För- och grundskolenämnden 2005-12-21 - Technical visits Start

För- och grundskolenämnden 2005-12-21 

PROTOKOLL 1(24) 

Plats och tid Umestan, 2005-12-21, kl 09-15 – 12 05 –- 13 15 – 14 15 

Beslutande Margareta Rönngren, s ordf 

Stefan Nordström, m v ordf ej §§ 106-109 

Lars Sandberg, s 

Anna Lind, s 

Tommy Holmgren, s 

Timo Fällman, s 

Ingmarie Mellenius, fp 

Sören Olsson, c 

Åsa Lunnergård, kd 

Tamara Spiric, v 

Patrik Brännberg, rätt soc 

Katja Isaksson, m §§ 106-109 

Övriga deltagande Moa Brydsten, s Elisabeth Zachrisson, skoldirektör 

Anna Svedjevik, s Jan Brännvall, projektledare 

Abdi Hanad, fp Maria Olsson, arkitekt 

Inger Enström, c Camilla Andersson, vik pers sekr 

Katja Isaksson, m Lilian Holmgren, rektor 

Daniel Kallos, v Per Hedin, ekonomichef 

Ann-Christine Gradin, bitr skoldir 

Underskrifter Paragrafer 102 -109 

Sekreterare 

Mats Arevärn 

Ordförande 

Justerande 

Margareta Rönngren 

Ingmarie Mellenius 

BEVIS 

Justering har tillkännagivits genom anslag 

Organ För- och grundskolenämnden 

Sammanträdesdatum 2005-12-21 

Datum för anslags Datum för anslags 

uppsättande nedtagande 

Förvaringsplats 

för protokollet Skolkontoret 

Underskrift ________________________________________

UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 (24) 


FGN § 44 

AU § 39 

FGN § 57 

FGN § 69 

FGN § 88 

AU § 73 

FGN § 102 

Lokalutredningen 

Som tema vid dagens sammanträde behandlas lokalutredningen. 

Från kommunstyrelsens arbetsutskott deltar Britt-Marie Löfgren 

och Sven-Olov Edvinsson. 

Ekonomichef Per Hedin beskriver utredningsuppdraget, tidplan, 

samt hittills genomförda förändringar. 

Projektledare Jan Brännvall redovisar pedagogiska mål som grund 

för framtida lokalförsörjning, samt lokalsituationen per 

skolområde. 

Ärendet återkommer vid junisammanträdet, då förslag om 

inriktning för framtiden presenteras. 

____ 

Arbetsutskottet 2005-06-10 

Projektledare Jan Brännvall ger en kort resumé över arbetet med 

lokalutredningen, samt de processer som pågår. Brännvall 

presenterar också en översiktlig tids- och aktivitetsplan för det 

fortsatta arbetet. 

____ 

För- och grundskolenämnden 2005-06-20 

Projektledare Jan Brännvall ger en översiktlig tids- och 

aktivitetsplan för det fortsatta arbetet med lokalöversynen, samt 

alternativ som ska utredas vidare med hjälp av arkitekt Maria 

Olsson, White arkitektbyrå. 

____ 

Justeringsmännens sign Utdragsbestyrkande




Arkitekt Maria Olsson, White arkitekter AB, informerar om sitt 

uppdrag att arbeta fram ett beslutsunderlag för framtida skollokaler 

inom östra stadsdelen, samt tidplan för uppdraget. 

Projektledare Jan Brännvall ger en lägesrapport över 

lokalplaneringen i övrigt. 

____ 


Arkitekt Maria Olsson, White arkitekter AB informerar om 

genomförd analys av verksamheter och lokalytor som ska ligga till 

grund för fortsatt arbete med att ta fram beslutsunderlag. 

Projektledare Jan Brännvall ger en lägesrapport över 

lokalplaneringen i övrigt enligt utdelat material. 

____ 

För- och grundskolenämnden 2005-11-21 

Beslut om mål och riktlinjer för för för- och grundskolan i Umeå, 

som en grund för framtida lokalförsörjning avseende volymer, 

utformning och utemiljö enligt § 93. 

___ 

Arbetsutskottet 2005-12-09 

Lokalutredning för Tomtebo och Ålidhems skolområden 2005 – 

2009 redovisas enligt dokument 2005-12-01. Utredningen lägger 

fast 8 olika handlingsalternativ för skolverksamheten inom dessa 

skolområden. Handlingsalternativen redovisar verksamhets-, lokal- 

och kostnadsmässiga konsekvenser. 

Projektledare Jan Brännvall och arkitekt Maria Olsson lämnar 

sakupplysningar. 




Arbetsutskottet diskuterar handlingsalternativen, samt viss 

modifiering av alternativ 1B. 

AU Arbetsutskottet beslutar 

att utan eget yttrande överföra ärendet till för- och 

grundskolenämnden för beslut 

____ 


Förslag till beslut 

För- och grundskolenämnden beslutar 

att Tomtebo ska ha skolverksamhet från förskoleklass till år 9, 

att Ålidhemsskolan avvecklas förutom lokaler för tillagningskök 

och idrottshall, 

att Sofiehemsskolan ska ha skolverksamhet från förskoleklass till 

år 5 för sitt upptagningsområde, 

att Kolbäcksskolan ska inrymma verksamhet från förskoleklass till 

år 9 samt grundsärskola och träningsskola, 

att anta vad övrigt finns beskrivet i handlingsalternativ 1B, samt 

att uppdra till för- och grundskoleförvaltningen att upprätta tidplan 

för verkställigheten av beslutet 

Yrkanden 

Stefan Nordström (m), med instämmande av Patrik Brännberg (rätt 

soc), Ingmarie Mellenius (fp) och Åsa Lunnergård (kd) 

bordläggning. 

Ordföranden att ärendet ska avgöras i dag. 




Propositionsordning 

Bordläggning mot att ärendet avgörs i dag. 

Bifall till att ärendet avgörs i dag. 

Votering 

Voterings begärs. För- och grundskolenämnden godkänner följande 

propositionsordning: 

Ja-röst för bifall till att ärendet avgörs i dag 

Nej-röst för bordläggning 

Vid omröstningen avges 6 ja-röster och 5 nej-röster enligt 

voteringslista som biläggs protokollet. 


Yrkanden 

Patrik Brännberg (rätt soc) i första hand återremiss med hänvisning 

till bilaga 1, i andra hand avslag på socialdemokraternas förslag. 

Ingmarie Mellenius (fp), med instämmande av Åsa Lunnergård 

(kd) och Stefan Nordström (m) återremiss med hänvisning till 

bilaga 2. 

Tamara Spiric (v) återremiss med hänvisning till bilaga 3. 

Stefan Nordström (m) följande lokalorganisation: 

Sofiehemsskolan förskoleklass – år 6 

Kolbäcksskolan förskoleklass – år 6 

Ålidhemsskolan år 7 – 9 

Tomtebo förskoleklass – år 6 

Innertavle förskoleklass – år 6 

Ordföranden liggande förslag reviderat enligt följande: 










år 9 samt grundsärskola, träningsskola och Rh-klass fram till dess 

att ett beslut tas med utgångspunkt i en översyn av dessa 

skolformer, 



för programarbetet utifrån beslutet 


Återremiss mot att ärendet avgörs i dag. 


Votering 



Ja-röst för bifall till att ärendet avgörs i dag 

Nej-röst för återremiss. 





Liggande reviderade förslag mot Nordströms förslag. 

Bifall till liggande reviderade förslag. 

Votering 






Ja-röst för bifall till liggande reviderade förslag. 

Nej-röst för Nordströms yrkande. 

Vid omröstningen avges 6 ja-röster, 2 nej-röster, samt 3 som avstår 

enligt voteringslista som biläggs protokollet. 

Bifall till liggande reviderade förslag. 

FGN För- och grundskolenämnden beslutar 







år 9 samt grundsärskola, träningsskola och Rh-klass fram till dess 

att ett beslut tas med utgångspunkt i en översyn av dessa 

skolformer, 



för programarbetet utifrån beslutet 

Reservation 

Stefan Nordström (m) med åberopande av sitt yrkande. 

Protokollsanteckning 

Tamara Spiric (v) enligt bilaga 3. 

Patrik Brännberg (rätt soc) enligt bilaga 4. 

Ingmarie Mellenius (fp) enligt bilaga 5 

Jan Brännvall ger en lägesrapport över arbetet med lokalutredning 

för övriga delar av verksamhetsområdet. 




AU § 74 

FGN § 103 

Remiss: Umeå kommuns Mångfaldspolicy 



att anta föreslag till yttrande enligt tjänsteskrivelse 2005-11-30 

Bakgrund 

Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att remittera 

”Revidering av Umeå kommuns mångfaldspolicy” till politiska 

partier, nämnder, styrelser och bolag i Umeå kommun liksom till 

ett urval av ytterligare aktörer t ex externa föreningar. 

För- och grundskoleförvaltningen har upprättat förslag till yttrande 

enligt tjänsteskrivelse 2005-11-30. 

Arbetsutskottets förslag 


att anta förslag till yttrande enligt tjänsteskrivelse 2005-11-30 

____ 

FGN För- och grundskolenämnden beslutar i enlighet med 

arbetsutskottets förslag 

____ 




AU § 75 

FGN § 104 

Remiss: Motion angående läsa-skriva-räkna garanti 



att tjänsteskrivelsen får utgöra nämndens yttrande över motionen 

Bakgrund 

Folkparitet har i en motion 2005-09-26 till Kommunfullmäktige 

föreslagit att Umeå kommun bör införa en "Läsa-skriva-räknagaranti". 

Denna garanti skulle stärka elevens rätt till extra stöd för 

att klara studierna och tydliggöra elevers och föräldrars rättigheter. 

Garantin bör utföras så att alla elever med särskilda svårigheter i 

svenska och matematik får rätt till extra undervisning, vid behov ett 

individuellt schema med utökat antal timmar undervisning i svenska, 

läxläsningshjälp, extralektioner på eftermiddagar eller helger samt 

sommarkurser om det behövs. Man yrkar även på att bokens värde 

uppvärderas i skolan och att eleverna får behålla de viktigaste 

böckerna. 

För- och grundskoleförvaltningen har upprättat förslag på yttrande 

över motionen enligt tjänsteskrivelse 2005-11-14. Samråd har skett 

med kommundelsnämnderna. 




____ 

Yrkanden 

Ingmarie Mellenius (fp), med instämmande av Åsa Lunnergård 

(kd) och Stefan Nordström bifall till motionen. 

Ordföranden bifall till arbetsutskottets förslag. 





Arbetsutskottets förslag mot Mellenius, m fl yrkande.. 

Bifall till arbetsutskottets förslag. 

Votering 



Ja-röst för bifall till arbetsutskottets förslag. 

Nej-röst för Mellenius m fl yrkande. 



Bifall till arbetsutskottets förslag. 

FGN För- och grundskolenämnden beslutar 


____ 




AU § 76 

FGN § 105 

Kriterier för behörighet vid anställning av modersmålslärare 


För och grundskoleförvaltningen beslutar 

att följande kriterier skall gälla vid anställning av 

Modersmålslärare inom Umeå Kommun: 

För tillsvidareanställning: 

• Lärarutbildning i Sverige samt betyg i Svenska Språk B 

• Examen från hemlandet med behörighetsbevis från 

Högskoleverket. 

För visstidsanställning: 

• Högskoleutbildning Svensk eller utländsk. Betyg i Svenska 

Språk B samt att personen har det aktuella språket som 

modersmål. 

• Ingen akademisk utbildning. Betyg i Svenska Språk B samt 

att personen har det aktuella språket som modersmål. 

Bakgrund 

För- och grundskoleförvaltningen har fått kommunfullmäktiges 

uppdrag att utforma kriterier för behörighet vid anställning av 

modersmålslärare. 

Läraryrket är ett reglerat yrke i Sverige. Behörighet för att kunna 

bli fast anställd som lärare är den som: 

• Har en svensk lärarexamen eller. 

• Har fått ett behörighetsbevis av Högskoleverket 

Högskoleverket är den behöriga myndighet för läraryrket som gör 

behörighetsprövningar av och utfärdar behörighetsbevis till 

personer med utländsk lärarutbildning. 


UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 (24) 


Vad krävs för att bli behörig? 

Lärare med utländsk utbildning kan ansöka om behörighet hos 

Högskoleverket. 

Kraven för att ett behörighetsbevis skall utfärdas är: 

• Den utländska lärarutbildningen är jämförbar med nuvarande 

eller 

• äldre svensk lärarutbildning. Yrkeserfarenhet kan vägas in. 

• Betyg i Svenska språket motsvarande gymnasienivå, till 

exempel 

• Svenska B, Svenska som andra språk B eller TISUS-test. 

Som underlag för föreslagna kriterier hänvisas till: 

Skollagen (1995:1100) 2 kap § 4 

Förordning (1999:1421) om behörighetsbevis för lärare med 

utländsk utbildning 



att anta förslaget 

____ 

FGN För- och grundskolenämnden beslutar i enlighet med 

arbetsutskottets förslag 


Tamara Spiric enligt bilaga 6. 

____ 




FGN § 106 

Skoldirektören informerar 

För- och grundskoleförvaltningen träffade företrädare för 

lärarutbildningen den 5 december 2005 för samråd om 

gemensamma utvecklingsområden. Bl a diskuterades 

förskollärarutbildning, mångfald i utbildningen, forskningsresultat 

angående läs- och skrivutveckling, utbildningen för studie- och 

yrkesvägledare, kvalitetsarbete, examensarbeten, lär- och 

forskningscentra, arbetslagsutvecklingen, individuella 

utvecklingsplaner, mm 

En uppföljningsträff är inbokad under mars månad 2006. 

Annonserade doktorandtjänster i mångfald, jämställdhet och ma/no 

lockade 39 sökande, varav 35 behöriga. 

Efter förslag från en enhällig rekryteringsgrupp beslutade 

Fakultetsnämnden vid Umeå universitet den 19 december att tillsätta 

följande sökande på tjänsterna: 

Anna Olausson (mångfald) 

Marie Rönnlund (jämställdhet) 

Helena Persson (ma/no) 

Information om modersmålsundervisningen enligt bilaga 7 

____ 




FGN § 107 

Politiker informerar 

Lars Sandberg informerar från träff med PRIO 1, företagande i 

skolan. 

Daniel Kallos citerar utskickat brev till föräldrarna vid 

Carlshöjdsskolan angående skolavslutning i kyrkolokaler. 

____ 




FGN § 108 

Anmälningsärenden och delegationsbeslut 

Anmälningsärenden och delegationsbeslut redovisas enligt 

förteckning 2005-12-21 och läggs till handlingarna. 

____ 




FGN § 109 

Medarbetarenkäten 

Lilian Holmgren redovisar resultatet av 2005-års medarbetarenkät. 

Redovisningen gäller resultatet för för- och 

grundskoleförvaltningen i sin helhet. Resultatet finns också för 

kommunen, samt nedbrutet på enhetsnivå. 

Ärendet återkommer i för- och grundskolenämnden för djupare 

analys. 

____ 




Bilaga 1 

Yrkande lokalutredningen Östra stadsdelarna 

Rättvisepartiet Socialisterna yrkar på en återremiss av lokalutredningen. Detta 

på grund av brister i förfarandet kring utredningen, men också på grund av 

brister i utredningens direktiv: 

1) Framstressade beslut ger demokratiskt underskott: 

- För lite tid har givits till beslutsprocessen. Utredningen som ligger till 

grund för beslutet har bara varit känd i sin helhet i tjugo dagar 

(exempelvis uppgifterna om de olika förslagens kostnader). Ska 

berörda föräldrar, elever och personal hinna sätta sig in i frågan krävs 

längre tid än tjugo dagar i december, då arbetsbelastningen på skolorna 

ändå är hög pga betygssättningar, utvecklingssamtal och den vanliga 

julstressen. 

- Utgångspunkterna för utredningen beslutades om på FoG-nämnden i 

november. Efter diskussion i nämnden förändrades det liggande 

förslaget - en punkt om att motverka segregering lades till. Vi anser att 

utredningens slutprodukt omöjligen kan ha hunnit påverkas av dessa 

förändringar. 

2) Ökad lärartäthet som grund. 

Utredningen borde ha som utgångspunkt att öka lärartätheten i skolan. 

Rättvisepartiet Socialisterna anser att de minskade barnkullarna ger en 

möjlighet att göra en satsning på kvalité i för- och grundskola. En satsning 

behövs av flera anledningar. 

Lärartätheten har sjunkit och gruppernas storlek har ökat sedan 1990. 

Dessutom har samhället utanför skolan påverkats av 90-talets 

nedskärningspolitik. Arbetslöshet, ökade sjukskrivningstal och ökat 

missbruk av droger och alkohol påverkar familjesituationen för fler. 

Skolan tvingas ta itu med sociala problem i ökande omfattning. Många 

lärare på gymnasie- och universitetsnivå menar också att kunskapsnivån 

hos nya elever sjunkit under senare år. 

Skolan i Umeå borde alltså utnyttja det minskande elevantalet inom 

grundskolan för att öka lärartäthet och minska klassernas storlek – men 

också för att eventuellt ge större lokalyta till varje elev. Det projekt 

Ålidhemsskolan inledde 1999, med 20 elever per klass, innebar att antalet 

elever med godkända betyg ökade med 25 procent! Att behålla kompetens, 

i form av de som idag är anställda inom skolan, är dessutom en viktig 

investering för framtiden. Att behålla dagens nivå på antalet lärare, trots ett 

minskat elevunderlag, skulle innebära att Umeå ökade lärartätheten till en 

nivå som nästan var densamma som vid 90-talets början. (År 2008 skulle 

det gå ca 9,3 elever på varje lärare). Detta skulle även ligga i nivå med 

några av Sveriges mest lärartäta kommuner år 2004, d v s Lund, 

Landskrona, Gällivare och Kiruna. 

3) Hela-Umeå-perspektiv: 

Vi anser också att lokalförändringarna måste ske med mer av ett ”hela 

Umeå”-perspektiv. 




- Till exempel borde man invänta utredningen om de västra stadsdelarna 

innan beslut fattas om de Östra. Detta både för att man ska kunna 

jämföra lösningarna på olika områden med varandra, men också för att 

det finns områdesövergripande verksamhet som påverkas av 

förändringar på en stadsdel. Till exempel särskoleverksamheten. 

- Behovet att bygga ut barnomsorgen med 70-80 avdelningar på tre år 

finns inte heller med i utredningen. 

4) Risk att bygga in segregering: 

En omfattande lokalöversyn måste ha ett perspektiv som är bredare än bara 

”skolfrågor”. På förslag från Rättvisepartiet Socialisterna lades en punkt 

om att motverka segregation in i lokalutredningens riktlinjer. Tyvärr finns 

en trend av ökad segregering i Sverige. 1990 fanns det bara 9 

bostadsområden i landet där sysselsättningen låg under 50 procent för 

befolkningen mellan 20 och 64 år. 2002 var siffran 91. Umeå är tyvärr inte 

isolerat från denna utveckling. Utvecklingen i andra kommuner har visat 

att risken för ökad segregering, och hur den skall motverkas, måste finnas 

med på ett tydligt sätt när det gäller stora kommunala planeringsfrågor. 

Även om skolan inte själv kan avskaffa segregeringen kan felaktiga 

skolbeslut cementera segregering. 

Det finns ett behov av en extra satsning på stadsdelen Ålidhem. En 

satsning måste involvera för – och grundskolor men också socialtjänst, 

Bostaden AB, parkförvaltningen osv. Idag behövs nämligen ett trendbrott 

på Ålidhem. Problemet är att allt för få barnfamiljer väljer att bo på 

Ålidhem samt att en alltför liten andel väljer att sätta sina barn i skolor 

som finns på området. Inom upptagningsområdet väljer endast 45 % av 

eleverna Kolbäcksskolan; när det gäller Ålidhems-skolan är siffran 70 %. 

En skolutredning bör se över de möjligheter som finns för att motverka 

denna trend. Några av åtgärderna skulle kunna vara: 

a)Skolorna på Ålidhem kan profileras som skolor med små klasser. En 

målsättning skulle vara: -högst 20 elever per klass. Detta skulle kräva en 

ökad lärartäthet. 

b) Stadsdelens mångkulturella prägel skulle med rätt satsningar en än mer 

positiv laddning. Föreningar, exempelvis invandrarföreningar, på området 

skulle kunna engageras när det gäller olika former av kulturdagar . Men 

även detta kräver resurser. 

c)Utomhusmiljön mellan de två skolorna Ålidhem och Kolbäck kan ses 

över. Det har diskuterats ett sk ”Kulan”-projekt", med bl a ramper för 

skateboardåkning. Det måste också finns utrymme för s k spontanidrott, 

för fotboll, rollerblades och liknande, i anslutning till skolan. 

d) Även inomhus- och utomhusmiljön kan satsas på. En upprustning av 

stora delar av lägenhetsbeståndet vore välkommet. Likaså är området kring 

Ålidhems centrum i behov av fler rabatter och mer av parkinslag. 

Om problemet med ökad segregering inte på ett tydligare sätt tas med i 

utgångspunkterna för utredningen finns en risk att man bygger fast sig i en 

lösning som ökar klyftorna mellan svenskar och invandrare, mellan hög- 

och låginkomsttagare. Kampen mot segregering kräver förstås ett bredare 

perspektiv än bara ”skolperspektivet”. 




5) Yrkanden: 

Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi 

- I första hand återremiss på lokalutredningen där bland annat 

ovanstående direktiv belyses 

- I andra hand avslag på socialdemokraternas förslag (1B) 

Patrik Brännberg 

Rättvisepartiet Socialisterna 




Bilaga 2 

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna yrkar återremiss. 

Följande saker anser vi bör belysas ytterligare: 

Konsekvenser för Carlshöjdsskolan 

Följder för integration/segregationsaspekten 

Var ska NO-centret logga? 

Var ska hemkunskap och andra specialsalar ligga? 

Var ska rh-eleverna gå? 


UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 (24) 



Bilaga 3 

Vänsterpartiet yrkade i första hand på återremiss. Detta bl a pga att 

underlaget till beslut saknar en konsekvensanalys utifrån ett 

segregerings- och diskrimineringsperspektiv, trots att en sådan 

skulle redovisas utifrån direktiven. Vi ser inte heller att det 

liggande förslaget till beslut har tagit hänsyn till segregerings- och 

diskrimineringsproblematiken, samt att det saknar en tydlig 

konkretisering. Därför väljer Vänsterpartiet att avstå från att rösta. 

Tamara Spiric (v) 

Daniel Kallos (v) 





Bilaga 4 

Jag lägger ned min röst i protest mot den korta tid som givits till 

beslutsprocessen. 

Patrik Brännberg (rätt soc) 





Bilaga 5 

Fp avstår från att delta i beslutet om Tomtebo och Ålidhems 

skolområden med hänvisning till följande: 

• Förslag till beslut fick vi först i dag på bordet vid 

sammanträdet. 

• Remissvaren angående utredningen inkom i förra veckan. 

Sammantaget innebär detta för lita tid till att förankra en hållbar 

ståndpunkt. 

Ingmarie Mellenius (fp) 





Bilaga 6 

Vänsterpartiet vill att de verkställande vid anställning av 

modersmålslärare bevakar följande: 

Hur goda kunskaper har läraren i det aktuella språket? 

Finns det skriftliga legitima intyg, betyg som styrker att läraren 

innehar dessa kunskaper? 

För att säkerställa kvaliteten bör därför en prövning av kunskaperna 

krävas i de fall läraren saknar intyg. Detta oavsett i vilken 

utsträckning lärarens tjänst anlitas. 

Tamara Spiric (v) 

Daniel Kallos (v)

För- och grundskolenämnden 2005-12-21 - Technical visits Start

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?