Kön och genus - Lunds universitet

att väga mer i det enskilda fallet än de individuella egenskaperna (Jonung,
1997, s. 56)
Genom att hävda att den av diskrimineringen gynnade gruppen gör direkta
ekonomiska vinster på den missgynnade och diskriminerade gruppen bekostnad
kan analysen dras längre. Utifrån en sådan förklaringsmodell försöker
män eller män som grupp både formellt och informellt att begränsa konkurrensen
från kvinnor för att upprätthålla sina egna löner. Samtidigt blir
kvinnor ett hot inom arbetslivet om de arbetar för lägre lön vilket gör att
män som grupp vill behålla både yrke och lön för sig själva (se ex. Hartmann,
1986).
5.3 Samhällsstrukturer och normer
Flera segregerings- och diskrimineringsteorier framhåller strukturella faktorer
som påverkande av könssegregation snarare än individuella val, pris och
konkurrens. I flera av förklaringarna ovan är det strukturella perspektivet
närvarande i en del av teorierna. Många av dem antyder eller baserar sig på
ett antagande om att vi påverkas av det som omger oss, vi väljer och skapar
därför våra liv utifrån det samhälle och de normer som präglar det samhälle
som vi lever i. Naturligtvis är det svårt att utifrån ett sådant perspektiv, om
det hårdras, se att vi skulle kunna skapa en förändring när det gäller könsdiskrimineringen
och könssegregationen. Eftersom vi hela tiden lever och lär
oss i samhället blir vi ju också formade av det och dess föreställningar, förväntningar
och krav. Teoriernas poäng är också att individen begränsas av
institutioner, lagar, sociala normer och traditioner. Exempelvis bestäms kanske
löner snarare genom förhandlingar och traditioner än av marknadskrafter.
Individen anpassar sig och anpassas till sin omgivning snarare än att väljs
av omgivningen på grund av vem han eller hon är, hon väljer inte heller själv
utifrån biologisk eller psykologisk predestination utan väljer efter socialisation
och den roll hon eller han fått lära sig.
Historikern Yvonne Hirdman (1988, 1992, 2001) ger en strukturell förklaringsmodell
till samhällets könssegregation. Hirdman talar om ett genussystem
som hon menar består av två logiker: isärhållandets logik och den manliga
överlägsenhetsnormen.
Isärhållandets logik är en dikotomi som innebär att könen svarar för var sin
domän, kvinnorna har sin sfär och männen har sin. Denna uppdelning avser
traditionellt både de fysiska domänerna könen har och de psykiska egenskaper
män och kvinnor ofta anses präglas av. Logiken innebär att könen gör
särskilda saker inom särskilda områden, en könsordning som upprätthålls av
båda könen (1988, s. 51, 1992, s. 229). Hirdman menar att det på individnivå
finns något som hon kallar ett genuskontrakt mellan könen. Kontraktet
är en form av ”spelets regler” som omfattar olika föreställningar om hur män
och kvinnor skall vara mot varandra i olika situationer och som ger mallar
för vad som anses kvinnligt och manligt. Det existentiella beroendet mellan
20