Idag anses generellt inte tillgången till olja och fossila
bränsle som den viktigaste be grän san de faktorn för
biltrafi ken. Den förstärkta växthuseffekten, trängsel
och platsbehovet utgör betydligt större utmaningar.
Bilens roll, bilismens utveckling. Sammanställning av alla
Oljeförbrukning per person år 2001. Graf: BP
66
Vidare läsning och
informationskällor
Humanekologiska betraktelser om vårt förhållande till
bilen, en klassiker:
Bilismen - i kris? Tengström, E. (1991). Stockholm,
Rabén & Sjögren.
Beskrivning om bilens genombrottsår i Sverige från
bilorganisationernas perspektiv: personer & lobbyverksamheten
bakom kulisserna, organisationernas,
företagens och myndigheternas roll; skriven av ledande
personer i svenska bilorganisationer:
Andreasson, R. G., Jonas; Gerentz, Sven (1997).
Bilismens genombrottsår i Sverige:
Om nätverken, aktörerna och spelet mellan organisationerna,
företagen och myndigheterna.Uppsala,
Uppsala Publishing House.
Statistik om världen oljetillgångar, förbrukning mm.:
British Petroleums hemsida (www.bp.com).

Träff 6
Trafi ksäkerhet, sammanfattning av
kursen
Längre diskussion om det bränslesnåla körsättet, deltagarnas erfarenheter
Vilka tips fungerar bra, vad är konstigt, svårt, fungerar dåligt med min bil?
Vad var det bästa?
Hur kan vi bibehålla körsättet?
Har ni märkt en förändring i förbrukningen; - kolla bränslejournalerna.
Hur stor är de upplevda skillnaderna?
Hur reagerar omgivningen, har människor som åker med reagerat på körstilen?
Dagens påstående:
Trafi ksäkerhet
Trafi kolyckor i Sverige och Europa
Sverige är bland de länder i världen som har minst
antal dödade i trafi ken per invånare och körd mil.
Antalet trafi kdödade ökade fram till i början av 70talet
i takt med det ökande antalet fordon. Sedan
bröts trenden och fastän fordonsantalet fort sat te att
öka, började antalet trafi kdödade att sjunka. Detta var
en följd av olika faktorer – bättre skydd av gående och
Det är inte särskilt farligt att
köra bil, att fl yga är farligare.
I en modern bil klarar jag en krock i
90 km/h utan större problem.
Vad tycker du om påståendena? I vilken hastighet
har man stor chans att klara en krock?
70
cyklister genom separering, ökad användning av säkerhetsbältet,
säkrare fordon m. m. År 2001 omkom runt
600 personer i svenska trafi ken. 20-25 000 skadades,
varav ca 4 000 svårt. Utöver mänskligt lidande är även
den ekonomiska skadan för samhället enorm. Den
totala kostnaden för trafi kolyckor – döds fall, personskador,
materiella skador, förlorad arbetstid m. m.
– uppskattas ligga runt 20 miljarder kronor per år,
över 2 000 kr per invånare.

körtips
Bilens utrustning
Ta bort takräcken, skidbox och onödig last
i bilen
Luftkonditionering, ECC
Stäng av om inte kylanbehövs
Däck
Ringtryck och däck. Kolla och justera
Tankning
Kolla om det luktar bensin vid tank
ning, försök använda återföringsanlägg
ning på rätt sätt genom att stoppa i
munstycket så långt det går och inte
överfylla
Accelerationsteknik:
Accelerera bestämt till önskad
hastighet, max 3 000 v, halvgas
Accelerera kvickt och bestämt till önskad
hastighet
Max halvgas
Växla vid 3000 varv/min, tidigare i
tätort
Växelval:
Höga växlar även vid låg fart, hoppa
över växlar, undvika varvtalsområden
med låg verkningsgrad vid acceleration
När du har nått den önskade farten,
använd högsta möjliga växel
Växla inte ner i onödan
Hoppa över växlar ibland
Körtips 5:
sammanfattning av alla körtips
67
Motorbroms, shut-off effekt
Kör med nollförbrukning i nedförsbacke
och vid fartnedsättning genom
att helt släppa på gasen. Sjunker varvtalet
så lågt att bränsle åter sprutas in,
växla ner.
Läsa och utnyttja topografi n
Genom att ”läsa” vägtopografi n och
anpassa körningen efter denna kan
bränsle sparas
Vi gör detta helt naturligt när vi cyklar
- lätt backe – ta fart i förväg och slippa
växla ner
- nedförsbacke – låt rulla med hög växel
och gasen släppt
- växelval i backe
Jämn fart
Genom att hålla jämn fart kan små
accelerationer och inbromsningar undvikas
och därmed även bränsleförluster
Planering, hålla hjulen rullande
Inga onödiga stopp vi korsningar, kör
med framförhållning – exempel. Undvik
jojo-kopp ling i korsningar. Planera
körningen i korsningar med stoppskylt
och vid rondell
Val av färdväg och tid
Är den kortaste vägen den snålaste?
Val av resetid (för att undvika köer)
Parkering, hämta bilen
Inget tricksande med kall motor, parkera
bilen så att den är lätt att hämta
Undvik onödiga körningar!
Övning till nästa gång:
Försök att kombinera de olika
momenten. Öva!

Träff 6
hastighet km/h
täcks och foten hamnar på brom sen, vilket är väldigt
snabbt, så rör sig bilen under tiden tio meter framåt,
innan bromsningen över huvud taget har börjar.
Bromsarna omvandlar bilens rörelseenergi, den
”levande kraften” i värme genom att broms backar
na trycks mot bromsskiva och friktionen värmer
upp bromsen. Bilens rö rel se en er gi ökar med
kvadraten av hastigheten, dvs. när hastigheten fördubblas
innebär detta att rörelseenergin fyrdubblas.
Ökar farten tre gånger niodubblas rörelseenergin
för fysikintresserade: .
Rö rel se en er gi =
1/2 x massa x (hastighet) 2
Detta innebär att bromsarna måste ”förstöra” fyra
gånger så mycket rörelseenergi om en bil i 80 km/h
ska stoppas jämfört med om den färdas i 40 km/h.
Därför ökar även broms sträck or na i stort sett
med kvadraten på hastigheten.
Om föraren inte lyckas stoppa bilen
är kollisionshastigheten avgörande
för hur allvarliga ska dor na blir. Relativt
små hastighetsskillnader kan göra stora
skillnader i olycksföljden.
Stoppsträckor vid torr barmark
och olika hastigheter
Krafterna utvecklas i en kollision kan jämföras
med de påfrestningar en kropp skulle ut sät tas för
vid ett fritt fall från olika höjder:
Stoppsträckor vid olika hastigheter. Källa: NTF
Trafi ksäkerhet, sammanfattning av kursen
72
Stoppsträcka (m)
Fallhöjder som
motsvarar påfrestningen
vid
en krock i olika
hastigheter.
Bild: Vägverket

Sparsam körning – om bilar, ekonomi, miljö och trafi ksäkerhet
Vem du än är, vad du än kör och vad du än har i tanken så kan du genom att förändra ditt
körsätt spara pengar och bidra till att miljöpåverkan från trafi ken minskar.
10% sparande av pengar, bränsle, bilreparationer och dina nerver?
Utbildningen är rolig och de fl esta blir glatt överraskade över hur lätt det är att spara såväl
bränsle, bil och sig själva, eftersom de tycker att körsättet innebär mindre stress.
Fem studieförbund i samverkan har tagit fram studiecirkeln om sparsam körning där du
dessutom får tid att själv praktisera de nyvunna kunskaperna. Materialet ger också en översikt
av den tekniska utvecklingen på bränslen, bilteknik och alternativa sätt att lösa sitt bilbehov.
Välkommen att bli smartare i trafi ken! Studieförbund i Samverkan.