ISS-Facility Services - Stenungsund

a02s 2009-09-11 

ISS-Facility Services 

Risk- och bullerutredning för Montessoriverksamhet vid fastigheterna 

Stenung 3:84, 105:7 och 106:7 

Göteborg 2010-02-04 rev.1 2011-10-04, 

rev. 2 2012-05-21 

Sweco Environment AB 

Västra Regionen, Miljöteknik 

Handläggare 

Johan Nimmermark 

Albin Hedenskog 

Kvalitetsgranskning Lars Grahn 

Uppdragsnummer 1311387000 

SWECO 

Gullbergs Strandgata 3 

Box 2203, 403 14 Göteborg 

Telefon 031-62 75 00 

Telefax 031-62 77 22 

Uppdrag 1311387000; 

c:\users\jnim\desktop\iss\riskbuller20120521rev2.doc

a02s 2009-09-11 

Om revidering 2, 2012-05-21 

I denna revidering av rapporten har tillägg och ändringar gjorts i 

kapitel 5 Diskussion och förslag till åtgärder. Detta med anledning av 

det yttrande som inkommit från Länsstyrelsen Västra Götalands län 

och Trafikverket (Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 

106:7, 3:84, 105:7, Samrådsredogörelse 2012-02-09). 

Tilläggen består främst i klargörande av slutsatser samt av de 

skyddsåtgärder som föreslås. 


rev. 2 2012-05-21 

Risk- och bullerutredning för Montessoriverksamhet vid 

fastigheterna Stenung 3:84, 105:7 och 106:7 

1 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Innehållsförteckning 

Om 

revidering 

2, 

2012-05-21 

1 Uppdraget 

3 

2 Förutsättningar 

4 

2.1 Montessoriverksamheten och platsförutsättningarna 4 

2.2 Trafikflöde 

6 

2.3 Farliga 

verksamheter 

7 

2.4 Typer 

av 

farligt 

gods 

9 

2.5 Buller 

9 

3 Riskbedömning 

farligt 

gods 

11 

3.1 Skyddsavstånd och befintliga rekommendationer 11 

4 Bedömning 

av 

bullernivåer 

16 

5 Diskussion 

och 

förslag 

till 

åtgärder 

19 

5.1 Farligt 

gods 

19 

5.2 Buller 

21 

6 Slutsatser 

22 

7 Referenser 

22 

Bilaga 1-8 Kartor över bullerutbredning 

Bilaga 9. Komplettering riskutredning Montessoriverksamhet 

Bilaga 10. Stenungsund Montessoriskolan, skyddsplank 


rev. 2 2012-05-21 



2 (22) 

Uppdrag 1311387000; 

c:\users\jnim\desktop\iss\riskbuller20120521rev2.doc 

1

a02s 2009-09-11 

1 Uppdraget 

I Stenungsund bedrivs idag Montessoriverksamhet i fastigheterna 

Stenung 3:84, 106:7 (vid Göteborgsvägen och Kyrkvägen) och 105:7 

(vid Länsmansvägen). På fastigheterna finns dels en 

Montessoriförskola, dels en Montessoriskola (1-9). Fastigheterna, 

framförallt de där skolan finns, ligger nära både järnväg 

(Bohusbanan) och Göteborgs-/Uddevallavägen vilket innebär en ökad 

sannolikhet för påverkan från olyckor med farligt gods och andra 

trafikolyckor samt eventuellt en oacceptabel bullersituation. 

Verksamheten har hittills haft tillfälligt bygglov sedan 2001. Vid ett 

sammanträde i Samhällsbyggnadsutskottet i juni 2009 begärde 

Stenungsunds kommun att risk- och bullersituationen måste 

undersökas för att avgöra om verksamheten skall kunna fortgå i 

lokalerna. I ÖP98 var området utpekat som befintlig tätorts- och 

samlad bebyggelse. Området är i ÖP06 angivet som övrig service, 

handel och hantverk. 

Följande undersökning och rapport är genomförd för att undersöka 

om risk- och bullersituationen för fastigheterna med rådande 

verksamhet är acceptabel. Alternativt undersöka om det är möjligt att 

vidta åtgärder för att göra situationen acceptabel. 


rev. 2 2012-05-21 



3 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

2 Förutsättningar 

2.1 Montessoriverksamheten och platsförutsättningarna 

I byggnaden på fastigheten 105:7 bedrivs förskoleverksamhet för 

barn mellan 1-6 år. Ungefär 35 barn går i förskolan och som mest 

arbetar 6-8 personer i byggnaden. Avståndet till Göteborgsvägen är 

drygt 100 m och avståndet till järnvägen är drygt 150 meter. 

På fastigheterna 106:7 och 3:84 ligger det gamla Tingshuset och i 

denna bedrivs i dagsläget Montessoriverksamhet (se figur 1). 

Skolan har klasser i årskurserna 1-8 (nästa år även 9). Totalt går ca 

100 elever på skolan. De är fördelade i fem klasser 1:or, 2-3:or, 4- 

5:or, 6-7:or och 8-9:or med ca 20 elever i per klass. På skolan arbetar 

ungefär 15 personer. 


rev. 2 2012-05-21 



160 m 

70 m 

100 m 

Figur 1. Fastigheterna Stenung 105:7 samt 106:7 och 3:84 (2009-11-10). I den stora 

byggnaden bedrivs skolverksamheten och i den lilla byggnaden bedrivs 

förskoleverksamhet (grundkartan Stenungsunds kommun). 

4 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Fastigheten 3:84 ligger alldeles intill Göteborgsvägen och ca 50 

meter från järnvägen (ca 70 meter till byggnaden på fastigheten 3:84 

och 100 m till byggnaden på fastigheten 106:7). Till väster om skolan 

ligger parkering och ingång för personal och de äldre barnen (se figur 

2). I dagsläget sker ingång på skolområdet för de små skolbarnen via 

Kyrkvägen och ingång i byggnaden via en dörr som vetter mot 

Göteborgsvägen (se figur 3). Denna dörr ska stängas och istället 

kommer all ingång till byggnaden att ske via parkeringen, väster om 

skolbyggnaden. 

Figur 2 och 3. Bilden till vänster, Kyrkvägen och entrén vid parkeringen. Bilden till 

höger, fasaden och entrén mot Göteborgsvägen. 

Område för utomhuslek finns söder om huset (se figur 4). Inga barn 

vistas någon längre tid på området som ligger mellan byggnaden och 

Göteborgsvägen (se figur 5). 

Figur 4 och 5. Bilden till vänster, södra sidan av Montessoriskolan högra delen av 

området som är avsett för utomhuslek. Bilden till höger visar fasaden mot 

Göteborgsvägen. 

I skolbyggnaden är lokalerna som vetter mot Göteborgsvägen 

personalrum, lärarrum, kök, entré, trä- och syslöjdslokal samt ett 

större lekrum. Undervisningslokalerna finns framförallt mot Kyrkvägen 

norr om skolan och mot gården på södra sidan av huset. 

Persontätheten är därför lägre närmast Göteborgsvägen samtidigt 

vistas det mest vuxna i närheten av vägen. Vuxna kan förmodas 

hantera en olycksituation med fördröjt förlopp bättre och kan därför 


rev. 2 2012-05-21 



5 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

lättare sätta sig i säkerhet. Barn vistas i mindre utsträckning i rummen 

närmast Göteborgsvägen. 

2.2 Trafikflöde 

Trafikuppgifter för väg och järnväg har erhållits av Stenungsunds 

kommun och Banverket. 

Tågtrafik 

Under ett vardagsdygn hösten 2009 passerade 51 tåg Stenungsunds 

station på Bohusbanan (Banverket planering 091110). Av dessa var 7 

stycken godståg med en maxlängd på 650 meter och en medellängd 

på 450 meter. 2 av tågen hade diesellok. De övriga 44 tågen 

utgjordes av pendeltåg med motorvagnar. Dessa har en maxlängd på 

150 meter och en medellängd på 100 meter. 

Enligt Banverket planering kommer trafiken att öka med ca 10 

tåg/vardagsdygn till 2020. Ett antagande görs om att 2 av dessa tåg 

kommer att vara godståg. (Banverket planering 091113) 

Nuvarande trafikmängder anges av Banverket till: 

Tabell 1– tågtrafikmängder, * Farligt gods 

Godståg Pendeltåg 

Tåg/dygn (2009): 7 st 44 st 

Tåg/dygn (2020): 9 st 52 st 

Längd (medel): 450 m 100 m 

Längd (max): 650 m 150 m 

Hastighet: ≈80 km/h (30 

km/h tåg med 

FG * ) 

≈50 km/h 

Vägtrafik 

Dygnstrafiken på Göteborgsvägen uppmättes under en period i junijuli 

2008 till 9 218 fordon. Av dessa utgörs 12 % av tunga fordon. Då 

mätperioden för denna är under sommaren och det inte har kunnat 

bekräftas att denna mätning är representativ har denna siffra inte 

kunnat anses tillförlitlig. Bullerberäkningar har därför utförts med 

trafikflödesdata från Stenungsunds Kommuns yttrande 2 (801- 

008/01) på 13 500 fordon. 


rev. 2 2012-05-21 



6 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Nuvarande trafikmängder för Göteborgsvägen enligt tidigare 

genomförd beräkning (se 801-008/01): 

Tabell 2 – vägtrafikmängder 

ÅDT: 13 400 fordon/dygn 

Tung trafik: 6% av ÅDT 

Hastighet: 50 km/h 

2.3 Farliga verksamheter 

I Stenungsund pågår flera farliga verksamheter dels vid industrier och 

genom transporter av farligt gods till och från industrier. För 

Montessoriverksamheten är det främst transporter av farligt gods som 

kan utgöra en fara. 

Industrier 

I Stenungsund finns flera industrier som har en omfattande hantering 

av olika typer av farligt gods. Dessa ligger dock långt norr om de 

aktuella fastigheterna. Närmaste industri ligger knappt 1 kilometer 

bort. Den främsta påverkan industrierna har på de aktuella 

fastigheternas risknivå är de transporter som sker till och från 

industrierna. Transporter sker med både fartyg, lastbil och järnväg. 

Transporter av farligt gods med fartyg behandlas inte vidare. Detta 

främst för att en allvarlig fartygsolycka, exempelvis utsläpp av giftig 

gas, påverkar hela Stenungsund och inte enbart det studerade 

området. Om Montessoriverksamheten flyttas närmre havet och 

därmed mot fartygsleden in mot Stenungsund kommer riskbidraget 

från fartygstrafik att öka. 

Järnväg 

Av de 7 godståg som passerar Stenungsunds station (och 

Montessoriverksamheten) under ett vardagsdygn innehåller flera 

farligt gods. Enligt information till allmänheten i Stenungsund förekom 

det under 2009 dagligen järnvägstransporter av gasol (brandfarlig 

gas) samt lut (frätande). Etylenoxid som är en brandfarlig och giftig 

gas transporterades ett par gånger per vecka. 

Tidigare har rangering skett vid stationen men idag sker all rangering 

av farligt gods på Borealis industriområde. Det förekommer dock att 


rev. 2 2012-05-21 



7 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

godståg står still på stationen. Maxhastighet för tåg som transporterar 

farligt gods genom Stenungsund är begränsad till 30 km/h. Längs det 

aktuella spåravsnittet finns inte några plankorsningar. En 

uppgradering av banan skedde under 2007 då fjärrblockering 1 och 

nya signalställverk installerades på banan. Detta är en stor 

säkerhetsförbättring jämfört med tidigare då risken för kollision mellan 

tåg var större. 

Räddningsverket har sammanställt en undersökning av farligt 

godsmängder som transporterade på Sveriges järnvägar under 

september 2006. Enligt denna undersökning är det främst klass 2.1 

brandfarliga gaser men även 2.3 giftiga gaser som transporteras på 

järnvägen i Stenungsund. Under denna månad transporterades 

uppskattningsvis mellan 15 000- 21 000 ton brandfarliga gaser och 

mellan 700 – 1400 ton giftiga gaser. Med en antagen lastvikt på 50 

ton/vagn passerade det ca 300-400 vagnar med brandfarliga gaser 

och 10-30 vagnar med giftiga gaser under september månad 2006. 

Inga andra farligt gods typer transporterades enligt undersökningen 

på sträckan. Räddningstjänsten uppger att viss transport av 

brandfarliga vätskor kan förekomma på järnväg men denna typ av 

farligt gods transporteras i Stenungsund främst på vägnätet. 

Vägtrafik 

Den aktuella vägsträckan Göteborgs-/Uddevallavägen är ej 

rekommenderad väg för farligt gods transporter enligt 

räddningstjänsten i Stenungsund. Generellt är endast några få 

procent av de tunga transporterna på det svenska vägnätet farligt 

gods transporter. 

Enligt räddningstjänsten i Stenungsund sker ett stort antal 

vägtransporter av brandfarlig vätska i Stenungsund. De flesta av 

dessa går via Industrivägen som är rekommenderad väg för farligt 

gods. Industrivägen ligger långt ifrån Montessoriverksamheten. Det 

innebär inte att farligt godstransporter ej förekommer på Göteborgs- 

/Uddevallavägen men antalet transporter som går genom samhället 

och förbi de aktuella fastigheterna är begränsat. Vissa transporter 

som ska till bensinstationer i Stenungsund alternativ till industrierna 

1 Fjärrblockering är ett system som används för att styra tågtrafik. En järnvägsträcka är uppdelad i 

olika delavsnitt. Varje delavsnitt tillåter bara ett tåg i taget på avsnittet. När ett tåg passerar kortsluts 

strömmen och signalerna visar stopp så att inga andra tåg kan köra på delavsnittet. Om signalerna 

drabbas av strömavbrott kommer signalen att kortsluta strömmen på delavsnittet automatiskt. 

Systemen styrs ifrån olika driftledningscentraler, det aktuella systemet styrs ifrån Göteborg. 


rev. 2 2012-05-21 



8 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

förekommer sannolikt på Göteborgs/Uddevallavägen men 

sammantaget är antalet farligt godstransporter på vägen litet. 

2.4 Typer av farligt gods 

2.5 Buller 

Här beskrivs de klasser av farligt gods som främst kan komma att 

påverka Montessoriverksamheten. Av störst betydelse är brandfarliga 

gaser då dessa transporteras i störst mängder: 

2.1 Brandfarliga gaser – Denna klass innehåller gaser som kan ge 

upphov till explosioner och häftiga brandförlopp med betydande 

konsekvenser som följd. Exempel på olycksförlopp som kan inträffa 

är gasmolnsexplosion, gasbrand, jetflamma och BLEVE 2 . Bland 

annat gasol och etylenoxid ingår i denna klass. 

2.3 Giftiga gaser – Klassen innehåller giftiga gaser exempelvis 

etylenoxid, ammoniak och klorgas. En olycka kan innebära att ett 

giftigt gasmoln som kan vara livshotande uppstår. 

3 Brandfarliga vätskor – Exempel på ämnen i klassen är diesel och 

bensin. Ett stort utsläpp som antänds kan resultera i bränder med 

stora konsekvenser. 

Riktvärden för bullernivåer inomhus som normalt inte bör överskridas 

är 30 dBA. Det regleras som angivet i yttrande 801-008/01 i SS 

25268. Kravet angående ljudtrycksnivå utanför fönster (50 dBA) är 

inte en del av denna standard (borttaget 2007). För riktvärden 

hänvisas till SS 25267, ljudklassning för utrymmen i byggnader - 

bostäder. Här anges högsta tillåtna ljudtrycksnivå utanför fönster till 

55 dBA och på uteplats 52 dBA, ljudklass C (minimikrav enligt 

Boverkets föreskrifter). Vid nyetablering gäller ekvivalent 55 dBA och 

70 dBA maximalt. 

Enligt tabell 19 i SS 25268:2007, "dimensionerande ljudnivå från 

trafik och andra yttre ljudkällor, för undervisningslokaler: skolor, 

förskolor och fritidshem" ska nedanstående riktvärden uppfyllas för 

ljudklass C, vilket motsvarar ljudförhållanden som uppfyller 

minimikraven i Boverkets föreskrifter BBR, se Tabell 3. 

2 Gasmolnsexplosion inträffar då ett moln där en tillräckligt hög andel luft är inblandad antänds. 

Explosionen kan inträffa en bit bortom utsläppspunkten. Gasbrand inträffar då gasen antänds 

innan den har blandats upp med en tillräckligt hög andel luft. En jetflamma (denna kan vara 

tiotals meter lång) bildas då gas som läcker ut omedelbart antänds. BLEVE (Boiling liquid 

expansion vapor explosion) innebär upphettning av ett trycksatt slutet kärl och antändning av 

vätska (exempelvis gasol) som strömmar ut. BLEVE är en ytterst ovanlig men mycket allvarlig 

typ av olycka då explosionen som uppstår kan ge konsekvenser 100-tals meter bort. 


rev. 2 2012-05-21 



9 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Tabell 3. Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, för 

undervisningslokaler: skolor, förskolor och fritidshem 

Typ av utrymme Ekvivalent ljudnivå: Maximal ljudnivå: 

Utrymme för gemensamma 

samlingar, >50 personer (aula) 


samlingar,

a02s 2009-09-11 

3 Riskbedömning farligt gods 

3.1 Skyddsavstånd och befintliga rekommendationer 

Skyddsavstånd är en benämning som används i samhällsplanering 

då verksamheter planeras nära en farlig verksamhet eller bullrig miljö. 

Detta kan vara farligt gods leder, tungt trafikerade trafikstråk eller 

industrier som i sin process använder farliga ämnen. För att 

upprätthålla en säker och god verksamhetsmiljö utan att andra 

åtgärder (skydds/bullerplank, vallar osv) vidtas kan vissa avstånd 

behöva upprätthållas. 

Länsstyrelserna för Skåne, Stockholms och Västra Götaland har 

gemensamt tagit fram dokumentet Riskhantering i 

detaljplaneprocessen (2006). Detta dokument ger en översikt över 

lämpliga skyddsavstånd till olika verksamheter. Länsstyrelsen i Skåne 

ger i en mer detaljerad rapport (2007) tydligare riktlinjer. Enligt denna 

rapport bör skolor ligga mer än 150 meter från farligt godsled. 

Rapporten anger avstånd vid nyanläggning och får framförallt anses 

gälla sådan. I denna undersökning används rapporten främst för att 

relatera till avstånden mellan järnväg och Montessoriverksamheten 

samt risken för verksamheten. 

Platsspecifik bedömning mot rekommenderade skyddsavstånd 

Förskoleverksamheten i den bortre fastigheten 105:7 

(Länsmansvägen), ligger ungefär 150 meter bort och ligger på ett 

acceptabelt avstånd. De två andra fastigheterna där 

skolverksamheten bedrivs, 106:7 och 3:84, ligger på 70 respektive 

100 meter. Det innebär att skolan (fastigheterna 106:7 och 3:84) 

enligt rekommendationerna i Länsstyrelsens Skånes rapport (2007) 

inte ligger på lämpligt avstånd. 

De förutsättningar som användes som grund för beräkningarna i 

Länsstyrelsens Skånes rapport (2007) innebär en betydligt högre 

risknivå än för Montessoriverksamheten. Det kan konstateras att 

trafikmängderna samt hastigheterna och därmed sannolikheterna för 

olycka är betydligt lägre förbi Montessoriverksamheten i Stenungsund 

än för typfallen i Länsstyrelsens Skånes rapport (2007). Detta 

motiveras med hjälp av en jämförelse mellan trafikmängderna i 

Länsstyrelsens Skånes rapport (2007) och trafikmängderna för det 

aktuella området. 


rev. 2 2012-05-21 



11 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Antalet godståg är lägre för järnvägen och Göteborgs- 

/Uddevallavägen är ej rekommenderad för farligt gods transporter. I 

Länsstyrelsen Skånes rapport (2007) beräknas risken utifrån att det 

passerar 150 vagnar med farligt gods per dygn. Antalet farligt gods 

vagnar på den aktuella sträckan under september månad 2006 har 

uppskattats till mellan 300-400 vagnar med brandfarlig gas (klass 2.1) 

samt 10-30 vagnar med giftig gas (klass 2.3). Detta innebär att totalt 

10-15 vagnar/dygn med dessa två typer av farligt gods 

transporterades förbi området i september 2006. Uppräknat till 2020 

kommer ca 13-19 vagnar/dygn att passera (se Tabell 1). 

I de 10-15 vagnarna är visserligen inte övriga farligt gods vagnar 

medräknade men med hänsyn tagen till att dessa övriga klasser inte 

transporteras i någon större mängd och generellt medför mindre 

allvarliga konsekvenser än brandfarlig gas och giftig gas (undantaget 

är främst brandfarlig vätska som kan ge likvärdiga konsekvenser som 

de två gasklasserna). Antalet godsvagnar som passerar området är 

således betydligt lägre än de som ligger till grund för skyddsavstånds 

rekommendationerna i Länsstyrelsens Skånes rapport (2007). 

Tabell 4. Trafikflöden och jämförelse mellan området i Stenungsund och 

dimensionerande fall i Länsstyrelsen Skånes rapport (2007). Antal godståg 2009 

samt uppskattning 2020 och uppskattningar av antalet farligt gods vagnar (med 

brandfarlig och giftig gas) som passerar området, 


rev. 2 2012-05-21 



Stenungsund (2009) 

Stenungsund 

(2020) 

Skyddsavstånds 

rekommendationer 

Godståg (antal/dygn) 7 9 ca 70 

Vagnar (antal/dygn) 10-15 ¤ 13-19 ¤ 

2000 (150 FG*) 

¤ 

Endast vagnar med brandfarlig gas (klass 2.1) och giftig gas (klass 2.3). *FG 

–Farligt gods 

Då även hastigheterna som olycksfrekvenserna är beräknade på i 

Länsstyrelsens Skånes rapport är högre än för banavsnittet förbi 

Montessoriverksamheten bör sannolikheten för olycka vara lägre. 

Sammantaget är sannolikheten för en farligt godsolycka därmed 

betydligt lägre än för det dimensionerande fallet. Då konsekvenserna 

av en olycka med brandfarlig eller giftig gas kan bli allvarliga 

undersöks trots detta situationen vidare. 

I rapporten ifrån Länsstyrelsens Skåne (2007) konstateras att vid 

kortare skyddsavstånd än 150 meter bör situationen kunna anses 

vara acceptabel om en probabilistisk riskanalys kan visa att: 

12 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

1. individrisken 3 understiger 10 -7 per år 

2. samhällsrisken 4 understiger 10 -5 per år där N=1 och 10 -7 

per år där N=100 (N= antalet döda) 

I denna utredning ingår inga detaljerade beräkningar. 

I en tidigare genomförd Säkerhetsstudie Stenungsund (ØSA 2007) 

behandlas de olika riskkällorna i Stenungsund. 

I rapporten konstateras att risken för olyckor med farligt gods är något 

högre i Stenungsund än i andra orter med mindre 

industriverksamheter. Ett av de största bidragen till risken för olycka 

inom tätorten är fartygstransporter med farligt gods. Detta riskbidrag 

finns över en stor del av Stenungsund. Detta innebär att risken för 

olycka är svår att undvika genom att flytta Montessoriverksamheten 

inom Stenungsund. Om verksamheten flyttas närmare havet ökar 

exempelvis risken att skolan drabbas i händelse av olycka med 

farligtgodstrafik på farleden utanför Stenungsund. 

Individrisk i Säkerhetsstudie Stenungsund (ØSA 2007) 

Enligt de individriskkonturer som har beräknats i Säkerhetsstudie 

Stenungsund ligger den summerade individrisken mellan 10 -7 -10 -8 vid 

Montessoriverksamheten. Detta innebär att individriskkriteriet (1) att 

individrisken understiger 10 -7 per år uppfylls. 

Samhällsrisk i Säkerhetsstudie Stenungsund (ØSA 2007) 

Samhällsrisken har beräknats både för järnvägen och för den totala 

risken. Järnvägen i sig innebär en i stort sett acceptabel samhällsrisk 

utan åtgärder. Den totala samhällsrisken visar att samhällrisken är 

något för hög (den ligger i ett område där åtgärder bör övervägas). 

Detta innebär att ekonomiskt rimliga åtgärder bör övervägas sett till 

samhällsrisken. 

Bedömning av risker - Järnväg 

Urspårning av tåg är framförallt ett hot mot passagerare på det 

aktuella tåget. Risken finns dock att tåget spårar ur och hamnar så 

långt ifrån banvallen att tredje man eller egendom skadas. 

3 

Individrisk är ett mått på den risk en enskild individ som fortlöpande befinner sig 

inom ett område utsätts för. 

4 

Samhällsrisk mäter hur många personer som kan komma påverkas av en olycka 

och illustreras ofta i form av ett FN-diagram dvs. frekvens mot konsekvens (antal 

döda). 


rev. 2 2012-05-21 



13 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Sannolikheten för detta är mycket liten bl.a. eftersom hastigheten på 

sträckan är låg. Enligt beräkningar är det endast 2-3 % sannolikhet 

för att ett urspårat tåg hamnar längre ifrån spårområdet än 15 meter 

(Banverket 2001). Montessoriskolan kommer därmed inte direkt att 

påverkas av ett urspårat tåg, särskilt som hastigheten är endast 30 

km/h. 

Vid en urspårning är det framförallt om en vagn med farligt gods 

skadas som allvarliga konsekvenser kan inträffa. 

Brand i tåg är inte ett betydande hot mot Montessoriverksamheten. 

Brandrök kan innebära problem men framförallt kan situationen bli 

allvarlig om farligt gods finns i närheten av tåg som brinner. Brand 

kan orsaka läckage eller antändning av farligt gods vilket kan påverka 

ett större område än det direkta närområdet. 

Utsläpp av farligt gods kan ske i fast, gas eller vätskeform. Det som 

framförallt kan hota Montessoriverksamheten är BLEVE, 

gasmolnsexplosion, gasbrand eller jetflamma vid utsläpp av 

brandfarlig gas samt utsläpp av giftiga gaser, se även kap. 2.4. 

Erfarenhetsmässigt bedöms inte mindre utsläpp påverka skolan. 

Därutöver är det troligt att evakuering kan ske innan en BLEVE 

inträffar. 

Sannolikheten för att en farligt gods olycka ska inträffa på järnvägen i 

närheten av Montessoriverksamheten anses vara liten. Detta på 

grund av att: 

Hastigheten förbi Stenungsunds station är begränsad till 30 

km/h för transporter med farligt gods. 

Ingen rangering (förflyttning av vagnar mellan spår) sker vid 

Stenungsundsstation 

Inga plankorsningar finns i närheten av området 

Fjärrblockering finns på det aktuella avsnittet 

Sammantaget bedöms inte riskerna med järnvägen och transporterna 

av farligt gods vara så allvarliga att åtgärder är nödvändiga för att 

reducera riskerna. 

Bedömning av risker - Väg 

Konsekvenserna av en olycka med farligt gods, exempelvis en tankbil 

med bensin som fattar eld intill Montessoriskolan kan bli mycket 

omfattande. Trots detta bedöms vägtransporters bidrag till den totala 

risken för Montessoriverksamheten vara lågt. Detta på grund av: 


rev. 2 2012-05-21 



14 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Göteborgsvägen/Uddevallavägen är inte en rekommenderad 

led för farligt gods. 

Hastigheten är låg (50 km/h). 

Den relativt låga hastigheten och att vägen ej är rekommenderad för 

farligt gods innebär en låg sannolikhet dels för olycka, dels för olycka 

som resulterar i läckage av farligt gods. 

Avåkning av vägfordon kan utgöra ett hot mot fastigheten (3:84) och 

byggnaden som befinner sig närmast Göteborgs/Uddevallavägen. 

Sannolikheten för allvarlig olycka med många påverkade bedöms 

vara låg. 

Sammantaget bedöms inte riskerna med vägtrafiken vara så 

allvarliga att åtgärder är nödvändiga för att reducera riskerna. 


rev. 2 2012-05-21 



15 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

4 Bedömning av bullernivåer 

Bullerberäkningar har genomförts för Montessoriskolan med 

avseende på ekvivalenta och maximala ljudnivåer från väg- och 

tågtrafik. Beräkningarna har utgått från dagens situation och en 

prognos för tågtrafik år 2020. 

Nedan redovisas resultat för beräkningar avseende fasad närmast 

väg/tågbana. 

Buller från vägtrafik 

Endast vägtrafik från Göteborgsvägen har använts som 

beräkningsunderlag. 

Tabell 5 – Beräknade bullernivåer från vägtrafik vid fasad mot Göteborgsvägen *Krav 

utanför fönster 

Fastighetsbeteckning Ekvivalent nivå Maximal nivå 

3:84 62 dBA 76 dBA 

106:7 42 dBA 63 dBA 

105:7 42 dBA 60 dBA 

Beräkningsresultaten visar på högre nivåer än den tidigare 

genomförda beräkningen (Samhällsbyggnadsenheten/Miljö, 

Stenungsunds kommun, Tingshuset, 2001-11-28). Detta på grund av 

att den tidigare beräkningen gjordes för ett avstånd på 30 meter. 

Avståndet från närmaste fasad (Stenung 3:84) till Göteborgsvägen är 

ca 22 meter (vägmitt). 

Beräkningsresultatet är högre än genomförd bullermätning för 

Tingshuset 3:84 (Akustik forum 2002, se Bilaga 1). Det är dock inte 

klart på vilket sätt den mätningen har relaterats till ÅDT eller vilket 

värde för ÅDT som använts. Akustik forums mätning uppmättes 

bullret vid fasad till 59 dBA och innanför till 33-34 dBA. Mätningen 

indikerar att fasaden reducerar buller med i storleksordningen 26-27 

dB. 

Bullernivåerna från vägtrafik överstiger krav för ekvivalent och 

maximal ljudnivå vid den mest utsatta fasaden på Stenung 3:84. 

Övriga fasader har dock bullernivåer som är lägre eller mycket lägre 

nivåer än gällande krav. 

Förutsatt att de åtgärder som rekommenderades av Akustik forum 

AB, 2002 genomförts kan en sänkning av ljudnivån på 3-7 dB 

inomhus uppnås. Akustik forum AB föreslog översyn och nya 


rev. 2 2012-05-21 



16 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

fönsterlister på fönster ut mot Göteborgsvägen samt att fönster i rum 

265 åtgärdas (ett av två glas byts till ett tjockare som monteras i 

samma karm). 

Med dagens trafikmängd ger detta en ekvivalent inomhusnivå på upp 

till 33 dBA och en maximal inomhusnivå på upp till 47 dBA. Om 

angivna verksamheter i rum med fasad mot Göteborgsvägen inte 

tillhör kategorin ”gemensamma samlingar” se Tabell 6 nedan är krav 

uppfyllda inomhus. Riktvärden i tabellen skall uppfyllas för ljudklass 

C, vilket motsvarar ljudförhållanden som uppfyller minimikraven i 

Boverkets föreskrifter BBR: 

Tabell 6. Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, för 

undervisningslokaler: skolor, förskolor och fritidshem 

Typ av utrymme Ekvivalent ljudnivå: Maximal ljudnivå: 


samlingar, >50 personer (aula) 


samlingar,

a02s 2009-09-11 

Tabell 8– Beräknade bullernivåer från tågtrafik (2020) vid fasad mot Göteborgsvägen 

*Krav utanför fönster 

Fastighetsbeteckning Ekvivalent nivå Maximal nivå 

3:84 49 dBA 77 dBA 

106:7 41 dBA 70 dBA 

105:7 41 dBA 71 dBA 

Den beräknade ökningen med 10 tåg/dygn 2020 ger en marginell 

ökning av de beräknade nivåerna. Buller från järnvägstrafik överstiger 

krav för maximal ljudnivå vid de mest utsatta fasaderna på Stenung 

3:84 och 105:7. Övriga fasader har dock bullernivåer som är lägre 

eller mycket lägre nivåer än gällande krav. 


rev. 2 2012-05-21 



18 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

5 Diskussion och förslag till åtgärder 

I avsnitt 5.1 presenteras Swecos bedömning av riskerna med farligt 

gods samt de yttrande som inkommit från Länsstyrelsen Västra 

Götalands län och Trafikverket angående risker (Detaljplan för skola, 

kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84, 105:7, Samrådsredogörelse 

2012-02-09). Sist presenteras skyddsåtgärder som bör vidtas för att 

minska konsekvenserna vid en farligt gods olycka på järnvägen. 

I avsnitt 5.2 diskuteras buller och förslag på bulleråtgärder. 

5.1 Farligt gods 

5.1.1 Riskbedömning i rapporten 

En kvalitativ bedömning av riskerna med avseende på trafik och 

farligtgodstransporter utmed de aktuella fastigheterna har 

genomförts. 

Riskerna med järnvägen och dess transporter av farligt gods bedöms 

ej vara så allvarliga att åtgärder är nödvändiga för att reducera 

riskerna. Detta beror till största del på att: 

- Hastigheten förbi stationen är begränsad till 30 km/h för 

transporter med farligt gods. 

- Ingen rangering (förflyttning av vagnar mellan spår) sker vid 

Stenungsundsstation. 

- Inga plankorsningar finns i närheten av området. 

- Fjärrblockering finns på det aktuella avsnittet 

Riskerna med vägtrafiken bedöms ej kräva åtgärder för att reducera 

riskerna. Detta beror till största del på att: 

- Göteborgsvägen/Uddevallavägen inte är en rekommenderad 

led för farligt gods. 

- Hastigheten är låg (50 km/h). 

5.1.2 Länsstyrelsen och Trafikverket om risken för farligt gods olyckor 

Länsstyrelsens riskpolicy anger att skola som närmast kan tillåtas 100 

meter från en farligt gods led, om inte en kvantitativ riskanalys påvisat 

att risken är acceptabel. Fastigheten Stenung 3:84 ligger närmre 

järnvägen än 100 meter. Dessutom kan järnvägstrafiken förbi 

området komma att öka. 


rev. 2 2012-05-21 



19 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

Med anledning av dessa synpunkter anses det lämpligt att 

bullerplanket även utformas som ett skyddsplank 5 och att det förlängs 

med 10 meter längs Kyrkvägen. Friskluftsintag och utrymningsvägar 

ska vara riktade från järnvägen. 

5.1.3 Förslag till skyddsåtgärder mot farligt gods olyckor 

Med hänsyn tagen till Länsstyrelsens och Trafikverkets yttrande och 

utifrån slutsatser i bilaga 9 och bilaga 10 rekommenderas följande 

åtgärder för Montessoriverksamheten vid fastigheterna Stenung 3:84, 

105:7 och 106:7: 

- Ett kombinerat buller- och skyddsplank, 1.8 meter högt och ca 

80 meter långt, anläggs längs med Göteborgsvägen och 

Kyrkvägen (10 meter in från Göteborgsvägen). Planket ska 

placeras mellan Tingshuset (Stenung 3:84) och 

Göteborgsvägen samt mellan Tingshuset och Kyrkvägen. 

- Nödutgångar riktas bort från järnvägen. 

- Friskluftsintag riktas bort från järnvägen. 

- Ventilationen i de tre byggnaderna ska kunna stängas av från 

varsin brytare. 

- Utomhusaktiviteter ska inte förekomma mellan Göteborgsvägen 

och Tingshuset (3:84). 

Skyddsplanket utformas förslagsvis i enlighet med det separata PM 

Stenungsund Montessoriskolan, skyddsplank (2012-05-08) som 

biläggs denna rapport. Ett plank i trä med skydd av Mineritskiva ger 

ett rimligt skydd mot värmestrålning (baserat på kravnivåer i PM:et). 

Planket kan också begränsa spridning av brandfarlig och giftig gas. 

De uppmärkta nödutgångarna i Montessoriskolan (Stenung 106:7 och 

3:84) ska vara riktade bort från järnvägen. Samlingsplatser vid en 

evakuering ska vara placerade bort från järnvägen. Förslagsvis 

säkerställs att dörren mot Göteborgsvägen och järnvägen (i Stenung 

3:84) inte går att öppna utifrån, detta för att undvika att dörren 

används som daglig in- och utgång ur byggnaden. Däremot är det 

med hänsyn till eventuell brand, i byggnaden, lämpligt att det 

fortfarande går att öppna dörren inifrån byggnaden, dock ska den inte 

vara markerad som nödutgång. 

Området mellan Göteborgsvägen och Tingshuset (Stenung 3:84) kan 

konstateras vara mindre lämpligt för utomhusaktiviteter ur risk- och 

5 Detta var även rekommendationen i den tidigare versionen av rapporten. 


rev. 2 2012-05-21 



20 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

5.2 Buller 

bullersynpunkt. Området ska även fortsättningsvis vara fritt ifrån 

utomhusaktiviteter. 

Rutiner för agerande vid en olycka på järnvägen (och annan farlig 

verksamhet i Stenungsund) samt vid en brand i skolan bör upprättas 

med hjälp av räddningstjänsten. 

Med dessa åtgärder kan konsekvenserna för skolan vid en eventuell 

farlig gods olycka mildras. 

Bullerberäkningar har genomförts för Montessoriskolan med 

avseende på ekvivalenta och maximala ljudnivåer från väg- och 

tågtrafik. 

Bullernivåerna överstiger krav för ekvivalent och maximal ljudnivå vid 

den mest utsatta fasaden på Stenung 3:84. Övriga fasader har dock 

bullernivåer som är lägre eller mycket lägre nivåer än gällande krav. 

5.2.1 Förslag till bulleråtgärder 

Ett kombinerat buller- och skyddsplank, 1.8 meter högt och ca 80 

meter långt, ska anläggas längs med Göteborgsvägen (70 meter) och 

Kyrkvägen (10 meter) mellan Stenung 3:84 och Göteborgsvägen. 

Planket ger en bullerdämpning på ca 5 dB vid fasad för 

vägtrafikbuller. Det ger också en bullerreduktion för tågtrafikbuller. 

Genom att planket även anläggs längs Kyrkvägen ges en ytterligare 

reduktion på 8 dB. 

Planket skulle ytterligare förbättra ljudmiljön med innenivåer lägre 

eller lika med 30 dBA. Därmed skulle minimikrav för samtliga typer av 

verksamheter vara uppfyllda ur bullersynpunkt. 


rev. 2 2012-05-21 



21 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


a02s 2009-09-11 

6 Slutsatser 

Buller 

Bedömningen i rapporten är att bullernivåerna i vissa lägen överstiger 

kraven för utrymmen för gemensamma samlingar. Av denna 

anledning bör ett bullerplank anläggas längs Göteborgsvägen för att 

reducera bullernivåerna ytterligare. 

Risk 

Bedömningen i rapporten är att inga enskilda åtgärder krävs för att 

reducera riskerna med avseende på trafik och farligt godstransporter 

utmed de aktuella fastigheterna. Med hänsyn tagen till Länsstyrelsens 

synpunkter i samrådet samt de kompletterande riskutredningar som 

gjorts och att ingen kvantitativ riskanalys gjorts föreslås dock att 

bullerplanket längs Göteborgsvägen utformas för att även fungera 

som ett skyddsplank. Vidare föreslås åtgärder gällande ventilation 

och utrymningsvägar. 

7 Referenser 

Länsstyrelsen i Skåne län (LS S). (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i 

samhällsplanering – Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med 

transport av farligt gods, RIKTSAM. 

Øresund Safety Advisers AB (ØSA) (2007). Säkerhetsstudie – 

Stenungsund En kvantitativ analys av riskerna för Stenungsunds 

samhälle från hanteringen av kemikalier vid industrianläggningarna 

och i samband med järnvägs-, väg och sjötransporter (avseende 

förhållanden år 2010) 

Stenungsunds Kommuns yttrande 2 (801-008/01), 2001-11-28 

Akustik Forum Montessoriskolan i Stenungsund AF-02-1938, 2002 

Johan Nimmermark Lars Grahn 


rev. 2 2012-05-21 



22 (22) 

Uppdrag 1311387000; 


BILAGA 1 

DPL Montessoriskola 

Stenung 106:7, 3:87 


Vägtrafik 

Ekvivalent ljudnivå 

Befintlig miljö 

2m över mark 

L Aeq,24h dB(A) 

Sweco Infrastructure AB 


BOX 2203 

403 14 Göteborg 

> 30 dBA 

> 35 dBA 

> 40 dBA 

> 45 dBA 

> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 

Uppdragsnummer: 

3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

BILAGA 2 


Stenung 106:7, 3:87 


Vägtrafik 

Maximal ljudnivå 


2m över mark 

L MAX dB(A) 



BOX 2203 


> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 

> 70 dBA 

> 75 dBA 

> 80 dBA 

> 85 dBA 


3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

BILAGA 3 


Stenung 106:7, 3:87 


Vägtrafik 


Exempel, bullerskärm 

2m över mark 




BOX 2203 


> 30 dBA 

> 35 dBA 

> 40 dBA 

> 45 dBA 

> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 


3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

BILAGA 4 


Stenung 106:7, 3:87 


Vägtrafik 



2m över mark 

L MAX dB(A) 



BOX 2203 


> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 

> 70 dBA 

> 75 dBA 

> 80 dBA 

> 85 dBA 


3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

BILAGA 5 


Stenung 106:7, 3:87 


Spårburen 

trafik 



2m över mark 




BOX 2203 


> 30 dBA 

> 35 dBA 

> 40 dBA 

> 45 dBA 

> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 


3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

BILAGA 6 


Stenung 106:7, 3:87 


Spårburen 

trafik 



2m över mark 

L MAX dB(A) 



BOX 2203 


> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 

> 70 dBA 

> 75 dBA 

> 80 dBA 

> 85 dBA 


3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

BILAGA 7 


Stenung 106:7, 3:87 


Spårburen 

trafik 



2m över mark 




BOX 2203 


> 30 dBA 

> 35 dBA 

> 40 dBA 

> 45 dBA 

> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 


3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

BILAGA 8 


Stenung 106:7, 3:87 


Spårburen 

trafik 



2m över mark 

L MAX dB(A) 



BOX 2203 


> 50 dBA 

> 55 dBA 

> 60 dBA 

> 65 dBA 

> 70 dBA 

> 75 dBA 

> 80 dBA 

> 85 dBA 


3602007 

Plottad av: 

Datum 

ABBE 

2011-10-17

pm03s 2009-06-09 

PM 

UPPDRAG 

Komplettering Riskutredning Montessoriverksamhet 

UPPDRAGSNUMMER 

1311471 

Sweco 


Box 2203, 403 14 Göteborg 

Telefon 031-62 75 00 

Telefax 031-62 77 22 

www.sweco.se 

Sweco Environment AB 

Org.nr 556346-0327 

säte Stockholm 

Ingår i Sweco-koncernen 

UPPRÄTTAD AV 


GRANSKAD AV 

Lars Grahn 

KOMPLETTERING RISKUTREDNING MONTESSORIVERKSAMHET 

INLEDNING OCH SYFTE 

Uppdrag 1311471; 

\\fsgot006\projekt\1314\1311471_kom_ra_montessori\000\19 

original\pm_kompl_montessoriv100819_sv.doc 

DATUM 

2010-08-19 

I närheten av Montessoriverksamheten i Stenungsund passerar Bohusbanan. Uppställning av 

farligt gods sker på järnvägen i närområdet. 

I Risk- och bullerutredning för Montessoriverksamhet vid fastigheterna Stenung 3:84, 105:7 och 

106:7 2010-02-04 sammanfattades riskerna med järnvägen och transporterna med farligt gods 

enligt följande: 

Riskerna med järnvägen och dess transporter av farligt gods bedöms ej vara så allvarliga (för 

Montessoriskolan) att åtgärder är nödvändiga för att reducera riskerna. Detta beror till största 

del på att: 

Hastigheten förbi Stenungsunds station är begränsad till 30 km/h för transporter med farligt 

gods. 

Ingen rangering (förflyttning av vagnar mellan spår) sker vid Stenungsundsstation 

Inga plankorsningar finns i närheten av området 

Fjärrblockering finns på det aktuella avsnittet 

Slutsatsen i den tidigare rapporten är att inga säkerhetshöjandeåtgärder anses nödvändiga. 

Buller från Göteborgsvägen och Bohusbanan bör dock motverkas genom att ett bullerplank 

anläggs längs med Göteborgsvägen. Bullerplanket kan lämpligen konstrueras för att motstå 

brand och fördröja gasspridning. Planket skyddar därigenom mot farligt gods olyckor. I 

dagsläget förekommer inte någon lek mellan Montessoriverksamheten och Göteborgsvägen. 

Utomhusaktiviteter i detta område ska även i framtiden undvikas. 

I den tidigare rapporten behandlas inte uppställningen av gasolvagnar öster om 

Stenungsundsstation. Räddningstjänsten i Stenungsund (Lars Strandh) har efterfrågat hur 

uppställning av gasolvagnar påverkar risksituationen för Montessoriverksamheten. Syftet med 

detta PM är att komplettera bedömningen av risksituationen med hänsyn till uppställning av 

farligt godsvagnar (främst gasol) som sker inom stationsområdet. Ett resonemang förs både om 

sannolikheten för olyckor och konsekvenserna av olyckor. 

En bedömning sker därefter av behovet av ytterligare åtgärder än de som föreslagits i den 

tidigare utredningen. 


Civ.ing Riskhantering, Ekosystemteknik 

Telefon direkt 031-62 75 17 

Mobil 0767-66 54 14 

johan.nimmermark@sweco.se 

1 (8)

pm03s 2009-06-09 

RISKER FÖR MONTESSORIVERKSAMHETEN FRÅN UPPSTÄLLDA FARLIGT GODS VAGNAR 

Följande förlopp måste inträffa för att Montessoriverksamheten ska utsättas för fara från farligt 

gods transporter som står uppställda på stationsområdet: 

Olycka Skada på farligt godsvagn 

UTSLÄPP FRÅN UPPSTÄLLDA FARLIGT GODS VAGNAR 

2 (8) 

PM 

2010-08-19 

KOMPLETTERING RISKUTREDNING 

MONTESSORIVERIVERKSAMHET 

Läckage (giftig gas, syra eller annat giftigt ämne) 

Läckage (brandfarliga ämnen) Antändning 

Utsläpp från uppställda farligt gods vagnar kan främst ske genom: 

1. Haveri i farligt gods vagn genom stumfyllning, korrosion, eftersatt underhåll m.m. 

Sannolikheten för att ett haveri ska uppstå har beräknats i Säkerhetsstudie Stenungsund 

(2007-09-20). Denna beräknades till 0,3*10 -5 (genomsnittlig uppställningstid 0,5 h) d.v.s. ett 

haveri med läckage kan förväntas inträffa 1 gång på ca 300 000 år. Om den genomsnittliga 

uppställningstiden ökar till 4 h kan ett läckage förväntas inträffa 1 gång på ca 40 000 år. 

2. Urspårning av annat tåg och därefter kollision med uppställda farligt gods vagnar. 

Hastigheten förbi området för godståg utan farligt gods är 80 km/h, för godståg med farligt 

gods 30 km/h och för persontåg 50 km/h. Låg hastighet minskar sannolikheten för 

urspårning. En klar majoritet av urspårade tåg hamnar inom 0-1 meter från spårområdet, 

passagerartåg 69 % och godståg 64 % (Rapport 2001:5, Banverket). Detta innebär att 

sannolikheten att ett urspårat tåg ska kollidera med ett uppställt tåg bedöms som låg. Vid en 

kollision måste flera händelser med låg sannolikhet inträffa för att ett läckage från en farligt 

gods vagn skall uppstå. 

3. Sammanstötning/kollision med tåg i rörelse. 

Sannolikheten för att en kollision ska inträffa mellan ett uppställt tåg och ett tåg i rörelse har 

reducerats då fjärrblockering 1 installerades på banan 2007. Detta system innebär att om ett 

eldrivet tåg kommer på kollisionskurs med ett uppställt tåg kommer kollisionen helt 

förhindras alternativt ske i låg hastighet. Är det ett dieseldrivet tåg som kommer på 

kollisionskurs kan kollisionshastigheten bli högre. Dock är antalet dieseldrivna tåg på 

sträckan begränsat, vilket innebär en lägre sannolikhet för kollision med ett dieseldrivettåg 

än ett eldrivet tåg. Under ett normalt vardagsdygn hösten 2009 var endast 2 av ca 50 tåg 

dieseldrivna. Om kollision inträffar kommer detta med hög sannolikhet att ske i låg 

hastighet, vilket minskar risken för att ett läckage ska uppstå. 

1 Fjärrblockering är ett system som används för att styra tågtrafik. En järnvägsträcka är uppdelad i olika delavsnitt. 

Varje delavsnitt tillåter bara ett tåg i taget på avsnittet. När ett tåg passerar kortsluts strömmen och signalerna visar 

stopp så att inga andra tåg kan köra på delavsnittet. Om signalerna drabbas av strömavbrott kommer signalen att 

kortsluta strömmen på delavsnittet automatiskt. Systemen styrs ifrån olika driftledningscentraler, det aktuella 

systemet styrs ifrån Göteborg. 



original\pm_kompl_montessoriv100819_sv.doc

pm03s 2009-06-09 

4. Sabotage/mänskligt fel. Om orsakat medvetet (sabotage)/omedvetet (mänskligt fel). 

Ett sabotage innebär att någon aktivt orsakar läckage och/eller antändning på en farligt 

gods vagn. Detta bedöms som osannolikt, bland annat då skadorna vid ett sabotage här bör 

vara begränsade jämfört med effekten av ett sabotage på mer utsatta mål i samhället. 

Skadorna som kan uppstå vid ett sabotage med avsikt att skada så många människor som 

möjligt ska dock inte förringas. Ett välplanerat terrordåd som genomförs på uppställda 

farliga godsvagnar kan resultera i 100-tals omkomna människor. 

Ett mänskligt fel kan antingen orsakas genom att personal begår fel (detta inbegrips i 1) 

eller att obehöriga omedvetet orsakar en skada som kan leda till en olycka. Området där 

vagnar ställs upp är åtkomligt för obehöriga. Men att obehöriga orsakar en olycka bedöms 

som osannolikt. Detta dels då antalet obehöriga intrång trots att det är lättåtkomligt bör vara 

begränsade och dels då farligt gods vagnar är robust konstruerade. 

MONTESSORIVERVERKSAMHETEN I FÖRHÅLLANDE TILL UPPSTÄLLDA VAGNAR 

Montessoriverksamheten bedrivs i tre fastigheter. Den byggnad som främst kan drabbas av en 

olycka med uppställda farligt gods vagnar är den på fastigheten 3:84, se Figur 1. Fastigheten 

ligger alldeles intill Göteborgsvägen och ca 50 meter från järnvägen (ca 70 meter till byggnaden 

på fastigheten 3:84). 

Uppställda tåg står norr och öster om Montessoriverksamheten (3:84), se figur 2. Järnvägen 

utgörs av 4 spår på den aktuella sträckan. Persontågen använder främst de 2 västligaste 

spåren. Därför bör uppställningen av godståg i störst utsträckning ske på de 2 östligaste spåren, 

som är längst bort från Montessoriverksamheten. Oftast sker uppställning av godstågen så att 

loket står i höjd med stationshuset med vagnar norr om. Vid de tillfällen tågsetet är långt står 

loket en bit söder om stationshuset. Detta innebär att flera av godsvagnarna kommer vara 

placerade på ett sådan sätt så att stationshuset ligger mellan dessa och 

Montessoriverksamheten. Stationshuset utgör således en skyddsbarriär. 

Avståndet mellan järnvägen och Montessoriverksamheten är som minst 70 meter. Till de två 

spåren längst österut är det ytterligare ca 10-20 meter. Eftersom tåg oftast inte står i höjd med 

Montessoriverksamheten kommer avståndet normalt att vara än längre, uppemot 100 meter. 

Söder om stationshuset, som utgör en barriär, och mellan Montessoriverksamheten och 

spårområdet är flera stora träd placerade som kan utgöra ett visst skydd mot olycka. Främst 

genom att de bromsar spridning av gas men även kan blockera en del strålning från brand. 

PM 

2010-08-19 


MONTESSORIVERKSAMHET 




3 (8)

pm03s 2009-06-09 

Figur 1. Översikt över Montessoriverksamhetens byggnader (3:84, 106:7 och 105:7) i förhållande till 

järnvägen. Stationshuset är inringat. 

4 (8) 

PM 

2010-08-19 



160 m 

70 m 

100 m 

Figur 2. Flygfoto över området. Avståndet till den till järnvägen närmaste byggnaden i 

Montessoriverksamheten är markerat. Ett uppställt längre tåg är inringat. 




pm03s 2009-06-09 

KONSEKVENSER VID UTSLÄPP 

I dagsläget sker uppställning av tåg både med farligt gods och vanligt gods vid stationen. Farligt 

gods vagnar som är uppställda är främst lastade med gasol men kan även vara lastad med 

olika typer av syra. Tidigare har även uppställning av giftiga gaser förekommit, exempelvis 

klorgas. Det är inte känt i vilken utsträckning farligt godsvagnarna utgörs av tomma vagnar. 

Gasol är en brandfarlig gas som vid transport befinner sig delvis i vätskefas och delvis i gasfas. 

En förutsättning för att personer som befinner sig inom Montessoriverksamhet ska skadas vid 

ett gasolutsläpp är att antändning inträffar. Följande olyckscenarier med gasol skulle kunna 

inträffa. 

1. Jetflamma, uppstår då läckage inträffar och direkt antändning sker. 

Området som jetflamman berör beror på läckagehålets storlek samt om läckaget inträffar i 

den övre eller undre delen av kärlet (i den övre delen befinner sig gasolen i gasfas och i den 

undre i vätskefas). Stora hål kan leda till jetflammor som påverkar fasaden på byggnaden 

på fastighet 3:84. 

Tre förutsättningar måste uppfyllas för att en uppkommen jetflamma ska påverka 

Montessoriverksamheten. För det första måste jetflamman vara tillräckligt kraftig, för det 

andra måste riktningen på jetflamman vara mot eller snett mot Montessoriverksamheten 

och för det tredje måste jetflamman uppstå söder om eller i höjd med den södra byggnaden 

på stationshuset (annars kommer stationshuset att blockera jetflamman) 

Om en jetflamma uppfyller ovanstående förutsättningar kan fasaden på byggnaden på 

fastighet 3:84 träffas. Utsätts fasaden för en jetflamma kommer troligen fönsterglasen 

omgående att spricka och personer som befinner sig i dessa rum kan skadas och i värsta 

fall omkomma. 

I Risk- och bullerutredning för Montessoriverksamhet vid fastigheterna Stenung 3:84, 105:7 

och 106:7 2010-02-04 föreslås att ett bullerplank (1,8 meter högt) anläggs längs med 

Göteborgsvägen rekommendationen är även att göra detta brandbeständigt. Ett plank 

kommer att innebära att jetflammans påverkan på fasaden på byggnaden på 3:84 

begränsas. En kraftig jetflamma kommer dock fortfarande att kunna leda till direkt påverkan 

på byggnaden och eventuellt dödsfall (flamhöjden kan vara högre än planket). Planket 

kommer dock att kunna öka möjligheterna att utrymma byggnaden på ett säkert sätt. 

Om en jetflamma uppstår i en uppställd farligt godsvagn kommer den i de allra flesta fall 

inte att påverka Montessoriverksamheten. Det bör också påpekas att detta är en mycket 

ovanlig händelse. 

2. Gasbrand eller gasmolnsexplosion, inträffar vid läckage och fördröjd antändning 

Beroende på blandningsförhållanden gasol/luft inträffar vid fördröjd antändning av ett 

gasolläckage en gasmolnsexplosion, gasmolnsbrand eller inget. Gasmolnsexplosion 

inträffar då ett moln där en tillräckligt hög andel luft är inblandad antänds. Explosionen kan 

PM 

2010-08-19 


MONTESSORIVERKSAMHET 




5 (8)

pm03s 2009-06-09 

6 (8) 

inträffa en bit bortom utsläppspunkten. Om gasen antänds innan den har blandats upp med 

en högre andel luft exploderar den inte, istället sker en gasmolnsbrand. 

Utsläpp av gasol med fördröjd antändning kan komma att påverka Montessoriverksamheten 

allvarligt främst genom en tryckvåg (gasmolnsexplosion), kraftig strålning eller i extrema fall 

om ett gasmoln driver mot Montessoriverksamheten och antänds först där. 

Gasbrand uppstår sannolikt nära utsläppskällan då andelen inblandad luft inte är för stor. 

En gasbrand kan om den är tillräckligt stor komma att påverka fasaden på byggnaden på 

fastigheten 3:84. Gasmolnet förbränns under några sekunder och temperaturen kan uppgå 

till 1000-1500 ° C (Rapport 1994:57 Statens Provningsanstalt). Följden blir en kraftig 

värmestrålning på omgivningen. Fönster kan spricka och människor inne i byggnaden kan 

komma till skada. 

En gasmolnsexplosion kan innebära en större påverkan på Montessoriverksamheten än en 

gasbrand, genom tryckvåg och värmepåverkan. Vinden måste dock blåsa mot 

Montessoriverksamheten för att följderna ska bli riktigt allvarliga. 

Planket som föreslås anläggas i Risk- och bullerutredning för Montessoriverksamhet vid 

fastigheterna Stenung 3:84, 105:7 och 106:7 2010-02-04 kommer att minska 

skadeverkningarna av både en gasmolnsexplosion och en gasbrand. Dels genom att 

gasspridning till Montessoriverksamheten begränsas och dels genom att strålning och 

tryckvåg från en brand eller explosion som uppstår och når Montessoriverksamheten 

begränsas av ett plank. Den kommer dock sannolikt inte helt kunna motstå den tryckvåg 

som uppstår vid en explosion. Det bör noteras att detta är en mycket ovanlig händelse. 

3. Upphettning av gasolkärl och antändning 

BLEVE (Boiling liquid expansion vapor explosion) inträffar då upphettning av ett trycksatt 

slutet kärl med brandfarlig gas leder till en kärlexplosion som följs av explosivantändning av 

gasen som strömmar ut. BLEVE är en mycket allvarlig typ av olycka då explosionen som 

uppstår kan ge konsekvenser 100-tals meter bort. Om en BLEVE inträffat hade sannolikt 

flera personer i Montessoriverksamheten omkommit. Sannolikheten för att en BLEVE ska 

uppstå får dock betraktas som extremt liten, och har aldrig inträffat i Sverige. 

Med andra typer av farligt gods (syra, brandfarlig vätska och giftig gas) kan följande 

olyckscenarier inträffa. 

4. Läckage av syra (eller bas) 

Ett läckage av syra (eller bas) innebär i de flesta fall inte något hot mot 

Montessoriverksamheten. Det är främst personer i utsläppets omedelbara närhet som kan 

skadas. Vid utsläpp av vissa frätande ämnen och speciella förutsättningar kan det bildas 

vätgas, som är en explosiv gas. Då vätgas är en mycket lätt gas är det dock osannolikt att 

explosiva koncentrationer uppnås utomhus. 

PM 

2010-08-19 






pn103s 2C09- 06-09 

5. Läckage och antändning av brandfarlig vätska 

SWECO 

Montessoriverksamheten kommer sannolikt inte att påverkas i någon större utsträckning om 

en antändning av läckande brandfarlig vätska vid en uppställd vagn inträffar. Om det rör sig 

om ett mycket stort utsläpp kan personer som befinner sig i Montessoriverksamhetens 

lokaler, främst i bygganden på 3:84, skadas. Ett plank kommer dock att begränsa 

strålningen som påverkar Montessoriverksamheten. 

6. Läckage av giftig gas 

Ett utsläpp av giftig gas, exempelvis av klorgas, kan om vindförhållandena är olyckliga 

innebära att dödliga koncentrationer når Montessoriverksamheten. Vid ett utsläpp kommer 

en dödlig koncentration att uppnås utomhus betydligt snabbare än inomhus. Hur 

ventilationen är utformad i byggnader är av stor vikt för hur snabbt spridningsförloppet 

inomhus sker. Att det går snabbt att stänga av ventilation är därför en viktig skyddsåtgärd. I 

dagsläget kan de tre byggnadernas samliga ventilationsintag stängas med en brytare per 

byggnad. Det plank som föreslås kommer att kunna fördröja spridningsförloppet av gas till 

Montessoriverksamheten. 1 dagsläget ställs inte klorgastransporter upp vid det aktuella 

området. 

BEDÖMNING OCH YTTERLIGARE ÅTGÄRDER 

Om ett utsläpp av farligt gods inträffar på spårområdet kan människor som befinner sig i 

Montessoriverksamhetens lokaler komma till skada. I mycket extrema fall kan många människor 

omkomma. De flesta utsläpp kommer dock inte att leda till någon märkbar påverkan på 

människor i verksamheten. 

Det ska tilläggas att utsläpp av farligt gods är ovanliga. Exempelvis ingrepp räddningstjänsten i 

Sverige totalt i 8 incidenter under 2008 där det rådde överhängande fara för att utsläpp av farligt 

gods på järnväg skulle ske eller inträffade (Räddningstjänst i siffror 2008, MSB). Under 2008 

inträffade det dessutom fler incidenter än vad som är "normalt". 

Vissa ytterligare åtgärder (förutom bulleriskyddsplanket) rekommenderas likväl för att begränsa 

följderna av ett allvarligt farligt gods utsläpp i närheten av Montessoriverksamheten. 

Det är lämpligt att räddningstjänsten informerar personalen i Montessoriverksamheten om hur 

de ska agera vid en olycka på järnvägen (och övrig farlig verksamhet i Stenungsund samt 

brand). Enkla rutiner för agerande vid olycka ska utarbetas och göras tillgänglig för personalen 

vid Montessoriverksamheten. Dessa rutiner bör även övas. 

Ventilationen i de tre byggnader som Montessoriverksamheten bedrivs i kan stängas av från 

varsin brytare. Om en olycka inträffar på spå -området är det viktigt att ventilationen omgående 

stängs av. Detta är en av de rutiner som bör övas. Det är planerat att tydliga skyltar ska sättas 

upp omgående på de tre brytarna. Personalen har informerats om var brytarna finns och deras 

funktion. Därutöver är det viktigt att rummen närmast Göteborgsvägen utryms till andra rum 

alternativt mot Kyrkvägen beroende på larmsituationen vid en olycka. Ingen utrymning av 

verksamhetens lokaler får ske ut mot Göteborgsvägen om en olycka inträffat på sparområdet. 

PM 

2010-08-19 


MONT ESSOR (VERKSAM HET 

Uppdrag 1311471, 

VvIsgo10061projekni314's1311471korrhra_montesson ,,000119 

originailprn_kornpi_montessoriv100819_5v doc 

7 (8)

SWECO g 

Den viktigaste åtgärden som påverkar hela centrala Stenungsund är att ingen uppställning av 

farligt gods bör ske på en så central och åtkomlig plats i Stenungsunds tätort_ Vid en allvarlig 

olycka kommer betydligt fler än de personer som vistas i Montessoriverksamheten att kunna 

skadas, exempelvis inom närliggande affärs- och serviceområden. I dagsläget förekommer 

enligt räddningstjänsten i Stenungsund ingen uppställning av giftig gas i området och i framtiden 

bör ingen uppställning av farligt gods överhuvudtaget vara tillåten i området. 

Enligt Landtransporter av farligt gods (B20-227/05, Räddningsverket) ska farligt godsvagnar 

som är uppställda på liknande sätt som vid Stenungsundsstationen vara övervakade av person 

som är informerad om lastens egenskaper. Därutöver ska uppställningsplatsen där 

järnvägsvagnar ställs upp vara avskild. 

I MSBFS 2009:3 anges, bland annat, följande om uppställning av farligt gods: 

1.10.1,3 Områden som används för mellanlagring av farligt gods, till exempel terminaler, 

fordonsdepåer, uppställningsplatser och rangerbangårdar, ska vara ordentligt 

skyddade, väl belysta och så långt möjligt och lämpligt, ej tillgängliga för allmänheten. 

10,5 Vagn ska ställas upp så att den sannolikt inte löper risk att skadas av andra vagnar 

eller fordon i rörelse, samt säkras så att den inte kommer i rullning. 

Dessa föreskrifter måste uppfyllas enligt gällande lagstiftning för att uppställning ska få ske på 

det aktuella området. 

Sweco Environment 

Johan Nimmerniark ars Grahn 

Uppdragsledare Kvalitetsgranskare och gruppchef 1314 

8 (8) 

1 PM 

2010-C1S-19 


MONTESSORIVER 'VERKSAMHET 

Uppdrag 1311471: 

Slisgot0061projektl131411311471_kom_ra_rnontessorA0001.19 

ariginallpm_kompUTiontessoriv 00319_av.ddc

memo01.docx 2012-03-28 

PM 

UPPDRAG 

Stenungsund Montessoriskolan, skyddsplank 

UPPDRAGSNUMMER 

3602007210 

Innehåll 

Förutsättningar 1 

Kravnivåer 1 

Sweco 


Box 2203 

SE-403 14 Göteborg, Sverige 

Telefon +46 (0)31 627500 

Fax +46 (0)31 627722 

www.sweco.se 

Swe c o En viron me n t AB 

Org.nr 556346-0327 

Styrelsens säte: Stockholm 

En del av Sweco-koncernen 

JNIM c:\users\jnim\desktop\iss\3602007210_pm-skyddsplank 120508.docx 

UPPDRAGSLEDARE 

Magnus Larsson 

J o ha n Ni mme r ma r k 

Telefon direkt +46 (0)31 627517 

Mobil +46 (0)76 7665414 

johan.nimmermark@sweco.se 

DATUM 

UPPRÄTTAD AV 

Johan Nimmermark och Johan Pålsson 

2012-05-08 

Dimensionering skyddsplank 2 

Kostnadsjämförelse 4 

Slutsats 5 

Förutsättningar 

För Stenung 106:7, 3:84 och 105:7 söks en ny detaljplan. Syftet med planen är att tillåta 

skoländamål på fastigheterna. I det fall det inte skulle vara aktuellt med skola tillåts även kontor, 

samt för fastigheten Stenung 105:7 bostäder. 

Skolan ligger närmre än 100 meter från Bohusbanan (där farligt gods transporter sker). 

Länsstyrelsen anser att det bullerplank (70 meter) som föreslås mot Göteborgsvägen och 

järnvägen även ska utföras som ett skydd mot olyckor med farligt gods och även förlängs med 

10 meter. Länsstyrelsen efterfrågar även ett förtydligande kring kraven på skyddsåtgärder. 

Kommunen har framfört funderingar om hur utformning och siktlinjer i gatuplanet hade 

påverkats av ett buller- skyddsplank och frågar sig därför om möjligheter finns att göra det 

genomsiktligt. 

I detta PM har kravnivåer på brandskydd som bedömts vara rimliga tagits fram främst baserade 

på att plank uppförs som skydd/dämpning av buller. Därutöver har en kostnadsjämförelse 

mellan ett skyddsplank i trä med Mineritskivor och ett skydd utformat i huvudsak i glas 

undersökts. 

För uppgifter om rimliga kravnivåer på värmestrålning och explosionstryck har kontakt med SP 

Brandteknik i Borås tagits, dock är uppgifter i denna PM huvudsakligen Swecos egen 

bedömning. Angående uppgifter om glas och profilsystem har kontakter tagits med Pilkington 

AB, Stålprofil AB och Fasadsystem Stål AB. 

Kravnivåer 

Syftet med ett skyddsplank är att minska värmestrålning på Montessoriskolan och fördröja 

spridning av gas mot fastigheten. I begränsad utsträckning kan ett skyddsplank av ovan 

nämnda utföranden i form av lätta konstruktioner även skydda mot trycklast (explosionstryck) 

vid olycksscenarion på väg och spårområde. 

1 (5)

memo01.docx 2012-03-28 

Värmestrålning 

För personsäkerhet vid vistelse i byggnad bedöms följande kriterier enligt allmänt råd i BBR 

vara rimliga att beakta: 

2 (5) 

- Maximal strålningsintensitet om 2,5 kW/m 2 

- Kortvarig strålningsintensitet om högst 10 kW/m 2 

Dessa gränsvärden används vid värdering av kritiska förhållanden i samband med utrymning i 

en byggnad. 

Trä antänds efter lång exponering vid en strålningsintensitet på cirka 12 kW/m 2 . Skydd mot 

brandspridning mellan byggnader som beaktas vid brandskyddsprojektering enligt BBR bedöms 

kunna utgöra en vägledning även i det aktuella fallet till skolbyggnaden mot bakgrund av att 

annan specificerad uppgift saknas. Detta innebär att strålningsnivå från flammor mot fasad i en 

byggnad förväntas understiga 15 kW/m 2 i minst 30 minuter. Begränsas strålningsnivån till under 

15 kW/m 2 i minst 30 minuter bör en ”säker” utrymning av byggnaden vara möjlig. 

Spridning av gas 

Spridning av gas begränsas förutsatt att planket är tätt (utan springor och öppningar). Även ett 

plank med vissa springor kommer innebär en fördröjning av spridning av gas. 

Explosionstryck 

Vid antändning av ett gasmoln (gasol) med ”rätt” blandning uppstår en explosion. Sker 

explosionen med få hinder är trycket relativt begränsat ca 2 kPa. Om gasmolnet däremot 

ansamlas vid hinder kan trycket inuti i det uppgå till ca 100 kPa 1 . En äldre byggnad uppskattas 

kunna motstå ca 20 kPa. 

Dimensionering skyddsplank 

Plank (barriär) mot spårområdet uppförs i obrännbart material (klass A2-s1, d0). Det är möjligt 

att uppföra skyddsplank i trä med skydd i form av obrännbar skiva typ Minerit eller i glas med 

stålprofiler och konstruktionstekniskt uppfylla krav på värmestrålning. Ett skyddsplank i trä 

kommer att ha ytterligare isolerande effekt och innebära att värmestrålningen mot fasad blir 

lägre än med ett skydd i glas. Däremot kan inte större trycklast (explosionstryck) 

kapacitetsmässigt och konstruktivt tas upp av nämnda plank med förhållandevis lätta 

uppbyggnader jämfört med massiv uppbyggnad av t.ex. betong eller murverk. För uppbyggnad 

av bärverk i plank med stolpar av stålprofil betecknad VKR kan högre trycklast uppnås, se 

nedan. Dock ska samtliga ingående byggnadsdelar i plank vara dimensionerade så att rätt 

kapacitet och bärförmåga uppnås. Ingen byggnadsdel i en konstruktion är starkare än den 

svagaste delen. 

1 Översiktsplan Göteborg -Transport av farligt gods. SBK 1997 

PM 

2012-05- 

JNIM c:\users\jnim\desktop\iss\3602007210_pm-skyddsplank 120508.docx

memo01.docx 2012-03-28 

Plank i trä med obrännbar skiva 

Ett skissat förslag på skyddsplank i trä med skydd mot värmestrålning i form av Mineritskiva 

eller likvärdig skiva, redovisas i Figur 1 nedan. 

Med följande utformning bedöms kraven avseende värmestrålning och spridningsbegränsning 

av gas uppfyllas enligt avsnitt ovan om kravnivåer, avseende värmestrålning blir isoleringen 

bättre än för ett skyddsplank i glas. Med dimensioner och avstånd på 600 mm mellan stolpar 

enligt skiss ovan kan en trycklast på 2 kPa motstås (förutsatt konstruktionsvirke med hållfasthet 

i lägst klass C18). För stolpar med dimension 100*100 mm kan en trycklast på 3 kPa motstås. 

Utformas stolpar istället i VKR-stål (stålsort S355J2H) med dimension 50*50*4 mm kan en 

trycklast på 4,5 kPa motstås. Om dimension på VKR-stål ökas till 100*100*4 mm, uppnås 

istället en trycklast på 20 kPa. 

Ett ökat centrumavstånd från 600 mm till 1200 mm ger i princip en halvering av den trycklast 

som kan motstås. 

Plank av glas med stålprofiler 

Med utförande av glas i brandteknisk klass E30 uppfylls nivå på infallande strålning om i 

storleksordningen 20-30 kW/m 2 , dvs. nivån är mellan 10-15 kW/m 2 på baksidan av 

skyddsplanket. Av Pilkington AB föreslås glas betecknat Pyroclear E30 (30-008) som är 

laminerat och härdat med maximal dimension (t*b*h) 12,8*1200*1800 mm. Föreslaget glas 

uppfyller krav avseende UV-strålning från båda sidor till skillnad mot brandglas monterade i 

fasad där skydd mot UV-strålning enbart uppnås mot utsida byggnad. Följaktligen påverkas inte 

föreslaget glas av UV-strålning för aktuell användning i skyddsplank. Med lämpligt profilsystem 

i stål (trä fungerar ej) kan detta glas och dess infästningar i profilsystemet motstå trycklast om 

2,0 - 4,5 kPa. Nivå på trycklast styrs av profilsystem med tillhörande infästningar för glas. 

Dimensionering av plank med glas och stålprofiler utförs av tillverkare/leverantör i samband 

med förfrågan och specificering av dimensionerande förutsättningar. 

PM 

2012-05- 


3 (5)

memo01.docx 2012-03-28 

Kostnadsjämförelse 

Kostnadsjämförelse har genomförts på ett 70 meter långt skyddsplank. Ytterligare kostnad 

tillkommer om det förlängs med 10 meter i enlighet med Länsstyrelsens rekommendation. I 

följande kostnadsuppskattning ingår ej kostnad för grundläggning och stagning av plank 

beroende på trycklastens nivå. 

Plank i trä med obrännbar skiva 

För ett skyddsplank i trä med skydd mot värmestrålning i form av Mineritskiva eller likvärdig 

skiva har följande kostnadsuppskattning genomförts (se skiss ovan): 

Skyddsplank 1,8 x 70 meter = 126 m 2 uppbyggt av följande byggnadsdelar: 

118 träreglar 45*120 mm 

2*126 m 2 träpanel 

126 m 2 Mineritskiva 

Total kostnad för skyddsplank med denna uppbyggnad blir cirka 61 000 kronor exklusive arbete, 

grundläggning och eventuell stagning. 

Plank av glas med stålprofiler 

För ett glas- och stål skydd ges en uppskattning av kostnaden enligt följande: 

Ett riktpris för kostnaden för glas av typen Pyroclear E30 är 1500-2000 kr/m 2 . Detta innebär 

uppskattningsvis en kostnad (med en 126 m 2 stor yta) 189 000 – 252 000 kronor enbart för 

glaset. 

Därutöver tillkommer kostnad för profilsystem i form av material samt arbete vid montage av 

stålprofiler och glas (ej grundläggning) som uppgår till cirka 586 000 kronor. 

Detta innebär en kostnad för ett skydd i glas och stål på cirka 800 000 kronor, exklusive 

grundläggning och eventuell stagning. 

Jämförelse skyddsalternativ 

Det kan konstateras att kostnaden för ett skyddsplank utformat i trä med skydd mot 

värmestrålning av Mineritskiva eller likvärdig skiva (cirka 61 000 kronor) jämfört med ett skydd 

utformat i glas och stål (cirka 800 000 kronor) är väsentligt mycket billigare. 

Ett alternativ till ett skyddsplank enbart i trä med skydd av Mineritskiva kan möjligtvis vara att 

enstaka partier av glas sätts in i skyddsplanket. 

4 (5) 

PM 

2012-05- 

JNIM c:\users\jnim\desktop\iss\3602007210_pm-skyddsplank 120508.docx

memo01.docx 2012-03-28 

Slutsats 

Slutsatsen ur säkerhetssynpunkt ger att ett skyddsplank i trä med skydd av Mineritskiva ger ett 

rimligt skydd mot värmestrålning baserat på kravnivåer redovisade i denna PM och tidigare 

påtalad intention med skyddsplanket i upprättad riskanalys för objektet (2011-10-04). Planket 

begränsar även spridning av gas och kan i viss utsträckning motstå trycklast (explosionstryck), 

se redovisning ovan av dimensionerande laster i avsnitt Dimensionering skyddsplank. 

Utformningar av skyddsplank redovisade i denna PM ska betraktas som vägledning vid val och 

beslut om skyddsåtgärd för aktuellt objekt. 

Skyddsplank har utformats med beaktande av rimliga kravnivåer avseende brandskydd utifrån 

att plank med tillhörande uppbyggnad främst uppförs som skydd mot buller enligt upprättad 

riskanalys för aktuellt objekt. Ett skyddsplank i trä kommer att isolera ytterligare mot 

värmestrålning än de krav som ett skyddsplank i glas uppfyller. Andra specificerade kravnivåer 

utöver de redovisade i denna PM saknas för närvarande. Mot denna bakgrund föreslås att 

berörda parter i samråd tar beslut om föreslagna kravnivåer och utformningar av skyddsplank 

kan anses ge en tillfredsställande och rimlig säkerhetsnivå för objektet utifrån förekommande 

transporter av farligt gods i området och dimensionerande olycksscenarion. 

PM 

2012-05- 


5 (5)

ISS-Facility Services - Stenungsund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?