MT nummer 1 - 2006 - Kommunal

MT 

Kommunal. Stockholms län 

medlemstidningen 

Timanställningar 

tas ut i ljuset 

sidan 4 

nr.1 

2006 

MT trimmar formen, välkommen till en tidning i 

nytt format och mer information om Kommunal.

Ledaren 

MT är din tidning 

MT har en viktig roll i vår 

fackförening Kommunal 

Stockholms län. Det har inte 

bara varit otroligt roligt utan 

också känts som ett stort 

förtroende att få vara chefredaktör 

för vår medlemstidning. 

Ändå har jag nu valt att avsäga mig 

mitt uppdrag i förtid. Anledningen är 

det förslag till omorganisation som tagits 

fram av företaget Gullers Grupp 

och som avdelningsstyrelsens arbetsutskott 

nu går ut med. Förslaget innebär 

att en redaktionskommitté på avdelningsexpeditionen 

skall styra innehållet 

och att hela tidningsproduktionen 

ska läggas ut på entreprenad. 

Detta är något jag absolut inte kan 

ställa mig bakom. 

Som chefredaktör har jag tillsammans 

med MT-reportrarna en plan för 

att utveckla MT både som en bra och 

läsvärd tidning, som ett redskap i den 

fackliga kampen och som ett medlemsforum. 

Denna utvecklingsplan 

har representantskapet, avdelningens 

högsta beslutande organ med valda representanter 

för alla medlemmar, beslutat 

om. Det är på representantskapsmöte 

som jag har valts och alla 

har varit medvetna om vilken linje jag 

drivit när det gäller tidningen. 

Nu vill arbetsutskottet att beslutet 

om ny organisation för MT skall tas på 

avdelningsstyrelsen och inte på representantskapet. 

Det anser jag vara odemokratiskt. 

Att lägga ut tidningen på entreprenad 

kan säkert innebära att den till sitt 

utseende blir ”proffsigare” men i övrigt 

är ett steg i helt fel riktning. För 

mig handlar det om något grundläggande. 

Vad vill vi med vår fackförening? 

Jag väljer att avgå för att kunna 

driva frågan om att behålla MT som en 

verklig medlemstidning, skriven av 

och för kommunalarna i Stockholms 

län. Detta är en för viktig fråga för att 

blandas hop med min personliga önskan, 

att få fortsätta arbeta med tidningen 

på samma sätt som tidigare. 

För mig står MT på många ben. Den 

skall vara ett kvitto på medlemskapet i 

Kommunal Stockholms län. Genom 

tidningens skall du få viktig information 

om innehållet i medlemskapet, 

om allt från försäkringar till pågående 

avtalsrörelse. Medlemstidningen skall 

vara ett redskap för att kunna förändra 

situationen på arbetsplatsen. Genom 

reportage, intervjuer och faktarutor 

har tidningen spridit kunskap och tips 

om arbetsmiljö, anställningsformer 

och yrkesutveckling. 

Medlemstidningen är också en 

omistlig del av demokratin. Den som 

inte har insyn i sin fackliga organisation 

eller kunskap om spelreglerna kan 

heller inte påverka. Därför visar MT 

Plusjobb 

Tecknandet av avtal för Plusjobb går framåt i länet. För närvarande finns det avtal 

med kommunerna; Sigtuna, Stockholm, Botkyrka, Värmdö, Nykvarn, DSollentuna 

och Upplands-Bro. Nynäshamn, Nacka, Salem, Järfälla och Södertälje 

är klara men inte påskrivna. Om allt fungerar som det ska har över 500 arbetslösa 

fått en lösning på sin arbetslöshet inom en snar framtid. Och som de allra flesta 

vet finns det stora behov att uppfylla. I dagsläget är det många tjänster som det 

inte finns utrymme till i en ordinarie anställning. Hör ropen skalla, arbete åt alla. 

Fackavgift ger lägre skatt 

I dagarna får du ett brev om vilken skattereduktion du får genom att du betalt 

fackföreningsavgift under 2005. Den genomsnittliga skattereduktionen för en 

kommunalare är 1065 kronor. Den reduktionen har moderaterna lovat att ta bort 

om de får bestämma och så även högre a-kasseavgift. 

Redaktionsruta 

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon 08-619 22 86 / 

070 - 629 03 32 

Chef red: Lena EricsonHöijer,070 - 629 22 06 

Redaktionen: Göte Axelsson tel.08-619 22 61 / 070-629 22 61. 

Reportrar; Pia Olsson, Ewa Felicetti, Kerstin Ridderstedt, Ebba Hedman, Karin 

Riikonen 

Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.För insänt,icke beställt 

material ansvaras ej. 

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT,Kommunal Stockholms län,Box 300 27, 

104 25 Stockholm. 

Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se 

För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon:08 - 786 03 34 

2 

MT nummer 1 - 2006 

MT trycks i Göteborg av Adargo press AB, upplaga 83.000 ex 

vad som händer ”bakom kulisserna”, 

förklarar hur möten går till och är en 

plattform för en fri debatt. 

Förslaget innebär att MT-reportrarna 

försvinner. Idag har vi fem reportrar, 

vanliga kommunalmedlemmar, 

som vid sidan av sina ordinarie arbeten 

som vårdbiträde, undersköterska, 

barnskötare, behandlingsassistent och 

personlig assistent skriver och fotograferar 

för tidningen. 

MT-reportrarna har alltid varit en direkt 

länk ut till diskussionen på våra 

arbetsplatser och en garant för att 

medlemsperspektivet dominerar i våra 

artiklar. Medlemsinflytandet i tidningen 

minskar om MT-reportrarna försvinner. 

MT-reportrarna är också en del av 

arbetarrörelsens kulturtradition. Arbetsfördelningen 

i vårt samhälle bygger 

på en uppdelning mellan hjärnans 

och handens arbete. Några däruppe 

skall sitta och tänka ut hur arbetet skall 

organiseras medan vi på golvet ska göra 

jobbet – och helst inte tänka för 

mycket. I MT visar vi att vi kommunalare 

inte behöver några som tänker åt 

oss. 

Enligt den borgerliga synen på kultur 

är det bara en elit som klarar av att 

skildra världen i ord och bild. Att vara 

journalist har allt mer blivit ett akademiskt 

yrke. I arbetet med MT har 

Kommunal Stockholms län kunnat visa 

en motbild. I ett allt mer kommersi- 

Stickor & strån 

aliserat media utbud där borgerliga 

värderingar styr är MT-reportrarna något 

unikt som vi ska vara rädda om. 

Tidningen har kunnat vara ett redskap 

i den fackliga kampen, för medlemmar 

och förtroendevalda, för hela 

vår organisation från dig som finns ute 

på en av alla tusentals arbetsplatser till 

förtroendevalda och anställda på avdelningsexpeditionen 

i Stadshagen. 

Samtidigt har den genom en fri ställning 

inom organisationen allsidigt 

kunnat belysa det som händer på våra 

arbetsplatser och inom Kommunal. Vi 

har kritiskt kunnat granska även den 

fackliga organisationen. 

Hur ska en journalistbyrå, som har 

Kommunal Stockholms län som en 

stor och viktig kund, kunna göra ett reportage 

som kritiskt granskar till exempel 

en verksamhet som kommunals 

företrädare, kanske en ombudsman, 

har förhandlat om? 

Detta är min näst sista ledare i MT 

men förhoppningsvis är det bara början 

på en debatt om vad vi vill med vår 

tidning. En debatt som du behöver delta 

i eftersom tidningen är din. 

LENA 

ERICSONHÖIJER 

Hört på mötet … 

”Tidigare var moderaterna positiva till biltullar för att finansiera motorvägsbygge 

nu är de negativa till trängselskatten. Tydligen är avgifter bra om de 

används till att gynna bilismen men åt h-te om de används för att förbättra kollektivtrafiken.” 

Otillåtet våldsstopp 

Bussbolaget Arriva gav en chafför som ingrep och stoppade en misshandel en 

skriftlig varning. Argumentet för varningen var att han lämnade bussen utan tillsyn 

och därmed inte tog sitt ansvar. Om händelsen skulle upprepas betraktade arbetsgivaren 

det som saklig grund för uppsägning. Med både oro och förvåning 

läste man om händelsen. Om denna attityd får fäste i samhället ser framtiden 

mörk ut. Det tycks som att det är helt OK att få stryk, men inte att hindra att andra 

får det. 

Privilegier i tullen 

Moderaterna lovar att slopa trängselskatten om de vinner valet i höst.Egentligen 

gynnar den deras egna väljare eftersom det är de som har råd att betala kostnaden. 

Deras problem är att det är en skatt, som alltså inte går att göra avdragsbar eller 

påföra företaget utan vidare. Privatpersonen får betala skatten själv. Vi ska inte 

glömma att trots högljudda protester från moderaterna och rop om svek, så var 

det dom som spräckte överenskommelsen om förbifarter i Stockholm när de lierade 

sig med Stockholmspartiet 1998. Innan dess förespråkade även de avgifter 

för bilismen, vilket de också vill fortfarande ha. Har du råd att betala trängselskatt, 

passa på att njut av framkomligheten. Om du saknar pengarna kanske priset 

är högt ur andra vinklar, särskilt för barnfamiljer som bor i kranskommunerna 

och använder barnomsorgen.

Mycket vill 

ha mer och mer 

Gökungarna på börsen gapar och sväljer. Strålande tider, lysande tider. 

Men vilka är det som betalar? 

I detta nummer: 

Fackepeditionen är en stor hjälp för Kommunals medlemmar. 

MT har besökt Kommunal i Botkyrka. sidan 6 

Kommunals arbete sker långsiktigt och stategiskt.Kommunal 

Sigtuna har flera exempel på resultat som oftast arbetsgivaren 

tar som egna förslag. sidan 7 

Utbildningen inom barnomsorgen har satt fart på flera olika 

plan.Nu finns den nationella eftergymnasiala utbildningen 

samt Kommunal och Linköpings universitets utbildning i 

omsorgspedagogik. sidan 8, 9 

Löngranskning inom SLA-avtalet har givit medlemmarna 1,2 

miljoner i mer lön. sidan 10 

Per Johanssons protester mot arbetsmiljön i Tunnelbanan 

gjorde att Connex sa upp honom. sidan 11 

Facklig - politisk samverka gjorde att LänstrafikSossen, LTS 

uppnådde resultat snabbt. sidan 13 

Helgarbetarna arbetar och håller ställningen när andra 

firar helg sidan 14, 15 

Helén Bjurberg vann tredje pris i MT:s skrivartävling 2005. 

Läs hennes novell Elvan-två. sidan 16 

Dessutom debatt och facklig information. 

Kallelse till ditt årsmöte finner du på sidan 24, 25 

MT nummer 1 - 2006 3

Gittan Alkvist är Kommunals sektionsordförande i Nynäsham 

Kostnaden för timanställda 

46 miljoner under 2004 

Att timanställningar och vikarier 

kostar arbetsgivarna 

stora pengar har varit bekant 

för Kommunal i många 

år. Nu har även Nynäshamns 

kommun sett att det 

medför orimliga kostnader. 

Kommunstyrelseförvaltningen 

har beskrivit det 

som att kostnaderna för 

timanställningar är relativt 

höga, 46 miljoner under 

2004. 

Gittan Alkvist som är sektionsordförande 

i Kommunal Nynäshamn är glad 

att arbetsgivaren äntligen uppmärksammat 

situationen. Hon och arbetsplatsombudet 

Ingmarie Gladh från 

Lotsens äldreboende hade en träff med 

kommunalrådet Ilija Batljan. Efter det 

började kvarnarna att mala. 

En projektorganisation inrättades 

4 


och i den ingår förutom ansvariga från 

Nynäshamns kommun även docent 

Paula Liukkonen som är ansvarig för 

projektet. Paula har i många år varit inkopplad 

i Kommunals undersökningar 

och utredningar kring just tim- och 

deltidsproblemet. 

– Äntligen, kommenterar Gittan. 

Det här har vi tjatat om och tagit upp i 

förhandlingar under många år. Nu 

hoppas vi att det blir fler heltider och 

fasta tjänster i kommunen. 

Jämställdhetsfråga 

Sektionen och kanske framförallt Ingmarie 

har under de senaste åren drivit 

möjligheten till heltidsanställning 

som en jämställdhetsfråga. De är väl 

medvetna om att det handlar om kvinnor 

och deras möjligheter. Det gäller 

att försörja sig, nu i arbetslivet och att 

få en någorlunda hög pension. 

Att det handlar om rättighet till heltid 

och att deltid är en möjlighet är viktigt. 

Under olika perioder i livet kan 

det vara en fördel att arbeta mindre. 

Men det ska vara lika självklart att 

man ska kunna återgå till full tid igen 

när man så vill. 

- Att tvingas till att acceptera timanställningar 

är som att leva på nåder, säger 

Gittan. Man vet aldrig hur stor inkomsten 

blir och man måste alltid vara 

beredd att ställa upp. 

I underlaget från kommun anger 

man att skälet till de många timanställningarna 

är behovet att få in vikarier 

vid sjukdom. Ett annat skäl är att det 

ska göras personalnedskärningar och 

då är det bra att ha korta anställningar 

som kan avvecklas snabbt. 

– Under många år har både vi och 

arbetsgivaren använt mantrat “Det behövs 

fler händer i vården”, säger Gittan. 

Många händer 

Men sanningen är den att det kryllar av 

händer på grund av alla korta anställningsformer. 

Problemet är att dessa 

händer inte används rätt. Dessutom 

medför det en högre kostnad. De redovisade 

46 miljonerna som använts till 

tillfälliga anställningar skulle räcka 

till ungefär 160 fasta heltidstjänster. 

– Det finns möjligheter att utöka 

personalstyrkorna på arbetsplatserna 

istället för att skära ned, konstaterar 

Gittan. Vikariepooler är också ett sätt 

att lösa sjukfrånvaro. 

– Ett annat problem med vikarier är 

att personalen får fixa det själva. Chefen 

är oftast borta på något möte och 

då får man ta ansvaret själv. Men även 

det löser man med fasta tjänster och en 

pool. 

Projektet omfattar i det här första 

skedet enbart äldreomsorgen. Men om 

det blir positivt resultat utvidgas översynen 

till hela kommunen. 

MT återkommer med mer om timanställningarna 

i Nynäshamn när projektet 

är klart. 

GÖTE AXELSSON

TioHundra i 

Norrtälje 

Det nya vård och omsorgsbolaget 

i Norrtälje, Tio- 

Hundra, startade sin verksamhet 

i det tysta vid årsskiftet. 

– Vi har inte hört ett dugg 

från medlemmarna trots att 

de fått en ny arbetsgivare, 

säger Gun-Britt Viktorsson 

som är sektionsordförande 

i Norrtälje. 

Att genomförandet skett utan större 

problem beror enligt Gun-Britt på att 

det inte gjorts några förändringar i 

verksamheterna. Allt har fungerat 

som vanligt på arbetsplatserna. Den 

nya organisationen ska utvecklas efterhand 

och arbetsgivaren vill ha ett 

bra samarbetet med personalen och de 

fackliga organisationerna. 

Det första arbetet som Kommunal 

• Extremt bekväma tack vare den personliga 

utformningen (vi gör ett avtryck av hörselgången) 

• Garanterat inga obehag av värme eller 

tryck 

• Filter som gör att man hör tal, men dämpar 

buller 

• Små och nästan osynliga eller färgade och 

synliga 

• EARfoon Sound kan kopplas till telefon 

eller radio 

• Lång livslängd, allergibehandlade och CEmärkta 

• Återförsäljare finns över hela landet. 

För mer information – faxa, maila eller 

sänd in kupongen 

Namn: 

Företag: 

Adress: 

Postadress: 

Telefon: 

MT nummer 1-06 

och de andra facken ska göra tillsammans 

med arbetsgivaren är att skapa 

ett nytt sanverkansavtal. De olika 

verksamhetsdelarna, äldreomsorgen, 

primärvården och sjukhuset har i dag 

de gamla avtalen kvar som norm. 

- Vi har tid bokad för första träffen, 

säger Gun-Britt. Fördelen är att vi kan 

plocka russinen ur de tre olika avtalen 

och göra något som är bättre för alla 

parter. Dessutom får vi möjlighet att 

lägga till det nya arbetsmiljöavtalet, 

FAS 05, i det nya samverkansavtalet. 

Vad framtiden kan ge är oskrivet, 

visst finns det de som pratar om att det 

finns samordningsvinsterr att göra i 

TioHundra AB. Men än så länge är det 

lugna gatan och allt går framåt i en anpassad 

takt. 

G.A 

GILLAR DU TINNITUS? 

Inte? Välj då EARfoon hörselskydd. 

Hörselskydd du hör med! 

Missar du 10 samtal om dagen? 

EARfoon Sound är perfekt för 

dig som använder telefon i 

bullrig miljö. 

Kan kopplas till de flesta mobiltelefoner. 

Med bullerdämpande mikrofon. 

Kontanter 

skapar våld 

Trafiksektion i Kommunal 

Stockholms län jobbar hårt 

för att bussförarna ska slippa 

kontanthantering i bussarna. 

Men motståndet 

tycks vara kompakt och 

viljan att skapa ett 

kontantfritt biljettsystem 

saknas. 

– Det är ett politiskt beslut att det ska 

gå att köpa biljett på bussarna, konstaterar 

Larsa Sandström som är sektionsordförande. 

Det påverkar naturligtsvis 

de val man gör när biljettsystemet 

ska bytas inom en snar framtid. 

Skälet till att Kommunals sektion 

vill ha bort kontanthanteringen är att 

den är en av orsakerna till våld och hot 

mot förarna. Många passagerare bråkar 

om betalningen och även rånhotet 

har ökat. Under 2005 mer än fördubb- 

Buller är inte bara skadligt för din 

hörsel, buller medför även ökad trötthet 

och minskad koncentration! 

lades de anmälda skadorna som förorsakats 

bussförarna. 

– För att förebygga våldet har tagits 

ett beslut att montera kameror i bussarna. 

Men det drar ut på tiden innan 

det blir gjort, suckar Larsa. 

Våldet inom trafiken är en spegling 

av samhället menar Larsa. 

– Det har blivit en “häftig grej” för 

några ungdomsgäng. 

Enligt trafiksektionen finns det 

många olika lösningar för att betala resandet 

utan att göra det ombord på 

bussen. Mobiltelefonen, kontant- eller 

kreditkortsläsare eller helt enkelt förköpslösningar 

fungerar i många andra 

storstäder. 

– Vi ger inte upp. Att få bort kontanthanteringen 

är en viktig arbetsmiljöfråga 

för oss bussförare. 

Från första maj införs “20-kronan”, 

en enhetstaxa per resa. Vilka effekter 

som uppstår då återstår att se. 

G.A 

Siktgatan 5, 162 50 Vällingby 

Tel: 08-96 19 00 

Fax: 08-96 00 17 

E-mail: umec@telia.com 


Fackexpeditionen en hjälp 

för många medlemmar 

Vad gör de som arbetar 

fackligt? I Botkyrka finns 

sex förtroendevalda kvinnor 

som har facklig tid för 

att hjälpa medlemmarna. 

MT följde dem i deras uppdrag 

på sektionsexpeditionen. 

På ordförande Berit Larssons skrivbord 

ligger pappershögar med ärenden 

som ska läsas igenom. Själv är Berit 

inte inne. 

– Hon är sällan här, säger kollegan 

Lena Fjällborg. Hon har fullt upp, idag 

förhandlar hon om kyrkans budget. 

Lena Fjällborg sitter vid bordet 

bredvid Berits. Telefonen ringer ofta, 

det är medlemmar med olika frågor. 

Lena Fjällborg har samma tillmötesgående 

röst samtalen igenom. Hon är 

anställd som vårdare men jobbar numera 

fackligt på heltid. Det som driver 

henne i det fackliga arbetet är viljan att 

bekämpa orättvisor. 

– Jag vill hjälpa medlemmarna med 

deras rättigheter och informera om deras 

skyldigheter, säger hon. 

Språkhjälp 

I ett annat rum sitter Iréne Hansson 

och skriver ett överklagande åt en 

medlem som inte kan språket så bra. 

– Medlemmen har inte fått någon Akassa 

över sommaren för att de trodde 

att hon skulle fortsätta sina studier under 

hösten. Men det gjorde hon inte. 

Kanske har hon rätt till A-kassa även 

under sommaren, förklarar Iréne. 

En stor del av arbetet på sektionen 

går ut på att hjälpa medlemmar, lotsa 

dem rätt och informera om deras rättigheter. 

Ibland kommer medlemmar 

till expeditionen och får hjälp att fylla i 

blanketter som ska skickas till olika 

myndigheter, eller bara för att fråga 

något. Expeditionen är öppen varenda 

vardag och någon avtalad tid krävs inte. 

– Oftast vänder man sig till oss i 

samband med att det uppstår problem, 

säger Lena. 

Vanliga problem är fel lön, trakasserier 

på arbetsplatsen, en tvist med arbetsgivaren 

eller frågor om A-kasseersättning. 

Många behöver hjälp att skriva 

brev till myndigheter. Det är Irénes 

och Helenas specialområden. Helena 

Helminen är anställd som vårdbiträde 

inom hemtjänsten, men för tillfället är 

hon fackligt aktiv på heltid. 

6 


Helena, Arja och Lena finns till hands för Kommunals medlemmar i Botkyrka 

– Vi har stor etnisk mångfald i Botkyrka, 

många har problem med språket 

och då är det inte så lätt att skriva 

formella brev själv, säger hon. 

Helena har genom åren blivit väl insatt 

i lagar och avtal, men fortfarande 

stöter hon och kollegorna på sådant 

som de inte vet hur de ska hantera. 

– Man lär sig hela tiden nya saker, 

säger hon. 

Medlemmar tittar in 

Under eftermiddagen kliver en man in 

på expeditionen och berättar att den 

nye killen på hans arbetsplats vill gå 

med i facket. Han är vaktmästare och 

arbetsplatsombud och Helena passar 

på att fråga hur läget är på Tumba 

gymnasium. Hon får en utförlig rapport. 

– Det dyker upp medlemmar här 

ganska ofta. För det mesta har de bara 

någon fråga, men vi får bra koll på hur 

läget är på arbetsplatserna genom att 

småprata med dem, säger Helena. 

Lite senare har Berit kommit tillbaka. 

I handen har hon en lista över medlemmar 

som inte fått den lön Kommunal 

förhandlat fram åt dem. 

– Det här går vi inte med på. Flera 

har fått sänkningar och här är en som 

fått tre kronor i löneökning. Det är ju 

löjligt, säger hon. 

Hon ber Lena titta närmare på listan, 

sen skyndar hon in på sitt rum för att 

ringa till en arbetsgivare innan det är 

dags för nästa möte. 

Bland de sex kommunalare som ar- 

betar på expeditionen har fem heltid 

för sitt uppdrag. Lena förklarar att hon 

valt att sköta sitt uppdrag på heltid för 

att kunna ägna sig helhjärtat åt det. Det 

känns splittrat att vara på två håll. 

– När jag arbetade som vårdare några 

dagar i veckan och fackligt resten av 

tiden, tyckte jag att inget blev ordentligt 

gjort. Jag kände mig kluven, det 

var svårt att hänga med på båda sidor. 

Alternativet är att arbeta fackligt vissa 

perioder och som vårdare andra. 

Helena håller med. För Arja som arbetar 

fackligt tre av fem dagar i veckan, 

fungerar det bra att dela upp tiden. 

– Det är individuellt, men jag trivs 

med att ha ena foten kvar i arbetet som 

undersköterska. Det känns viktigt att 

inte förlora kontakten med arbetskamraterna, 

säger hon. 

Kul att hjälpa till 

Att arbeta fackligt är som roligast när 

hon känner att hon verkligen kan göra 

något för att hjälpa en annan medlem. 

Något Arja lärt sig i det fackliga arbetet 

är att ingenting är självklart, man 

måste hela tiden jobba för att behålla 

sina rättigheter. 

Kommunal i Botkyrka har omkring 

2900 medlemmar och de blir fler. 

– Just nu är det många ungdomar 

som går med i facket. I morse var det 

en ung kvinna som kom hit och ville 

skriva in sig. Det verkar som att trenden 

med sjunkande medlemsantal har 

vänt och det känns bra, säger Helena. 

På fikarasten samlas kvinnorna i kö- 

ket och småpratar över kaffekopparna. 

Berit är tillbaka från ett inställt möte 

och Ann som just varit på ett möte på 

ett daghem, berättar hur våra egna 

medlemmar vill ha toaletter, bord och 

stolar i barnstorlek, vilket är olämpligt 

ur arbetsmiljösynpunkt. Samtalsämnena 

på fikarasten rör uteslutande arbetet 

. Som på en given signal försvinner 

plötsligt alla från fikarummet. 

Både Lenas och Anns telefoner 

ringer, en ung kvinna med sjal över håret 

kommer in och frågar efter Irene 

och Berit måste kolla upp något som 

Irene frågade om. Lunchrummet blir 

helt tomt sånär som på några halvfulla 

kaffekoppar och en påbörjad kaka. 

”Medlemmarna kommer alltid först” 

sa Lena med ett leende tidigare idag 

och nu blir det tydligt vad hon menade. 

EBBA HEDMAN 

Vad är en Fackexpedition 

Kommunals olika sektioner har alla 

en expedition där medlemmarna 

kan nå sina fackliga företrädare. 

Sektionerna har olika omfattning på 

öppettider och telefontider. 

Vad är Facklig tid 

De med fackligt förtroendeuppdrag 

har rätt att utföra en del av sitt uppdrag 

på arbetstid. Kommunal och 

arbetsgivaren brukar förhandla om 

hur mycket tid de fackliga företrädarna 

har rätt att ta ut.

Långsiktigt fackligt arbete 

Att Kommunal står för 

många idéer och driver 

många frågor som påverkar 

din vardag som medlem är 

inte alltid så tydligt. Men om 

man börjar spåra ursprunget 

till olika förbättringar och 

förmåner som anställda 

inom kommuner och landstinget 

har landar man ofta 

på en facklig grund. 

MT besökte Kommunals sektion i Sigtuna 

kommun för att försöka kartlägga 

vilka frågor som de drivit som påverkar 

deras arbetsvardag. Under samtalets 

gång visar det sig att det fanns flera 

strategiska frågor som givit resultat. 

– Redan tillbaks i början av -90 talet 

pratade vi med arbetsgivaren om friskvård 

på arbetstid, berättar Baiba Byberg. 

Då fanns det ingen vilja att införa 

det. 

Men i dag har alla anställda en 

friskvårdstimme i veckan och sjuktalen 

har sjunkit. 

Om det är ett bevis för attt Kommunal 

låg före i tänkandet om behoven, 

eller om det handlar om arbesgivarens 

vilja att själva ta äran av personalförmåner 

är svårt att veta. Men exemplen 

på att Kommunals idéer förverkligats 

efter flera år och då som arbetsgivarens 

förslag är flera. 

Utbildning i rättan tid 

– Den barnskötarutbildning vi har i 

Sigtuna kommun har vi också jobbat 

länge för, säger Claery Westberg som 

är sektionsordförande. (du kan läsa 

mer om de på sidan8) När regeringen i 

höstas avsattte pengar till den nationella 

barnskötarutbildningen var vi redan 

klara med formen i Sigtuna. 

Både Claery och Baiba betonar att 

de har ett bra samarbete och diskussionsklimat 

med arbetsgivaren. Men 

visst kunde det vara enklare om man 

lyssnade med större allvar på alla idéer 

som Kommunal har. 

Tack vare att sektionerna har ett omfattande 

nätverk väcks många idéer. 

– Vi tar med oss många tankar till 

Sigtuna utifrån, säger baiba. Men vi 

skulle behöva fler idéer från medlemmarna. 

Som det är nu undrar ofta medlemmarna: 

Vad gör facket? Oftast är det 

bara när det uppstår problem eller vid 

löneförhandlingarna som kommunal 

syns. Men sanningen är den att genom 

långsiktigt fackligt arbete påverkas 

ständigt villkoren. 

– En viktig fråga vi drivit är att che- 

Baiba och Claery har almanackorna fulltecknade med möten med arbetsgivaren. De mötena är viktiga för att påverka 

medlemmarnas anställningsvillkor. 

fer måste vara utbidade och kunniga. en särskild historia i den kommunala 

När vi gick igenom hur de fungerade verksamheten. Innan enheter och eget 

visade det sig att många saknade ekonomiskt ansvar var det förestånda- 

grundutbildning.Nu får alla mellanre som var underställda förvaltningen 

chefer utbildning för sitt jobb. och högre chefer. Med många omorganisationer 

fördelades ansvar men inte 

Heja chefen 

kunskap och befogenheter. 

Just arbetsledning och chefsskap har –Det har blivit mycket bättre nu och 

Heja chefen 

Som ett led i Kommunals 

handlingsprogram ”Heja 

chefen”genomförde Kommunal 

Stockholms län under 

hösten-05 en ledarskapsutbildning. 

Kommunals medlemmar ska ha bra 

chefer. En bra chef ser sina medarbeta- 

re, arbetsmiljön och låter medarbetarna 

utveckla sig och växa i sina yrken. 

En bra ledare behöver även medarbetare 

som är delaktiga och tar initiativ. 

Därför är det viktigt för Kommunals 

medlemmar att ledarskapet fungerar i 

alla nivåer och verksamheter. 

Vid fem kurstillfällen under hösten 

deltog 107 sektionsföreträdare och 

ombudsmän i en endagskurs i ledar- 

jag är övertygad om att vi, Kommunal, 

haft stor betydelse för det, säger Claery 

bestämt. 

All facklig verksamhet är inte konflikt 

och lönekamp. I det fördolda pågår 

ett långsiktigt och strategiskt fackligt 

arbete 

GÖTE AXELSSON 

Kevin Thompson från avdelningsstyrelsen har hållit utbildningar för förtroendevalda under temat heja chefen 

skap på avdelningen. På kursen, som 

leddes av Kevin Thomson, togs ledarskapet 

upp ur olika perspektiv. Det 

proffessionella, det politiska och det 

fackliga ledarskapet togs upp och diskuterades 

med inbjudna föreläsare. 

En utvärdering av utbildningen sker 

i slutet av januari 2006. 

KR 


Barnskötaren Rima Hanna är tryggare i sin roll efter utbildningen 

Utbildning som stärker rollen 

– Det bästa som hänt mig, 

säger Rima Hanna från Sigtuna 

om den nationella 

barnskötareutbildningen. 

Sigtuna är enda kommunen i Stockholms 

län som bestämt sig för att satsa 

på den utbildningen. Tack vare initiativ 

från Kommunal låg kommunen i 

startgroparna redan innan förskoleminister 

Lena Hallgren lanserade den 

nya planen och beslutet om statliga bidrag 

kommit. 

– Kommunens motiv för att bekosta 

utbildningen är att man vill höja personalens 

kompetens och kvalitén 

inom barnomsorgen, berättar Claery 

Westberg ordförande för kommunalarna 

i Sigtuna. 

Rima som arbetar i sexårsverksamheten 

i Steningeskolan gick barnskötarutbildningen 

för femton år sedan. 

Nu tillhör hon den andra kullen elever 

som fått möjlighet att validera sina 

kunskaper gentemot den eftergymnasiala 

utbildningen och komplettera 

med de kurser som saknas. Hon var lite 

orolig inför valideringen men den 

känslan släppte snart. 

Validering gick bra 

– Vi fick en lunta med väldigt många 

frågor, berättar Rima. Vi arbetade med 

dem några veckor hemma och sedan 

lämnade vi in svaren. 

En tid senare blev hon intervjuad av 

två lärare på utbildningen. 

8 


– De utgick från mina svar och ställde 

frågor runt dem. På en del punkter 

fick jag sedan lämna in kompletteringar. 

Det kändes som ett avslappnat samtal, 

absolut inget korsförhör, säger Rima 

och ler. 

Valideringen visade att hon redan 

hade kunskaper motsvarande delkursen 

”att arbeta i förskola och fritidshem”. 

Under hösten gick hon sedan 

”barns lärande och utveckling” en dag 

i veckan. Nu har hon två delkurser 

kvar att gå. 

Rima tycker att utbildningen är intressant 

med mycket att läsa och bra 

lärare. 

– Jag fick bekräftelse i min roll som 

barnskötare. Det var en stimulans och 

gav tid att reflektera över vad vi gör i 

vårt arbete. 

Tydligare mot barnen 

Det mest konkreta resultatet tycker Rima 

är att hon blivit tydligare i sin roll. 

– Jag blir tydligare i min planering 

och tydligare mot barnen. Jag tänker 

annorlunda och kan vara mer flexibel. 

Ett bra exempel är när Rima är i 

gymnastiksalen med sina sexåringar. 

”Vad gör jag för fel?” tänkte hon ofta 

tidigare när något inte fungerade. Nu 

ser hon direkt att olika barn har olika 

behov och olika förmåga och vet hur 

hon kan anpassa sig efter det. 

- Killerboll är populärt och då vill 

barnen spela det varje gång. Det är något 

de känner sig trygga med. Jag vet 

att när de känner sig trygga med en sak 

kan vi gå vidare till nästa. Jag är tydlig 

och bestämd när jag berättar om planeringen. 

När Rima är trygg i sin yrkesroll kan 

hon ge trygghet till barnen. 

LENA ERICSONHÖIJER 

Kommunal har infört begreppetomsorgspedagogik. 

Begreppet är nytt, innehållet 

gammalt. 

– Omsorgspedagogik är barnskötarnas 

specialitet medan förskollärarna 

är utbildade i inlärningspedagogik, säger 

Annelie Karlgren, utredningssekreterare 

på Kommunals förbundskontor. 

I omsorgspedagogiken är det viktigt 

att barnet duger som det är. Det är 

barnets behov som styr. Inlärningspedagogiken 

är projektstyrd, där har de 

vuxna satt upp ett mål som aktiviteterna 

styr mot. Den vuxne bestämmer till 

exempel att barnet skall lära sig skriva 

sitt namn istället för att vänta tills barnet 

själv känner ett behov av det. Den 

utgår ifrån en normalkurva som man 

strävar efter att alla barn skall följa. I 

verkligheten är det stor spännvidd i utvecklingen 

mellan barn i samma ålder. 

Baskurserna i den nationella eftergymnasiala 

barnskötarutbildningen. 

- Barns lärande och utveckling 

- Att arbeta i förskola och fritidshem 

- Barns miljö 

- Kommunikation och möte 

Det finnsäven två tilläggskurser 

- Skapande verksamhet 

- Rörelse och uteaktivitet. 

Nytt begrepp 

När sexårsverksamheterna startade 

var det ett sätt att föra över barnomsorgens 

pedagogik till skolan. Annelie 

menar att alla undersökningar visar att 

det inte blivit så. I praktiken tidigarelades 

skolstarten. 

– Det finns exempel på förskolor där 

fyra- och femåringarna har riktiga lektioner 

flera timmar i veckan, säger Annelie. 

Idag är det inlärningspedagogiken 

som har status och dominerar i förskolan. 

Det vill Kommunal ändra på säger 

Anneli. Tillsammans med forskaren 

Malene Karlsson har man satt ord på 

barnskötarnas arbete och deras speciella 

pedagogik. I samarbete med Linköpings 

universitet har Kommunal en 

kurs i omsorgspedagogik för barnskötare 

och dagbarnvårdare. 

- Det går inte att stoppa barn från att 

lära sig, säger Annelie, men ibland behöver 

de skyddas från skolan. 

LEH

Se hela barnet hela tiden 

En tydligare skillnad mellan 

barnskötarnas och förskollärarnas 

yrkesroll, det efterlyser 

Bengt Olsson, barnskötare 

på förskolan Kastanjen 

på Södermalm och ledamot 

i Kommunals 

branschråd för förskola och 

skola. 

– Det kan skilja så mycket som 4 000 

kronor i lön mellan yrkesgrupperna, 

säger Bengt. Det vore logiskt att lönen 

följde arbetsuppgifterna på ett tydligare 

sätt. Visst har förskollärarna en annan 

utbildning men på arbetsplatserna 

ställer arbetsgivaren samma krav oavsett 

vilken grupp man tillhör. 

Ur arbetsmiljösynpunkt är det också 

viktigt att veta vad som förväntas. 

– Det finns en tendens att barnskötarna 

skall göra allting, vi vill ha vidgade 

arbetsuppgifter men baksidan är 

att det blir svårt att säga nej till arbetsuppgifter. 

Bengt vill inte ge något konkret exempel 

på vilka arbetsuppgifter som 

borde ligga på förskollärarna. Han 

menar att det måste diskuteras på arbetsplatserna. 

Han konstaterar också 

att arbetsgivarna skulle få problem 

Bengt Olsson är barnskötare och deltar i branschrådsarbetet inom yrket. 

– Vi barnskötare vill veta innehållet i yrket, inte vara allsysslare. 

med mer uppdelade arbetsuppgifter. 

Tillsammans med Lärarförbundet 

har Kommunal skapat studiematerialet 

”Kvalité i förskolan”. Bengt har 

handledarutbildning på materialet och 

hoppas nu att få komma till verksamheterna 

och starta diskussioner om roller 

och kvalité. 

Work-shops på gång 

Det ska bli work-shops med deltagare 

från olika arbetsplatser. Alla på en förskola 

ska gå samtidigt men för att få en 

bra diskussion skall grupperna inte vara 

i de vanliga arbetslagen. Barnskötare 

och förskollärare skall blandas. Materialet 

utgår från förskolans läroplan 

med ett arbetshäfte som fylls i utifrån 

diskussionerna. Tillbaks på arbetsplatsen 

arbetar man sedan vidare med arbetskamraterna. 

Bengt menar att det är självklart att 

barnskötarna ska ha planeringstid. 

– Det står i förskolans läroplan att 

arbetslaget är skyldigt att planera och 

dokumentera. Barnskötarna ingår i ar- 

MT nummer 1-06 

betslaget och ska också ha tid för uppgiften, 

därför behöver det inte skrivas 

in i avtalet. 

Ta facklig hjälp för tid 

Bengt tror att barnskötarna på de flesta 

arbetsplatser idag har planeringstid i 

en eller annan form. 

– Om det inte fungerar på någon arbetsplats 

måste medlemmarna ta hjälp 

av en facklig företrädare för att driva 

fram en lösning. Det finns stöd både i 

läroplanen och i arbetsmiljölagen. Arbetsuppgifter 

som vi inte får tid för att 

genomföra måste vi säga nej till. 

Lärarnas utbildning blir allt mer 

teoretisk och många som ska arbeta 

inom förskolan tycker att den har för 

lite betoning på de mindre barnen. 

– I de work-shops som jag har varit 

med på efterlyser förskollärarna mer 

kunskap om omsorgsbiten. 

Se hela barnet hela tiden, så kan 

man sammanfatta Bengt Olssons syn 

på sitt arbete som barnskötare. 

– Hur skall man kunna arbeta med 

barn om man inte vet hur hela barnet 

är? 



I korthet 

Enklare att anmäla 

Vårdanställda ska våga anmäla fel. 

Socialstyrelsen vill att det ska bli enklare 

att anmäla felbehandling inom 

sjukvården enligt Lex Maria. Tanken 

är att det är själva sjukvårdsorganisationen 

och inte vårdpersonalen som 

ska ställas till ansvar, rapporterar SVT 

i januari. Johan Carlson på socialstyrelsen 

tror att vården inte gör så många 

anmälningar som man borde av rädsla 

för att den enskilde anställde dras 

fram i ljuset, trots att felet kan ha grundat 

sig i en systemfråga. Drabbade patienter 

ska dock även i fortsättningen 

kunna anmäla enskild vårdpersonal. 

Arbetsskadorna minskar 

Arbetsmiljön blev sämre för nästan alla 

grupper på arbetsmarknaden åren 

1991 till 2003, enligt en LO-undersökning. 

Nära 60 procent av kvinnorna 

i tillverkningsindustrin hade värk 

varje vecka år 2003. Men därefter har 

arbetsskadorna minskat. LO-undersökningen 

stämmer bra med Arbetsmiljöverkets 

bild av läget. Andelen 

som uppger att de har besvär av arbetet 

har minskat de senaste två åren. 

Förklaringen till det bättre läget finns i 

arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet 

har fått ett visst genomslag, sjukfrånvaron 

har fått många arbetsplatser att 

jobba mer aktivt med arbetsmiljön, 

enligt LO-tidningen i januari. 

Realvärdet har ökat 

De lägsta lönerna i kollektivavtalen 

har ökat betydligt sedan mitten på 

1990-talet. En genomgång av flera 

stora avtalsområden visar att det reala 

värdet av avtalens lägsta löner har stigit 

rejält på tio år. Ökningen har framförallt 

skett för okvalificerade jobb 

inom tjänstesektorn enligt forskaren 

Per Skedinger som gjort studien för 

Institutet för arbetsmarknadspolitisk 

utvärdering. Inom handeln och restaurangbranschen 

har det skett en 40-procentig 

ökning av timlönen för dem 

som har allra sämst betalt. Avräknat 

för inflation innebär det mer än 20 

kronor i timmen. 

Färre i facket 

Den fackliga anslutningen till LO 

minskar. 80 procent av arbetarna är organiserade, 

fem procentenheter mindre 

än för fem år sedan. Arbetare under 

30 år går inte in i facket i samma grad 

som tidigare. Nedgången är kraftig 

bland män i alla åldrar skriver LO-tidningen. 

10 


– Jag kan vara orolig för vårt sätt att 

stödja unga människor, här ser jag 

svagheter, säger Erland Olauson, 

LO:s avtalssekreterare. Sven Nelander 

tycker att det allvarligaste är att 

mönstret bland de unga sprider sig. 

Man går mellan tillfälliga jobb och 

mellan studier och jobb allt högre upp 

i åldrarna. Då är det kanske inte en 

facklig anslutning man tänker på i första 

taget. 

Ändrad rapportering 

Rapporteringsplikten till Migrationsverket 

om att asylsökande fått jobb 

måste ändras. Det anser LO, då det 

finns risk för att asylsökande utnyttjas 

för svartjobb. Det skriver LO:s vice 

Ordförande Leif Håkansson på Göteborgspostens 

debattsida i januari. Idag 

är det den asylsökande själv som ska 

rapportera anställningen till Migrationsverket 

och det tror inte LO att alla 

gör, därför bör rapporteringsplikten 

ligga på arbetsgivaren. 

Seko stämmer Connex 

T-banefacket stämmer Connex inför 

AD. De centrala förhandlingarna mellan 

Seko och Almega om uppsägningen 

av tunnelbanefackets ordförande 

Per Johansson har havererat fullständigt. 

Seko kommer att stämma Connex 

som har hand om driften av tunnelbanan 

inför Arbetsdomstolen. Seko 

anser att avskedet saknar grund och 

kräver att Johansson ska få tillbaka sitt 

jobb, rapporterar SVT:s nyheter i januari. 

Connex hävdar å sin sida att företaget 

tvingats agera sedan Johansson 

uppträtt kränkande och hotfull 

mot anställda. Avskedandet i höstas 

ledde till protester bland tunnelbaneanställda 

vilket gav störningar i trafiken. 

Sjuka sägs upp 

Allt fler långtidsanställda sägs upp 

från sina anställningar. Enligt en undersökning 

från Trygghetsrådet har ett 

trendbrott ägt rum det senaste året 

skriver LO-tidningen. Tidigare sades 

långtidssjuka nästan aldrig upp. Det 

fanns en stark norm hos de fackliga företrädarna 

som gick ut på att långtidssjuka 

skulle undantas när företag 

minskade sin personal på grund av arbetsbrist. 

Den normen har nu försvagats. 

Fackets attityd har förändrats 

och cheferna ligger på och vill säga 

upp de långtidssjuka. Jonas Milton, vd 

för Almega anser att arbetsgivarnas 

skyldighet att betala en del av sjukpenningen, 

den så kallade medfinansieringen 

ligger bakom förändringen. 

Lönegranskning 

gav medlemmar 

1,2 miljoner 

Sedan Jaddi började granska om medlemmarna som arbetar på SLA-avtalet 

får rätt lön har han hittat felaktigheter för 1,2 miljoner . Pengar som betalats 

ut till medlemmarna som kontinuerlig lön. 

1,2 miljoner kronor till medlemmarna, 

det blev resultatet 

efter att Kommunal 

lönegranskat trädgårdsbranschen. 

Under förra året projektanställdes Jaddi 

Dalawi som ombudsman för att gå 

igenom 151 företag inom branschen, 

för att se över om medlemmarna hade 

rätt löner. Av de 151 arbetsgivarna har 

avtalsbrott upptäckts på 50 stycken 

vilket genererat i 1,2 miljoner kronor 

till Kommunals medlemmar. 

Varje företag har cirka fem arbetsställen 

att sköta per säsong vilket innebär 

många arbetsplatsbesök. 

– En del företag försöker naturligtvis 

komma billigare undan genom att 

inte betala rätt löner men ofta är det 

okunskap hos den som administrerar. 

De kan helt enkelt inte avtalen tillräckligt 

väl, säger Jaddi. 

Inte efter avtalet 

En del medlemmar har inte fått något 

lönepåslag alls, som de enligt avtalet 

ska ha. Andra har inte rätt tillägg eller 

andra ersättningar de har rätt till. Sammanlagt 

har över 500 anställdas löner 

granskats. I granskningen upptäcktes 

fel i lönerna på mellan 180 kronor till 

3500 kronor. Pengar som inte betalats 

ut som lön varje månad. 

Kommunals medlemmar inom träd- 

gårdsanläggningsbranschen betalar 

förutom den vanliga medlemsavgiften 

även en granskningsavgift. Anledningen 

till att medlemmarna själva får 

betala denna avgift beror på att arbetsgivarna 

inom SLA (Skogs- och lantarbetar 

arbetsgivare) inte vill betala avgiften 

vilket andra arbetsgivare gör. 

Efter granskningen har nya medlemmar 

anslutit sig till Kommunal då de 

sett nyttan av medlemskapet och 

granskningen. 

Fått tips om oseriösa 

– Det har varit roligt att komma ut och 

hitta fel som jag kan rätta till, ler Jaddi.Medlemmarna 

har naturligtvis blivit 

glada över det. Förutom att rätta till 

lönerna har vi också samtidigt rättat 

till en del arbetsmiljöproblem som 

upptäckts i samband med besöket. 

– Seriösa arbetsgivare har även gett 

oss tips om oseriösa arbetsgivare som 

betalar svarta löner. Så nyttan med 

granskningen har lett till flera åtgärder 

som är positiva för medlemmarna. 

Efter projektanställningen har Jaddi 

nu fått en anställning inom Kommunal 

Stockholms län som lönegranskare, 

för att fortsätta sitt arbete. En uppföljande 

granskning kommer att ske var 

tredje månad för att se till att arbetsgivarna 

följer avtalen. 

KERSTIN RIDDERSTEDT

Protester mot säkerheten 

orsak till uppsägning av Per 

– Om förarna är oroliga för 

säkerheten i tunnelbanan 

så har trafikanterna anledning 

att vara det, säger Per 

Johansson, stridbar ordförande 

för tågförarna i Stockholm. 

Precis som de anhöriga 

har anledning att bli, om 

personalen på äldreboendet 

är oroliga för de gamla. 

Yttrandefrihet och meddelarskydd 

för de anställda är 

därför nödvändigt och något 

som facket måste ta 

strid för. 

Per Johansson blev avskedad sedan att 

som facklig företrädare kritiserat säkerheten 

i tunnelbanan. Kommunal 

Stockholms län, LO-distriktet i Stockholm 

och en rad olika fackliga organisationer, 

här i Sverige och över hela 

världen, har protesterat mot avskedet 

men arbetsgivaren Connex har hittills 

inte backat. 

Fackförbundet SEKO har i förhandlingar 

krävt att Connex ska ta tillbaka 

avskedet men de centrala förhandlingarna 

som hölls den 4 januari slutade i 

oenighet. Nu väntar Arbetsdomstolen. 

Per Johansson ser en tydlig koppling 

mellan privatiseringarna, säkerhetsbristerna 

och att de anställdas situation 

försämras. Connex och andra privata 

bolag tycks ha en strategi. 

Försämrar villkoren 

– Man köper in sig i ett bolag för att få 

lokal kunskap, sedan lägger man ett 

lågt anbud och konkurrerar ut sina 

motståndare, säger Per. När man får 

kontraktet börjar man skära ner på personal 

och försämra anställningsvillkoren 

för att minska kostnaderna. Man 

bryr sig inte om infrastruktur och långsiktiga 

investeringar eftersom det kanske 

är någon annan som får anbudet 

nästa gång. Man tar så mycket pengar 

man kan under de år man har kontraktet. 

Personalen får betala för de låga 

kostnaderna med sämre löner, anställningsvillkor 

och arbetsmiljö. 

Att säkerheten sätts på spel genom 

detta är ett internationellt fenomen. I 

England har flera allvarliga olyckor 

inträffat på grund av eftersatt underhåll. 

Även där har Connex gått hårt 

fram mot sina anställda. Man gav 

– Arbetsgivarna tystar de anställda genom deltider, konstiga anställningar, individuella löner och attacker mot 

fackliga företrädare, säger Per. 

skyddsombud sparken och trakasserade 

anställda som vågade prata om säkerheten. 

Facket vann den rättsliga 

processen om de avskedade fackombuden 

och Connex blev av med kontraktet 

på lokaltrafiken. 

Per Johansson efterlyser en facklig 

utvärdering av privatiseringarna och 

avregleringarna. 

Negativa konsekvenser 

– Klubb 119 har tagit ställning mot 

privatiseringarna medan SEKO som 

förbund haft en mer avvaktande hållning, 

de vill ”reglera avregleringen”. 

Nu är det dags att utvärdera. Har det 

blivit bättre och billigare? Vilka problem 

har uppstått? 

Per pekar på en rad negativa konsekvenser 

av avregleringen, hur man 

styckat upp verksamheten och därmed 

försvårat rehabiliteringsarbetet, hur 

allt fler medlemmar blir uppsagda när 

det inte finns omplaceringsmöjligheter. 

– Arbetsgivarna tystar de anställda 

genom deltider, konstiga anställningar, 

individuella löner och attacker mot 

fackliga företrädare, säger Per. 

Just nu planerar SEKO:s klubb 119 

en gala till försvar för sin ordförande 

men det är osäkert när den blir av eftersom 

den rättsliga processen dragit ut 

på tiden. Frågan kommer upp i AD till 

sommaren eller i höst. 

Protester kommer 

Under den internationella trafiksäkerhetsdagen 

den 27 mars kommer man 

att genomföra protester mot säkerhetsbristerna 

och hoppas på besök av 

skyddsombuden från England som 

vann sin kamp mot Connex. 

De vilda strejker som genomförts i 

Stockholm har varit väldigt spontana 

och fått ett grundmurat stöd från trafikanterna. 

Protesterna kommer att fortsätta. 

Men klubbens inställning är att 

frågan om avskedet är så stor att an- 

svaret för den inte kan läggas på ett 

hundratal tågförare. Konsekvenserna 

av privatiseringarna går igen inom 

många områden. Det handlar om yttrandefrihet, 

den fackiga föreningsrätten 

och om att meddelarskyddet måste 

gälla inom all offentligt finansierad 

verksamhet. 

- Det behövs tryckas på från många 

håll för att få upp de här frågorna på 

dagordningen, säger Per. Nu har vi 

chans att flytta fram våra positioner 

genom facklig kamp. 



I korthet 

Jourrum krävs 

Har du som personlig assistent jour 

hos någon brukare? Då kräver arbetsmiljöföreskrifterna 

att du skall kunna 

vila ostört. Efter ingripande från kommunals 

skyddsombud har nu arbetsmiljöverket 

ålagt Bodens kommun att 

ordna med ett jourrum för de personliga 

assistenterna hos en brukare. 

Assistenterna börjar kvällspasset 

klockan fyra eller fem på eftermiddagen 

och arbetar till elva på kvällen. 

Sedan har de jour till morgonen därpå 

och ska då vara tillgängliga för att 

kunna hjälpa brukaren vid behov. Eftersom 

brukaren ofta går upp på nätterna 

och assistenterna enbart kan vila 

i vardagsrummet blir de störda. De får 

därför inte den vila i ostördhet, som 

arbetmiljöreglerna föreskriver. Eftersom 

brukaren vägrat att flytta till en 

större lägenheter lovade kommunen 

att sätta upp en vägg som avskärmar 

vardagsrummet från hallen men ännu 

efter ett år har åtgärden inte verkställts. 

Arbetsmiljöverket ger nu kommunen 

tid till den 31 mars därefter hotar 

böter om assistenterna inte fått sitt 

jourrum. 

(källa: Norrländska socialdemokraten) 

Slitet golv är 

arbetsmiljöproblem 

Den 39-åriga plastmattan i Lagaholmsskolans 

matsal är en sanitär olägenhet, 

då den på grund av slitage är 

mycket svår att hålla ren. Det anser 

personal i skolmatsalen. Plastmattan i 

matsalen där omkring 1 000 elever 

från högstadiet och gymnasiet dagligen 

intar sin skollunch är lika gammal 

som byggnaden. För ungefär fyra år 

sedan var servicechefen Erland Björkman 

och Kent-Arne Andersson (c), 

ordförande i servicenämnden, på besök 

i matsalen. Då påtalade personalen 

problemen med att hålla golvet 

rent och fräscht. 

”Vad har ni gjort för att vi skall få det 

bättre när det gäller vår arbetsmiljö”, 

frågar personalen nu i en skarpt formulerad 

skrivelse till ansvariga chefer 

och politiker. ”Efter dessa fyra år 

tycker vi att det borde finnas pengar 

för detta ändamål”, skriver personalen. 

Diskriminering 

kartläggas 

Under våren kartläggs diskrimineringen 

på den svenska arbetsmarknaden, 

berättar tidningen Personal & ledarskap. 

Personer med påhittad iden- 

12 MT nummer 1 - 2006 

titet söker jobb för att testa arbetsgivarnas 

bedömning av sökande med utländsk 

bakgrund. 

Det är FN-organet ILO, International 

Labour Organisation, som på uppdrag 

av integrationsverket ska kartlägga 

om det förekommer diskriminering på 

den svenska arbetsmarknaden. Det 

som kallas situationsmetoden går ut 

på att två personer med likvärdiga meriter 

och uppträdande söker en utannonserad 

tjänst. Det enda som skiljer 

de sökande från varandra är att den 

ena har invandrarbakgrund. Tre punkter 

ska studeras: hur de två sökande får 

besked om jobbet, om det blir aktuellt 

med intervju och om de får jobbet. 

Undersökningar i andra europeiska 

länder visar att diskriminering är vanligast 

under de första minuterna av ett 

telefonsamtal. Utländska sökande avvisas 

ofta direkt med motiveringen att 

jobbet redan är tillsatt. I den andra fasen, 

när arbetsgivaren träffar de sökande, 

är förekomsten av diskriminering 

lägre. 

LO Globalt 

En rättvis värld 

är möjlig 

En värld med 246 miljoner barnarbetare, 

varav 180 miljoner i de värsta 

formerna, är inte mänsklig. När arbetare 

blir inlåsta på fabriker i så kallade 

ekonomiska frizoner tillämpas inte alla 

människors lika värde. 

Det skriver socialdemokraterna i sitt 

nya internationella program ”En rättvis 

värld är möjlig” som antogs av partikongressen 

i Malmö i november. 

Programmet präglas av ett facklig-politiskt 

perspektiv på de internationella 

frågorna och en tro på att världen går 

att förändra. 

Farligare att vara 

fackligt aktiv 

Under 2004 mördades 145 människor 

för att de organiserade sig på sin arbetsplats, 

trots att detta är en rättighet 

enligt FN konventionen. Jämfört med 

året innan innebär antalet mördade en 

ökning med sexton personer. Det visar 

en ny rapport från FFI (Fria fackförenings 

internationalen) 

Enligt rapporten hotades 463 fackligt 

aktiva till livet, 57 torterades eller 

misshandlades, 159 greps och 37 

fängslades. 

– Siffrorna anger bara rapporterade 

fall och är toppen på ett isberg, säger 

Maria Rodikova från LO-TCO Biståndsnämnd. 

Hon menar at många inte 

känner till att man kan rapportera 

kränkningar av de fackliga rättigheterna 

medan andra kan vara för rädda för 

att våga göra det. 

Mirjas vikariat 

var lärorikt 

Till hösten startar omvårdnadsprogrammet 

på en populär 

innerstadsskola och 

barn- och fritisprogrammet 

ger högskolebehörighet. 

Det är två konkreta resultat 

av att undersköterskan Mirja 

Särkiniemi (s) vikarierat 

som skolborgarråd i Stockholms 

stad. 

– Genom att göra utbildningarna attraktiva 

tror jag att vi kan underlätta 

rekryteringen till Kommunals yrkesområden, 

säger Mirja. 

Förra året så här dags vikarierade 

Mirja Särkiniemi som skolborgarråd i 

Stockholm. 

– Jag är glad att jag lyckats få in omvårdnadsprogrammet 

på ytterligare en 

skola från hösten 2006, säger Mirja, 

det blir på Kungsholmens gymnasium, 

en populär innerstadsskola. 

Teori i innerstaden 

Med det borgerliga systemet med betygsintagning 

och sedan rektorerna 

fått större inflytande över vilka program 

deras skolor skall ha, så finns en 

tendens, menar Mirja, att de teoretiska 

programmen hamnar i innerstaden 

medan de yrkesinriktade placeras i 

mindre attraktiva förortsskolor. 

Mirja hann bara börja sitt vikariat så 

hamnade hon i hetluften. Frånvarostatistiken 

presenterades, de borgerliga 

partierna ställde henne tillsvars och 

krävde tuffare tag mot skolkande gymnasieelever. 

Hon tycker att de borgerliga 

partierna gör det lätt för sig när det 

kräver att skolk ska anges i betyget. 

– Jag tror det är viktigt att försöka se 

orsakerna bakom skolket och göra något 

åt detta istället för att bestraffa, 

som borgarna vill, säger Mirja som ägnade 

mycket tid åt att åka runt på skolorna, 

prata med elever och skolledare. 

Listan på åtgärder som utarbetades 

blev lång och det viktigaste är att börja 

tidigt tror Mirja. 

– Mindre barngrupper i förskolan är 

viktigt för att ge alla elever bra förutsättningar 

längre fram. Vi behöver göra 

utbildningarna mer attraktiva och 

ge bättre stöd till elever med sociala 

problem. 

Tillbaks på KS 

Mirja tycker att tiden som borgarråd 

var lärorik och rolig. Hon uppskattade 

att få koncentrera sig på ett område i 

politiken. Att stå i fullmäktige och presentera 

sina ärenden, tampas med slipade 

politiker och möta allmänheten 

har gett bättre självförtroende. 

Även om Mirja nu är tillbaka i det 

fackliga arbetet på Karolinska, där 

hon har sin anställning som undersköterska 

på kvinnokliniken, så har hon 

inte lämnat politiken. Hon är åter i 

stadsdelsnämnden i Kista och har tagit 

över ordförandeskapet i Trafiknämnden. 

Oavsett vad hon gör i sitt politiska 

arbete är samarbetet med facket viktigt. 

– Facklig-politisk samverkan måste 

bli konkret, säger Mirja, vi kommunalare 

måste känna att vi verkligen kan 

påverka i de frågor som är viktiga för 

oss. 

LENA ERICSONHÖIJER

Facklig-politisk samverkan 

förändrar lagstiftningen 

På bussgaraget i Hornsberg 

bildades en s-förening, 

LänsTrafikSossen LTS, för 

anställda inom kollektivtrafiken 

för knappt ett år sedan. 

Några fackliga företrädare 

och bussförare ville 

skapa en möjlighet att påverka 

sitt arbetsliv. 

Redan från början fanns ett mål. Det 

var att försöka ändra villkoren för de 

anställda bussförarna vid upphandling 

av trafiken inom bland annat SL. I dag 

finns ingen laglig reglering som säger 

att en ny entreprenör ska ta över den 

befintliga personalstyrkan, ett förhållande 

som kan slå hårt mot kommunals 

medlemmar. 

Robert Skoglund som är sekreterare 

i LTS, LänsTrafikSossen, och tidigare 

ordförande på Hornsbergsgaraget förklarar. 

- Visserligen har vi en lokal överenskommelse 

i Stockholm som gör att ett 

bussbolag som tar över ett trafikområde 

måste ta över även personalen. Men 

det är ett avtal som kan förändras om 

den politiska majoriteten beslutar annorlunda. 

Lagförslag i vår 

Med utgångspunkt från det skrev 

LTS en motion om personalövertagande 

som de sände till Stockholms arbetarekommun. 

Där behandlades den på 

representantskapet. Efter diskussioner 

och beslut där sändes den sedan vidare 

till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen. 

- Nu behandlas frågan av riksdagens 

trafikutskott, säger Robert och ser 

nöjd ut. Förhoppningsvis kommer det 

ett lagförslag i frågan framåt våren. 

Att Robert känner sig ganska nöjd är 

uppenbart. Genom den politiska föreningen 

LTS har bussförarna fått yttterligare 

en väg att driva sina krav om 

anställningar och arbetsmiljö. 

- Visst påverkar det att skriva en motion 

till Kommunals kogress, säger 

Robert. Men det här med att skriva rena 

partipolitiska motioner är ett bra 

komplement. Genom det stärker vi det 

fackliga inflytandet i politiken ytterligare. 

Ordförande för LTS är Lasse Johansson, 

också han från Hornsbergsgaraget. 

För närvarande arbetar han 

som ombudsman på Kommunal 

Robert Skoglund anser att facklig-politisk samverkan är nödvändig för att påverka anställningsförhållandena 

för Kommunals medlemmar. 

Stockholms län. Något som stärker 

den fackligt-politiska kopplingen ytterligare. 

LTS är öppen för alla anställda inom 

kollektivtrafiken i Stockholm. Det 

verkar vara en framgångsväg hittills. 

Att så snabbt fått gensvar på en så omfattande 

fråga som anställningstryggheten 

vid upphandling imponerar. För 

Roberts del har det fackligt - politiska 

föreningsarbetet även lett till nya uppdrag, 

nu hos trafiklandstingsrådet Anna 

Kettner. 

GÖTE AXELSSON 

Kunskap om LSS viktig 

Personliga assistenter är en 

yrkesgrupp som behöver 

synliggöras. Därför anordnade 

Kommunal Stockholms 

län en yrkeskonferens 

för assistenter i slutet 

av förra året. 

- Vi bjöd in personliga assistenter viasektionerna, 

berättar Lotta Lundén 

som är ombudsman på Kommunal. De 

flesta deltagarna var arbetsplatsombud 

men även några som inte tidigare 

varit fackligt aktiva kom. 

Det som skapade mest diskussion 

var förhållningssättet i arbetet. 

- Vad ska assistenterna göra? Ofta 

blir det konflikter mellan brukarnas 

önskemål och assistenternas krav på 

bra arbetsmiljö, säger Lotta Lundén. 

Olika arbetsgivare har kommit olika 

långt i hur man hantera problemet. 

Lotta menar att det behövs mer kun- 

skap hos arbetsgivaren. Kommunal 

välkomnade därför Agneta Sköldstedt, 

enhetschef från Botkyrka kommun, 

att delta i konferensen. 

En annorlunda dag 

Det var en annorlunda dag jag fick vara 

med på, skriver Agneta Sköldstedt i 

sin rapport från dagen. Agneta är enhetschef 

för LSS-enheten i Botkyrka 

kommuna. Övriga deltagare var fackliga 

ombud från hela Stockholms län. 

Först spelades ett rollspel om en anställningsintervju 

upp, jag kände inte 

igen mig. Men det var väl meningen 

att överdriva en del. Tack och lov arbetar 

vi inte så i Botkyrka kommun, fortsätter 

Agneta i sin rapport. 

Sedan kom Birgitta Grkovic från 

Försäkringskassan, Agneta Karlström 

från Arbetsmiljöverket och Stefan 

Pelc, brukare och egen arbetsgivare. 

Birgitta informerade om LSS - Lagen 

om stöd och service till vissa 

funktionshindrade, om Socialtjänstlagen 

och om andra stöd som finns för 

funktionshindrade. Det ställdes 

många frågor främst kring LSS. Det 

slog mig hur viktigt det är att alla assistenter 

känner till lagens innehåll för 

att kunna arbeta professionellt. 

Agneta Karlström från Arbetsmiljöverket 

informerade om Arbetsmiljölagen 

och Lagen om arbetstid. Det 

blev en livlig diskussion om personliga 

assistenters arbetsmiljö. Det som är 

viktigt när det gäller arbetsmiljö för 

personliga assistenter är att alla har ansvar 

för arbetsmiljön och att vi arbetar 

systematiskt med arbetsmiljöfrågor. 

Stefan Pelc berättade hur det är att 

vara arbetsgivare och jämförde med 

att ha kommunen som utförare av sin 

assistans. Han var provocerande och 

fick mothugg från deltagarna, som ju 

alla var anställda hos olika kommuner. 

I stort var det en givande dag blev 

Agneta Sköldstedts sammanfattning. 

MT nummer 1 - 200613

Bussföraren Abdülmecit Ekici 

Helgarbetarna håller ställn 

Vi kommunalare finns i alla 

möjliga och omöjliga situationer 

som kan inträffa under 

en livstid.Vi är med från livets 

början redan på BB och 

hänger med i livets olika skeenden, 

ända till dess slut. Bara 

under en vecka, är det nästintill 

omöjligt att som medborgare, 

inte träffa på en 

kommunalare. 

Det kan vara barnskötaren på förskolan, 


busschauffören på bussen som tar dig 

till jobbet. Kanske har du en åldrande 

förälder eller handikappad vän som får 

hjälp av en kommunalare. På fritiden är 

det möjligt att någon i din familj sportar 

i kommunens sport eller simhall, där våra 

kompisar har kritat fotbollsplaner 

och klorat bassängen. Sotarna fejar våra 

skorstenar och räddningstjänsten rycker 

ut när vi glömt våra tända ljus. 

Vi är många och vi arbetar inom 

många olika yrken och branscher. När 

helgerna närmar sig kan de flesta människor 

koppla av och umgås med familj 

och vänner, äta god mat och njuta av en 

lång, härlig, avkopplande helg. 

En oumbärlig grund 

Men många av oss kommunalare arbetar 

när andra är lediga. Vi arbetar helger, 

kvällar och nätter, somliga väljer att arbeta 

helg andra är tvungna. Gemensamt 

är att vi arbetar inom branscher som är 

viktiga för samhället och för den enskilde 

individen. Tillsammans är vi en betydelsefull 

grund som är oumbärlig för 

att människors liv ska fungera. 

Binyam Yowhannes är vårdbiträde och 

jobbar inom äldreomsorgen i Bromma, 

han arbetar tre av fyra helger och tjänstgjorde 

även under julhelgen. För honom 

är det ingen skillnad om han jobbar vardag 

eller storhelg. 

– Det är samma jobb som måste göras 

vardag som helg, för mig spelar det ingen 

roll om jag jobbar helger. Jag föredrar 

att vara ledig mitt i veckan istället 

och eftersom jag ofta jobbar dubbelpass 

på helgen så kan jag vara ledig tre dagar 

mitt i veckan istället. Dessutom får jag 

lite mer betalt genom ob-tillägget. 

För att ta sig till jobbet på julafton åkte

Vårdbiträdet Binyam Yowhannes Brandmannen Johan Aldor 

ngarna när andra firar 

inyam kommunalt, han skulle vara på 

itt arbete senast halv åtta och måste gå 

pp tidigt för att hinna, kanske träffade 

an då Abdülmecit Ekici, bussförare på 

ornsbergsgaraget, som också jobbar 

elg. Men Abdülmecit gick upp ännu tiigare 

för att transportera tidiga resenäer 

denna jul. 

Han firar egentligen inte själv jul 

ven om han har en lykta i fönstret och 

ar prövat allt från dans runt granen till 

ulskinka. Han jobbar gärna julhelgen 

ftersom det ger hans firande arbetsamrater 

större möjlighet att vara ledi- 

ga. Den extra ersättningen för obekväm 

arbetstid är också välkommen. 

Högsäsong 

En yrkesgrupp som tyvärr har högsäsong 

under hela december månad är 

brandkåren. 

På Södra Roslagens brandförsvar arbetar 

Johan Aldor, han och kollegorna 

på stationen i Täby hade en ganska lugn 

julafton. Själv har inte Johan något problem 

med att arbeta helg. 

– Jag som inte har barn tycker att det 

är ganska okey att arbeta julafton, säger 

Johan, men jag förstår att de arbetskamrater 

som har familj tycker att det är tråkigt. 

Har man otur kan man få arbeta 

flera jular i rad. 

Arbetet i brandkåren känns meningsfullt 

tycker Johan. 

– Vi kommer alltid för att hjälpa och 

får mycket uppskattning för vår insats. 

Jag uppskattar gemenskapen i arbetet 

och den blir extra stor när man arbetar 

en helg som julafton. 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

P.S 

Vi har valt att visa helgarbetare ur ett 

manligt perspektiv. Det innebär inte att 

alla kvinnor som arbetar helger och nätter 

är glömda. Snarare tvärsom, där 

finns den verkliga ryggraden inom den 

gemensamma sektorn. 

D.S 

MT nummer 1 - 200615

Elvan-två 

16 

Novell av Helén Bjurberg 


jag på 

droppet”, sa 

hon. ”Kuren 

kommer att 

Dåsätter 

pågå i en 

halvtimme, och det är bara att ringa på 

klockan om det är något. Det är den röda 

knappen där, men det vet du väl redan?” 

Hon pekade på en röd signalknapp 

på sängbordet och jag nickade. 

Så gick hon ut ur rummet. Jag följde 

henne med blicken. Söt tjej. I min egen 

ålder, med mörkt, tjockt hår. Man kunde 

ana fina former under den vita tunikan. 

För en kort stund glömde jag bort 

vart jag befann mig, och vem jag var. 

Jag såg på henne som en kvinna och 

mig själv som en man. Men så mindes 

jag. Nu låg jag här, och var inte något 

sexobjekt direkt. Jag var ”elvan-två”, 

en cancersjuk patient i rum elva, säng 

två, knappt ens värd att betrakta som 

en man. Ingen större risk att brunetten 

hade velat hänga med mig hem efter 

kurens slut, ens om jag hade sett ut 

som Brad Pitt. 

Jag lutade mig tillbaka och tittade på 

påsen som hängde där och droppade. 

Följde slangen som slingrade sig från 

påsen på droppställningen, ner genom 

droppräknaren och vidare in i dosan 

på mitt bröst. Såg på när giftdropparna 

sakta attackerade mig, sökte sig in i 

min vävnad och fullkomligt sög musten 

ur mina celler. Jag slöt ögonen. De 

sa inte ”cellgift”, personalen här. Som 

vi andra gjorde, vi som fick skiten i 

oss. De sa cytostatika. Kanske ville de 

inte skrämma upp oss med ett så dramatiskt 

ord som ”gift”. Men inte kunde 

de väl tro att ett litet ord kunde 

skrämma upp oss, vi som låg här? Man 

kunde väl knappast bli räddare än vad 

man redan var? Vi visste ju att de där 

dropparna kanske var vår enda chans 

att överleva, att få uppleva sommaren 

eller kanske till och med nästa månad. 

Då sket man väl i vad man kallade saker 

och ting. Och varför inte cellgift 

förresten? Det var ju var det var. Ett 

gift som tar kål på cellerna. Cellgift. 

Ja, det var ta mig fan ett bättre ord än 

cytostatika. Ett ärligare ord. Det skulle 

jag säga till henne, brunetten, när hon 

kom tillbaka om en halvtimme 

Trots att jag hade den orangea filten 

över mig så kände jag mig frusen. Jag 

höjde ryggstödet lite på sängen och 

drog upp benen under mig. Med armarna 

över bröstet låg jag och såg mig 

runt i patientsalen. Väggarna var slitna 

och kala. Beiga gardiner hängde för 

fönstrena och på fönsterbrädan stod en 

ensam, halvvissen krukväxt. Stackars 

jävel, tänkte jag. Sedan insåg jag att 

om den nu kunde känna någonting så 

kände den sig säkert ungefär som jag. 

Stackars jävel, tänkte jag igen. 

Droppräknaren började pipa och väckte 

mig ur mina funderingar. Jag såg 

upp mot påsen och såg att den var tom. 

Patienten i sängen bredvid kikade nyfiket 

fram över en Expressen och jag 

sträckte mig efter larmknappen. Det 

var som att hon hade stått utanför och 

väntade på larmet, för så fort lampan 

började blinka ovanför dörren så kom 

hon in. Hon log och började genast att 

dra på sig ett par handskar. ”Jag spolar 

bara igenom med lite koksalt, och sedan 

kopplar jag på nästa.” ”Den ska gå 

på en timme och det är en infusion 

som ska öka urinutsöndringen eftersom 

cytostatikan du får är inte så nyttig 

för dina njurar.” 

”Cellgiftet”, sa jag. 

”Vad då?” Hon såg undrande ut. 

”Cellgiftet jag får är inte nyttig för mina 

njurar”, rättade jag henne. 

”Ja, just det”, svarade hon tveksamt. 

Hon fortsatte att koppla om slangarna 

och slutligen drog hon av sig handskarna 

och kastade dem i papperskorgen 

bredvid. 

”Så där, nu är den igång och som sagt 

om en timme kommer jag tillbaka och 

fortsätter att förgifta dig,” sa hon och 

log. Jag log tillbaka. 

Jag tog upp boken jag haft med mig 

och började leta efter rätt kapitel. 

Egentligen var det inte så viktigt att ta 

vid där jag senast slutade eftersom jag 

läst den så många gånger förut att jag 

kunde handlingen utantill, men jag 

fortsatte ändå att leta.. Slutligen fann 

jag sidan där jag slutat sist och började 

återigen att läsa. Jag hade sovit dåligt 

under natten som varit och tickandet 

från droppräknaren var sövande och 

fick mig att slumra till. När jag vaknade 

var det mörkt ute och jag såg att den 

nya påsen var påkopplad. 

Dagen efter gick hon kvällspasset, 

brunetten. Hon hette Elin. Det stod så 

på namnskylten hon hade på bröstet. 

Elin, leg. sjuksköterska stod det. Hon 

kom in till mig straxt efter klockan fyra, 

med ett leende på läpparna. ”Vi har 

ett enkelrum ledigt till dig, om du vill 

ha.”

Jag visste att jag skulle betraktas som 

korkad om jag svarade nej. Inte många 

fick den chansen, att få ligga ifred, 

utan störande medpatienter och andras 

pipande droppräknare. Ändå tvekade 

jag. Hon såg undrande ut när hon väntade 

på mitt svar och när det slutligen 

kom blev jag själv förvånad över hur 

ärligt det var. 

”Jag är rädd att jag kommer känna mig 

ensam då”. 

”Det behöver du inte vara orolig 

över”, svarade hon, nästan lättat, och 

log. ”Jag kan lämna dörren öppen och 

så kan jag komma in och umgås med 

dig lite då och då.” 

Umgås. Vad främmande det lät. Det 

var ingen som hade umgåtts med mig 

på länge, och aldrig någonsin hade någon 

sjukvårdspersonal gjort det. Sjuksköterskorna 

och undersköterskorna 

vårdade, sörjde för, skötte och tog 

hand om, men de umgicks inte med 

mig. De anhöriga hälsade på, tittade 

förbi eller besökte mig, men umgicks, 

nej, man umgicks helt enkelt inte med 

sjuka människor. Det var som att vi inte 

hade något att ge tillbaka, att det inte 

gick att ha någon ömsesidig relation 

med oss. Det var nästan det Hanna hade 

sagt också när hon stack. ”Du behöver 

ta hand om dig själv nu”, sa hon. 

Vad hon inte fattade var att jag fortfarande 

behövde någon annan att ta 

hand om, och någon som tog hand om 

mig, precis som jag alltid hade gjort. 

Mina behov var de samma, jag var precis 

den samma som jag alltid varit, 

trots att håret föll från mitt huvud och 

vikten rasade från min kropp. ”Jag kan 

komma in och umgås med dig lite då 

och då”, hade hon sagt. Jag log när jag 

tänkte på det. Elin skulle umgås med 

mig. En bekant känsla dök upp, en 

känsla jag inte haft på väldigt länge. 

Jag tror faktiskt att jag kände mig glad. 

”Jag ska gå hem nu. Kom bara in för 

att säga god natt. Vi ses i morgon” Hon 

stod och höll sig i dörrkarmen, höjde 

handen till en snabb vinkning och 

lämnade sedan rummet. Hon lämnade 

dörren öppet till mitt enkelrum, precis 

som vi kommit överens om. Hon hade 

hållit sitt löfte och kommit in till mig 

med jämna mellanrum sedan jag flyttat 

till sal 8. I början bara för att se hur 

jag hade det men efter ett tag kom hon 

in och verkligen pratade med mig. Jag 

tyckte om Elin, hon var schysst. Det 

kändes som om hon såg mer av mig än 

bara patienten Tomas. Hon fick mig 

nästan att känna mig som en helt vanlig 

kille. Nu var hon på väg hem. Jag 

föreställde mig henne i privata kläder 

när hon stod och vred om nyckeln till 

lägenheten där hon bodde. Kanske 

väntade en man på henne där inne, 

kanske också barn. Men kanske var lägenheten 

bara tyst och tom, som min. 

Jag vet inte varför, men jag hoppades 

på det. 

Dagarna gick. Jag låg mest till sängs 

och läste. Ibland kom Elin in och pratade. 

Stunderna med henne förgyllde 

mina dagar. Vi pratade om litteratur 

och sport. Hon var en aerobic-tjej och 

jag retade henne för det. Hon hånade 

mig för mitt snowbordintresse. Men 

allt var på skoj och tonen var vänskaplig. 

Hon stärkte mig och fick mig att 

vilja kämpa. Gav mig ett värde och något 

att kämpa för. 

”Det var sista påsen det,” sa hon. 

”Skönt att få komma hem, va?” Hon 

hade handskarna på sig och kopplade 

av sista påsen gift för den här gången. 

”Jo då, men det går förbannat fort, så 

är man här igen”. 

Hon samlade ihop slangar och handskar 

i en avfallspåse och tog journalen 

under armen. 

”Har du någon resa kvar på sjukresekortet?” 

Jag nickade. 

”Då så, hårding. Ta hand om dig, så 

ses vi igen om tre veckor.” Hon skrattade, 

böjde sig fram över sängen där 

jag satt och strök sin hand över ryggen 

på mig, innan hon gick ut ur rummet. 

Jag packade ner mina saker i ryggsäcken 

som stod i skåpet, och tog på 

mig jackan. Med en känsla av vemod 

vände jag mig om och såg på rummet, 

innan jag gick ut från avdelningen och 

sjukhuset. Där ute var det mörkt och 

ruggigt. Jag drog in djupa andetag 

med kall luft i mina lungor och började 

gå mot bilen. Det tog mig emot att 

åka hem till min stora, tysta lägenhet. 

Lägenheten hade jag satsat en förmögenhet 

på att få. Den låg mitt i smeten 

och Hanna och jag hade lagt ner blod, 

svett och tårar på att få den precis som 

vi ville ha den. Förut var den det bästa 

jag visste, varmbonad och vacker, alltid 

dekorerad med färska snittblommor. 

Ofta hade vi vänner hemma, som 

kom förbi på en fika eller drink. Nu 

stod den där tom och kall och väntade 

på mig, bara mig. 

Mobilen ringde och ”Bond-melodin” 

bröt tystnaden i bilen. Hur många 

gånger hade jag inte tänkt att ändra 

ringsignal? Nu skulle jag verkligen 

göra det när jag kom hem. Det var 

morsan som ringde. Hon undrade om 

hon skulle komma förbi med lite mat. 

Jag avböjde, hade hela frysen full, sa 

jag. Hur jag i själva verket hade det 

med mat hade jag ingen aning om, 

men jag orkade inte ha morsan hemma 

igen. Det påminde mig alltför mycket 

om hur drastiskt livet hade förändrats. 

Hur svag jag var och hur hjälplös jag 

uppfattades. 

Dagarna gick. Jag minns inte direkt 

vad jag gjorde, bara att jag läste om 

Therese Raquin tre gånger. Jag lämnade 

bara lägenheten för att gå ut och äta. 

Jag hade sällan aptit, men jag tvingade 

mig själv att äta minst en gång om dagen, 

och åtminstone en halv portion. 

Jag stod knappt ut med att se i spegeln 

hur jag magrade, tynade bort. 

En dag hade de tre veckorna gått och 

jag var tillbaka på avdelningen igen. 

Jag mötte Elin redan i korridoren och 

hennes leende värmde hela min kropp. 

Dagarna gick fort när jag kunde njuta 

av Elins sällskap. Vi pratade och skrattade 

och hon hjälpte mig igenom behandlingen. 

När vi skildes åt den femte 

dagen så visste jag att det var sista 

gången vi sågs, men jag sa ingenting. 

Hon skulle få veta tids nog och det var 

ingen idé att förstöra ett fint avsked. 

Kramen jag fick innan jag gick var den 

varmaste kram jag fått i hela mitt liv. 

När jag gick därifrån vände jag mig 

om och såg hur hon lutade sig mot 

dörrposten och log mot mig. Den bilden 

behöll jag på näthinnan. 

När jag kom hem till min tomma, tysta 

lägenhet kröp jag upp, i fåtöljen, som 

ett barn, med en filt över mina knän. 

Där, i stillheten och lugnet, tog jag avsked 

av dig. Jag samlade ihop alla 

minnen jag hade och släppte dig, där 

och då. Inga tårar rann från mina ögon, 

ingen sorg kändes i mitt bröst. Vi visste 

båda två att inget kunde ge mig livet 

tillbaka, det jag helst av allt ville ha, 

men du var ändå en av de få som trots 

det inte avvek från min sida. Det 

skrämde inte dig. Du gav mig värdighet 

och styrka så att jag kunde möta 

slutet som den person jag egentligen 

var, inte som ett offer för sjukdom och 

lidande, utan som Tomas och det räckte 

för mig. Det räckte att bara få umgås. 

HELÉN BJURBERG 


BOKTIPS 

Nattens grymma stjärna 

Kriminalroman av Kjell Eriksson 

Ordfront 

Har man en förväntan på att boken 

skulle vara en kriminalroman och tror 

att man har en spännande läsning 

framför sig blir man besviken på ”Nattens 

grymma stjärna”. 

Bokens början är lång och seg och de 

första hundra sidorna beskriver mest 


Semesterkurs 2006 

Väddö Folkhögskola Norrtälje 

veckorna 27-30 

Alla medlemmar utan uppdrag och som är ensamstående med barn som är 5-14 år 

är välkomna att söka. Kurslängden är söndag - fredag. 

Det kostar 150 kr per barn och 250 kr för medlemmen. 

För det får man: resa från Klarabergsviadukten- Väddö tur och retur 

- mat och logi under en vecka, kurs på förmiddagarna 9-12 

Under utbildningspassen tas barnen om hand av våra duktiga barnledare 

Anmälan ska lämnas till din sektionen som också har ansökningsblanketter, som därefter skickar den till avdelningen 

Sista anmälningsdag då blanketten skall finnas på avdelningsexpeditionen är 15 mars 

huvudpersonen Laura och hennes tankar. 

Det är först efter cirka 200 sidor 

(av 372) tung läsning som själva kriminalintrigen 

kommer igång. Handlingen 

utspelar sig i Uppsala med omnejd, 

men liksom personporträtten är 

även miljöskildringarna för djuplodade 

och det blir, på grund av sina för ingående 

och mörka beskrivningar, 

egentligen ointressanta för att driva 

själva handlingen framåt. Det är lätt att 

man tröttnar och lägger ifrån sig boken 

och ger upp. Att beskriva ett äpples fall 

på sju rader kan kanske vara en litterär 

och filosofisk konst men är ur läsaraspekt 

i en kriminalroman bara tungt 

och långtråkigt. 

Det positiva är ändå att språket är enkelt 

och okomplicerat och när handlingen 

väl tar sig de sista hundra sidorna 

då händer det desto mer. 

KERSTIN, 

VÅRDBITÄDE, BROMMA 

Barbro Pousette, Studieorganisatör 

Kommunal Stockholms län 

Kräv alltid kollektivavtal ! 

Stefan Grudin 

Snacka om dumheter 

Ordfront 

Snacka om dumheter är en riktigt dålig 

idé om att göra en bok av ett halvroligt 

tv-program från Sveriges television. 

Programmet tar upp satir och andra 

elakheter inom främst politiken och 

kan vara lättsam och rolig underhåll- 

ning - i tv, men det håller inte i bokform. 

Boken ska säkert vara en lättläst och 

kul blädderbok med bilder från olika 

situationer som kända politiker har blivit 

fotograferade i, till bilden har man 

lagt en pratbubbla som ska vara vitsig. 

Det kan hålla när händelsen är aktuell 

eller om det är en riktigt klassisk bild 

som är välkänd av de allra flesta. 

Man bläddrar dock igenom boken 

snabbt och visst finns en och annan rolighet 

med som man kan le åt när man 

tittar i den medan man sitter på dass. 

DANIEL, 

IDROTTSPLATSVAKTMÄSTARE, 

NACKA

Elvan-två är en motbild 

– Jag kände mig tvungen att 

få ur mig frustrationen över 

hur känslomässigt avtrubbade 

en del av vårdpersonalen 

var inom cancervården. 

De här stämningarna 

upplevde jag under en praktik, 

säger Helén Bjurberg 

tredjeprisvinnare i MT:s 

skrivartävling år 2005. 

– Som en kontrast till de erfarenheterna 

skrev jag Elvan-två. 

Helén minns ett tillfälle när hon hade 

lugnat en cancersjuk äldre kvinna 

med kraftig ångest. Kvinnan visste inte 

om hon skulle få uppleva nästa jul 

med sina barnbarn. Ingen hade tagit 

sig tid att sitta ner hos henne tidigare. 

– När jag kom ut från henne efter någon 

timme fick jag en ordentlig utskällning 

av min handledare. Jag blev 

informerad om att det var ett dropp jag 

skulle sätta därinne, ingenting annat. 

Avståndstagandet känns igen på 

många arbetsplatser. 

Broadway-musikal 

av Neil Simon 

Personalen orkar inte engagera sig 

av olika anledningar och man glömmer 

bort att informera patienterna om 

viktiga saker. 

Helén Bjurberg blir illa berörd av att 

det förekommer i vården. Helén hoppas 

att hon kan påverka några med sin 

novell, hon vill få människor att tänka 

efter vad det är som är viktigt i livet. 

Läste journalistik 

Helén har arbetat mest inom äldreomsorgen. 

Först som vårdbiträde och efter 

några år fick hon en fast tjänst som 

undersköterska. Hon läste in gymnasiekompetens 

på komvux och sedan 

gick hon en sjuksköterskeutbildning. 

– I dag har jag nya drömmar och planer 

inför framtiden. Jag tycker om att 

skriva skönlitterärt men det är tufft att 

klara sig ekonomiskt på det. En dröm 

är att arbeta som journalist. 

Helén gick Poppius grundkurs i 

journalistik hösten 2005. Det är bland 

det bästa hon har gjort. Det var utvecklande 

att få kritiska och positiva kommentarer 

och fick en ärlig uppmuntran 

från lärarna. Efter Poppius har Helén 

Helén Bjurberg känner att hon är på rätt väg efter tredjepriset i MT:s 

skrivartävling 

bestämt sig för att satsa mer på det 

journalistiska skrivandet. 

– Jag har alltid tyckt om att skriva. 

Jag skrev dagbok från åtta år och små 

pjäser som jag spelade upp för kompisarna 

i plugget. 

Hon har mest skrivit för sin egen 

tillfredställelse och ganska sporadiskt 

genom åren. 

NANNE GRÖNVALL • GRYNET MOLVIG • KIM SULOCKI 

RAFAEL EDHOLM • TINE MATULESSY • ELISABETH EDGREN 

LENA ENGMAN • ELIN RUBENSSON • LARS SÄFSUND 

TOMAS AHLGREN • DAVID DALMO • VICTOR MOLINO • URBAN HAGLUND 

JENNIE LARSSON • LISA BÖRJESSON • VERA PRADA 

Odengatan 81, 08-30 12 50 • intiman@wallmans.com 

TicNet.se 077-170 70 70 • Resevaruhuset, Sveav. 20 

– Jag har aldrig tidigare haft en tanke 

på att jag skulle bli publicerad. Jag 

blev jätteglad när jag fick veta att jag 

hade vunnit pris i MT:s novelltävling. 

Det känns som att jag är på rätt väg. 

Det är en fantastisk bekräftelse på att 

jag kan skriva bra texter, säger hon entusiastiskt. 

PIA OLSSON 


☛ 

DEBATT 

Olof Leijon, skötare från sektion 30 kräver: 

Utvärdera avtalet 

Kommunal har under flera år använt 

sig av en avtalsmodell som i korthet 

fungerar enligt följande beskrivning. 

Kommunal och arbetsgivarorganisationerna 

förhandlar fram ett nationellt 

avtal. Det kan gälla för ett eller flera år 

och är de förhandlingar som massmedia 

intresserar sig för. Det var för det 

centrala avtalet Kommunal gick ut i 

konflikt 2003 och varslade om konflikt 

våren 2005. Det centrala avtalet 

reglerar det mesta som har med våra 

anställningar att göra som semester, 

uppsägningstider mm. Men också det 

som de flesta är mest intresserade av – 

lönen. Det ligger i sakens natur att vi 

som anställda sällan är nöjda med vår 

löneutveckling. Men i de senaste avtalsrörelserna 

kan man knappast påstå 

att avtalen Kommunal tecknat lyckats 

leva upp till våra förväntningar. 

Nästa steg är förhandlingar med de lokala 

arbetsgivarna. I vår sektion innebär 

det Stockholms läns landsting. Här 

ska parterna enas om en lokal tillämpning 

av det nationella avtalet och här 

kan också sektionen komma med nya 

krav på högre lön. Detta steg brukar 

kallas ”steg två” eller ”andra ronden”. 

Kommunal menar att det finns en 

chans för de lokala sektionerna att 

klämma ytterligare pengar från arbetsgivaren. 

De centrala förhandlarna läg- 

Håkan Pettersson svarar: 

Olof Leijon pekar på en rad viktiga 

frågor och problem. Några av dem diskuterade 

vi i den lönepolitiska utredningen 

och våra lösningar finns i 

Kommunals lönepolitiska program 

som kongressen 2004 beslöt om. Det 

slår bland annat fast att de lokala förhandlarna 

behöver bättre stöd när de 

möter arbetsgivarna. Lösningarna är 

bland att bättre tillgång till lönestatistik 

samt det datorbaserade beräkningsstöd 

vid förhandlingar som nu 

finns. 

Det är riktigt att vi vid de lokala förhandlarna 

saknar konfliktvapen, men 

vi har möjlighet att bilda opinion för 

vår sak. Vår uppfattning är att just opinionsbildning 

är ett av våra starkaste 

vapen. För att vi ska synas och höras 

bättre i medier har förbundet dragit i 

gång en utbildning i mediekontakter 

20 


ger över en del av ansvaret på de lokala 

företrädarna. Kommunals statistik 

från hela landet visar att det finns ett 

visst utrymme för att få extra pengar 

lokalt. En del kommuner ger pengar 

utanför det centrala avtalet. Problemet 

för oss lokalat 

är att vi inte har 

något att ”sätta 

emot” arbetsgivaren 

när vi förhandlar.Kommunal 

har ett 

centralt avtal 

och de lokala 

förhandlingar 

sker under fredsplikt. Vi kan inte göra 

något annat än att argumentera för vår 

sak gentemot arbetsgivaren som inte 

är tvungen att betala ut ett öre mer än 

vad det centrala avtalet ger. Om arbetsgivaren 

har dålig ekonomi eller 

anser att pengarna bör läggas på andra 

grupper kan vi som lokala företrädare 

inte göra annat än gilla läget och stå 

med ansvaret för avtalets utfall. 

Ett annat problem med nuvarande 

konstruktion är eftersläpningen med 

vilken pengarna betalas ut. För anställda 

i Stockholms landsting kom löneökningen 

från april på utbetalningen i 

december. Att det blir på det viset har 

en rad olika förklaringar, men sam- 

och opinionsbildning för sektionsföreträdare. 

Lokalt kan man också hämta 

argument utifrån lokala förhållandena, 

t ex om hur verksamheterna utvecklas. 

Olof tar upp medlemmarnas engagemang 

och aktivitet i lönefrågor. Han 

befarar att den långa tiden mellan det 

centrala avtalet och resultatet i plånboken 

gör att intresset för avtalsfrågor 

sjunker undan. Jag delar den farhågan. 

Vi gör allt för att den ska bli så kort 

som möjligt. Under senaste lönekampen 

var alla avdelningar beredda att 

starta lokala förhandlingar dagen efter 

det nya avtalet. Trots det drog det ut på 

tiden alldeles för mycket bland annat 

på grund av arbetsgivarnas ovilja att 

höja tempot. Men ibland kan det också 

vara våra ambitioner att få ut mer än 

avtalet som gör att det drar ut på tiden. 

Debattartiklar skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. 

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur. 

mantaget är det oacceptabelt att få 

vänta så länge på löneförhöjningen. 

För Kommunal som organisation innebär 

denna eftersläpning flera problem, 

några rent pedagogiska. Det är 

exempelvis svårt för många medlem- 

mar att se sambandet 

mellan 

det centrala avtalet 

och sin löneförhöjning 

när dessa inte 

hänger ihop 

tidsmässigt. Ju 

krångligare vi 

gör det fackliga 

arbetet desto lägre medlemsaktivitet 

får vi. Än värre är att vi inte får en seriös 

utvärdering av våra avtal. När de lokala 

förhandlingarna avslutats runt om 

i Sverige är året långt gånget och vårens 

avtalsdiskussioner känns avlägsna. 

Den enskilde medlemmen intresserar 

sig mest för sin personliga löneökning. 

Sektionsföreträdarna inriktar 

sig på nästa löneförhandling och förbundet 

samlar statistik som publiceras 

undangömt i Kommunalarbetaren. 

Fackliga företrädare, både centralt och 

lokalt (mig själv inbegripen), har ofta 

en tendens att se till vad som är möjligt 

att åstadkomma för stunden och försvara 

detta inför medlemmarna. Detta 

är en naturlig reaktion och tillför ett 

Vi kan inte göra något annat 

än att argumentera för vår 

sak gentemot arbetsgivaren 

som inte är tvungen att betala 

ut ett öre mer än vad 

det centrala avtalet ger. 

Vi måste emellertid för framtiden 

hitta en lösning som ger resultat i plånboken 

snabbt efter det centrala avtalet. 

Frågan om medlemmarnas aktivitet 

kring lönefrågor var mycket viktig för 

lönepolitisk utredningen Därför ställde 

vi några frågor i medlemsdialogen 

Du vet bäst. Det visade sig att över 

hälften av de 30 000 som svarade var 

intresserad av att vara med och utarbeta 

en lönepolitik för sin arbetsplats. 

Det tolkar jag som att det finns en stor 

potential för att hålla lönediskussionerna 

levande även när inte ett avtal 

står för dörren. 

Jag upplever att diskussionen om lönefrågor, 

och därmed den utvärdering 

av avtalet som Olof efterlyser, pågår 

inom Kommunal. Det visar inte minst 

den stora mängd avtalsmotioner som 

visst mått av realism på allt för yviga 

krav. Kommunal bör dock akta sig för 

att kalla sådana resultat för framgångar. 

Halvbra eller halvdana resultat bör 

kallas för det och förklaras med faktorer 

i samhället eller i vår egen organisation. 

Andra förhållningssätt skapar 

bara oenighet inom Kommunal. 

Att det finns möjlighet för ett stort engagemang 

för avtalsfrågor visade uppslutningen 

under strejken 2003. Kommunal 

måste ta varje möjlighet att 

bygga vidare på medlemmarnas intresse. 

Vi bör hela tiden sträva efter så 

enkla och snabba beslutsvägar som 

möjligt, något vi inte gör med nuvarande 

avtalsmodell. En annan möjlighet 

vi bör prova för att öka engagemanget 

och möjligheten att påverka är 

att ge medlemmarna möjlighet att själva 

vara med och utvärdera avtalet. Att 

få göra sin röst hörd i diskussioner och 

komma med förslag till förbättringar 

leder till delaktighet och kunskap. En 

aktiv debatt är bra för de förtroendevalda 

och organisationen. Ett mer sansat 

språkbruk från Kommunal då man 

beskriver sina egna insatser och från 

de medlemmar som ifrågasätter dessa 

ger oss en starkare organisation. 

Avtalet diskuteras ständigt 

OLOF LEIJON 

SKÖTARE, SEKTION 30 

medlemmar skriver i samband med 

avtalskonferenserna och det stora intresset 

för studiecirkeln Bättre betalt 

som handlar om det senaste avtalet. 

Under senare år har Kommunals 

medlemmar haft bättre löneutveckling 

än tidigare. Mellan 2003 och 2005 

ökade lönerna med närmare åtta procent, 

vilket var mer än för andra grupper 

på arbetsmarknaden. Det gör att vi 

börjat knappa in på avståndet till jämförbara 

grupper. Det går inte med jättekliv, 

men vi är på väg åt rätt håll. 

Steg för steg. 

HÅKAN PETTERSSON 

ANDRE VICE ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL

INSÄNT 

Insändare skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. 

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur. 

En tung och lång väg 

För några år sen “ gick jag i väggen “ 

som det då hette. I dag får man skämmas 

om man använder uttrycket. Efter 

många år med den dåliga arbetsmiljön 

i Landstinget sa min hjärna stopp. I raset 

följde även en värkande rygg. 

Plötsligt orkade jag inte någonting. 

Huvudet och ryggen värkte, sömnlösa 

nätter. På läkarintyget stod det “Arbetsrelaterad 

stresshuvudvärk och 

bröstsmärtor. 

Nu börja karusellen. Arbetsgivarn 

snörpte på munnen och undrade vad 

husläkarn satt in för behandling. 

“Husläkarn!” vadå det är arbetsrelaterat 

och arbetsgivarns ansvar att vidta 

åtgärden tyckte jag och husläkaren. 

Arbetsgivarn skickade mig till beteendevetaren 

på Previa (som ansåg att jag 

hade typiska stress-symtom)och där 

fick jag vetskap om lagen om arbetsgivarns 

skyldigheter i rehabiliteringar. 

Det spelar ingen roll vad jag 

röstar på. Det blir likadant 

vem som än styr! Känns uttrycket 

igen? Allt för många 

människor känner dåligt eller 

inget förtroende för politiska 

frågor och de folkvalda 

politikerna. Det är ett hot 

mot demokratin som vi alla 

på olika sätt bär ansvar för. 

Hur kommer vi till rätta med det bristande 

förtroendet och hur återupprättar 

vi förtroendet för politik som ett 

sätt att fördela våra gemensamma resurser? 

De socialdemokratiska partiprogrammen 

beslutas på partikongresser 

av valda ombud från hela landet. Programmen 

formas med utgångspunkt 

från partiets ideologi. Rättvisa, jämlikhet, 

jämställdhet, solidaritet är några 

av de grundläggande värderingar 

socialdemokratin bygger på. 

Innan kongresser beslutar om politiska 

program och partistadgar har enskilda 

medlemmar varit med och diskuterat 

förslagen i föreningar och arbetarekommuner. 

Det har skrivits motioner, 

framförts och diskuterats 

förslag så de politiska programmen är 

Jag beslutade mig för att följa lagen 

och ta med arbetsgivaren, oj oj oj, det 

har baske mig inte varit lätt. Men jag 

har tagit de sista krafterna på rehabmötena 

med arbetsgivaren, försäkringskassan, 

läkare och mitt fack. Första 

mötet var min husläkare med, senare 

en läkare från Previa. Det var viktigt 

att alla parter var med från början, 

så alla vet vad som diskuterats och inte 

kommer med efterhandskonstruktioner. 

Vad har jag fått för behandling? 

Först blev jag erbjuden psykofarmaka 

av Previas läkare, bestämt tackade jag 

nej. Ett enkelt sätt att få mig medgörlig 

och foglig. Men nej tack. Prat med beteendevetaren, 

prat med sjukgymnast, 

kognetiv pratterapi prat, prat och prat. 

Jag har efterlyst behandling med massage 

eller liknande för den värkande 

ryggen för att lösa upp muskelknutor- 

väl förankrade när kongresser sedan 

tar beslut. 

I den processen har man som enskild 

medlem stora möjligheter att påverka. 

Ombuden som beslutar på kongressen 

nomineras och väljs av medlemmarna 

lokalt och regionalt, även 

där har man som medlem möjlighet att 

påverka och ha inflytande. 

När det sen vart fjärde år ska göras 

valprogram, det 

som oftast kallas 

vallöften, inför 

val till kommuner, 

landsting och 

riksdag bygger 

dessa på de 

grundläggande 

värderingarna. 

Många gånger innehåller inte valprogram, 

mer en politisk vilja och ambition. 

”Arbete åt alla” till exempel är en 

rättvisefråga såväl som en jämlikhet 

och jämställdhetsfråga. 

”En skola för alla” eller en trygg och 

väl fungerande omsorg och vård är andra 

exempel på rättvisefrågor, jämlikhet 

och jämställdhet. 

Processen med politiska program, 

val av ombud, fastställande av listor 

na, men nej. I stället för att se till orsaken 

till sjukskrivningen har man försökt 

bagatellisera och hitta andra orsa- 

Så här i efterhand kan jag se 

alla tecken till utmattning som 

jag aldrig märkte då, men som 

arbetsgivarn borde haft bättre 

kunskap i att förutse. 

ker. Jag har under sjukperioden fått 

höra mycket om kränkningar. Jag måste 

säga att de värsta kränkningarna har 

jag upplevt från personalhälsovården. 

Jag har fått höra “du som bara vill vara 

sjukskriven” jag som till 99 procent 

varit på mitt arbete tills jag brakade 

ihop. Jag har mått sämre efter kontakt 

med Previas läkare än innan. Jag har 

bollats mellan husläkaren och läkaren 

på Previa i fråga om vem som skall ta 

Fackligt -Politiskt från Kommunal Stockholms län 

Din röst har betydelse 

Vem som helst kan när som helst 

ta kontakt med företrädare för 

de politiska partierna och framföra 

sina åsikter. 

Men, beslut om inriktning av 

partiets politik tas av partimedlemmarna. 

för val till kommun, landsting och 

riksdag är väl diskuterade och beslutas 

av partimedlemmar i den representativa 

demokratin. 

Hur kan man påverka de politiska 

besluten om man inte är medlem i ett 

politiskt parti ? 

Vem som helst kan när som helst ta 

kontakt med företrädare för de politiska 

partierna och framföra sina åsikter. 

Men, beslut om inriktning av partiets 

att gå och rösta. 

politik tas av partimedlemmarna. 

I valet den 17 

september 2006, 

till kommuner, 

landsting och riksdag 

kan vi påverka 

inriktningen på 

politiken genom 

Det är skillnad mellan politiska 

ideologier och den praktiskt förda politiken. 

Det påverkar förtroendet för 

politik och politiker. I valrörelsen presenteras 

program som väljarna ska ta 

ställning till och de stämmer inte alltid 

med hur den praktiskt förda politiken 

sett eller ser ut. 

Kan vi påverka detta ? 

Vi kan genom att gå och rösta medverka 

till att det parti vi tror på får egen 

ansvaret i rehabilitering och sjukskrivning. 

Jag har upplevt den mänskligare 

sidan hos försäkringskassan som har 

lyssnat på mig och till och med avbrutit 

min arbetsträning en gång för att jag 

inte fått hjälp av Previas läkare. I dag 

är jag tillbaka delvis på mitt arbete 

med lön och rehabersättning. Det har 

tagit flera år att komma så långt. Men 

det tog ännu längre tid innan jag brakade 

ihop totalt. 

Så här i efterhand kan jag se alla 

tecken till utmattning som jag aldrig 

märkte då, men som arbetsgivarn borde 

haft bättre kunskap i att förutse. Antingen 

valde hon att blunda eller så begrep 

hon inte bättre. 

SIGN: HÖGT PRIS 

majoritet så de slipper förhandla om 

sina ideologiska värderingar med partier 

som har helt annan ideologi. 

Då motverkar vi att partier som arbetar 

mot Kommunals medlemmar får 

inflytande över besluten. 

Om det måste - av ekonomiska skäl 

eller i värsta fall förhandlingsskäl – 

göras förändringar i den förda politiken 

eller den politik man vill föra. Då 

görs alltid dessa bedömningar med arbetarrörelsens 

värderingar som grund 

om socialdemokratin är styrande. 

Inför budgetarbetet sker även diskussioner 

med fackföreningsrörelsen 

om vilka satsningar som ska göras och 

i värsta fall vilka besparingar som går 

att genomföra. 

Detta förutsätter dock att Alla Går 

och Röstar och att man röstar på de 

värderingar man känner är rätt, eller 

omvänt, rösta inte på ett parti som efter 

valet medverkar till att göra dig arbetslös, 

fördubblar fackföreningsavgiften, 

försämrar anställningstryggheten. 

Rösta rätt, rösta rött! 

TOMMY SETZMAN 

FACKLIGT-POLITISKT ANSVARIG 

MT - nummer 1 - 2006 21

Kommunal. aktuellt 

Nya regionala skyddombud 

för privatanställda 

Kommunal har avtal med 

cirka 2700 privata arbetsgivare. 

De regionala skyddsombuden 

arbetar systematiskt 

med arbetsmiljön på 

små arbetsplatser. 

Att vara regionalt skyddsombud 

(RSO) är ett centralt fackligt förtroendeuppdrag. 

För att skapa en organisation 

som ska ge även de små privata arbetsplatserna 

en god arbetsmiljötillsyn, 

har avdelningsstyrelsen för Kom- 

Catrin Hagman 

sektion 14,15,16,17,21,23, 25 och 28 

ej city 

mobiltelefon: 070-6292260 

e-post: catrin.hagman@kommunal.se 

Carina Lenngren 

sektioner: 1,2,3,4,5 och 26 ej city 

mobilnummer: 070-6117575 

e-post: 

carina.s.lenngren@kommunal.se 

Anders Håkansson 

sektioner: 11,13,22 


e-post: 

anders.a.hakansson@kommunal.se 

22 


munal Stockholms län utsett tio regionala 

skyddsombud. 

Uppgiften för dessa RSO är att besöka 

de arbetsplatser som saknar samverkansavtal 

och skyddsombud. Arbetsuppgifterna 

för RSO är reglerade i 

Arbetsmiljölagen. Under den lagstiftningen 

finns sedan Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter som reglerar olika arbetsförhållanden 

och arbetsuppgifter. 

Ta kontakt 

Om du som är privatanställd vill ha 

kontakt med ett RSO kan du ringa eller 

Rose-Marie Holt 

sektioner: 14,15,16,17,21,23, 25 och 

28 ej city 


e-post: rose-marie.holt@kommunal.se 

Kicki Höglund 



e-post: 

kicki.a.hoglund@kommunal.se 

Dragisa Saula 

sektioner: 18,19,20 


e-post: 

dragisa.a.saula@kommunal.se 

helst skicka ett mail enligt de uppgifter 

som finns här nedan. I de uppgifteran 

framgår även vilka sektioner/kommuner 

som ingår i respektive RSO:s område. 

Under bilderna ser du vilka sektionsnummer 

varje RSO ansvarar för. 

Om du sedan tittar i tabellen här nedan 

så framgår vilken kommun varje sektionsnummer 

representerar. Vid behov 

av hjälp från ett RSO kontaktar du den 

person som ansvarar för den kommun, 

det område, där din arbetsplats finns. 

För arbetsplatser inom sektionerna 9, 30, 45, 46, 77, 79, 80 och 87 kontaktar 

ni det regionala skyddsombudet som verkar i den kommunen. 

Se nedan. 

1 Nynäshamn 19 Danderyd 

2 Nacka 20 Täby 

3 Värmdö 21 Norrtälje 

4 Haninge 22 Lidingö 

5 Tyresö 23 Österåker 

6 Huddinge 25 Upplands-Bro 

7 Botkyrka 26 KMC Gullmarsplan 

8 Södertälje 27 KMC Skärholmen 

9 Norra länets produktionsområde 28 Västra Stockholm 

10 Ekerö 30 Centrala länet 

11 Solna 34 Trafiksektionen 

12 Salem 45 Djur & Natur 

13 Sundbyberg 46 Tekniska 

14 Järfälla 52 Räddningstjänsten 

15 Sollentuna 77 HS/ Södra länet 

16 Upplands Väsby 79 Södertälje Sjukhus 

17 Sigtuna 80 Karolinska Sjukhuset 

18 Vallentuna 87 Södersjukhuset 

Peter Olsson 



e-post: 

peter.a.olsson@kommunal.se 

Raili Kurkisuo 

sektion: 6,7,8,10,12 och 27 ej city 


e-post: 

raili.a.kurkisuo@kommunal.se 

Ingegerd Spiik 



e-post: 

ingegerd.a.spiik@kommunal.se 

Jörgen Hallberg 

City allt innan för tullarna 


e.post: 

jorgen.a.hallberg@kommunal.se 

GA

Elisabeth Hammarstedt är 

ordförande för Kommunal 

Stockholms län och 

ledamot i förbundsstyrelsen 

God fortsättning på det nya året, jag 

hoppas att den tid som redan gått varit 

bra och att ni passat på att utöva lite 

vintersport på snö och is. Jag hoppas 

att ni som hade möjlighet att vara lediga 

tog tillvara helgerna och kopplade 

av. För även om det redan nu kan anas 

att det blir ljusare är det långt kvar till 

påsken. Det handlar om de så kallade 

oxveckorna fram till dess. 

Vi Kommunalare har ett spännande 

år framför oss. Det är flera områden 

där vi som avdelning har fokus på de 

mål i verksamhetsplanen som besluta- 

Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt 

Nu laddar vi om Avdelningsstyrelsen 

des på representantskapet i november. 

Just nu pågår förberedelser som bäst 

inför nästa avtalsrörelse, avtalsrörelsen 

2007. Redan nu, under årets första 

månaderna skall avtalskraven lämnas 

in för att de ska hinna med att behandlas. 

Jag hoppas att många medlemmar 

är aktiva och pratar med arbetskamraterna 

om förslag om förbättringar/ förändringar 

i kollektivavtalen som ni anser 

behövs. Förslagen lämnas sedan in 

till sektionerna (tag kontakt med din 

sektion om tidpunkt när förslagen senast 

skall vara inlämnade). Om ni har 

svårt att skriva ned era förslag så får ni 

säkert hjälp av sektionen. 

Att alla medlemmar får vara med 

och lämna avtalsförslag är en av de 

viktigaste grundpelarna i vår demokratiska 

process. Vi har alla ett ansvar 

för att bidra med förslag till förändringar 

och förbättringar till våra löner 

och anställningsvillkor. 

Redan nu har valrörelsen inför höstens 

val startat. Kommunal Stockholms 

län har sänt ut en inbjudan till 

demokratidagar till arbetsplatsombuden. 

Vi anordnar seminarier och andra 

aktiviteter för att öka intresset och engagemanget 

för de valfrågor som berör 

vårt liv och arbete. Jag uppmanar 

alla medlemmar att delta i den politiska 

debatten, ta reda på fakta om vad 

som finns bakom alla fagra ord. Att sitta 

hemma och muttra leder aldrig till 

förändring, utan där behövs det 

mänskliga möten, debattens vågor 

skall gå höga och där skall våra röster 

höras starkt. 

I höst går vi till valurnorna och talar 

om hur vi vill ha det! 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL 

STOCKHOLMS LÄN 

Nu är det dags för 

årsmöten i Kommunal 

När din sektion eller klubb 

har årsmöte kallas du att 

delta - det är du som är facket! 

På årsmötet avgörs 

många viktiga frågor. 

Man behandlar styrelsens verksamhetsberättelse. 

Då är du med och 

granskar om styrelsen levt upp till det 

förtroende de fick på förra årsmötet 

och hur de verkställt de beslut som fattats 

på fackmötena under året. 

På årsmötet väljer man också vilka 

som ska sitta i styrelsen och på andra 

uppdrag i sektionen eller klubben. 

Sektionsstyrelsen består vanligen av 

fem ledamöter varav ordförande är en. 

Årsmötet ska också utse minst tre ersättare/suppleanter 

till styrelsen. Alla i 

styrelsen väljs på två år på så sätt att 

hälften av antalet ledamöter väljs varje 

år. 

På tidigare möte (nomineringsmöte) 

har alla medlemmar haft möjlighet att 

nominera/föreslå personer till styrelsen. 

Man har också någon gång under 

föregående år valt en valberedning. 

Valberedningens uppgift är att gå igenom 

alla som föreslagits och bilda sig 

en uppfattning om vilka som bäst kan 

företräda medlemmarna. När valberedning 

sätter ihop sitt förslag skall de 

också tänka på att de som har fackliga 

uppdrag ska spegla medlemskåren. De 

innebär att man förutom den fackliga 

lämpligheten bland annat behöver väga 

in kandidaternas yrken, ålder, kön 

och etniska ursprung. Valberedningen 

har också ett ansvar för att det sker en 

återväxt i facket. Att det finns nya som 

kan ta vid när de gamla slutar. 

På årsmötet presenterar valberedningen 

sitt förslag till vilka som ska väljas. 

Det är bra om valberedningen motiverar 

sitt förslag. Kanske låter man dem 

presentera sig själva. (En del sektioner 

skickar ut valberedningens förslag 

tillsammans med en presentation av 

alla kandidater före mötet.) Efter det 

ska mötes ordförande lämna ordet 

fritt. Då kan du begära ordet och föra 

fram ett annat namn bland de som föreslagits/nominerats 

på det tidigare 

mötet. Om du för fram en annan person 

än valberedningen är det bra om 

du kan motivera ditt förslag och för- 

klara för dina kompisar på mötet, varför 

du tycker att de ska rösta på ditt 

förslag. 

Om det bara finns valberedningens 

förslag så brukar valet ske öppet (med 

acklamation). Ordförande frågar: 

”Kan vi välja de som valberedningen 

föreslagit?” 

Mötesdeltagarna: ”Ja!” 

Ordförande: ”Någon däremot?” Varvid 

mötesdeltagarna är tysta. 

För att det ska vara öppen omröstning 

krävs att alla är överens om det. Om 

någon begär sluten omröstning så 

måste valberedningen ha förberett 

med valsedlar. 

För att rösta måste man komma till 

mötet. Ombudsröstning är inte tillåtet. 

Däremot kan sektionen besluta att valen 

ska ske genom allmän omröstning 

före årsmötet. 

LEH 

På nästa uppslag finner du 

kallelsen till ditt årsmöte 

Rapport: 

Avdelningsstyrelsen 

har utsett följande 

nya ledamöter i Branschråden: 

Branschråd Äldreomsorg: Ana-Maria 

Sanchez, sektion 19, Danderyd 

Branschråd Förskola/skola: Sonja 

Rosendal , sektion 10, Ekerö 

Carina Druse, sektion 8 klubb, Nykvarn, 

Avdelningsstyrelsen beslutar att uppmana 

sektionerna att inte göra lokala 

överenskommelser om andra utbildningar 

än de som följer den nationella 

kursplanen. Andra utbildningar skall 

benämnas som kompetensutveckling. 

Anställning som”lönegranskare”. 

Avdelningsstyrelsen beslutar att godkänna 

anställning av Jaddi Dalawi, 

som lönegranskare för avdelningen. 

Avdelningsstyrelsen beslutar att ge 

Ann Georgsson och Lennart Eriksson 

i uppdrag att undersöka vad arbetsmiljöansvaret 

innebär på avdelningenoch 

återkomma med förslag till avdelningsstyrelsen 

Avdelningsstyrelsen beslutar att inrätta 

branschråd i enlighet med förbundets 

branschrådsverksamhet. 

Branschråden består av 10-12 ledamöter, 

ansvarig ombudsman och förtroendevald, 

sektionerna nominerar 

på nytt till branschråden, 

Avdelningsstyrelsen utser ledamöter 

och ansvarig ombudsman och förtroendevald 

(med anknytning till avdelningsstyrelsen) 

till samtliga branschråd. 

De som nomineras bör ha någon 

förankring inom sitt yrkesområde 

och skall ha genomgått facklig grundutbildning, 

Mandatperioden skall sammanfalla 

med kongressperioderna (3 år). För 

att komma i takt med kongressperioderna 

skall första perioden vara 

2006-02-01—2007-12-31, 

Ambulanssjukvårdarna flyttas till 

Hälso- och sjukvårdens branschråd, 

Ett branschråd för Djur- och Natur inrättas 

(jordbruk, hästsport). 

Inför det kommande arbetet med en 

särskild studie om yrket personliga 

assistenter vill Assistanskommittén i 

fyra län, Stockholm, Västra Götaland, 

Jönköping och Jämtland ha referensgrupper 

om sju personer i varje grupp 

med en blandning av privat- och kommunanställda. 

Avdelningsstyrelsen beslutar att ge 

ombudsman Lotta Lundén i uppdrag 

att handlägga ärendet. 

MT nummer 1 - 2006 23 

Kommunal. aktuellt


Mötesplatsen 

KOMMUNAL 

SJUKVÅRDEN SNS 

Sektion 79 

kallar till årsmöte torsdag den 9 

februari 

klockan 18.00. 

Plats: Frälsningsarmén, Oxbacksgatan 

25, Södertälje 

Ur dagordningen: 

Val av: 

1 st ordförande på 2 år. 

2 st ordinarie ledamöter 

på 2 år. 

1 st suppleant på 2 år. 

1 st fyllnadsval suppleant 

på 1 år. 

1 st arbetstagarrepresentant 

i Sjukvårdsstyrelsen SNS på 1 år. 

3 st till Valberedningen på 1 år. 

Verksamhetsberättelsen för 2005. 

Övriga frågor. 

Buffé serveras under kvällen. 

Anmälan senast den 31 januari. 

Tel: 08-550240 92 

Fax: 08-550240 91 

e-post: sektion79.stockholm@kommunal.se 

KOMMUNAL 

SOLNA 

Sektion 11 

kallar till årsmöte 10 februari 2006 

KF-salen Solna stadshus 1 tr. 

Solna centrum Stadshusgången 2 

Kl. 18.00, avprickning från kl.17.30 


- Val till sektionsuppdrag 

- Allmän fackig information 

- Utlottning av cykel 

Övrigt: Sektionen bjuder på mat och 

dryck på Solna krog. Då antalet platser 

är begränsad sänd in talongen som 

du fått med personlig inbjudan före 

den 31 januari 2006. 

Välkomna 


Varmt Välkomna 

KOMMUNAL 

SOLLENTUNA 

Sektion 15 

kallar till årsmöte 

onsdag den 15 februari 2006 

Plats: Turebergshuset plan 13 

Turebergsrummet 

Kl: 18.00 serveras kaffe med dopp 

mötet börjar kl. 18.30 

Ur dagordningen bl.a.: 

- Verksamhetsberättelsen 2005 

- Val av ordförande, ledamöter 

samt suppleanter till styrelsen och 

avd. representantskap 

- Nom. till avdelningsuppdrag 

Vi bjuder på sång och musik under 

fikat av Kommunals egen trubadur 

Lage Malmsten. Vi kommer även 

att lotta ut böcker. 

Ordförande för mötet blir vår 

ombudsman Yvonne Chevallerau 

Anmäl dig senast den 10 februari. 

Tfn: 08- 57 92 13 61 

Fax: 08-57 92 13 16 

Sektion15.stockholm@kommunal.se 

www.kommunal-sollentuna.com 

KOMMUNAL 

NORRTÄLJE 

Välkomna önskar styrelsen 

Sektion 21 

kallar till årsmöte onsdagen 8 

februari kl 19.00 Folkets hus i 

Norrtälje 


- Verksamhetsåret 2005 

- Årsberättelse 

- Ekonomisk rapport 

-Stadgeenliga val 

- Tidsplan 2006 

- Övriga frågor 

Vi bjuder på italiensk buffé. 

Anmälan till sektionsexpeditionen 

senast den 31 januari. 

Tel.nr 0176/71177 och 71188 

Underhållning utav Durpiggarna 

Välkomna 

KOMMUNAL 

SÖDERSJUKHUSET 

Sektion 87 

kallar till årsmöte onsdagen den 

1 februari klockan 17:30 i Festvåningen 

Druidborgen, 

Bondegatan 31 


-Val till sektionsordförande 

-Val till sektionsstyrelsen 

-Val till Kommunal Sthlms Läns Representantskap 

-Nomineringar till avdelningen 

Anmälan är bindande och biljett till 

supén finns att köpa på Kommunals 

expedition t.o.m. 23 januari, 2006. 

Pris: 50 kr. 

KOMMUNAL 

SALEM 

Varmt välkomna! 

Sektion 12 

kallar till årsmöte torsdag 

2 februari klockan 19.00 Restaurang 

Baccus Salem centrum. 


- Val av sektionsordförande och ledamöter 

till sektionsstyrelsen, ledamöter 

till avdelningens representantskap 

samt ombud till ABF och LO-distriktet. 

- Årsberättelse och bokslut för 2005. 

Anmälan på tel 532 599 57 / -58. 

Sektionen bjuder på varm buffé samt 

kaffe på maten. 

Underhållning av trubadur samt lotterier. 

KOMMUNAL 

VALLENTUNA 

Välkommen 

Sektion 18 

kallar till extra nomineringsmöte 

och årsmöte torsdagen den 

2 februari klockan 18.30 Hjälmstaskolan 

aula 

Ur dagordning Nomineringsmöte: 

- Inkomna nomineringar 

- Studier 


Ur dagordningen Årsmötet 

- Val av styrelseledamöter 

- Bokslut och verksamhetsberättelse 

2005 

- Information om löneförhandlingar 



Sektionen bjuder på mat och dryck. 

OSA. senast 30 januari 2006 

till sektionen telefon 587 856 93 

Välkommen 

KOMMUNAL 

TÄBY 

Sektion 20 

kallar till årsmöte torsdag 

2 februari klockan 18.30 

Plats: Runö kursgård 

Middag och dans efter mötet. 

Anmälan till sektionen senast 17/1- 

2006. 

anmälan tillKommunal i Täby 

tel. 08-758 10 30 

fax 08-768 87 48 

Varmt välkomna 

KOMMUNAL 

TYRESÖ 

Sektion 5 

kallar till årsmöte onsdagen 15 

februari klockan 19.00 i Bollmora 

Föreningsgård Kulturcaféet 

Ur Dagordningen: 

- Förutom sedvanliga mötesförhandlingar 

kommer val till olika styrelseuppdrag 

att ske. 

- Val till styrelsen: 2 st Ordinarie ledamot 

på 2 år 

3 st Suppleanter på 2 år 

- Info. / Beslut : Sektionens verksamhetsberättelse 

- Info. / Beslut : Sektionens bokslut 

Någon form av förtäring kommer att 

serveras! 


KOMMUNAL 

BOTKYRKA 

sektion 7 

kallar till årsmöte torsdag den 9 

februari klockan 18.30 på Hågelby 

Gård (Klockhuset) 


- Val till uppdrag i sektionen 

- Verksamhetsberättelse 2005 och 

bokslut 2005 

- Övriga val 

- Utdelning av hedersmedlemskap 

- Övrigt 

Politikerdebatt 

Vi bjuder på något gott att äta. 

Anmälan till sektionsexpeditionen senast 

fredagen den 2 februari - anmälan 

är bindande! 

tel: 08-530 616 02 eller 08-530 616 22 

fax: 08-530 602 68 eller 

e-post: 

sektion7.stockholm@kommunal.se 

Välkomna

KOMMUNAL 

ÖSTERÅKER 

Sektion 23 

kallar till årsmöte onsdag 8 februari 

klockanl.18.30 i Röllingbyskolans 

matsal 


- Val av ordförande,styrelserepresentanter,valberedning,avdelningensrepresentantskapsledamöter,avdelningsstyrelsen 

samt övriga val. 

Dagordning, verksamhetsberättelsen 

och övriga handlingar delas ut på mötet. 

Eftersom vi bjuder på lättare förtäring 

vill vi veta hur många som kommer. 

Anmälan sker till sektionens expedition 

senast torsdagen den 2 februari 

2006. 

Tel: 08-540 811 30 eller 

08- 540 618 30 

Fax: 540 203 10 

Mail: sektion23.stockholm@kommunal.se 

KOMMUNAL 

VÄRMDÖ 

Välkomna 

sektion 3 

kallar till årsmöte torsdag16 

februari klockan 18.30 på Gustavsgården 


- Val till uppdrag i sektionen 

- Verksamhetsberättelse 

- Motioner/avtalsyrkanden 

Kvällen avslutas med ca en timmes 

uppträdanden av Zeid Andersson; 

stand Up, sångerska och skådespelere 

känd från olika tv program 

Vi bjuder på lättare föräring 

Anmälan med uppgifter om allergier/vegetariskt 

lämnas till sektionen tel 

08-570 318 35 senast tisdag den 7 

februari 06 

Välkommen 

Lönekampen går 

vidare även 2006 

KOMMUNAL 

NYNÄSHAMN 

Sektion1 

kallar till årsmöte torsdag (OBS 

dag) 2 februari klockan 18.30 

Folkets Hus, Kusten 


- Val av ledamötet till sektionsstyrelsen 

och övriga uppdrag. 

- Sektionens verksamhetsberättelse. 

- Övrigt. 

Kvällens överraskning: Dolle och Cabarè-orkestern 

( kända från Nynäsgården) 

bjuder på underhållning. 

Hoppas verkligen du kommer till denna 

härliga kväll! 

Vi bjuder på soppa-bröd m.m. 

Anmälan till expen tel. 520 737 65 

fax 520 113 35 

e-post sektion1.stockholm@kommunal.se 

Varmt välkommen 

NYKVARNSKLUBBEN 

kallar till årsmöte den 30 januari i 

matsalen på Björkestaskolan klockan 

18.30. 


- Val av uppdrag till klubbstyrelsen 

- Verksamhetsberättelse 

- Information om löneförhandlingar 


Vi bjuder på mat och dryck. Anmälan 

till arbetsplatsombud. 

KOMMUNAL 

CENTRALA LÄNET 

Välkommen 

Sektion 30 

kallar till årsmöte fredag 3 februari 

klockan 18.00 i Hörsalen 2 tr. byggnad 

40 S:t Görans sjukhus. 


- Val av styrelseledamöter 

- Nomineringar till avdelningsuppdrag 

- Verksamhetsberättelse 2005 

- Avtalsyrkande 

- Övrigt 

Efter mötet är det fest på Göranterrassen 

med god mat och underhållning. 

Du får Kommunals festmiddag för 70 

kr (Värde. 350:-). 

Anmäl dig på telefon 616 11 85 senast 

den 27/1. 

Välkommen 

KOMMUNAL 

JÄRFÄLLA 

Sektion 14 

kallar till årsmöte torsdag 9 

februari klockan 19.00 SMU-gården 

(kyrkan), Kvarnplan 20 Jakobsberg 


Val till styrelsen 

Val till övriga förtroendeuppdrag 

Verksamhetsberättelse 

m.m. 

Vi bjuder på något ätbart så anmäl dig 

till 

Maud 58022955 el. Sussie 

58029196 

senast 30/1 

Välkomna 

KOMMUNAL 

HANINGE 

sektion 4 

Kallar till årsmöte torsdag 9 

februari klockan 18.30 på Hotell 

Park Inn. Rudsjöterassen 3, 136 40 

Handen 


- Sedvanliga årsmötesförhandlingar 

- Behandling av årsberättelse 

- Val av styrelseledamöter och 

suppleanter 

- Val av övriga uppdrag 

- Val till LO-sektionen 

- Val till ABF:s representantskap 

- Nomineringar till avdelningsstyrelsen 

- Ev. andra nomineringar 

- Avtalsförslag 

- Information från styrelsen 


Efter årsmötet bjuder vi på mat. 

Om du skall delta vid maten anmäler 

du dig på telefon 08-606 82 22 eller 

e-postadress: 

sektion4.stockholm@kommunal.se 

KOMMUNAL 

DANDERYD 

Välkommen 

Sektion 19 

kallar till årsmöte torsdag 9 Februari 

klockan.18.00 


- Val av ledamöter till sektionsstyrelsen 

- Verksamhetsberättelse 2005 

- Aktuell information 

Vi bjuder på något gott att äta så meddela 

sektionen senast 1 Februari om 

Du kommer på telefon:56891913 

Var vi ska hålla till i år får Du veta när 

Du ringer. 


KOMMUNAL 

HUDDINGE 

Sektion 6 

kallar till årsmöte tisdag 7 februari 

Huddinge folkets hus klockan 

18.30 till ca: 20.30 


- Val av: Ordförande till styrelsen 

- Val av: Ordinarie ledamöter och 

suppleanter till styrelsen. 

- Val till: Övriga fackliga uppdrag 

Vi bjuder på Italiensk buffé mellan kl. 

17.30-18.30 

Anmälan om du vill äta görs till sektionen 

senast måndagen den 30/1. 

Använd nedanstående talong eller anmäl 

via e-post: sektion6.stockholm@kommunal.se 

Välkommen 

KOMMUNAL 

UPPLANDS VÄSBY 

Sektion 16 

kallar till årsmöte onsdag15 

februari klockan 19.00 ABF huset 

(Suseboparken) Skolvägen 3 


- val av styrelse - 3 ordinarie samt 1 

suppleant 

- val av valberedning 

- val av arbetsplatsombud 

- verksamhetsberättelse och bokslut 

2005 

Vi bjuder på mat och dryck 

Anmäl dig till Kommunal Upplands 

Väsby 590 970 13-590 970 12 senast 

den 6 februari anmälan är bindande 

Kommunal Upplands Väsby, Dragonvägen 

96, 194 33 Upplands Väsby ellersektion16.stockholm@kommunal.se 

Handlingar finns att hämta på expeditionen 

from 06 01 11 eller på mötet. 

KOMMUNAL 

HS/SÖDRA LÄNET 

Välkommen 

Sektion 77 

kallar till Årsmöte torsdag 9 

februari klockan18.00. Avprickning 

och förtäring från 17.30. Birkeaulan, 

Karolinska Huddinge 

Efteråt blir det middag och fest. Biljetter 

säljes a´60 kr på Kommunals 

exp, R94, Karolinska Huddinge. 

Välkommen 


25 

Kommunal. aktuellt


HHISTOORRISSKKAA HHÖÖRNEETT 

Fyra kronor mer 

Höjda avgifter till A-kassan 

gör att fackföreningsavgiften 

höjs fyra kronor per månad 

från januari 2006. Det är 

grundavgiften, den avgift 

som alla medlemmar oavsett 

inkomst betalar, som 

höjs från 171 till 175 kronor. 

– Egentligen höjs avgiften till A-kassan 

med åtta kronor, säger Lars Randerz, 

kassör i kommunal Stockholms 

län, men eftersom premien i vår fackliga 

hemförsäkring och fritidsförsäkring 

samtidigt sänks, så slår inte hela 

höjningen igenom. 

Förutom grundavgiften skall alla medlemmar 

betala avgift i procent av inkomsten. 

För den som är medlem i 

Kommunal Stockholms län är den avgiften 

oförändrat 1,07 procent. 

Den största utgiftsposten för Kommunal 

Stockholms län är studier, ungefär 

tjugo procent av budgeten går till kurser 

och studiecirklar för medlemmar 

och förtroendevalda. Personalkostna- 

Avgiftstabell för 

Kommunal Stockholms Län 

26 

Nästa nummer av MT kommer vecka 9 - 2006 

I slutet av januari 1904 var 

äntligen ett nytt avtal för hamnarbetarna 

i land. Det hela hade börjat i 

april året innan då arbetsgivarna sa 

upp avtalet för stuveriarbetarna i 

Stockholm. Budet var att man ville 

sänka lönerna från 50 till 40 öre i timmen. 

Hamnarbetarna svarade med att 

gå i strejk. Stuveribolagen hade förberett 

sig genom att rekrytera strejkbrytare 

på avlägsna orter. Dessa fick bo 

på ångaren Lennart Thorstensson som 

förankrats på Stockholms ström. 


der, avdelningsexpeditionen, förlorad 

arbetsförtjänst till förtroendevalda och 

verksamheten i sektioner och klubbar 

är andra stora poster i budgeten. 

Efter några år med sjunkande medlemsantal 

arbetar nu alla fackligt aktiva 

intensivt med att få fler som arbetar 

inom Kommunals yrkesområden att 

gå med i facket. 

– De senaste tre månaderna har medlemsvärvningen 

förbättras, säger Lars, 

trenden har vänt och vi ökar nu vårt 

medlemsantal. 

På sikt tror kassören att fackavgiften 

kan sänkas om fler valde att bli medlemmar, 

men det viktigaste skälet till 

att Kommunal satsar på medlemsvärvning 

är att bli ett starkare fackförbund. 

Om en stor andel av de anställda inte 

är med i facket minskar arbetsgivarens 

respekt för organisationen. 

– Blir vi fler medlemmar ökar våra 

möjligheter att bli framgångsrika i 

uppdraget att förbättra löner och anställningsvillkor, 

säger Lars Randerz. 

Grundavgift 175 kr plus procentavgift 1,07% av bruttolönen. 

Den totala avgiften blir då enligt följande: 

Bruttoinkomst Avgift Bruttoinkomst Avgift 

1-1000kr180 kr 13001-14000kr 319 kr 

1001-2000kr 191 kr 14001-15000kr 330 kr 

2001-3000kr 202 kr 15001-16000kr 341 kr 

3001-4000kr 212 kr 16001-17000kr 352 kr 

4001-5000kr 223 kr 17001-18000kr 362 kr 

5001-6000kr 234 kr 18001-19000kr 373 kr 

6001-7000kr 245 kr 19001-20000kr 384 kr 

7001-8000kr 255 kr 20001-21000kr 394 kr 

8001-9000kr 266 kr 21001-22000kr 405 kr 

9001-10000kr 277 kr 22001-23000kr 416 kr 

10001-11000kr 287 kr 23001-24000kr 426 kr 

11001-12000kr 298 kr 24001-25000kr 437 kr 

12001-13000kr 309 kr 25001-26000kr 448 kr 

o s v 

LEH 

Folkhumorn döpte raskt båten till 

Lump-Lena vilket sedan blev ett begrepp 

för båtar som logerade 

strejkbrytare. Strejkbrytarna fick fri 

sprit men kunde ändå inte stå emot 

trycket från arbetarnas demonstrationer 

utan deserterade och fick fotvandra 

hem. Konflikten spred sig till andra 

hamnstäder i landet och arbetsgivarna 

tvingades så småningom till reträtt. 

Arbetarna vann en fullständig seger. 

Det nya avtalet var till och med bättre 

än det gamla. 

Kontrollera gironumret 

Tillhör du de medlemmar 

som betalar avgift själv 

utan att använda förtryckta 

inbetalningskort, måste du 

nu noga kolla vilket giro du 

betalar till. Ett av de gironummer 

som tidigare används 

upphör i januari. 

Om du är långtidssjukskriven, har flera 

arbetsgivare eller arbetar hos någon 

som inte drar fackavgift på lönen och 

inte får förtryckta inbetalningskort, så 

är det enklaste att ringa din sektion. 

Dom kan hjälpa dig genom att lägga in 

rätt uppgifter i medlemsregistret. Du 

vet då att du får dina inbetalningskort, 

att det är rätt gironummer, att dina personuppgifter 

finns med och att din inbetalning 

registreras korrekt. 

I mitten av januari upphör det plusgirokonto 

(92 49 03-8) som fortfarande 

används av cirka femhundra medlem- 

Hjälp med fackliga frågor 

Du kan ringa Jouren om Du 

har frågor om ditt avtal eller 

anställningsvillkor. I jouren 

finns en ombudsman som 

svarar på dina frågor eller 

skapar den kontakt du behöver 

för att få svar. 

Innan du ringer till Jouren bör du ha 

försökt kontakta eller varit i kontakt 

med din lokala sektion av Kommunal. 

Detta på grund av att Jouren inte har 

möjlighet att känna till lokala avvikel- 

Krysslösning MT 9/2005 

1:a pris: 

Sex Trisslotter, 

Hardy Peterson 

Täby 

2:a pris: 

Fyra Trisslotter, 

Agneta Elander 

Sköndal 

3:e pris: 

Två Trisslotter, 

Birger Andersson 

Sundbyberg 

mar i Kommunal Stockholms län. Den 

som fortsätter att använda det plusgirokontot 

kommer att få pengarna i retur. 

Det innebär att fackavgiften inte 

blivit betald. 

De medlemmar som har personkonto, 

bankgiro eller betalar via Internet 

skall använda bankgiro 5692-4277 

som står på det förtryckta inbetalningskortet. 

De medlemmar som enbart har tillgång 

till plusgiro kan använda avdelningens 

plusgirokonto 9367-4. 

OBS!!! 

Det är väldigt viktigt att du som inte 

använder förtryckta inbetalningskort 

anger OCR koden eller ditt personnummer 

och vilken månad avgiften 

gäller. 

ser eller avtal och företeelser som kan 

påverka svaret på din fråga. 

Jouren har telefonerna öppna mellan 

9.00 - 15.00 måndag till torsdag 

Telefonnumret är 08 - 619 22 54 / 08 - 

619 22 37 / 08 - 619 22 48 

Jouren svarar inte på frågor om 

medlemskapet eller arbetslöshetsförsäkringen. 

Har du tillgång till internet 

kan du även ställa frågor på Kommunal 

Stockholm läns hemsida: 

www.kommunal.se/stockholm 

www.kommunal.se/stockholm 

B 743 © PROPRES / info@propres.se 

SÄTTER SIG GÄRNA 

GÖR EN 

PÅ HÖGA HÄSTAR 

DEL 

GÖR VISSA SAKER 

UTAN 

KEJSARE SÄTTS I 

MER ÖVERKOMLIGA M KUNSKAP G I ROM HALSEN 

FÖRR 

KRING- 

FRANDE 

SKALD V A G A N T 

M I L I S E R 

DÅLIGT 

TRÄNADE 

TRUPPER 

SKAPA A L S T R A 

LOKALEN 

MED HÖG 

VOLYM 

GÖR ARTIG D I S K O T 

GÖR DET 

TRÅKIGA 

B U G A R FÖR 

LÄNGE T 

PRÄGLAR VÄL BE- SEGLAR 

BRUKAR MAN SE 

GETSKINN, STAT 

HANDLAD HUND 

MED VINDEN 

BUSKE, 

MARKER 

KAN BÅDE HAR 

STRÄV 

ÖKENSKEPPEN I 

OCH FLOD I AFRIKA, 

GÖR DET SVÅRT 

SNETT 

CAMELLIA 

SOM 

SPEL OCH SALAR 

EN KARL PÅ TVÅ 

KNIXAR 

ATT KÖRA FORT T AKTERIFRÅN 

SINENSIS 

HADE RYMDMÅTT OCH 

SPRIT FÖR 

HJUL FÖLJER OFTA 

HÄGNATS FÖRLÄGGNING K A R A V A N GÖR BRA PENDYL BLI EN SJUKA B EFTER DET 

HAR 

MODE- SVÅRA 

VAR 8:E 

KLARA 

NINA, DAMER 

TON UPP- 

LINJER D I S T I N K T (1883- SLÅR 

1970) SÅDANA M A R I G A ÅT ELLER 

NEDÅT L A S T 

INNE- 

HÅLLER 

K I L L E N TILL- V E R K A R G Å O A R T JUDAS 

MÄTS 

BREV 

SÅDAN 

SAKNAR 

JÖSSE, 

LIE SLÅR 

EJ TILL- 

FOGDE 

MAN ILLA 

GÅNGAR 

LIGGER 

MED S L Ö KORT PJÄS Ä G A R I N N A HÖGT E R I K S S O N 

KAN HAN, ”DEN 

TRÄD, 

GJORDE 

VAKSAMME”, HETA 

TALL- 

BAGARE 

DREV TILL DET 

VÄXTER 

OCH TJAT- 

YTTERSTA G R E G E R TJÖT C E D R A R MOSTER TON T A K E T 

KAN 

FÅR EJ 

GÖR MAN 

GAMLA 

GREDKISK 

VARA EN 

SLÅ I 

90-ÅRING 

STRÅK- NER- GUDINNA, 

ETYD P I A N O S T Y C K E BRÄNN- 

EFTER- 

INSTRU- TRYCKT LATINSKA 

BOLL L SKRIFT Ä R A R MENT 

AURORA 

GÖR 

DE BÄSTA 

KANSKE 

ÄR EN 

DEN MED 

DELNING 

GAMMALT 

GLÖD I V R A R UPPTILL E L I T U P P L E V E L S E 

NÖT 

ETT 

FÖR- 

HAR 

YTTER- STYRDE I 

KOLLA 

FÖR- 

TRÄFF- 

KONTAKT- 

DEL AV BELGRAD 

FÄRLIGT 

LIGA 

STÖRNING 

S E 

HJÄRNA KAN HA 

VÄDER K MYNT B R A VARAN A U T I S T O. TRÄD FYRA BEN T I T O 

ENKEL- 

ILSKEN 

DUNKEL, 

RIKTAD 

SLÅR 

SVÅRFÖR- 

NÄSTAN 

IGEN 

STÅELIG 

SOM NÖRD K N U T T E DEN D Ö R R E N DAGAR A B S T R U S 

LAND- 

UTAN 

BIFALL 

MÅNGEN 

REMSA 

PATRON 

FART 

VAR 

B A H R A I N STOR PÅ 

OCH 

FAGER I 

KARTAN E D 10 X 10 M O L A D D A T KRAFT O K VISAN 

Ö OCH 

EMIRAT 

VILL MAN 

FOGA 

GICK 

JU AV 

IHOP – 

FORT 

KAN HON 

FARS 

SOM EN 

MED 

HA D E R O A S STJÄRT L A X A POSTEN A E R O G R A M 

BERBER- 

GIFTIG 

FOLK I 

KAN GE 

KAN 

VÄTSKA 

VÄSTRA 

REVOR 

MOTOR I 

E T T E R SAHARA T U A R E G E R I SKINN K L O BIL- 

SKRÄLLE D Ö 

FUL 

VANA 

LEH 

information om din lokalavdelning 

På denna internetadress finner du även 

Medlemsförmåner för dig som är 

medlem i Kommunal Stockholms län

Krysset 

© WW A 1116 / info@propres.se 

LEKTYR 

PÅ KROG 

ORD FÖR 

VILJE- 

STYRKA 

”TELE- 

GRAM- 

BYRÅ” 

DEN 

HÖGSTE 

GUDEN I 

ANTIK. 

RELIGION 

HAR FÖR- 

MÅGAN 

SNED- 

SPRÅNG 

BISKOP 

SKÖTER 

ETT 

AV 

Jag som löst krysset heter 

Adress 

Postadress 

DMITRIJ 

SJOSTA- 

KOVITJ 

ÄR VI DÄR- 

HEMMA 

KAN SES 

I HISSEN 

Krysset 

AMATÖREN SOM 

OMSIDER BLEV 

DUKTIG NOG 

HALSDUK 

FUKTIGT 

OMRÅDE 

BEHÅL- 

LARE 

PUCKEL- 

OXE 

VANLIG 

SYN I 

KYL- 

SKÅPET 

ETT ÄR EJ 

MYCKET 

TALLINN- 

BO 

BLASK 

SÅDANT 

LUTAR 

STARKT 

BE- 

SINNING 

VAR FÖRR 

GODKÄNT 

Krysset 

TALAR 

VISSA 

HADE MAN 

DRAGARE 

VETEN- 

SKAPLIG 

LÄRO- 

BYGGNAD 

MUSIKA- 

LISKT 

VERK 

I DENNA 

TIDNING 

FINNS 

MÅNGEN 

ÄR AV 

MASKU- 

LIN 

FASON 

NAKEN 

SPEL 

OCH 

KVINNA 

UPP- 

SLUPPEN 

SAM- 

VARO 

GÖRA 

VERKAN 

UNDER 

ALL KRITIK 

FÖRUT- 

SETT 

SÖKER SITT I 

HÖGAN HÖJD 

FISKAR 

– OCH 

GÖR OFTA 

GRÅTANDE 

SÅDANA 

RYMMER 

MYCKET 

HOVDJUR 

KANSKE 

FRÅN EN 

FONTÄN 

SITTA OCH 

GÖRA 

INGEN- 

TING 

FÖRKUN- 

NARE 

MINDRE 

SKIVA 

LÄMNAR 

MÅNGEN 

BB MED 

ÅTBÖRD 

SÅDAN 

TILLVARO 

GILLAR VI 

GJORDE 

UGGLAN 

MÅNGA FÅR VÄL 

FINNS OSALIGA 

SÖDER- ANDAR 

UT DANS 

TUKTAR 

SMEDEN 

TYP AV 

ÅNGEST I 

FOLKMUN 

ÅKDON 

HÖGST 

FÖR- UPPRÖRANDE 

ÄRAR TYRANNEN HAR VI I 

I ROM HUVUDET 

KAN 

VARA 

SKRATT- 

RETANDE 

ÖVER- 

LAGT, 

MED 

UPPSÅT 

FRID 

ILLA- 

SINNAD 

Krysset 

HÖRDES 

SKRÄN- 

FOCK 

VILL VI ALLT 

LÄNGRE 

UTI 

RYMDEN 

ANBE- 

FALLDE, 

BEORD- 

RADE 

SOM 

SLÖJOR 

KOMMER 

FÖRST 

MAG- 

BESVÄR 

MINDRE 

TREVLIGT 

KRYP 

TENN 

SÄGS 

TEXTEN I 

BLADET 

KAN SLU- 

TA MED 

FISK- 

MIDDAG 

STÖTT I 

KANTEN, 

KRÄNKT 

AMUSERA 

UTAN 

TAKT 

OCH 

FINESS 

DEN BE- 

STÅR AV 

KISELDIOXID 

TON FYRA 

HAR OFTA 

GLÖDEN 

DEN FINNS 

INOM DIG 

DU 

PLITAR 

VÄL MED 

EN NU 

BLODET 

HAR SITT 

TANTAL 

KORT 

ALLS 

INGEN 

VÄLSEDD 

PERSON 

0,9144 

METER 

– I 

ENGLAND 

DEN 

VERKAR 

SKRATT- 

LYSTEN 

ÖVER- 

FLÖDAN- 

DE 

FISKAR 

SLIT 

OCH 

SLÄP 

LOV- 

PRISAD 

IAKTTAR 

EN OCH 

ANNAN I 

UMGÄNGET 

FÅR VIS- 

SA PÅ 

RESAN- 

DE FOT 

NÅGOT 

TILL- 

DRAGAN- 

DE 

BL A VISS 

GRUS- 

BANK 

BERÖM, 

PRIS 

KORT 

FÖR KNOP 

HÖRDES 

GNATIG 

ETT 

LAND 

GAMMAL 

KAN UT- 

FÖRAS 

LÄNGD- 

MED 

ENHET FLYGPLAN 

VÄL 

NED- 

KYLD 

RADIUM 

HOPPAS 

VI ATT DU 

KALLAS 

IBLAND 

SVENSK 

EXA- 

MENS- 

TITEL 

SMILA 

HUS 

MAN IN- 

TE BOR I 

”NAMNET 

OKÄNT” 

KRISSI- 

TUATION 

DEN 

AVGÖR 

OFTA 

JYCKENS 

STRÅT 

SJÄLA- 

VÅRDARE 

KRAFT- 

ORD 

DET KAN 

LEDA TILL 

INTER- 

NERING 

DÄR KUN- 

SKAPENS 

TRÄD 

FANNS 

1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast 

den 20 februari 2006 för att deltaga i dragningen. 

Lösningen sänder du in till: 

Medlemstidningen MT 

Kommunal Stockholms län 

Box 300 27 

104 25 Stockholm 

Krysset 

GÖR T EX 

TAND- 

VÄRK 

KREATUR 

BÖR NOG 

HA 

GRÖNA 

FINGRAR 

KAN VARA 

NÅGRA 

DRAG- 

DJUR 

EFTER- 

TRUPP 

HADE 

MAN I 

S K 

NYING 


27

MT 

Kommunal. Stockholms län 

medlemstidningen

MT nummer 1 - 2006 - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?