pälskollektion - Suomen Turkiseläinten Kasvattajain Liitto (STKL) ry

äls tidskrift 

M EDLEMSTIDNING F ÖR F INL A NDS PÄ L SDJUR SUPPFÖDA R E S F ÖRBUND R F 

Farmare med om att skapa en flott 

PÄLSKOLLEKTION 

Finsk pälstidskrift 7/2011 

7/2011 

NOVEMBER 

1

äls M EDLEMSTIDNING F ÖR F I N L A N DS PÄ L SDJ U R SUPPFÖDA R E S F ÖRBUND R F 

tidskrift 7/2011 

NOVEMBER 

mäl dig senast 12.10 kl. 16.00 

mband med anmälan får du noggranna upplysningar 

besökstiderna och farmens adress/samlingsplatsen 

ordnad transport. För att djuren inte ska bli störda 

vi tvungna att begränsa antalet personer som kan 

söka farmen samtidigt. Besökarna väljs ut i den 

ning de anmäler sig. Telefonnumret för anmälan 

tar du i förteckningen nedan. 

söksorter och telefonnummer för anmälan 

. 8.30–16.00) 

Södra Finland: Ypäjä tfn 040 551 0361 

s! Från Helsingfors ordnas gratis busstransport 

Ypäjä, nära Forssa, och tillbaka till Helsingfors. 

r du anmäler dig har du möjlighet att reservera 

sittplats i bussen. 

Östra Finland: Kesälahti tfn 040 551 0361 

Södra Österbotten: Kauhava tfn 040 519 7174 

Mellersta Österbotten: Kaustby 

och Kalajoki tfn 040 519 7174 

Österbotten: Närpes, Oravais 

och Nykarleby tfn 0400 306 789 

2 Finsk pälstidskrift 7/2011 

Välkommen till 

pälsfarmen! 

Öppet hus lördag 15.10 

Öppet hus på 

pälsfarmerna blev en succé 

Stig in! Nu kan du bekanta dig med verksamheten 

på en riktig pälsfarm med en expert 

som vägledare. 

Många människor har en åsikt om pälsdjursuppfödningen, 

men rätt få har med egna 

ögon sett hur verksamheten bedrivs och i vilken 

slags miljö. Nu vill vi erbjuda dig den möjligheten. 

De flesta pälsfarmer är familjeföretag, och 

branschen sysselsätter direkt och indirekt över 

15 000 finländare. Skinnexporten ger årligen 

landet intäkter på 300 miljoner euro. 

Anmäl dig på ett besök och ta gärna en 

kamera med dig – det går bra att ta bilder 

överallt på farmen. 

Över hundra personer tog tillfället i akt att besöka någon 

av de åtta farmer som tog emot och med egna ögon se hur 

pälsdjuren sköts. Besöksfarmerna låg i Ypäjä, Kesälahti, 

Kauhava, Kaustby, Kalajoki, Närpes, Oravais och Nykarleby. 

16 

Turkistuottajat 

blev Saga Furs 

73-åriga Turkistuottajat Oyj bytte 

skepnad till Saga Furs Oyj 1.10.2011. 

Fusionen av auktionsbolaget och 

andelslaget för produktutvecklingen 

och marknadsföringen närmare 

såväl farmarna som köparna. 

20 

WelFur 

Our future, our reputation 

8 

WelFur utvecklar 

mätare för päls- 

THE ANIMAL WELFARE PROJECT ON FUR-FARMED SPECIES 

djurens välfärd 

De nya mätarna skiljer sig från de gamla på så sätt att de 

fokuserar på själva djuren istället för på uppfödningsförhållandena. 

WelFur utprovas i praktiken redan nästa år. 

3 Ledare: 

Nyckelordet är välfärd 

4 Aktuellt: 

Certifieringen 2011 

– sammanfattning över årets verksamhet 

6 Alla måste jobba 

för att utrota plasmacytos 

8 Slut på smygtittandet 

Öppet hus på pälsfarmerna en succé 

10 Intressebevakning: 

Teknisk ändring av pälsdjursförordningen 

blev startskottet för en revision av 

djurhållningskraven 

12 Marknadsöversikt: 

Kina alltjämt lokomotivet för pälshandeln 

– också Ryssland sätter fart på den 

västeuropeiska modeindustrin 

16 Saga Furs blickar mot framtiden 

och värnar om sina traditioner 

18 Behov och välfärd 

20 Det sameuropeiska 

WelFur-projektet framskrider 

WelFur ger mervärde 

22 Certifiering: 

Miljöfrågor på tapeten 

25 Kolumnen: 

Back to nature 

26 Unga farmare på Hollandsbesök: 

SAGA YPC öppnar dörrar 

En gränslös farmarkår i ett enat Europa 

Förbud gynnar ingen 

Hälsosam språk- och kulturdusch 

för unga farmare 

Van Deurzen förespråkar total 

kontroll och stordrift 

31 Korsord 

32 Fur – The Pearl in Our Oyster 

samarbetsprojekt mellan studerande 

och farmare 

Detta nummer går också till riksdagsledamöter, representanter 

för ministerier, regionförvaltningen, NTM-centraler, 

universitet och högskolor m.m. 

OMSLAGET: 

ANASTASIA ingår i kollektionen The Pearl in Our Oyster, som 

skapats av studerandena vid Mellersta Österbottens yrkeshögskolas 

enhet för pälsbranschen. Anastasia har designats 

av Irina Lazhieva från Ryssland. Skinnen kommer från Olli- 

Pekka Hietamäkis farm.

LEDARE 

Nyckelordet 

är välfärd 

Ännu en uppfödningssäsong är till ända 

och årets intensivaste arbetsperiod, 

pälsningen, har börjat. Året har förflutit 

relativt problemfritt och dessutom 

har vädret varit gynnsamt här hos oss. 

I Finland kan vi gott ha plusgrader ännu i november, 

förutsatt att det är kallt ute i världen. Jag tror 

nog att pälsfarmarna är de enda som regelbundet 

också följer med väderleken på orter som Harbin, 

Peking, Moskva, S:t Petersburg och New York. Vi 

hoppas på kyligt väder under de närmaste månaderna 

som stöd för försäljningen av pälsprodukter. 

De första dagarna i november arrangerades den 

sedvanliga inforundan på olika orter runtom i landet 

med aktuell information från FPF och Saga Furs 

Oyj. Jag tycker det är fantastiskt att kunna nå ut till 

över halva producentkåren under två kvällar, och 

deltagarantalet har varierat från några tiotal upp till 

240 pälsfarmare! 

Självfallet intresserar Sagas marknadsöversikt 

allra mest och det är vi från FPF:s sida glada över. 

Goda marknadsutsikter är positiva för hela kedjan 

bestående av producenter, lokalföreningar, förbund 

och auktionshus. 

FPF:s representanter på infomötena betonade 

speciellt ett enda ord, nämligen ”välfärd”. Detta enda 

ord inrymmer allt, och vi har satt in det i de tre 

viktigaste sammanhangen, som gäller uppfödare, 

djur och miljö. 

Först har vi placerat uppfödarens egen välfärd. 

God ekonomi, kontroll över kostnadsutvecklingen, 

avbytarservice, generationsväxling och nya 

företagare samt välfungerande rådgivning och intressebevakning 

är alla exempel på faktorer som 

inverkar på företagarens – uppfödarens – välfärd. 

Om uppfödarens välfärd är tryggad faller även de 

andra välfärdsbitarna automatiskt på plats. 

Djurens välfärd är helt självklar och är den del 

av vår verksamhet som är vårt ”ansikte” utåt. Våra 

pälsdjur är och skall vara friska och välmående. 

Här är farmcertifieringen ett viktigt verktyg för såväl 

den interna som myndigheternas övervakning. 

Av alla landets pälsfarmer deltar redan två tredjedelar 

i programmet. De sista skall vara kartlagda 

före slutet av januari 2012. Till pälsdjurens välfärd 

hör avelsarbetet, endast de bästa individerna godkänns 

till avel. Medlemsrådgivningen är även här 

viktig och då speciellt med en förstärkning av veterinärbesök 

och -rådgivning. 

Miljöns välfärd är varje pälsdjursuppfödares hjärtesak. 

Pälsdjursuppfödarna jag känner är verkliga 

naturvänner med jakt, fiske och naturupplevelser 

som livets höjdpunkter. Vi vill alla trygga en välmående 

miljö för oss själva och våra efterkommande. 

Samarbete med miljömyndigheterna är viktigt och 

nya regler skall uppgöras i samförstånd. I våras 

publicerades en opartisk undersökning, som visar 

att pälsnäringen via fisket rensar bort fem gånger 

mera fosfor ur Östersjön än näringen tillför dit. En 

annan intressant sak ur samma undersökning är, 

att en minkjacka av tjugo skinn kompenserar sin 

ägares alla eutrofierande utsläpp under ett helt års 

tid! 

Jag önskar alla en god säsong och en kall 

vinter på våra viktigaste marknadsområden! 


Ulf Enroth 

Ordförande 

3 

Foto Raine Vakkamäki

CERTIFIERING 

Behörighet som auditör godkänd av Inspecta erhöll i februari (fr.v.) Tarja Hinkkanen, Kent Franzén, Maria Takala, Teresia Hongisto och Hanna 

Valo. Med på bilden är också Tuulikki Lammi från Inspecta (mitt i bild), Steven Frostdahl (längst bak) och Martti Heinonen (t.h.). 

AKTUELLT 

CERTIFIERINGEN 2011 

– sammanfattning över årets verksamhet 

Text Anne Kolehmainen 

Auditörernas och länsveterinärernas 

gemensamma 

möten förenhetligar tolkningarna 

vid auditeringen. 

Två möten hölls år 2011. 

Vid marsmötet gick vi igenom sammanfattningen 

över föregående hösts 

EU-granskningsrapporter rörande 

certifierade farmer. Av de 25 inspekterade 

certifierade farmerna hade 

sju fått anmärkning på någon av 

de 39 granskningspunkterna. Anmärkningarna 

gällde metallpiggar i 

buren, bristande rymningssäkerhet 

samt att farmportarna hölls öppna 

på dagen. Någon anmärkning gällde 

också antalet djur i buren och 

avvänjningstidpunkten, uppbevarandet 

av dödlighetsbokföringen (tre år), 

avsaknad av lämpligt bit- och stimulansmaterial, 

placeringen av rävarnas 

ligghylla samt skötseln av sjukdomar. I 

Finsk pälstidskrift nr 2/2011 redogörs 

närmare för detta. 

Vid mötet i september var temat 

kommande EU-granskningar. Det 

centrala diskussionsämnet var djurens 

välmående, bl.a. korrekt skötsel 

av sjuka och skadade djur. Dessutom 

diskuterades fördröjningen av burleveranserna 

samt dricksvattensystemen. 


För mötet har närmare redogjorts i 

Finsk pälstidskrift nr 6/2011. En artikel 

om förberedelse för EU-granskningarna 

ingick i nr 5/2011. 

Utbildning av auditörerna 

och arbetsprov 

Ett fyrdelat arbetsprov för auditörerna 

ordnades i början av året. Utbildningen 

bestod av auditeringsteori, planering 

av auditeringar, miljöauditering och 

ett auditeringsprov på farm. För bedömningen 

svarade Tuulikki Lammi 

från Inspecta Oy. Kent Franzén, Tarja 

Hinkkanen, Teresia Hongisto, Maria 

Takala och Hanna Valo erhöll av Inspecta 

godkänd behörighet som intern 

auditör. Också en reporter från MTV3 

och två representanter för den öster- 

bottniska pressen följde med hur arbets- 

provet förlöpte. Artiklar om auditörsutbildningen 

ingick i Finsk pälstidskrift 

nr 1/2011 och 2/2011. 

Miljöfrågorna i centrum 

I samband med auditörsutbildningen 

i februari ordnades en utvecklingsdag 

för miljöfrågorna med genomgång av 

miljökriterierna för pälsfarmen och vilka 

miljöaspekter som skall granskas. 

Vid auditeringarna granskas farmens 

miljötillstånd och hur villkoren i det 

följts, skugghuskonstruktionerna, hur 

dräneringen fungerar, behandlingssystem 

för avrinningsvattnet, hur 

avloppsvattnet lagras och behandlas, 

tillfällig förvaring av kroppar, mellanlagring 

av gödsel, farmens allmänna 

renhet och ordning, beredskap för 

undantagssituationer, insändande av 

årsanmälan för miljöfrågornas del 

samt bränsletankar och kemikalier. 

I början av september arrangerades 

miljödagar i Lappajärvi. På programmet 

för den första dagen stod anföranden 

om pälsfarmernas miljötillstånd och 

ansökningsförfarandet, miljö- och till- 

ståndstillsynen, djurskyddsövervak- 

ningen, miljölagstiftningen och tilllämpningen 

på pälsfarmerna, farmens 

ekobalans, översikt över forskningen 

inom branschen, tekniska lösningar på 

morgondagens farm samt investeringsbidragen 

i dag och i framtiden. Under 

den andra dagen bekantade sig deltagarna 

med miljöfrågorna i praktiken 

på Hakomäki Oy:s farm och kompos- 

teringsanläggningen Lantalinkki. Miljö-

Auditeringsprovet avlades på Greger Rönnqvists farm. 

Också media fanns på plats. 

dagarna samlade 80 deltagare och 

responsen var positiv. Anförandena 

upplevdes som aktuella och viktiga för 

utvecklandet av miljövården. 

Verksamhetshandboken 

uppdaterades 

Verksamhetshandboken, som ingår 

i kalendern Päls 2012, uppdaterades. 

Nära hälften av anvisningarna är nya. 

Uppdateringarna gällde konditions- 

kontrollen, uppföljningen av hälsotillståndet, 

förvaringen av färdiga skinn, 

hanteringen av rävkroppar, destrueringen 

av självdöda djur, förvaringen av 

kroppar på farmen och miljövården på 

pälsfarmen. I Verksamhetshandboken 

ingår nu också Katastrofhjälpringens 

och Plasmacytoshjälpringens stadgar 

och blankettdelen har utökats med 

blanketter för undantagssituationer, 

sjukdomskort, avelsdjursanmälan och 

farmkort. I Finsk pälstidskrift nr 6/2011 

redogörs närmare för ändringarna. 

Aktuell information via tidningen 

Hänt under år 2011: 

• Regelbundna möten med länsveterinärerna 

• Auditörerna avlade arbetsprov 

• Miljöfrågorna intog en framträdande plats i auditörsutbildningen 

• Auditörerna instruerades i granskning av miljöaspekterna och miljötillståndets betydelse betonades 

• Miljöaspekterna togs med i auditeringsblanketten 

• Verksamhetshandbokens anvisningar uppdaterades. Hälften av anvisningarna är nya. 

• Antalet blanketter i Verksamhetshandboken utökades 

• Miljöanvisningarna uppdaterades och farmarna informerades vid miljödagarna och i Finsk pälstidskrift 

• Artiklar kring aktuella frågor har regelbundet ingått i Finsk pälstidskrift i syfte att 

utveckla verksamheten på farmen 

• IMS – det elektroniska systemet för styrning av verksamheten – uppdateras kontinuerligt. 

Där ingår alla verksamhetsanvisningar och blanketter i elektronisk form 

I varje nummer av Finsk pälstidskrift 

har artiklar kring aktuella frågor i anslutning 

till certifieringen av farmerna 

ingått. I nr 4/2011 redogjordes för aktiviteterna 

under våren och hösten. En 

artikel om egenkontrollens övergång 

till certifiering av förbundet och vad 

detta betyder för hela näringen ingick 

i nr 3. Artikeln var en sammanfattning 

av de artiklar som ingått i tidskriften 

under de senaste sex åren och 

utmynnade i pälsbranschens kvalitetstänkande. 

Kundernas växande krav styr certi- 

fieringen av förbundet och farmerna. 

Varumärket – brandet – är föreställningen 

om en produkt och dess 

kvalitet som baserar sig på kunnande 

och görande. Den nya generationens 

produkt har en produktionskedja som 

kan spåras och som håller för kritisk 

granskning. Produktens ursprung är 

en central del av dess värdegrund, 

uppbyggandet av brandet startar 

redan på pälsfarmen. Djurens välbefinnande 

och omsorgen om miljön 

samt farmarens egen yrkesskicklighet 

har stor betydelse för vilken uppfattningen 

om slutprodukten är. Detta 

behandlades närmare i Finsk pälstidskrift 

nr 3/2011. 

Elektroniskt verksamhetsstyrningssystem 

– IMS 

IMS är ett elektroniskt system för 

styrning av verksamheten och innefattar 

alla verksamhetsanvisningar 

och blanketter som rör pälsskinnsproduktionen. 

Systemet fungerar på 

nätet och är tillgängligt för alla farmare 

med egna medlemskoder. Vecka 

11 infördes en länk till IMS-systemet 

på förbundets hemsida. Också 

bruksanvisningen för systemet finns 

på förbundets medlemssidor. Verksamhetsstyrningssystemet 

uppdateras 

fortlöpande. Auditörerna ger handledning 

i hur IMS används i samband 

med sina farmbesök. 

År 2011 i ett nötskal 

Stora framsteg har gjorts under detta 

år. Certifieringen av farmerna och 

samarbetet mellan auditörerna, olika 

experter och länsveterinärerna har 

tagit form och gett gott resultat. Auditörernas 

yrkeskunskap har ökat tack 

vare regelbunden utbildning och möten 

kring tolkningsfrågor. Auditörerna 

har blivit allt kunnigare rådgivare och 

handledare. Anvisningarna för farmens 

verksamhet och miljövården är 

uppdaterade. Då det gäller miljövården 

finns det anvisningar också för 

farmer som saknar miljötillstånd. I 

Verksamhetshandboken 2011-2012 ingår 

alla verksamhetsanvisningar för 

skinnproduktionen och farmens miljövård 

samt alla blanketter och stadgar 

som behövs. Farmarna har tillgång till 

det elektroniska verksamhetsstyrningssystemet 

IMS och har kontinuerligt 

informerats om hur verksamheten utvecklas 

via artiklar i Finsk pälstidskrift. 

Nu är det bara att gå vidare. 


5

Henrik Nystén, årets unga 

farmare inom SÖP: 

Alla måste jobba 

för att utrota 

plasmacytos 

Text och foto Leif Sjöholm 

Pälsfarmare Henrik Nystén i Munsala anser att alla 

som föder upp mink borde testa sina djur regelbundet 

för sjukdomen plasmacytos. Själv har han fött upp 

minkar sedan 2004 och har ännu inte hittat en enda 

sjuk mink i samband med testerna. Men så länge 

det finns farmare som inte bryr sig om att ha en frisk 

djurstam kan varken han eller någon annan farmare 

känna sig säker. 


Henrik Nystén använder sig också 

av Visual Sampo, som är ett 

ypperligt redskap i avelsarbetet. 

– Min farm ligger ganska långt avsides 

i skogen och då är risken mindre att 

jag får sjukdomen från smittade farmer. 

Men man går aldrig säker, fåglarna 

tvättar ju inte sina fötter, säger Henrik 

Nystén. 

Han vet att sjukdomen är lömsk och 

kan slå till när som helst fast man är 

försiktig. Själv är Henrik Nystén mycket 

noga med att besökarna måste ta på 

sig farmens gummistövlar och skyddskläder 

innan de får tillträde till farmen. 

Han anser att plasmacytos i allra 

högsta grad är en ekonomisk fråga, 

eftersom valpresultatet blir sämre, fler 

djur dör och skinnkvaliteten sjunker 

då djuren blir sjuka. 

Henrik Nystén tycker att det är bra 

att kommunerna ordnar områden där 

farmarna kan etablera sig. Men å andra 

sidan är det inte så lämpligt att 

många olika farmer ligger nära varandra 

med tanke på att sjukdomen då 

lätt sprids mellan farmerna. 

– Ett gemensamt farmområde borde 

dessutom ligga rätt långt borta in i skogen, 

tycker han.

Henrik Nystén har utvecklat ett eget datastyrt utfodringssystem. 

– Jag har haft det i bruk i snart tre år nu och allt har fungerat klanderfritt, säger Henrik. 

Eget dataprogram för utfodringen 

Henrik Nystén har valts till årets unga 

farmare inom Svenska Österbottens 

Pälsdjursodlarförening. Enligt juryn 

som utsåg honom är han en innovativ 

farmare som bland annat hittar 

på egna tekniska lösningar och har 

utvecklat ett individuellt utfodringsprogram 

för mink. 

Det egna databaserade utfodrings- 

programmet har han utvecklat tillsammans 

med ingenjör Tommy Stråka, 

som skött om programmeringen. 

– Det är tredje året nu som vi använder 

foderdatorn och den har fungerat riktigt 

bra, säger Henrik Nystén. Finns det 

farmare som är intresserade går det 

bra att ta kontakt, jag berättar gärna. 

Ingenjörspapper i fickan 

Henrik har också utbildat sig till ingenjör 

men valde ändå att fortsätta och 

bygga ut minkfarmen när han fick sin 

ingenjörsexamen. Minkfarmen är nu 

ett heltidsjobb. Men ingenjörsutbildning 

är ändå bra att ha i bakfickan. 

– Jag kan ju ha nytta av betygen fast 

jag har en minkfarm. Det är ju inte så 

tungt att bära en examen, säger han. 

Minkarna har följt Henrik Nystén 

hela livet eftersom han är född i en 

pälsfarmarfamilj. Han började med 

att köpa en farm i Vexala år 2004 och 

skaffade avelsdjuren från sin pappas 

farm. Men i Vexala fanns det små möjligheter 

att expandera, så han flyttade 

hela farmen och byggde nytt i Munsala 

år 2007. 

– Jag valde ett område en bra bit in 

i skogen med tanke på att jag skulle 

vara tillräckligt långt borta från plasmacytosens 

smittvägar, säger Nystén. 

Här finns det utrymme att växa. Än så 

länge har jag enbart mink av typerna 

vit, svart, brun samt silverblue. Men 

visst är jag också öppen för räv, men 

just nu är det inte aktuellt. 

Trivs att vara farmare 

Henrik tycker att pälsfarmning är en 

intressant bransch. 

– Det är ett omväxlande arbete, nya 

sysslor kommer hela tiden i takt med 

att årstiderna växlar. Nackdelen är att 

man aldrig vet hur lönekuvertet ser ut 

när året är till ända. Men man kan ju 

inte bomma igen fastän priserna dalar, 

säger Henrik Nystén. 

– Men jag valde inte att bli företagare 

för att det skulle vara ett lätt arbete. 

Det är ett arbete som alltid lockat mig. 

Och en fördel är att man aldrig blir 

fullärd, det finns alltid nya utmaningar, 

tillägger han. 

Han har inget emot de nya miljökraven 

som ställs på farmningen, men 

nackdelen är att det blir så dyrt. 

– Jag är ändå inte så säker på att djuren 

mår bättre av alla krav som ställs, 

men kanske byråkraterna mår bättre, 

funderar han. 

Just nu tycker han att det känns 

rätt tryggt att vara farmare, eftersom 

näringen har medvind både från modeindustrin 

och från politiskt håll. 

Henrik Nystén är sekreterare i 

Munsala pälsfarmarförening och delegat 

från Munsala på SÖP:s och FPF:s 

möten. När Henrik kommer hem är 

det sambon Heidi och sönerna Emil 

och Elias som tar emot honom. 

Nysténs farm flyttades till Vexala år 2007, där det fanns utrymme för expandering. 


7

Maria-Leena Isopahkala visar en besökare på 

Lasse Joensuus farm vad ett valpkort innehåller. 

SLUT PÅ SMYGTITTANDET 

Öppet hus på pälsfarmerna en succé 

Text Tuula Salo Foto Hannu Kärjä, Tarja Sirkiä och Tuula Salo 

Det var en höstlig lördagsmorgon. En busslast tysta passagerare 

på väg till Isto Kärkäinens farm i Ypäjä för att med egna ögon se 

hur finländsk pälsdjursuppfödning går till i praktiken. Man kunde 

förnimma en förväntansfull stämning, till och med en viss spän- 

ning. Det här var ett tillfälle man bara inte kunde lämna outnytt- 

jat, konstaterade både en och annan. Tidningsannonserna om 

Öppet hus på olika håll i Finland hade inte gått obemärkta förbi. 

Skyddsutrustningen var obligatorisk. 


Åtta pälsfarmer på olika 

håll i landet öppnade 

sina portar för allmänheten 

15.10. Besökarna från 

Helsingfors erbjöds gratis 

busstransport till Ypäjä och tillbaka. På 

de andra orterna färdades besökarna 

med egen bil. 

Under bussresan på ungefär två 

timmar hade arrangörerna möjlighet 

att berätta om besöksprogrammet, 

pälsfarmningen i praktiken och de 

internationella kontakterna inom branschen. 

Skugghus, pälsning, parning 

och foder kunde låta som aningen 

främmande begrepp, men på ort och 

ställe fick de en konkretare innebörd. 

Bussen fylldes i en handvändning 

Att besöken väckte ett så stort intresse 

var en överraskning. Däremot var det 

ett välkänt faktum att pälsnäringen är 

en del av den österbottniska vardagen. 

Störst förväntades intresset vara i södra 

Finland, där pälsdjursuppfödningen 

för det stora flertalet är ett ”okänt spöke” 

och där uppfattningarna till en del 

styrs av bilder i medierna. Bussen från 

Helsingfors fullbokades mycket riktigt 

redan under den inledande förmiddagen. 

En lika stor skara människor

Isto Kärkäinens farm besöktes av drygt 60 vetgiriga människor. 

En av dem var Kati Pulli (t.v.), verksamhetsledare i Animalia. 

hoppades komma med tack vare avbokningar, 

men sist och slutligen var 

det bara en handfull besökare som 

rymdes med från kölistan. 

Deltagarskaran var brokig. Med 

fanns också en del aktivister och 

svurna pälsmotståndare, vilket efteråt 

har kommit till uttryck i form 

av bildmaterial som med kritisk 

vinkling publicerats på olika webbplatser. 

Men det fanns också flera 

anhängare, bland annat aktieägare i 

auktionsbolaget och tidigare anställda. 

Åldersspektret sträckte sig från 

två år upp till mogen ålder. 

Minnesbilder förevigades 

i skyddsutrustning 

När bussen närmade sig Kärkäinens 

farm väntade besökarna redan otåligt 

på att få stifta bekantskap med 

djuren. Alla besökare fick klä på sig 

skyddskläder och skoöverdrag, vilket 

ingen hade något att invända 

mot. Ursprungligen hade arrangörerna 

tänkt sig att besökarna går runt i 

mindre grupper, så att alla kan se 

djuren så väl som möjligt. Intresset 

var ändå så stort att många besökare 

inte hade tålamod att vänta på sin 

egen tur med den påföljden att grup- 

perna blev något större än planerat. 

Det var många som ville memorera 

det sällsynta tillfället och kamerorna var 

i flitigt bruk. Den speciella lukten undgick 

knappast någon, och en del tyckte 

den var rentav obehaglig. ”Man vänjer 

sig”, försäkrade Istos son Juha Kärkäinen 

medan han guidade runt i skugghusen. 

Hela känsloregistret spelades upp 

Isto Kärkäinens sakkunniga presentation 

och kompetens gjorde intryck på 

besökarna. Över en kopp kaffe kändes 

det gott att utbyta erfarenheter och 

diskutera bland annat pälsfarmens betydelse 

för kommunens ekonomi. På 

frågan vad som motiverat deltagandet 

kunde ett typiskt svar låta så här: ”Det 

här är ett unikt tillfälle att se en pälsfarm 

med egna ögon och samtidigt bilda sig 

en uppfattning om branschen och uppfödningsförhållandena”. 

Meningarna var delade, precis som 

väntat. Rundturen på farmen väckte starka 

känslor hos en del. Man häpnades 

över djurens trånga livsrum och korta liv. 

Andra valde att lyfta fram livets realiteter: 

om man vill klä sig i päls, måste man 

också acceptera pälsdjursuppfödningen. 

– Jag beundrar vackra pälsar och skäms 

inte att säga det högt när jag ser sådana 

Päivi Mononen-Mikkilä 

berättade för Emilie 

Ahlström (t.v.) om Saga 

Furs. Ahlström med dotter 

hade varit beredd att åka 

ända till Kesälahti om de 

inte fått plats i den grupp 

som besökte Ypäjä. 

på stan, sade en fru från Helsingfors. 

Hon efterlyste ett större mod hos finländska 

designers när det gäller att 

utnyttja det fantastiska materialet och 

menade att man i det avseendet ligger 

före i Centraleuropa. 

En djurskyddsövervakare från 

Tammerforstrakten hade kommit till 

Ypäjä av pur vetgirighet. 

– Folk har ibland frågat mig vad jag 

anser om pälsdjuren, men jag har undvikit 

att svara på grund av bristfälliga 

insikter. För mig medförde besöket 

inga överraskningar, men min uppfattning 

om uppfödningsförhållandena 

bekräftades. 

De yngsta besökarna var uppenbart 

nyfikna, och många hade redan i 

förväg tillsammans med sina föräldrar 

tagit reda på olika pälsdjur. Alla räcktes 

inte upp att titta in i minklyorna, 

men till all lycka hjälpte föräldrarna till. 

Två systrar från Hyvinge som hade sett 

minkar på bild tyckte att de var ljuvliga 

också i verkligheten. De gjorde 

också iakttagelser av minkarnas färg: 

– Helt annan färg än på bilderna. 

För nästa år planeras ett liknande 

evenemang, i mån av möjlighet i samarbete 

med representanter för andra 

former av primärproduktion. 


9

› 

Den utdragna diskussionen om 

förordningen gällande krav på 

pälsdjurshållning utmynnade 

i en situation som ställer päls- 

djursnäringen inför en ny utma- 

ning. Samtidigt som statsrådet 

ändrade ministeriebeslutet till 

ett statsrådsbeslut meddelade 

jord- och skogsbruksministeriet 

(JSM) att en revision av djurhåll- 

ningskraven för pälsdjur börjar 

beredas. 

Teknisk ändring av pälsdjurs- 

förordningen blev startskottet för en 

revision av djurhållningskraven 

I 

sig är ändringen av förordningen, 

som trädde i kraft 1.11, av 

teknisk natur. Den innebär inga 

ändringar i gällande bestämmelser 

för skyddet av pälsdjur. 

Syftet med ändringen är att höja 

förordningens status så, att den motsvarar 

de krav som ställs i grundlagen. 

I motsats till vad rykten på fältet gjort 

gällande har ministeriets beslut om 

djurhållningskraven hela tiden erbjudit 

tolkningsanvisningar vid tillämpningen 

av paragraferna i djurskyddslagen 

och -förordningen. 

– Beslutet om förordningen är välkommet. 

Det klargör att bestämmelserna 

motsvarar grundlagen samt gör slut 

på de grundlösa spekulationerna om 

huruvida bestämmelserna är bindande 

eller inte. Tyvärr har diskussionen 

kring denna fråga kanske bidragit till 

att hela paketet med djurhållningskrav 

nu rivs upp, bedömer FPF:s samhällsrelationsdirektör 

Max Arhippainen. 


INTRESSEBEVAKNING 

JSM meddelade nämligen samtidigt 

sin intention att påbörja beredningen 

av ett projekt som syftar till att revidera 

djurhållningskraven i anslutning 

till pälsdjursskyddet. De nuvarande 

bestämmelserna om pälsdjurshållning 

är från slutet av 1990-talet och grundar 

sig på en rekommendation om 

skydd av pälsdjur som utgår från den 

europeiska konventionen om skydd 

av produktionsdjur. Enligt ministeriets 

pressmeddelande ska bestämmelserna 

om djurskydd basera sig på aktuella 

forskningsdata om djurens välbefinnande. 

Enligt ministeriets uppfattning 

bör de nuvarande djurhållningskraven 

i anslutning till pälsdjursskyddet därför 

ses över i relation till tillgängliga 

forskningsdata om pälsdjurens välbefinnande. 

Ett utredningsarbete som 

ska ligga till grund för en revision av 

bestämmelserna påbörjas vid ministeriet 

före utgången av året. 

Ministeriet påminner också om att 

kraven på pälsdjurshållning nyligen 

reviderats i Norge och att bestämmelserna 

om pälsdjurshållning håller på 

att revideras också i Sverige. Representanterna 

för djurskyddsorganisationer 

har redan meddelat att de har som mål 

att skärpa de finländska bestämmelserna 

åtminstone upp till samma nivå 

som i Norge och Sverige. 

– FPF deltar aktivt i beredningen av de 

nya kraven på pälsdjurshållning för att 

forskningsdata som uppfyller vetenskapliga 

kriterier ska kunna utnyttjas 

på bästa möjliga sätt och så att både 

djurens bästa och pälsdjursfarmarnas 

synpunkter blir beaktade, försäkrar 

FPF:s jurist Martti Heinonen. 

Närmare upplysningar: 

Max Arhippainen, 

tfn 050 306 1556, och 

Martti Heinonen, 

tfn 040 566 2094

farm 

wildlife 

wire 

Tillverkare av galler: 

BURAR OCH LYOR FÖR HÖST & VINTER 

Bra kvalitet och säkra leveranser 

Nu är det dags att beställa rävburar, minkburar 

och minklyor, för att få en säker leverans fr o m 

december. 

farm 

• Burar 

• Burdelar, tillklippta enligt önskemål 

• Minklyor, standard och enligt önskemål 

Norra Munsalavägen 174 

66950 Munsala 

Tel. (06) 764 1033 

Öppettider: må-fre 8-16 

www.granlunds.com 


11


Päls fortsätter att vara på modet, och trots 

de ekonomiska hotbilderna är förväntning- 

arna inför den nya försäljningsperioden 

rätt gynnsamma. Lokomotivet för pälshan- 

deln är fortsättningsvis Kina, men också 

den västeuropeiska modeindustrin har fått 

upp farten bland annat med draghjälp av 

Ryssland. 

KINA 

alltjämt 

lokomotivet 

för pälshandeln 

– också Ryssland 

sätter fart på den 

västeuropeiska 

modeindustrin 

Text Päivi Mononen-Mikkilä 

Modebilder Saga Furs 

Jean-Paul Gaultier

Världens snabbast växande lyxvarumarknad 

finns i Kina, vil- 

ket även pälshandeln drar 

nytta av. Bruttonationalpro- 

dukten i Kina ökar med en 

takt av nio procent, mycket tack vare 

en gynnsam utveckling på hemmamarknaden. 

Den senaste femårsplanen 

avspeglar en strävan efter en ny strategi. 

Målet är nu att den modell som 

tillämpats framgångsrikt under de 

senaste 30 åren – “världssmedjan” – 

småningom avvecklas och ersätts av 

ett blomstrande konsumtionssamhälle. 

Eftersom också Kina utgör en del 

av den globala ekonomin, har dess 

export börjat mattas av till följd av de 

ekonomiska bekymren i västvärlden. 

Inflationen har dock accelererat, och 

landets ledning har stramat åt kreditgivningen 

i syfte att upprätthålla 

stabiliteten. Oron för den kommande 

ekonomiska utvecklingen sägs vara 

det enda som ökar snabbare än landets 

ekonomiska tillväxt. 

Rekordkort detaljförsäljningssäsong 

Eftersom detaljförsäljningsperioden 

just inletts i Kina, är butikerna spräng- 

fyllda med pälsar. I synnerhet detalj- 

handeln med minkplagg förutsät- 

ter en kall förvinter, eftersom försälj- 

ningsperioden blir rekordkort. När 

det nya året firas i Kina i januari av- 

slutas i praktiken försäljningssäsong- 

en för vinterplagg. I de norra delarna 

av landet har försäljningen löpt rätt bra 

under början av säsongen, medan försäljningen 

i de södra delarna släpar 

efter något jämfört med fjolåret. Nya 

pälsbutiker öppnas i den ena stormarknaden 

större än den andra och 

konkurrensen blir hela tiden allt hårdare. 

”Vita avdelningen” i en pälsaffär i Harbin, Kina. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

Minkskinnens prisutveckling 2000/2001– 2010/2011 

USD 

EUR 

00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 

Rävskinnens prisutveckling 2000/2001 – 2010/2011 

USD 

EUR 

0 

00/01 

01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 


13


MaxMara 

Växande minkproduktion i Kina 

Kina är på god väg att bli en betydande 

kommersiell minkproducent. I år förväntas 

produktionen öka med minst 15 

procent. Eftersom största delen av de 

kinesiska minkskinnen dock inte är 

tillräckligt bra för hemmamarknaden, 

exporteras de i huvudsak till Ryssland. 

Den kinesiska rävproduktionen växer 

däremot långsamt. De finländska 

rävuppfödarna befinner sig här i en 

nyckelposition. Förutsatt att de avhåller 

sig från att exportera avelsdjur av god 

kvalitet till Kina, kommer produktionen 

av förstklassiga skinn inte att öka nämnvärt 

framöver heller. 

Den ryska ekonomin är 

beroende av oljan 

Den ekonomiska tillväxten i Ryssland 

antas vara ungefär fyra procent under 

åren 2011–2012. Den ekonomiska utvecklingen 

är rätt stabil, men landet 

är alltjämt väldigt beroende av priset 

på olja. Liksom i Kina växer den ryska 

marknaden för lyxvaror i snabb takt; 

under de närmaste åren beräknas den 

årliga tillväxten vara 5–10 procent. 

Trots att hösten varit varm har detaljhandeln 

inletts i gynnsammare tecken 

än i fjol. Butikerna och deras skyltfönster 

fylls av pälsar, såväl plagg som kragar, 

scarfar, väskor och andra tillbehör. Detaljhandelspriserna 

är 20–30 procent 

högre än för ett år sedan. Tack vare två 

utmärkta detaljhandelssäsonger efter 

varandra är de gamla lagren på upphällningen, 

så nu visar butikerna upp 

moderna och trendiga pälsprodukter. 

Eftersom de ryska auktionskunderna 

var rätt försiktiga under den senaste 

försäljningssäsongen, är inte heller råvarulagren 

alltför väl fyllda. 

Det går bra för den 

västeuropeiska pälsbranschen 

Den västeuropeiska modeindustrin har 

Gucci 

skjutit fart tack vare god åtgång på den 

europeiska och amerikanska marknaden, 

men också genom en ökad 

efterfrågan i Ryssland. Pälsinriktade 

modehus och pälstillverkare har klarat 

sig klart bättre än många andra 

branscher. Modeskaparna har insett 

att pälsinslag ger produkterna ett mervärde. 

För Saga Furs är det viktigt att 

samarbeta med italienska och frans- 

ka modehus, eftersom även Kina och 

Ryssland följer de globala modetrenderna. 

Trots den ekonomiska turbulensen 

vädrar pälsnäringen morgonluft 

också på den amerikanska marknaden. 

Besatsindustrin klarar sig rätt 

väl, och den nya, högre prisnivån har 

långt accepterats av konsumenterna. 

För textilindustrin som använder 

sig av pälsskinn är ansvarsfullhet och 

produkternas spårbarhet nyckelfrågor,

Saga Furs Oyj:s rävförsäljning 1992/1993 – 2010/2011 

100 

80 

60 

40 

20 

Saga Furs Oyj:s minkförsäljning 1992/1993 – 2010/2011 

100 

80 

60 

40 

20 

vilket bidrar till att användningen av 

Saga®-produkterna ökar. 

Ständig förnyelse fascinerar 

0 

93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 

92/93 

94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 08/09 10/11 

0 

93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 

92/93 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 08/09 10/11 

Modet kännetecknas av en ständig 

förnyelse, även om också gamla 

idéer från tidigare decennier återkommer 

i nya skepnader. Eftersom päls i 

allt högre grad utgör en del av mo- 

det, präglas de av samma utveckling. 

Modeskaparna föredrar alltjämt långhåriga 

pälsverk, men det långvariga 

uppsvinget kan bereda rum också för 

klassiska minkskinn. 

En återgång till rötterna är en kraftfull 

trend, där äkta päls väl passar in 

såsom ett ekologiskt, återanvändbart 

och omvandlingsdugligt material. Oli- 

ka material kombineras på ett gränsöverskridande 

sätt, nya former lånas 

USA+Kanada 

Japan 

Sydkorea 

Hongkong+Kina 

USA+Kanada 

Sydkorea 

Hongkong+Kina 

från arkitekturen och tydliga grafiska 

linjer väcker genklang. Färgskalan 

utgår från naturen och är pudermatt. 

Svart är en bestående favorit, medan 

glödande accentfärger används för att 

liva upp detaljerna. 

Alla toppnamn inom modebranschen 

utnyttjar tekniska lösningar som 

utvecklats av Saga Furs, bland annat 

Fendi, Gucci och Prada. 


Ryssland+Grekland+Östeuropa 

Tyskland+Västeuropa 

Italien 

Ryssland+Grekland+Östeuropa 

Tyskland+Västeuropa 

Italien 

15

lickar mot framtiden och 

värnar om sina traditioner 

Text Päivi Mononen-Mikkilä 

Ett nytt blad i en lång och anrik företagshistoria vändes när Turkistuottajat Oyj med 73 år på nacken blev 

Saga Furs Oyj 1.10.2011. Genom att auktionsbolaget och andelslaget går samman når produktutvecklingsoch 

marknadsföringsprojekten allt närmare producenterna och köparna. 

Den tidigare samarbetskonstellationen 

var 

svår att greppa till och 

med för branschfolk: 

“Saga Furs – med ensam- 

rätt för Turkistuottajat Oyj – i samar- 


bete med auktionsbolaget Oslo Fur 

Auctions”. Och för att göra det hela 

ännu krångligare ägdes andelslaget 

Saga Furs av två förbund som representerade 

finländska respektive norska 

pälsdjursuppfödare. När man kommit 

så långt i berättelsen hade många lyssnare 

redan tappat tråden totalt. 

En person med kinesiska som modersmål 

berättade hur definitionen lät 

på hennes språk. Enligt kinesisk uppfattning 

går “ensamrätt” inte ihop med

“samarbete”. Därför var man jämt och 

ständigt tvungen att förklara vad formuleringen 

riktigt betydde. 

Eftersom Sagas design center av 

historiska skäl verkar i Danmark, har 

dess verksamhet gång efter annan 

kopplats samman med ett konkurreran- 

de auktionsbolag trots att Saga®-skinnen 

en längre tid kunnat köpas bara 

via Turkistuottajat Oyj i Finland. Eftersom 

auktionsbolaget inte bokstavligen 

själv producerar pälsskinn även om 

dess namn tydde på det, blev det också 

svårt att hålla isär bolaget och dess 

största ägare, dvs. Finlands Pälsdjursuppfödares 

Förbund rf. 

Hur kan man profilera ett bolag 

om budskapet drunknar i mediesorlet, 

om det över huvud taget inte kan begripas 

eller om det missförstås? Senast 

i ett sådant läge är det dags att skapa 

klarhet i saker och ting. 

Varumärket återskapades 

från grunden 

Förtydligandet av varumärket Saga 

Furs inleddes långt innan det fattats 

några beslut om att organisationerna 

fusioneras. Med hjälp av en god samarbetspartner, 

marknadsförings- och 

kommunikationsbolaget Folk!, sökte 

vi oss till varumärkets rötter – de 

nordiska värdena, en kultur med långa 

anor, ett gott rykte inom mode- och 

pälsbranschen samt ansvarsfullhet, 

vars betydelse har accentuerats i synnerhet 

under de senaste åren. 

När grundstenen hade murats började 

vi skapa oss en bild av Saga Furs 

och i vilka avseenden bolaget avviker 

från sina konkurrenter. Vi utgick från 

temat “Redefining luxury” och ansåg 

alltså att vi ger begreppet lyx en helt 

ny innebörd. 

Vi fokuserar inte bara på skinnens 

yttre kvalitet, utan ser till att hela produktionskedjan 

kännetecknas av hög 

kvalitet. Kvalitetsstämpeln förstärks 

av ett mångsidigt utbud, ett uppskattat 

sorteringssystem, som bygger på 

spårbarhet, och förbundets system för 

certifiering av pälsfarmerna samt en 

gränsöverskridande produktutveckling 

i fråga om material. 

Trots att arbetet kring ett varumärke 

alltid måste utgå från stenfoten och 

väggarna och taket står i tur efter sockeln 

behövs det också en visuell profil, 

färger och bilder för att fullborda bygget. 

Vi hade en stark förnimmelse av 

att Saga Furs innefattar det nordiska 

ljuset, allt som är enkelt och naturnära. 

När det gäller livsinställningen kännetecknas 

identiteten av det positiva, av 

optimism och ärlighet. 

Saga Furs Oyj hävdar inte att allt nu 

är perfekt. En ansvarsfull verksamhet 

innebär framför allt att verksamheten 

är genomskinlig. När fel eller försummelser 

inträffar ser man till att 

genast åtgärda dem. Huvudsaken är 

att verksamheten kontinuerligt vidareutvecklas. 

En klargörande omvandling 

Kunderna, såväl köparna som producenterna, 

har tagit väl emot nya Saga 

Furs Oyj. Nu behövs inte längre omständliga 

förklaringar av vad Saga Furs 

är för något. Tack vare att bolaget nu 

har ett nytt namn och en preciserad 

strategi kan Finlands Pälsdjursuppfödares 

Förbund rf bättre fokusera på 

sin primära uppgift, att bevaka pälsfarmarnas 

intressen. Alla drar nytta av 

arbetsfördelningen. 

Den omvandlade företagsprofilen 

yppade sig allra först i form av 

en ny logotyp och en broschyr, “Det 

nya Saga är fött”, som delades ut i 

olika språkversioner vid septemberauktionen 

och skinnutställningen. 

Företagets profil har definierats omsorgsfullt 

inklusive textfonter, färger 

och bildelement. Trots att det bara 

är fråga om tekniska detaljer signalerar 

noggrannheten i dem att vi är 

måna om alla identitetsskapande element, 

såväl stora som små. Den 20–22 

december arrangerar bolaget första 

gången en auktion i Saga Furs Oyj:s 

namn. Inom en snar framtid lanseras 

också bolagets helt förnyade webbplats 

på adressen www.sagafurs.com. 

Brand 

– vad 

är det? 

Pekka Mattila, gästande professor 

vid Aalto-universitetet, påminner 

om att den internationella motsvarigheten 

till varumärke, brand, 

härstammar från prärierna där 

cowboyer vakade över sina boskapsflockar. 

– Ursprungligen betydde brand ett 

öronmärke med vilket cowboyerna 

markerade sin egen boskap. I 

dagens värld är utmaningen den 

samma: vilken eller vilka egenskaper 

urskiljer en produkt eller tjänst? 

Mattila, som forskat i olika varumärken, 

deras framgång och förfall, 

säger att det inte längre är enbart 

varumärken som konkurrerar med 

varandra. Så kallade varumärkesfria 

produkter har trängt in på 

marknaden och stramat åt 

konkurrensen. Som ett exempel 

nämner Mattila de stora centralaffärernas 

egna märkesprodukter, 

som vunnit terräng på bekostnad 

av bl.a. glasstillverkare som under 

tiotals år har renodlat och utvecklat 

sitt varumärke. 

Varumärket hjälper till att synliggöra 

företagets dolda kompetens 

och andliga kapital: flera årtionden 

av idogt arbete, forskning och 

produktutveckling. Varumärket är 

produktens eller tjänstens själ, inte 

ett klistermärke som man fäster på 

den färdiga produkten. 

– Varumärket är ett viktigt kommunikationsmedel. 

Det hjälper 

konsumenten att fatta beslut. Om 

det kvalitetslöfte som ingår i varumärket 

har förmedlats tydligt och 

trovärdigt och det finns en tillit till 

att löftet kommer att hållas, är det 

lätt för konsumenten att bestämma 

sig. 


17

Behov kan beskrivas som 

tillstånd som behöver 

tillfredsställas för att individen 

inte ska må dåligt eller lida. 

Onormalt beteende, hormonella 

förändringar förorsakade av 

stress, ökad risk för sjukdomar 

eller försvagad produktivitet kan 

vara uttryck för att något viktigt 

behov inte blivit tillfredsställt. 

Alla djur - såväl som människan 

- har olika behov. 

Målet för behoven är att 

komma åt en viss resurs, 

stimulus eller nyttighet. 

Vissa behov är entydiga, t.ex. vätskebalansen. 

Är man törstig innebär 

det att vätskebalansen inte är den 

rätta. Man får behov att dricka. Då 

man druckit är behovet tillfredsställt 

och vätskebalansen återställd. Vissa 

andra behov är åter mer mångfasetterade. 

Det kan vara svårt att på 

rak arm slå fast vad det är fråga om. 

En ändamålsenlig filtrering av alla 

impulser kan vara av nöden innan 

man förstår ett sådant behov. 

Bakom beteendebehovet ligger 

ofta inre faktorer. Strävan att förverkliga 

ett beteendebehov växer 

mer eller mindre stegvis om djuret 

inte har möjlighet att tillfredsställa 

behovet. I allmänhet är själva 

beteendet som ansluter sig till tillfredsställandet 

av behovet i sig 

belönande. Djuret försöker förverkliga 

det oberoende av miljö och 

vad beteendet leder till. Ett behov 


Behov 

och välfärd 

Text Hannu T. Korhonen, Forskningscentralen för jordbruk och 

livsmedelsekonomi, MTT, Kannus 

kan också uppstå av yttre orsaker, 

t.ex. köld tvingar individen att söka 

skydd, effektivera värmeproduktionen 

och isolationen. 

Beteendebehoven är ofta vagt 

definierade, ett levande djur beter 

sig ju alltid på något sätt. I naturen 

behöver djuren olika beteendeformer 

för att hållas vid liv och föröka 

sig, men huruvida de faktiskt vill 

bete sig på alla dessa sätt är en an- 

nan fråga. Att kunna fly undan en 

fiende är viktigt men knappast en 

situation djuret vill befinna sig i. 

Intagande av föda behövs å andra 

sidan alltid och är något djuret vill i 

så gott som alla lägen.

Behov och motivation 

Behoven skapar motivation att göra 

något visst. Med motivation avses 

djurets beredskap eller strävan 

att bete sig på något specifikt sätt. 

Motivationen kan i princip ha sitt ursprung 

i antingen en inre eller yttre 

faktor – ofta dock inre. Vi kan ta rävens 

behov att gräva som exempel 

på motivation och behov. I bakgrunden 

kan det finnas två olika motiv: 

(1) Räven gräver för något visst ändamål, 

för en lya eller för att gömma 

mat. I naturen hänger denna typ av 

grävande väsentligt ihop med överlevnad 

och förökning. (2) Räven 

gräver för att själva grävandet känns 

belönande, det ger räven tillfredsställelse. 

Själva målet är alltså inte 

viktigt. Vad betyder detta ur välfärdssynpunkt? 

Detta är en central 

fråga då det gäller uppfödningsförhållandena 

på pälsfarmen. 

Hur viktigt är grävande för räven? 

Då man flyttar en räv som fötts upp 

i skugghus på en pälsfarm till en inhägnad 

med jordbotten, ser man att 

den kan gräva trots att den inte har 

några tidigare erfarenheter av detta. 

Räven gräver i genomsnitt 10-20 

minuter i dygnet, alltså inte särskilt 

länge. Burräven har således förmåga 

att gräva men behöver inte göra 

det för att hållas vid liv. Den får 

tillräckligt med mat, en lya under 

fortplantningstiden, bur som skyddar 

mot fiender etc. Räven har ändå 

en medfödd förmåga att gräva. Den- 

na funktion finns i dess gener och 

är instinktiv. Om behovet att gräva 

är mycket viktigt och hindras kan 

man anta att det stressar djuret och 

därmed kan tänkas leda till välfärdsproblem. 

Hur är det ifråga om 

en räv som uppfötts i skugghus? 

Vi vet att rävens – liksom andra 

hunddjurs – första 15 levnadsveckor 

är mycket viktiga för inlärning, 

social utveckling och välmående. 

Denna period har också betydelse 

för utvecklandet av rävens behov 

att gräva. Om den då har möjlighet 

att gräva och denna möjlighet därefter 

tas bort, ser detta ut att stressa 

räven. Å andra sidan, om räven under 

denna tidiga utvecklingsperiod 

inte får någon erfarenhet av grävande, 

utvecklar den inte heller något 

väsentligt behov att gräva. Detta är 

förhållandet på farmerna, där rävarna 

hålls i burar med gallerbotten. 

Behov kan också undersökas 

genom att t.ex. ge djuret möjlighet 

att arbeta för att komma i åtnjutande 

av en viss nyttighet. Rävar har 

också undersökts ur denna aspekt 

på så sätt att de kunnat skuffa upp 

en dörr av olika vikt för att komma 

till jordbotten (och därmed också 

få möjlighet att gräva). Undersökningen 

visade att rävarna var redo 

att arbeta för att komma ut på jordbottnen. 

Å andra sidan var de också 

redo att arbeta för att komma tillbaka 

till gallerbottnen. Utgående från 

den metod som användes i denna 

undersökning kan man alltså inte 

klart säga att jordbotten och möjlighet 

att gräva skulle vara speciellt 

viktigt för räven. 

Slutledningar 

Frågan om farmräven har behov av 

att gräva hänger nära samman med 

domesticeringen. Farmräven är ett 

produktionsdjur, tam och anpassad 

till en helt annan miljö än räven i 

naturen utvecklats för. Därmed är 

också farmrävens behov och önskemål 

andra. Som slutledning av 

grävningsförsöken kan man åtminstone 

säga följande: 

• Räven har en medfödd 

förmåga att gräva. 

• Räven på en pälsfarm har 

inte behov av att gräva för 

något speciellt ändamål, 

t.ex. för att gräva en lya åt 

sig eller gömma föda. 

• Den viktigaste perioden för 

utvecklande av ett behov att gräva 

är de 15 första levnadsveckorna. 

• En räv som fötts och levt sitt 

liv i skugghus på gallerbotten 

stressas inte av att den inte 

har möjlighet att gräva. 

• Vid behov kan räven ges t.ex. en 

platta som fästs på burväggen och 

som den kan skrapa på. Enligt 

gjorda undersökningar utför räven 

lika mycket grävningsaktivitet 

på plattan som på sandbotten. 

• Farmräven förefaller alltså inte 

att ha något stort behov av 

att gräva och klarar sig bra 

på traditionell gallerbotten. 


19

Foto Raine Vakkamäki 

WelFur-projektet presenterades också vid skinnutställningen i Fur Center. På bilden diskuterar 

Jaakko Mononen (t.v.) med förbundets veterinär Tomas Häggvik. I förgrunden t.h. 

förklarar Hanna Huuki vad tanken med WelFur är för Heikki Alaviitala. 

Det sameuropeiska 

WelFur-projektet 

framskrider 

Text: Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet och MTT, 

Hanna Huuki, Östra Finlands universitet, Leena Ahola, Östra Finlands universitet 

WelFur-projektet (2009-2014) utvecklar ett system för 

bedömning av djurens välbefinnande på räv- och minkfarmer. 

Projektet har initierats av EFBA (European Fur Breeders’ 

Association), som också står för finansieringen. WelFur 

kommer att testas i praktiken redan under år 2012. 


WelFur 

bygger på WelfareQuality®utvärderingsmetoden 

för nötdjur, svin 

och fjäderfä. Welfare Quality® och 

WelFur skiljer sig från tidigare metoder 

på så sätt att bedömningen fokuserar 

på själva djuren istället för på uppfödningsförhållandena. 

Utgångspunkten för WelFur är 

Welfare Quality®-principerna: god utfodring, 

god uppfödningsmiljö, god 

hälsa och rationellt beteende. Var och 

en av de fyra principerna innefattar 

noggrannare, för alla djurarter gemensamma 

välfärdskriterier (se tabellen). 

Varje kriterium har en eller flera mätare. 

Olika djurarter kan ha olika mätare. 

WelFur-välfärdsmätarna för räv och 

mink har nu slagits fast. 

WelFur bygger på 

vetenskaplig forskning 

Rävarna och minkarna har egna mätare. 

Huvudansvaret för utvecklandet 

av mätarna har för rävarnas del vilat 

på Östra Finlands universitet och för 

minkarnas del på Århus universitet i 

Danmark, men experter på pälsdjurens 

välfärd i flera andra europeiska 

länder har också varit involverade. 

De franska forskare som utvecklat 

poängsättningssystemet för Welfare 

Quality® svarar också för uppbyggandet 

av poängsättningen i WelFur. 

Dessutom ingår flera andra experter 

på djurens välfärd och representanter 

för pälsdjursnäringen i expertpanelen. 

Förutom EFBA övervakar också 

oberoende vetenskapliga experter hur 

projektet framskrider. 

WelFur-mätarna för mink och räv 

utgår från vetenskaplig forskning på 

basis av vilken man kunnat bedöma 

hur goda och tillförlitliga tillbudsstående 

mätare är. Med goda mätare 

avses framför allt att de faktiskt mäter 

djurens välbefinnande. Att mätaren 

är tillförlitlig innebär att resultatet inte 

påverkas av vem som utför mätningen 

eller av själva mätningssituationen. 

Mätarna har testats på rävfarmer i Finland 

och Norge samt på minkfarmer 

i Danmark, Holland och Sverige. En 

del av de testade mätarna förkastades 

därefter och mätningsmetoderna 

utvecklades. Av de kvarvarande förslagen 

valdes 26 mätare ut för rävarnas 

del och 23 för minkarnas del.

Testning av WelFur i praktiken 

EFBA har som målsättning att inleda 

testningen av bedömningsmetoderna 

redan under år 2012. De nationella 

organisationerna ansvarar för att testningarna 

görs, men forskarna deltar i 

utbildningen av de personer som ska 

utföra mätningarna och analyserar resultaten. 

Mätarna kan ännu finslipas 

utgående från de erfarenheter testningen 

ger. Det är preliminärt också 

planerat att WelFur ska integreras som 

en del i det certifieringssystem vi har 

i Finland idag. WelFur kommer naturligtvis 

också att vara ett redskap 

inom rådgivningen. Resultatet av ut- 

värderingen ger information om vilka 

faktorer av betydelse för välbefinnandet 

man bör fästa uppmärksamhet vid 

på den egna farmen. 

WelFur-helhetsbedömning förutsätter 

tre besök på farmen: på vintern 

före parningen bedöms avelsdjurens 

välbefinnande, honornas och valparnas 

välbefinnande bedöms före 

avvänjningen och på hösten före pälsningen 

bedöms både avelsdjuren och 

djuren som ska pälsas. Vi återkommer 

till hur bedömningsbesöken går till 

och hur poängsättningen görs i Finsk 

pälstidskrift på vårsidan. För WelFurprojektet 

har tidigare redogjorts i Finsk 

pälstidskrift nr 7/2009. 

Principer Kriterier Mätare för räv Mätare för mink 

God utfodring 

God 

uppfödnings- 

miljö 

1. Ingen konstant 

hunger 

2. Ingen konstant törst 

3. Bekväm viloplats 

4. Lämplig temperatur 

God hälsa 6. Inga skador 

Rationellt 

beteende 

1. Konditionsklassificering 1. Konditionsklassificering 

2. Ständig tillgång 

till gott dricksvatten 

3. Välfungerande och 

rena dricksplatser 

4. Välplacerad ligghylla 

5. Ren päls 

6. Djuren skyddas mot 

extrema väderförhållanden 

2. Ständig tillgång till gott 

dricksvatten 

3. Välfungerande och rena 

dricksplatser 

4. Tillträde till lyan 

5. Lyans och viloplatsens 

kvalitet 

6. Djuren skyddas mot extrema 

väderförhållanden 

7. Ly- och strömaterial 

5. Lätt att röra sig 7. Utrymme till förfogande 8. Utrymme till förfogande 

7. Inga sjukdomar 

8. Inga åtgärder 

som orsakar smärta 

9. Uttryck för 

socialt beteende 

10. Uttryck för 

annat slags 

beteende 

11. God relation mellan 

människor och djur 

12. Positivt 

känslotillstånd 

8. Nedsatt rörelseförmåga 

9. Hudskador 

10. Böjda framben 

11. Ögoninfektion 

12. Nedsatt mun- och/ 

eller tandhälsa 

13. Diarré 

14. Urinvägsinfektion 

15. Annan uppenbar 

sjukdom 

16. Dödlighet 

17. Användning av nacktång 

samt typ av tång 

18. Avlivningsmetod 

19. Social miljö 

20. Möjlighet att använda 

stimulansföremål 

21. Möjlighet att iaktta 

omgivningen 

22. Stereotypa beteenden 

23. Pälsbitning 

24. Utfodringstest 

25. Karaktärstest 

26. Hur djuren transporteras 

9. Kroppsskador 

10. Dödlighet 

11. Diarré 

12. Hälta 

13. Plasmacytos 

14. Annan uppenbar 

sjukdom 

15. Avlivningsmetod vid 

pälsning 

16. Avlivningsmetod för 

enskilda minkar 

17. Social miljö 

18. Avvänjningsålder 

19. Stereotypt beteende 

20. Stimuli i buren 

21. Pälsbitning 

22. Karaktärstest 

23. Hur djuren behandlas 

och transporteras 

WelFur 

ger 

mervärde 

– Hittills har i huvudsak uppfödningsförhållandena 

använts som ett mått 

på pälsdjurens välfärd. Forskningen 

kring djurens välfärd har gått mycket 

framåt på sistone. Numera är t.ex. 

tillgänglig yta för ett djur mätt i 

kvadratcentimeter eller tillgång till 

lya inte de enda kriterierna för att 

mäta välfärd. Nu ska djurets välbefinnande 

sättas i fokus istället för uppfödningsmiljön. 

Forskare har besökt 

rävfarmer i Finland och utvecklat 

skräddarsydda välfärdsmätare för 

räv. På FPF börjar vi planera hur systemet 

ska tillämpas på pälsfarmerna, 

säger FPF:s kvalitetsdirektör Kristian 

Bengts. 

Certifieringen av farmer går 

snabbt framåt i Finland och certifieringskriterierna 

kommer att 

harmoniseras med WelFur-mätarna. 

För pälsfarmarna betyder 

det här att arbetet med att förbättra 

djurens välbefinnande 

fortsätter. Tack vare WelFur får 

pälsfarmarna välfärden på sin 

egen farm uppmätt i välfärds- 

poäng som kan jämföras med 

andra farmare och hela landets 

resultat. Om t.ex. poängen för 

någon mätare är svag kan saken 

rättas till i samråd med våra fältrådgivare. 

Friska djur med god 

reproduktionsförmåga och skinn 

av god kvalitet är det som gäller 

också i fortsättningen. 

– Konsumenterna blir allt mer intresserade 

av hur skinnen har 

producerats. WelFur kommer 

också här att utgöra ett starkt 

komplement till vår certifiering, 

framhåller Bengts. Kombinationen 

av högkvalitativa skinn som produceras 

i Finland på en certifierad 

farm som tillämpar WelFurs välfärdsmätare 

och säljs av Saga Furs 

är en mycket stark kedja. 


21

CERTIFIERING 

Ett miljötillstånd ger klara riktlinjer för skötseln av miljö- 

frågor på en pälsfarm. I samband med ett auditörsbesök 

kontrolleras miljötillståndet och hur det har efterlevts. 

Det väsentliga vid auditeringar är att stödja farmaren när 

det gäller att uppfylla de lagstadgade kraven enligt be- 

stämmelserna i miljötillståndet och att vägleda honom 

eller henne att sköta farmen så, att miljöbelastningen är 

så liten som möjligt. I de lagstadgade kraven ingår också 

att fylla i uppgifterna på miljökortet. 

Miljöfrågor på tapeten 

Text Anne Kolehmainen 

Miljöanvisningarna 

för 2012 har 

kompletterats 

jämfört med föregående år. De nya 

anvisningarna har införts i Verksamhetshandboken, 

som publicerades i 

oktober, och markerats med en stjärna. 

Viktigt att iaktta miljötillståndet 

Genom miljöauditeringar görs farma- 

ren medveten om innehållet i tillstån- 

det och om behövliga åtgärder sam- 

tidigt som de centrala miljövårdsaspekterna 

lyfts fram. År 2012 får 

granskningen av miljöfrågorna en allt 

mer central roll i auditeringarna. Avvikelser 

från korrekt praxis i miljöfrågor 

leder då till att beviljandet av certifikat 

skjuts upp. 

Om det i miljötillståndet ingår någon 

bestämmelse som farmaren inte 

har observerat (exempelvis att gamla 

skugghus tas ur bruk eller att befintliga 

skugghus förses med ett vattentätt 

underlag), kan auditören bevilja tre 

månader tid för åtgärdande av bristerna. 

Har farmaren inte möjlighet att 

iaktta en given bestämmelse och den 

behövliga åtgärden inte går att genomföra, 

bör detta konstateras vid 

auditeringen. Även miljötillsynsmyndigheten 

bör underrättas, exempelvis 

via e-post. Väsentligt är att det finns 


skriftlig dokumentation över att 

miljömyndigheten informerats om 

uteblivna åtgärder. 

Om farmaren inte kan följa miljötillståndet, 

ska en ansökan om 

ändring eller en begäran om omprövning 

göras skriftligen till beviljaren. 

En begäran om omprövning görs när 

det finns uppenbara fel i tillståndet 

(t.ex. skrivfel). En farmare som inte 

har möjlighet att genomföra de åtgärder 

tillståndet förutsätter kan ansöka 

om en ändring i tillståndskraven. Vid 

auditeringar granskas dokumenten 

över ändringsansökan eller begäran 

om omprövning, exempelvis i form 

av ett e-postmeddelande från farmaren 

till miljömyndigheten där det 

framgår att respektive ansökan eller 

begäran har anhängiggjorts. Enbart 

ett muntligt meddelande om saken 

räcker inte. 

Skugghuskonstruktionerna 

kontrolleras 

Av skugghuskonstruktionerna kon- 

trolleras takskäggets längd, upphöjningen 

av gödselunderlaget och 

skugghusgångens höjd i förhållande 

till gödselunderlaget. Om farmen 

saknar ett miljötillstånd, bör man 

med hjälp av tillräckligt långa takskägg 

hindra att regnvatten rinner 

ner på gödselunderlagen. Den lod- 

räta linjen vid takskäggets utkant ska nå 

minst 30 cm utanför den lodräta linjen 

vid burarnas utkant. Breddkravet ska 

uppfyllas med hjälp av plåt eller takränna. 

Takrännan är ändå inte obligatorisk 

om den inte nämns i bestämmelserna i 

miljötillståndet. 

Gödselunderlaget ska vara minst 

30 cm högre än mellanrummet mellan 

skugghusen, så att dagvatten inte rinner 

ner på underlaget, vilket innebär en 

hälsorisk för djuren och en ökad miljöbelastning 

till följd av att vattnet sprider 

näringsämnen. Den totala upphöjningen 

granskas genom att jämföra skugghusmellanrummets 

lägsta punkt med 

gödselunderlagets höjd. Omedelbart intill 

gödselunderlaget ska upphöjningen 

vara minst 10 cm eller enligt bestämmelserna 

i miljötillståndet. Resten av 

upphöjningen kan åstadkommas genom 

att omforma mellanrummet mellan 

skugghusen. Gödselunderlaget kräver 

underhåll. 

Golven i skugghusen bör av säkerhetsskäl 

vara hela, och golvet får inte 

på något ställe ligga lägre än gödselunderlaget. 

Inte heller de jordbottnade 

gångarnas botten eller lägsta nivå får 

på något ställe ligga lägre än gödselunderlaget. 

Gödsel bör transporteras bort 

minst en gång om året från rävhusen 

och minst tre gånger om året från minkhusen.

Fungerande grunddränering 

Mellan skugghusen får inte finnas vatten 

på marken. Den väsentliga frågan 

är om vattnet kommer i beröring med 

gödselunderlaget och om vattnet sköljer 

över underlaget. Grunddräneringen 

måste effektiveras om det på skugghusfältet 

mellan husen finns öppet 

vatten och det har gått två dygn eller 

mer sedan det regnade senast eller 

om vatten utifrån rinner in på skugghusfältet. 

Behandlingssystem för 

avrinningsvatten 

Systemet för behandling av avrinningsvatten 

jämförs med miljötillståndet. 

Ansvaret för behandlingssystemets 

lämplighet är konstruktörens, me- 

dan farmaren ansvarar för att systemet 

fungerar. Om tillståndet förutsätter 

kännedom om rengöringens effektivitet, 

dvs. provtagning och analyser, 

kontrollerar auditören om analyserna 

gjorts och om analysresultaten motsvarar 

riktvärdena enligt tillståndet. 

Riktvärdet för behandlingssystemets 

effektivitet är att det rengjorda vattnet 

innehåller mindre än 2 mg fosfor per 

liter. Är fosformängden större än så, 

måste rengöringssystemet repareras. 

Förvaring och behandling 

av avloppsvatten 

När det gäller förvaring och behandling 

av avloppsvatten har kraven på 

foderutdelningsapparater skärpts. 

Avloppsvatten från fodersilon är animaliskt 

avfall, varför det rätta stället 

för mottagning av avloppsvattnet är 

exempelvis ett kommunalt vattenreningsverk. 

I Regionförvaltningsverkets 

(RFV) tillståndsvillkor ingår en bestämmelse 

om att obehandlat animaliskt 

avfall från pälsdjursfoder inte får ledas 

ut på åkrar. 

Om miljötillståndet inte innehåller 

någon bestämmelse om avloppsvatten 

från sociala utrymmen, iakttas förordningen 

om avloppsvatten. 

Hantering av pälsdjurskroppar 

Pälsningskropparna hanteras enligt 

anvisningarna i Verksamhetshandbo- 

ken. Om miljötillståndet förutsätter ett 

vattentätt underlag för kropparna, kan 

man använda exempelvis plåt. Med ett 

vattentätt underlag avses ett underlag 

där lakvattnet från kroppsmassan inte 

sugs in i jordmånen. Det spelar egentligen 

ingen roll vilket material man 

väljer. Farmaren ska kunna uppvisa 

bokföring över transport och nedgrävning 

av kroppar under de senaste tre 

åren. Insamling av rävsvansar eller något 

annat bruksändamål förutsätter ett 

verifikat. 

Tillfällig förvaring av kroppar 

Självdöda djur ska hanteras enligt anvisningarna 

i Verksamhetshandboken. 

Om farmen har en container för förbränning 

av kroppar, ska det finnas 

ett tillstånd för containern eller annars 

ska en ansökan om tillstånd ha 

lämnats in. Vid auditeringarna kontrolleras 

tillståndet eller ansökningen. 

Om pälsdjurskroppar även från andra 

farmer förbränns i containern, behövs 

ett tillstånd för gemensam förbränning. 

Finns det inte ett tillstånd, ska en ansökan 

lämnas in och en dokumentation 

över ansökan företes vid auditeringen. 

I tillståndsbestämmelsen ingår krav på 

hantering av askan. 

Mellanlagring av gödsel 

Om farmen inte har ett miljötillstånd, 

bör vid mellanlagring av gödsel följas 

de krav lagstiftningen ställer (Nitratbeslut, 

Statsrådets förordning 921/2000): 

Lagringsutrymmet för gödsel och 

urin ska vara tillräckligt stort, så att man 

www.reimann.fi 


där kan lagra gödseln som samlats 

upp under 12 månader. Vid dimensioneringen 

av lagringsutrymmet beaktas 

jordbrukarnas gemensamma lager. 

Lagringsutrymmena för gödsel och 

gödselrännorna ska vara vattentäta. 

Konstruktioner och anläggningar bör 

vara sådana att det inte sker läckage 

under tömningen av lagringsutrymmet 

och under gödseltransporten. Avvikelser 

i fråga om lagringsvolymen är 

möjliga i följande fall: 

a) om gödsel överlämnas till 

en utnyttjare som kan motta 

gödseln på basis av ett 

tillstånd som beviljats enligt 

28 § i miljöskyddslagen 

b) gödsel överlämnas till en annan 

jordbrukare för att lagras enligt 

denna förordning eller för 

omedelbar nyttoanvändning 

c) gödsel lagras i vederbörligen 

byggd och täckt gödselstad och 

utsläpp till vattendrag kan hindras. 

Avvikelser bör i tillräckligt god tid 

meddelas kommunens miljöskydds- 

myndighet, som enligt 84 § i miljöskyddslagen 

kan utfärda behövliga 

bestämmelser om saken. Gödselstaden 

bör inte placeras på områden med 

översvämningar eller grundvattenområden. 

Farmaren ansvarar för att 

gödselstaden är tillräckligt stor. Farmen 

bör ha en gödselstad, men av 

arbetstekniska skäl kan gödseln temporärt 

också lagras i en gödselstack. 

Om farmen inte har en gödselstad 

i enlighet med tillståndet, kan farmaren 

hyra gödselutrymme. Då krävs ett 

skriftligt hyresavtal. Gödselstäder utan- 

för farmen granskas inte i samband 

med auditeringarna. 

PÅ KOMMANDE: 

NY RÄVLYEMODELL 

-pälsningsspån- 

-MinKlYOR- 

-tanpappeR OCH tanOR- 

-tRäpellets- 

Järvi-Z Oy, Evijärvi, Jani 0400-581 001 

Janne 0400-866 562, Jyrki (på svenska) 040-502 4669 



23

Miljötillstånd 

Hurudant är farmens miljötillstånd? 

- miljötillstånd, kommun/RFV 

- byggnadslov 

- tillstånd för förläggningsplats 

Man har förstått tillståndets innehåll och känner till 

kraven? 

- Man handlar enligt tillståndet? 

Skugghuskonstruktioner 

- längden på takrännor 

- höjning av skugghusens gödselunderlag 

- passagehöjden i skugghuset/gödselunderlag 

- djupet av passagespåren 

Hur fungerar grunddränering? 

- mellan skugghusen finns inte stående vatten 

- om vatten sköljer gödselunderlaget, en lindrig 

avvikelse f o m januari 2012 

Behandlingssystem för avrinningsvatten jämförs med 

miljötillståndet 

- har farmen ett behandlingssystem för 

avrinningsvatten? Skriv upp, hurudant. 

- vet man, hur man skall underhålla 

behandlingssystemet ? 

Om tillståndet förutsätter kännedom om reningens 

effektivitet, d v s provtagning och analyser 

- har man gjort analyser av avrinningsvatten såsom 

tillståndet förutsätter? 

- Uppfyller analysresultaten de riktvärden som 

ställts upp i tillståndet? - om analysresultaten inte 

når till riktvärdena, bör man göra upp en 

renoveringsplan för behandlingssystemet och 

presentera planen för myndigheterna (en del av 

årlig rapportering). 

För kännedom: Ett byggt behandlingssystem kan 

avvika från det som skrivits i tillståndet, antecknas 

som observation. 

Lagring och behandling av avloppsvatten 

- jämför med miljötillståndet 

- kontrollera kloaksystemet i de sociala utrymmena 

Hantering av kroppar 

- pälsningskroppar hanteras enligt anvisningarna 

- det finns bokföring över transport och nedgrävning 

av kropparna 

- det finns verifikat över insamling eller annat 

användningssyfte av rävsvansar 

Allmän renhållning och ordning 

inomhus och utomhus 

Inom farmområdet kan gödsel finnas 

a) i skugghus och hallar 

under burraderna 

b) i en gödselstad med tät botten 

c) samlat på ett ställe på marken 

för flyttlastning (kortvarig 

lagring i högst två veckor). 

Kasserade maskiner och byggnader 

ska monteras ned och transporteras 

bort. Farmens avfallshantering grans- 

kas enligt 19 § i avfallslagen: 

• Skräp, smuts eller en maskin, 

ett fordon, ett fartyg eller något 

annat kasserat föremål får inte 

lämnas i miljön så att det kan 

förorsaka hälsan någon fara eller 

skada, osnygghet, förfulning av 

landskapet, minskad trivsel eller 

någon annan liknande risk eller 

olägenhet (nedskräpningsförbud) 

• Kasserade maskiner och 

anordningar kan lagras inom 

farmområdet t.ex. för att 

användas som reservdelar. Vid 

lagringen bör man följa principen 

för allmän renhållning. 

• Konstruktioner och byggnader 


TIllfällig förvaring av kroppar 

- Har man förvarat kropparna på ett vederbörligt 

sätt? 

- självdöda djur hanteras enligt anvisningarna 

Mellanlagring av gödsel 

- kontrollera miljötillståndet 

Allmän renlighet och ordning i utrymmena inne och 

ute 

- gödsel finns på passagerna i skugghusen 

- maskiner och byggnader som tagits ur bruk har 

rivits/monterats ned och transporterats bort 

- man har ordnat avfallshantering 

Årsanmälan enligt miljötillståndet 

- har man gjort årsanmälan? 

- hur har man gjort anmälan, genom TYVI eller som 

pappersanmälan? 

- man hittar uppgifter i årsanmälan, miljökortet är 

ifyllt 

- man har gjort anmälan om gödselleverans 

Miljödokument: 

det finns dokument: 

miljötillstånd/verksamhetsanmälan till 

miljömyndigheterna 

• avvikelse från miljötillståndskraven, 

dokument över myndigheternas 

godkännande 

• uppgifter om årssammandragen och 

miljöaavikelserna 

• överenskommelser: 

1. överenskommelse om 

kompostering 

2. arrendeavtal om åkrarna 

3. överlåtelse av gödsel till 

jordbrukaren 

4. anmälan om gödselstad till 

kommunen 

• myndighetstillsyn 

1. veterinärbesök 

2. EU-granskningsbesök 

3. miljögranskningar 

4. brandsyner 

5. polis 

• auditeringsrapporter 

Bränsletankar och kemikalier 

- man följer förvaringsanvisningen om spillolja 

bör vara i sådant skick att de 

inte förorsakar risk för djur 

eller människor. Byggnader 

som är i dåligt skick eller 

övergivna bör antingen 

renoveras eller nedmonteras. 

• Ordnad avfallshantering: 

en pälsdjursfarm som 

omfattas av avfallsinsamling 

bör ha slutna behållare för 

mellanlagring av blandavfall. 

Bränsletankar och kemikalier 

I fråga om bestämmelserna gällande 

bränsletankar förekommer stora 

skillnader mellan tillståndsbeviljarna 

och kommunerna. Det är viktigt att 

minimera risken för att bränsle ur 

tankarna rinner ner i jordmånen. 

Spilloljor kan förvaras på farmen i originalförpackningar 

före leverans till 

mottagningspunkten eller separat insamling. 

För att undvika miljöskador 

bör farmtanken ha åtminstone överfyllningsstopp 

antingen i pumpen 

eller i fyllningspistolen. Den största 

risken beträffande bränsletankar 

är just överfyllning. Bäst är att införskaffa 

en fyllningspistol försedd med 

Utbildning för och beredskap på 

undantagsförhållanden 

- uppfödaren har deltagit i utbildningstillfällen och 

infotillfällen som gäller branschen 

- arbetare på farmen har fått arbetsorientering i sina 

arbetsuppgifter 

Beredskap för en krissituation 

- Man bör försäkra sig om att man funderat på 

handling i en krissituation. Man har gjort upp en 

plan med kontaktpersonerna och planen har 

placerats fram. 

- farmen har en skadeförsäkring för 

undantagsförhållanden 

- farmen är rymningssäkert inhägnad och i staketet 

finns en port eller skugghusen är rymningssäkra 

- det finns redskap för förstahandssläckning och de 

är kontrollerade inom utsatt tid 

- i de varma byggnaderna på farmen finns 

brandvarnare eller brandvarnarna är kopplade till 

farmens larmanordning 

- farmen har en larmanordning med hjälp av vilken 

man kan kontrollera säkerheten inom 

djurproduktionsområdet 

Uppfödaren är medveten om katastrofhjälpringens 

verksamhet 

Ovanstående punkter gällande miljön 

granskas vid auditeringarna. 

överfyllningsstopp. Ett annat problem 

är slangar som blivit rispade. Eftersom 

det dubbla skyddshöljet på nya 

bränsletankar är tillräckligt, behövs det 

ingen särskild skyddsbassäng för tankarna. 

Läkemedel, desinfektionsmedel 

och andra kemikalier bör lagras i ett 

slutet och låsbart utrymme. 

Kom ihåg att fylla i miljökortet 

Det är viktigt att fylla i miljökortet successivt 

under hela året. Miljökortet 

ger också god vägledning för skötseln 

av miljöfrågor. Allt är som sig bör 

om farmaren har fyllt i uppgifterna 

på kortet och i den dagliga skötseln 

av farmen beaktat de omständigheter 

som är viktiga med tanke på miljökonsekvenserna. 

Farmen ska också 

hålla sig med en sådan bokföring som 

myndigheterna och ett certifikat beviljat 

av förbundet förutsätter. I samband 

med miljögranskningarna kontrolleras 

bokföringen. De farmare som har ett 

tillstånd beviljat av RFV lämnar årligen 

in en rapport om miljöfrågorna, vilket 

innebär att uppgifterna lätt kan plockas 

fram från miljökortet. 

Huvudauditör Tuulikki Lammi vid Inspecta och miljöexpert Kaarle Kaistila har medverkat i utformningen av artikeln.

KOLUMNEN 

Anna-Lena Wiik är farmardotter 

från Österbotten och frilansskribent 

Back to nature 

HURRA det kryllar av päls gott folk! Överallt och äntligen! 

Åtminstone i Stockholm där jag låtsas hålla till just nu. Mest 

syns detaljer på huvor, sjalar, halsdukar, skor, mössor, vantar, 

väskor men också västar och hela jackor. Varje dag ser 

jag någon ny kombination med stickat eller virkat inslag och 

tänker att det där vill jag också ha. Sedan rusar jag veckans 

enda lediga kväll igenom ett tiotal affärer i centrum och konstaterar 

överraskat: VAR säljer de riktigt all denna päls? För 

jag vill ju ha snygg päls, hållbar päls, ja äkta päls, men den 

verkar tyvärr vara sällsynt. Eller ja, visst finns den, men i de 

där lyxigare kvarteren på Stureplan dit man inte riktigt vågar 

slashasa in med skolryggsäck och sneakers. Men det borde 

jag helt kallt bara göra, för allt tyder ju på att vilka stilar 

och årtionden som helst kan kombineras. Allt och ingen- 

ting är mode just nu. 

Tack vare en god väninna, som antagligen kategoriseras 

som loppisoholic, fick jag för en tid sedan upp ögonen 

för en helt annan form av affärer. Lopptorg, alltså vilka himmelriken! 

Rena rama nostalgitrippen genom din egen, din 

pappas OCH din farmors barndom, ungdom och vuxenliv 

i en och samma affär! Det går att hitta nästan vilka skatter 

som helst bara du har tålamod att leta i alla lådor och vrår. 

Även äkta päls! Och hittar du inte äkta, köp fejk då, för i det 

långa loppet stöder det ju på sätt och vis ändå pälshandeln: 

ALLA vill plötsligt ha! 

Enligt trendbloggarna är det fortfarande närproducerat, 

ekologiskt och miljövänligt som gäller. Och helst allt på en 

gång, i en och samma produkt. Det gäller kläder, men speciellt 

fokus flyttas nu också mot maten. Det pratas om “köttets 

revansch” här på svenska sidan, köttet har gått från skamligt 

och onyttigt till moraliskt och hälsosamt. Köttet är tillbaka 

i form av dieter och restaurangnischer. Djurhushållning 

benämns nuförtiden som mathantverk och jämförs med vinodling. 

Jakt är inte längre mord, utan viltvård. Tack vare 

invandring präglas Sverige i dag av många olika kulturer 

och religioner. Tack vare detta har slaktaren och köttmästaren 

fått en allt mer framträdande roll, de är personer och 

ansikten som ser till att utbudet och kvaliteten är enligt kundens 

önskemål. Köttfabriksstämpeln ska bort och blodet på 

butikernas lagergolv ska symbolisera bästa och färskaste 

kvalitet. De riktigt hajpade konsumenterna har till och med 

gått så långt att de “måste” jaga, slakta, stycka och tillreda 

sin mat själva. Fler och fler tar jaktkort inne i städerna. Glöm 

golfen, för nu är det hippt att vara jägare. Back to nature. 

Tillbaka till “naturen” har ni i Finland i höst också kuskat 

flera busslaster besökare, som har velat se hur pälsdjur 

lever i en uppfödningsmiljö. Intresset var stort och responsen 

positiv. Vilket fint initiativ av FPF och Saga Furs, men 

speciellt modigt av de producenter som “blottade” sig och 

höll dörrarna vidöppna för “fienden”! Nu pratar vi snart öppen 

dialog. 

Snyggt jobbat allihopa, keep up the good work! 

Vi köpte ett 

stort parti galler 

1” x 1” x 1000 mm x 25 lm i rullar 

tråd 1,2 mm Zn 

lämpligt som 

skyddsnät 

fågelnät 

katsanät 

Ytterst förmånligt pris! 

Reservera genast! 

Lappajärvi Nykarleby 

Alarannantie 142 Bankgatan 12 

(06) 5652 666, (06) 7221 305, 

0400 664 123 044 5661 069 


25

Unga farmare på Hollandsbesök 

SAGA Young Potential Club på Farmers Day-mässan – gränsöverskridande ungdomsarbete i syfte att trygga en stark och konkurrenskraftig 

pälsdjursnäring i Europa. 

De unga farmarnas klubb 

öppnar och foto dörrarText Steven Frostdahl 

Det är ett tjugotal ungdomar som tillsammans med representanter för 

Saga Furs’ fältpersonal förbereder sig för sin fem dagar långa resa till 

Nederländerna. De har klumpat ihop sig kring ett litet café i anslutning 

till utgångsgaten vid flygfältet i Vanda och diskuterar förväntansfullt 

vad de kommer att få uppleva på sin resa. 

Österbotten 

tiga samarbetspartners. Politiskt och 

professionellt stimuleras förståelsen för 

är stort och dessutom tvåspråkigt. hur viktigt det är med det gränsöver- 

Alla känner inte varandra, men gans- skridande arbetet i Europa. 

ka snart är det farmningen som för Pälsfarmarna van Deurzen och van 

samman gruppen och ungdomarnas Schayks glädje och gästfrihet känns 

jargong är den nyfiket intresserade yr- till alla delar äkta och varm. Våra förekesmannens.dragshållare 

är samtliga väl förberedda 

Att ungdomar ger sig ut på resor och gör sitt yttersta för att förmedla 

tillsammans är inget ovanligt, men sina budskap till de unga farmarna. 

den yrkesmässiga framförhållning som Det är en speciell grupp som kommit 

denna grupp som stiger på planet vid till Nederländerna, och den uppmärk- 

flygplatsen i Vanda har hör med all samhet vi får oss till del känns mycket 

sannolikhet till ovanligheterna. Den smickrande. 

vänlighet och öppenhet som gruppen Motståndet mot pälsdjursnäringen 

sedan möts med i Holland gör att de i Nederländerna är mångfalt värre än i 

unga finländska farmarna känner sig Finland. Men de finländska farmarna 

välkomna men samtidigt också kan har inte råd att blunda för problemen 

känna sig som en resurs och som vik- ute i Europa. Motståndet mot päls- 


djursnäringen inom EU organiseras i 

många avseenden på en övernationell 

nivå, och också vi måste därför kunna 

möta detta motstånd på en övernationell 

nivå. 

Självklart koncentrerar våra motståndare 

i mån av möjlighet sina 

resurser på att påverka opinionen i de 

länder där ett förbud är lättast att genomdriva. 

Holland har ca 18 miljoner 

invånare som är relativt okunniga om 

pälsdjursnäringen. Det 160-talet pälsfarmare 

som finns i landet uppfattas 

förmodligen som ett lättare byte än det 

tusental pälsfarmare vi har i Finland, 

där näringen har en förhållandevis stor 

acceptans. Det våra motståndare eftersträvar 

är en dominoeffekt med förbud 

i Europa, och den dominoeffekten är 

det ytterst vi själva som är ansvariga för 

att motarbeta. 

Sammanhållning, kamratskap, kun- 

nande och förståelse. Det är ord som 

får agera byggstenar för SAGA Young 

Potentials exkursion till Nederländerna. 

Det är också viktiga byggstenar i 

arbetet med att trygga en europeisk 

och finländsk pälsdjursuppfödning i 

framtiden. SAGA Young Potentials är 

ett värdefullt inslag i det arbetet, och 

vi kan känna stolthet och glädje över 

de ungdomar som är beredda att ställa 

sig i första ledet i detta viktiga arbete.

Kors’ vision är klar: en europeisk enad 

pälsfarmarkår, som tillämpar nya moderna 

produktionsmetoder, och ett högklassigt, 

trovärdigt djurskydd, som tryggar näringens 

samhällsförtroende och i slutändan näringens 

överlevnad. 

En gränslös 

farmarkår i ett enat Europa 

Sepp Kors’ karismatiska och inspirerande 

sätt känns på något vis typiskt 

för den framtidstro och den positiva 

framförhållning holländarna har till 

sitt farmande. Den starka politiska 

målsättningen att avveckla pälsdjursnäringen 

före 2024 är inget som han 

låter sig nedslås av. 

Hur kan man engagera unga farmare 

genom att säga att näringen har 

13 år kvar? Det går naturligtvis inte, i 

stället måste vi visa att vår näring är 

stark och livskraftig och framförallt att 

den är etiskt och ekologiskt försvarbar. 

I det arbetet ser Kors behovet av ytterligare 

satsningar på gemensamma 

strategier för den europeiska pälsdjursuppfödningen. 

Framtidstro och 

framförhållning inom pälsdjursnäringen 

är vårt främsta vapen, anser Kors. 

Kors har en vision som han gärna delar 

med sig av. Det är en vision om 

en enad europeisk farmarkår. Holländarens 

röstläge sänks, hans blick blir 

allvarlig, och det är varje gång med 

största respekt som han använder tilltalsnamnet 

på sina unga skyddslingar 

”Young Potentials”. 

– Det får inte bli ett självändamål att 

tala om farmningen i Holland, Finland, 

Danmark och Polen som separata före- 

teelser. Våra problem och utmaningar 

är de samma var vi än bor. 

Kors ser regionala, språkliga och organisatoriska 

gränser som problem om 

de begränsar möjligheterna till utbyte 

och samarbete. Han vill framhålla utmaningarna, 

men också möjligheterna, 

som det enade Europa för med sig. 

– De problem vi har i Holland idag 

är era problem i morgon, framhåller 

Kors. När de unga farmarna känner 

varandra och kan kommunicera med 

varandra, är de beredda och rustade 

att möta de utmaningar som pälsdjursnäringen 

ställs inför. 

Sepp Kors har belönats med Saga 

Furs’ innovationspris för sin idé om en 

ungdomsklubb för unga potentiella 

farmare. ”Young Potentials” är enligt 

Kors en grupp människor som vi måste 

ta hand om. 

– Unga farmare blir mer och mer 

entreprenörsinriktade, och det är 

oundvikligen så att man allt mer omfattar 

behovet av att skapa stordrift 

inom pälsdjursproduktionen. 

Därför vill Kors att unga farmare ska 

lära av varandra, hitta inspiration och 

erbjudas möjlighet att söka nya lösningar 

i andra länder. 

Förbud 

gynnar 

ingen 

De nederländska farmarnas 

ordförande Wim Verhagen slår an 

en allvarlig ton när han håller sitt 

anförande till de unga farmarna. 

Många farmare har på grund av 

det politiska läget byggt anlägg- 

ningar utomlands. Uppskatt- 

ningsvis pälsas idag lika många 

nederländska minkar utomlands 

som i hemlandet. 

För att trygga en framgångsrik politisk 

intressebevakning är det viktigt att 

förutse politiska trender, bygga upp 

samarbete och ha klara målsättningar. 

Pälsdjursnäringen tar fullt ansvar 

för sin verksamhet i Nederländerna, 

framhåller Verhagen. Argument 

mot pälsdjursnäringen måste hela tiden 

bemötas. Etisk uppfödning är en 

förutsättning för att näringen ska ha 

samhällets förtroende. 

Den etiska synvinkeln används 

ofta för att motivera ett förbud mot 

pälsdjursuppfödning. Detta gör att 

näringens intressebevakare måste 

vara uppmärksamma och följa med 

den politiska utvecklingen och hur 

motståndarsidan lägger fram sina argument. 

Farsartade former 

Den politiska hanteringen av ett 

eventuellt framtida förbud mot pälsdjursnäringen 

har antagit närapå 

farsartade former. Lagförslaget om förbud 

har i åratal gått mellan underhuset, 


27


Wim Verhagen ställer den retoriska frågan 

vad som är mera etiskt, att föda upp ett djur 

och ta tillvara en päls som håller i tiotals 

år eller att föda upp ett djur som är borta 

dagen efter att det ätits upp. 

regeringen och överhuset utan att på 

något sätt kunna antas. Det handlar 

mera om att försöka bryta ner farmarnas 

framtidstro och självkänsla. 

Partierna som kräver förbud agerar 

på ett arrogant och självgott sätt när de 

driver fram förbud utan att på något 

sätt kompensera pälsfarmarna. I den 

nya regeringen stöds pälsdjursnäringen 

av de två största partierna. Utöver 

det har farmarna också stöd av ett av 

minoritetspartierna. Lagen om förbud 

blockerades senast 2010-2011. 

Respekt för djurhälsan 

skapar acceptans 

– Två tredjedelar av den holländska 

befolkningen kan acceptera pälsdjursuppfödning 

om den genomförs på ett 

etiskt sätt som respekterar djurhälsan. 

En situation med ett nationellt förbud 

leder enbart till förlorare. Djuren förlorar, 

eftersom uppfödningen flyttar till 

länder där det inte finns fungerande 

djurskydd, farmarna förlorar, eftersom 

de mister sitt arbete, respekt och kapital. 

Samhället förlorar skatteintäkter 

och tvingas betala kompensationer. 

Detta bör också ledande beslutsfattare 

vara medvetna om, avslutar Verhagen 

sitt anförande. 


Tobias Andersson (t.v.), här tillsammans med Tom Storkamp på de holländska farmarnas 

mässdag, anser inte att stordrift och familjefarmande ska ställas mot varandra. Det viktigaste 

är att vi upprätthåller ordentliga volymer på vår produktion och att näringen sysselsätter 

och skapar arbetsplatser. 

Hälsosam språk- och kultur- 

dusch för unga farmare 

Tobias Andersson efterlyser större internationell sammanhållning 

mellan pälsdjursuppfödarna i Europa. Ungdomarnas intresse och 

initiativförmåga måste kunna tillvaratas om näringen ska förbli stark i 

framtiden och Saga Furs’ initiativ är välkommet i en tid av tillväxt och 

ökande framtidstro, anser den optimistiske Oravaisfarmaren. 

naturlig talesman under 

Som resan fungerade SÖP:s 

ungdomsråds ordförande Tobias Andersson 

från Oravais. 

– De unga farmare från PSTK och SÖP 

som deltog i resan har tvingats in i en 

mycket hälsosam språkdusch, förklarar 

Andersson nöjd. 

– Mer eller mindre knagglig svenska, 

finska och engelska används om vartannat, 

och det är roligt att se att de 

unga farmarna inte ser språk som 

ett hinder utan istället använder sina 

språkkunskaper som ett medel för att 

kommunicera, fortsätter han. 

Andersson är mycket positivt inställd 

till initiativet med SAGA Young 

Potentials Club (YPC) och ser utökade 

internationella kontakter och utökat 

samarbete över språkgränserna i 

Finland som en förutsättning för framgångsrikt 

farmande. 

Farmningen måste öka sin politiska 

tyngd i Europa och detta kan endast 

göras genom samarbete. Vi måste gemensamt 

arbeta med våra problem. 

Det politiska trycket mot farmningen 

är större i Nederländerna än i Finland, 

men de finländska farmarna behöver 

vara medvetna om att diskussionen 

inte enbart är ett holländskt problem. 

– De finländska farmarnas stöd för 

sina holländska kolleger stärker våra 

möjligheter att trygga europeiskt pälsfarmande, 

och ett tryggat europeiskt 

farmande är lika mycket de finländska 

farmarnas ansvar som de andras.

Van Deurzen förespråkar 

total kontroll och stordrift 

Minkfarmaren Jos van Deurzen visade upp en imponerande 

organisation kring sitt företag. Allt från ett välutvecklat och 

pedantskött foderkök och en av världens största minkfarmer till ett 

eget laboratorium och en mängd egna lösningar på olika problem. 

Tobias Andersson fungerade naturligt som en 

god representant för ”Young Potentials” från 

Finland och Tomas Wikblom för Saga Furs när 

välsmakande gåvor i såväl fast som flytande 

form överlämnades till den holländske farmaren. 

SAGA 

Young Potential 

Group fick sina 

första intryck av holländskt farmande 

i samband med besöket på Van 

Deurzens företag. Foderköket är en 

modern och välskött anläggning, ”De 

Keizenberg”, som producerar 120 000 

ton mat årligen och har ett stort distributionsområde 

som också omfattar 

Frankrike och Belgien. Största delen 

av fodret levereras dock inom en 60 

km:s radie från köket. 

Fodersammansättningen är annorlunda 

än i Finland och man använder 

överhuvudtaget inte slaktavfall från nöt 

eller svin. Istället tillvaratas slaktavfall 

från fjäderfän. Ungefär 70 % av fodret 

består av slakt från kyckling, såväl fruset 

som färskt material. 

För att tillvarata den stora mängd slaktavfall från fjäderfän som krävs hade fryseriet fyra specialbyggda vagnar som används för transporten. 


29


Diagonalt med burarna i den enorma minkhallen gick tunna rör som fungerade som sprinklersystem för att kyla ner djuren när värmen steg 

till en viss temperatur. Blockhustänkandet genomsyrade de bägge minkhallarna med sammanlagt 31 000 minkhonor. 

Platt organisation och total kontroll 

Bakom den ödmjuke och sympatiske 

van Deurzen finns bevisligen en 

mycket skarp och driftig affärsman. 

Hans företag pälsade under fjolåret 

(enligt egna uppgifter) 950 000 minkar. 

Minkar produceras på sammanlagt 12 

anläggningar. Självförsörjningsgraden 

gällande transporter, underhåll 

och stödtjänster för verksamheten är 

enorm. Holländaren sätter stor vikt vid 

att ha full kontroll över sitt företag. Det 

är också enligt honom en förutsättning 

för framgångsrikt farmande. 

Någon stor förvaltningsapparat har 

van Deurzen heller inte byggt upp. 

Han är VD och chef och alla har sina 

egna uppgifter att sköta. Renlighet, 

effektivitet och en familjär stämning 

mellan anställda och familjen gjorde 

att gruppen fick en mycket positiv bild 

av företaget. 

Den största av van Deurzens hallar 

inhyste 15 000 minkhonor och hade 

sammanlagt ca 29 000 burar. Bygg- 


nadstekniken var den samma som för 

växthus. Tre fodertruckar stillade samtliga 

djur på ett par timmar. En bit ifrån 

stod en nästan lika stor hall. 

Industriell produktionsapparat 

Att holländaren menade allvar med att 

ha total kontroll på sitt företag syntes 

klart och tydligt på hans pälseri. Enbart 

nya och välfungerande lösningar 

kunde ses. För att pälsa 950 000 minkar 

under en pälsningssäsong krävs 

en enorm kapacitet. För att inte äventyra 

kvalitetsnivån har man lagt taket 

vid 15 000 minkar om dagen, men mer 

skulle vara möjligt. 

Van Deurzens familjs positiva engagemang 

för de unga österbottniska 

farmarna tog sig flera uttryck. Familjen 

äger en egen restaurang och vi fick 

njuta av deras stora gästfrihet såväl på 

dagen som på kvällen efter SYPC:s 

fotbollsmatch. Van Deurzens bjöd 

under kvällen på en uppskattad och 

Det industriella tänkandet var genomgående 

på van Deurzens pälseri. Pälseriets 

produktionstakt var 15 000 skinn per dag. 

riklig barbecue som öppnade upp en 

sällskaplig och glad stämning bland 

”The Young Potentials”.

KORSORD 

AMULETT 

Ag 

PAUL, 

KONST- 

NÄR 

INTE 

NÅ- 

GONSIN 

DEN 

LOCKAR 

KUNDER 

SERIE- 

ANKA 

STJÄRN- 

FALL 

BETALA FÖR 

LYFT- 

NING 

STEN 

P 

KLÄT- 

TER- 

VÄXT 

NELSON 

GREY- 

STOKE 

50ha 

PÄLS- 

DJUR 

DES- 

MOND, 

FREDS- 

BISKOP 

TORK- 

HUS 

FISKEBÅT Å 

JULES, 

FÖRFATTARE 

GUD 

=DELSTAT 

U= 

P 

GRUMLIG 

ÄDEL 

HÄSTRAS 

STÄM- 

NING 

fi 

HUD- 

SJUK- 

DOM 

STÄMPLA 

DE 

HÄR 

PÄL- 

SARNA 

ÄR 

MINA 

FYLLA TILL 

BRÄDDEN 

DET KAN 

MAN INTE 

MOTSTÅ 

TEUVO, 

REGIS- 

SERADE 

UTRUSTA 

SJUK- 

SYSTER 

ÄRVA 

GROVT 

BE- 

DRÖV- 

LIGT 

SMÖR- 

JA 

MINS- 

KA 

STOR- 

ARTAD 

FEST 

TON- 

KONST 

EJ 

SMICK- 

ER 

Bland dem som löst korsordet rätt utlottas två varupris. Sänd in lösningen under adress Finsk pälstidskrift/Korsord, PB 5, 01601 Vanda, 

inom utgången av december månad. Kom också ihåg att meddela ditt namn och din adress. Lycka till! 

PÄLS 

SAK- 

INNE- 

HÅLL 

JÄTTE- 

DÅLIG 

+ T 

RÅD- 

GIVARE 

BE- 

KRÄFTA 

KVINNA 

I VETE- 

RINÄR- 

TJÄNST! 

SITTPLATS 

I BASTU 

PÄLS 

DRES- 

SIN 

GE- 

MÅL 

RINNER 

GENOM PISA 

KÄRL 

FÖR 

ASKA 

FRAM- 

TRÄDANDE 

ÄR MYNDIG 

LOCH 

KUNG 

I TRA- 

GEDI 

MA- 

GER 

BRONS- 

MEDAL- 

JÖR 

HÄG- 

RINGAR 

STAT I 

MELLAN- 

ÖSTERN 


VÄRLDENS 

FOLKRIKASTE 

LAND 

IRINA 

ELLER 

REAK- 

TORN 

MUN- 

LJUD 

DIANA, 

SÅNG- 

ERSKA 

= T ÅG 

HALL- 

STRÖM, 

FILMRE- 

GISSÖR 

SKÄN- 

KA 

Konstruerat av Alf Simberg 

31


Vestonomstuderande Irina Lazhieva reste 

till Le Cuir à Paris-mässan för att visa upp 

studerandenas konstfulla alster. Skinnen till 

Irinas Anastasia-kreation har sponsorerats 

av pälsfarmare Olli-Pekka Hietamäki. 

ANASTASIA by Irina Lazhieva, Ryssland 

& Olli-Pekka Hietamäki

AINO by Iris Weiss, Belgien & Jari Torppa 

Fur – The Pearl in Our Oyster 

samarbetsprojekt mellan studerande och farmare 

Text Mari Niva 

Översättning Margita Kronholm 

Foto Mellersta Österbottens yrkeshögskola 

Vid enheten för pälsbranschen tillkom den flotta kollektionen Fur – The Pearl in Our Oyster våren 2011 

som ett samarbetsprojekt mellan studerande och farmare. Studerandena planerade och tillverkade 

produkterna, som alla hade sitt eget individuella tema influerat av olika kulturer, riddare och hjältar, 

armén samt energigivande frukter. Som huvudsakligt material i produkterna användes päls och läder 

av högklassig inhemsk kvalitet. 

Planeringen av kollektionen 

inleddes i januari. Då träffa- 

de varje studerande sin 

samarbetspartner bland far- 

marna och fick de sponsore- 

rade pälsmaterialen till sitt förfogande. 

I samband med träffen fanns 

också möjlighet att lyssna på farmarens 

tankar och önskemål beträffande 

samarbetet, vilket gav stöd åt planeringen. 

De slutliga temana byggde på 

studerandenas egna tankar. I designprojektet 

deltog tio studerande, av 

vilka tre var utbytesstuderande från två 

samarbetsuniversitet i Belgien. Som 

handledare för designprojektet fungerade 

Pia Blomström. Handledning i 

mönsterplanering och produkttillverkning 

gav också Anni Leponiemi och 

Lis-Mari Jansson. 

Österbottnisk kompetens 

Designer Iris Weiss (HELMO, Liege) och Jari Torppa 

beundrar de högklassiga rävskinnen. 

Samarbetsprojektets farmare kommer 

från både svenska och finska Österbotten. 

De pälsmaterial som användes 

i produkterna bearbetades och färgades 

av pälsberederiet Panfur2000 

Oy i Kurikka, pälsenhetens långvariga 

samarbetspartner. Lädermaterialen 

sponsorerades av regionens kända läderföretag 

Ahlskog Leather och Nordic 

Elk® by Bröderna Brandt Läderfabrik 

Ab, med vilka man också haft nära 

samarbete i åratal. Ett regionalt samarbete 

som är knutet till näringslivet 

är en viktig del av pälsenhetens verksamhet. 

Samarbetet för de studerande 

närmare aktörerna inom branschen 

och förstärker utbildningen. Erfaren- 

heterna av motsvarande samarbete 

under tidigare år har varit goda. 

Premiärvisning i Paris 

Kollektionen presenterades första 

gången för en internationell publik i 

september på Le Cuir à Paris-lädermässan. 

Le Cuir à Paris-mässan ordnas 

två gånger om året och är en del av 

den större mässhelheten Première 

Vision, som har i medeltal 50 000 besökare. 


33

FUCHSIA MAFIA by Ludzzie Ross, Frankrike & Kaj Wik MISS DECEIVING by Jenna Ylitalo & Markku Kujanen 

Designer Ludzzie Ross (Haute Ecole Fransisco Ferrer, Bryssel) 

demonstrerar sina skisser. Farmare Kaj Wik hade sponsorerat 

de färggranna rävskinnen. 


Miss Deceiving-capen har designats av Jenna Ylitalo. 

Pälsfarmare Markku Kujanen var hennes samarbetspartner.

FRUITALICIOUS by Helena Hyvärinen & Ulf Eriksson 

SUSHI MOI by Pierre Herche & Benny Ståhlberg 

Designer Pierre Herche 

(Haute Ecole Fransisco 

Ferrer, Bryssel) presenterar 

sina utkast för farmare 

Benny Ståhlberg, som donerat 

skinnen. 

Designer Helena Hyvärinen 

kopplar av i Fruitalicious-säckstolen. 

Farmare Ulf Eriksson är nöjd med 

resultatet. 

Som en del av kollektionens och samarbetsprojektets 

marknadsföring får 

även alla samarbetspartner och sponsorer 

som deltagit i projektet synlighet. 

Kollektionen presenteras nästa 

gång på den internationella arenan vid 

Leather Fair i Istanbul i januari 2012. 

Inbjudan att delta kom vid mässan i 

Paris. Från Paris gick kollektionen 

direkt till den riksomfattande skinnutställningen 

på Fur Center i Vanda den 

7–8 oktober. 

FutureFURstudio – den österbottniska 

pälsbranschens skyltfönster 

Kollektionen Fur – The Pearl in Our 

Oyster presenterades vid Le Cuir à 

Paris-mässan på FutureFURstudio-projektets 

mässavdelning. Inom ramen för 

detta ERUF-finansierade projekt, som 

startat vid enheten för pälsbranschen 

i Jakobstad, planeras engelskspråkiga 

utbildningsmoduler och ordnas 

kreativa workshoppar som stöder 

produktutvecklingsarbetet. Dessutom 

skapas nya produktutvecklingskoncept 

för branschen. Genom projektet 

är det också möjligt att genomföra olika 

uppdrag. 


35

ARMY CHARM 

by Marjo Lastikka & Hannu Sillanpää 

Designer Marjo Lastikka och farmare 

Hannu Sillanpää, som donerat de vackra 

skinnen. Mitt i bild mannekängen Emilia 

Tuura. 


BIRDIE by Noora Huotari & Stefan och Sofia Wik 

Designer Noora Huotari och Stefan Wik. Wik 

hade donerat de vackra bluefrost-rävskinnen. 

Projektets mål är att föra aktörer inom 

olika designområden och pälsbran- 

schen närmare varandra och att idka 

ett omfattande samarbete över gränserna 

för olika verksamhetsområden. 

Projektet och resultaten av produktutvecklingen 

presenteras regelbundet 

på internationella mode- och inredningsmässor, 

vilket ger projektet och 

regionens pälsnäring synlighet. 

Fur – The Pearl in Our Oyster-kollektionen 

i samarbete med 

Ulf Eriksson, Socklot 

Stefan Wik & Sofia Wik, Sundby 

Markku Kujanen, Ekola 

Göran Jungar, Pensala 

RESTARS 

by Aino Tapanainen & Jouni Koskinen 

Designer Aino Tapanainen och räv- 

tassmuffen med återvinningstema. 

Farmare Jouni Koskinen ler förnöjt. 

Genom projektverksamheten strä- 

var man efter att förstärka den österbottniska 

pälsbranschen och att 

öppna nya dörrar för att utveckla 

branschen. Här är fortgående produkt- 

utvecklingsarbete, utbildning och 

internationell marknadsföring i nyckelposition. 

Projektet vill aktivt hitta 

nya samarbetskanaler och göra päls 

bekant bland planerare och fackmänniskor 

på olika områden samt bland 

lärare och studerande. 

Hannu Sillanpää, Vetil 

Kaj Wik, Hirvlax 

Jouni Koskinen, Kaustby 

Olli-Pekka Hietamäki, Ylihärmä 

Benny Ståhlberg, Oravais 

Jari Torppa, Vetil

POSITION by Jenny Bärdén & 

Göran Jungar 

Tilläggsuppgifter om projektet och om kollektionen 

Fur – The Pearl in Our Oyster: www.cou.fi/futurefurstudio 

Vi säljer 

AVELSMINKAR 

• utmärkt storlek och kvalitet 

• stort urval 

• färg: svart, brun vit 

• A-farm i över 20 år 

• erfarenhet av flera lyckade 

djurleveranser till sanerade farmer 

Leveransalternativ: 

• genast 

• parade honor i april 

• hona med kull i juli 

• vid behov ordnar vi transport 

Kontakta: 

0400 666 364 Erkki, 

på svenska 0400 718 337 Jari 

isosaaren.turkis@anvianet.fi 

Designer Jenny Bärdén 

och farmare Göran Jungar 

iklädd den ståtliga Positionrocken. 

Isosaaren Turkis Oy, Kälviä 

– Minkuppfödning allt sedan år 1952 – 


37

TILL SALU KÖPES 

silverräv 

av finsk typ 

E&C Sjöberg Ab 

svenska 050 313 8147 

finska 050 541 0644 

christer.sjoberg@netikka.fi 

Ring: 

09 849 8445 

Päls tidskrift 


RÄVSVANSAR 

Blå- och shadowrävsvansar 

köpes. 

Skrapade och frysta 

eller torkade. 

kontakta: Matti Leivonniemi 

Leivonniemi Oy 

0400-332 731 

matti@leivonniemi.com 

HäR Kunde du 

HaFt din annOns! 

Finsk pälstidskrift 8/2011 utkommer 

vecka 51. Deadline 25.11.2011 

RÅDGIVARE 

Blom Leif 

(Korsnäs, Malax), 66210 Molpe, tfn 06-347 9137 

(mån-ons under tjänstetid), 050-336 1566. 

Franzén Kent 

(Närpes), 64610 Övermark, Vasavägen 1599, tfn 06-224 9243, 

050-561 1703, fax 06-225 3647, kent.franzen@narpes.fi. 

Hinkkanen Tarja 

(Österbotten, Sydvästra Finland, Satakunta, Savo-Karjala, 

Nyland-Tavastland, Åland), 67400 Karleby, Gunellinpolku 13, 

tfn 0400-867 089, tarja.hinkkanen@profur.fi. 

Hongisto Teresia 

(Kaustby, Vetil, Halso, Ullava), 69600 Kaustby, 

Jylhäntie 242, tfn 040-580 6699, 

teresia.hongisto@pp.sonera.net. 

VI KÖPER BLÅ- OCH 

SHADOWRÄVSVANSAR 

Färska, frysta och torkade. 

OY SEBBAS FUR TRADE 

Bengt Sebbas 0400 663 996 

FaRMaRe! 

Vi köper fortlöpande 

blå- och shadow- 

rävsvansar. 

torkade, färska och frysta. 

längd minst 23 cm, mätt på lädersidan. 

Botnia Pack 

Tarhatie 40, 69600 Kaustby 

040 327 7489, 040 327 7490 

Moisander Anna-Maria 

(PSTK:s fältveterinär), tfn 050 586 8177, 

anna-maria.moisander@fimnet.fi 

Takala Maria 

(Alajärvi, Lappajärvi, Evijärvi, Kauhava, Lappo), 

62420 Kortesjärvi, Jääkärintie 80, tfn 040 485 6737, 

maria.takala@kauhava.fi 

Valo Hanna (moderskapsledig) 

(Kalajoki, Pyhäjoki, Alavieska, Oulais, Kannus, 

Karleby, Haapavesi, Vihanti) 

Vikarie: Maria-Leena Isopahkala, 

85100 Kalajoki, Kalajoen kaupunki, Kalajoentie 5, 

tfn 044 469 1339 

maria-leena.isopahkala@kalajoki.fi

Päls tidskrift 

Medlemstidning för Finlands 

Pälsdjursuppfödares Förbund rf 

45:E ÅRGÅNGEN (83:E ÅRGÅNGEN) 

PB 5, 01601 Vanda 

tfn 09 84 981 

fax 09 849 8436 

e-post: 

fornamn.efternamn@profur.fi 

Utgivare: 

Finlands Pälsdjursuppfödares 

Förbund rf 

Chefredaktör 

Maj-Britt Johansson 

09 849 8444 

Redaktionssekreterare 

Leena Klemettilä 

09 849 8445 

Redaktör 

Tuula Salo 

09 849 8429 

Översättare/redaktör 

Lars Böhling 

09 8498 5309 

Prenumerationer: 

Monica Tiila 

09 849 8431 

Upplaga i december 2010: 

Finsk pälstidskrift 1 200 st 

Turkistalous 1 200 st 

Tidningen utkommer i februari, 

mars, maj, juli, september, oktober, 

november och december. 

Layout: 

Promice Communication Oy 

Tryckeri: 

Kirjapaino Uusimaa Oy, Borgå 

ISSN 0430-5817 

Medlem av Tidskrifternas Förbund 

Författarna ansvarar själva för 

artiklarnas fackliga innehåll. 

Eftertryck av text tillåts 

då tidningens namn nämns. 

Tidningen svarar inte för skada som eventuellt 

förorsakas annonsören om en godkänd annons 

inte av produktionstekniska eller liknande skäl 

publiceras på bestämd dag. 

Verksamhetsledare: Michael Hornborg, Vanda 

Vice verksamhetsledare: Hannu Kärjä, Himango 

FUR CENTER, VANDA 

01601 Vanda, PB 5, Mårtensbyvägen 48, 

tel. (09) 84 981, fax (09) 849 8436, 

stkl.vantaa@profur.fi 

PÄLSHUSET, VASA 

65101 Vasa, PB 92, Kungsgårdsvägen 58 A, 

tel. (06) 318 3600, fax (06) 318 3601, 

stkl.vaasa@profur.fi 

STYRELSE: 

Ulf Enroth, ordf., 66270 Pörtom, Centrumvägen 3, 

tel. och fax (06) 366 1168, 0400 661 973, 

ulf.enroth@profur.fi 

Esa Rantakangas, vice ordf., 62660 Itäkylä, 

Ammesmäentie 70 A, tel. 0400 563 724 

esajavirpi.rantakangas@lappajarvi.net 

Kenneth Ingman, 66950 Munsala, Fiskhamnsvägen 163, 

tel. 040 759 1600, kenneth.ingman@multi.fi 

Lasse Joensuu, 68100 Himango, Plankkukuja 1, 

tel. 0500 881 634, lasse.joensuu@gs-fur.fi 

Markku Kujanen, 62350 Ekola, Karkauksentie 175 B, 

tel. (06) 484 9540, (06) 484 9400 (farmen), 

040-586 4401 markku.kujanen@nic.fi 

Isto Kärkäinen, 32100 Ypäjä, Kivirasintie 95, 

tel. 040 722 8510 isto@karkainen.fi 

Stefan Wik, 68690 Sundby, Karbyvägen 14, 

tel. 0500 562 905, (06) 729 2207 (farmen) 

stefan.wik@multi.fi 

Styrelsens sekr.: Martti Heinonen, FPF, Vanda, 

tel. (09) 84 98446, 040 566 2094, fax (09) 849 8436, 

martti.heinonen@profur.fi 

KONTAKTPERSONER: 

Personlig e-post: 

förnamn.efternamn@profur.fi 

Verksamhetsledare Michael Hornborg, 

tel. (09) 84 981, 040 860 9907 

Assistent Monica Tiila, tel. (09) 849 8431 

Vice verksamhetsledare Hannu Kärjä, 68100 Himango, 

tel. (06) 875 405, 040 503 2961 

Samhällsrelationsdirektör Max Arhippainen, 

tel. (09) 849 8442, 050 306 1556 

Informatör Tuula Salo, tel. (09) 849 8429, 040 551 0361 

Intressebevakare: Jurist Martti Heinonen, 

tel. (09) 849 8446, 040 566 2094 

Ekonomichef Tiina Helmi, tel. (09) 849 8449 

Utvecklingschef, foder och forskning: 

Timo Mikkola, tel. 040 843 1505 

Utvecklingschef, förädling, SAMPO: Kerstin Smeds, 

tel. (09) 849 8443, 040 574 1472 

Utvecklingschef, certifiering: 

Maija Lahti, moderskapsledig 

vikarie Anne Kolehmainen, 

tel. (09) 849 8433, 040 577 1139 

Djurens välfärd, hälsa: 

Veterinär Johanna Korpela (moderskapsledig), vikarie 

Tomas Häggvik, tel. (06) 318 3622, 050 464 8834 

Avbytarservice: Jan-Ole Sandås, 

tel. (06) 318 3662, 040 488 8990 

PÄLSDJURSLABORATORIET: 

65101 Vasa, PB 92, besöksadress: 

Pälshuset, Kungsgårdsvägen 58 A, Gamla Vasa, 

tel. (06) 318 3600, fax (06) 318 3602, 

stkl.vaasa@profur.fi. 

Laboratoriedirektör Pirjo Aronen, 

tel. (06) 318 3625, 040 752 6818 

Kvalitetschef och laboratoriets förman 

Barbro Eriksson, tel. 050 349 3085 

MEDLEMSFÖRENINGAR: 

Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening rf 

65101 Vasa, PB 92, Pälshuset, besöksadress: 

Kungsgårdsvägen 58 A, Gamla Vasa, 

tel. (06) 318 3600, fax (06) 318 3601. 

Ordf. Ulf Eriksson, 66910 Socklot, 

Socklotvägen 391, tel. 0500 862 141 

verksamhetsledare Kristian Bengts 

tel. (06) 318 3623, 040 547 6142 

ombudsman Steven Frostdahl 

tel. 044 365 2925 

Pälskraft-projektet: Jan Segervall, tel. 040 708 8334 

sekr. Margit Uitto 

tel. 06 318 3620, 0400 306 789 

Pohjois-Suomen Turkiseläinten Kasvattajat ry 

68100 Himango, Uunilanrantatie 2, 

tel. (06) 875 405 och (06) 875 150, 

fax (06) 875 498, pstk@profur.fi 

Ordf. Esa Rantakangas, 62660 Itäkylä, 

Ammesmäentie 70 A, tel. 0400 563 724 

esajavirpi.rantakangas@lappajarvi.net 

verksamhetsledare Hannu Kärjä, 68100 Himango, 

tel. (06) 875 405, och 040 503 2961, 

kontorist Tarja Saari, tel. 040 519 7174. 

fältveterinär Anna-Maria Moisander 

tel. 050 586 8177, 

anna-maria.moisander@fimnet.fi 

Savo-Karjalan Turkistuottajat ry 

Ordf. Mikko Makkonen, 

82200 Hammaslahti, Kuusenjuurentie 12, 

tel. 046 560 5159 

mikko.makkonen@kolumbus.fi 

Nylands-Tavastlands Pälsdjursuppfödare rf 

Ordf. Isto Kärkäinen, 32100 Ypäjä, Kivirasintie 95, 

tel. 040 722 8510 isto@karkainen.fi 

sekr. Raili Lindén, 35800 Mänttä 

Talaskatu 3, tel. 050 502 3788 

ramalind66@gmail.com 

Satakunnan Turkiseläinten Kasvattajat ry 

Ordf. Ari Starck, 29790 Tuorila, Lankoski, 

tel. 050 598 8359, ari.starck@finnforest.com 

sekr. Sirpa Starck, 28100 Björneborg, 

Kuninkaanlahdenk. 2 as. 22, tel. 040 745 9075, 

sirpa.starck@hotmail.com 

Sydvästra Finlands Pälsdjursuppfödare rf 

Ordf. Jari Nurvala, 20100 Åbo, 

Universitetsgatan 29 C A3, 040 506 4058, 

sekr. Matti Vainio-Kaila, 23800 Laitila, 

Padont. 420, tel. 0400 322 325, fax (02) 430 3980 

matti.vainio-kaila@lailanet.fi 

Ålands Pälsodlarförening rf 

Ordf. Ralf Andersson, 22150 Jomala, 

Södergränd 4, tel. (018) 31 039, 040 501 3837, 

sekr. Lars Rögård, 22310 Pålsböle, tel. (018) 42 488. 


39

40 Finsk pälstidskrift 7/2011

pälskollektion - Suomen Turkiseläinten Kasvattajain Liitto (STKL) ry

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?