Vägen till fred - SSU

FOTO: MATTIAS VEPSÄ
Hassan Faraj, ordförande för Fatah Youth
Movement.
56
före vårt möte, på årsdagen av al-Naqba, fördrivningen
av palestinier 1948. Tusentals palestinier
hade demonstrerat vid israeliska checkpoints inne i
Palestina. Flera människor hade dödats av israelisk
militär. Vid gränsen till Jordanien och Libanon hade
stora grupper av palestinska flyktingar som bor i
grannländerna samlats vid den taggtråd som markerar
gränsen. En symbol för palestinsk enighet.
Hassan Faraj menar att dessa aktioner var ett förebud
om ytterligare offentliga protester.
– Det är så vi tänker oss arbetet nu, säger han.
Vi tror inte längre på förhandlingar. Vi har prövat
den vägen i över 20 år nu och den enda effekten är
att bosättningarna har blivit fler och det land som
kontrolleras av Israel har blivit större. I dag återstår
bara 11 procent av det som en gång var Palestina.
Att vi inte vill förhandla betyder inte att vi är mer
dogmatiska nu, men vi kan inte förhandla för evigt
när det så uppenbart bara blir sämre under tiden.
Istället tänker sig Fatah en tudelad strategi. För
det första en mobilisering av människor på hemmaplan.
Civilt motstånd. Demonstrationer.
– Enligt internationell rätt kan vi använda vilken
strategi vi vill mot en ockupation, men vi har
valt en icke-våldslinje för att vi tror att det är den
mest fruktbara.