Kön och genus - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

även om det är vanligare idag än exempelvis på sjuttiotalet, anledningen kan spåras i bland annat en större andel arbetslösa och förtidspensionerade (SOU 1997:137. s. 39). Inkomstmässigt jämställdhet är vanligast bland yngre par, den ekonomiska likheten beror då oftast inte på att kvinnorna har höga inkomster utan har snarare att göra med att männen har låga. Även om det blir vanligare att kvinnor har högre inkomst än de män de lever med är det fortfarande så att mannen oftast är den som har den högre inkomsten. Få kvinnor är idag helt ekonomiskt beroende av sina män, oftast är det pensionerade kvinnor som är i denna situation eftersom deras hemarbete och begränsade förvärvsarbete har givit låg eller ingen ATP (SOU 1997:137 s. 39-49). 2.3 Arbetsdelningen hemma Fördelningen av hel- och deltidsarbetet mellan män och kvinnor kan sägas vara omvänt när det handlar om vem som gör vad och hur mycket av hushållsarbetet. Hemma är det kvinnorna som arbetar heltid medan männen arbetar hemma deltid. Arbetsfördelningen i de svenska parhushållen kan åskådliggöras genom att hushållsarbetet delas upp i tre områden: laga mat, tvätta och städa. Arbetsfördelningen av uppgifterna ges fyra olika möjligheter: konventionell, patriarkal, jämställd och semijämställd. I en konventionell arbetsdelning, vilket ungefär 36 procent av de svenska hushållen bedöms ha, är det kvinnan som oftast gör två av de tre uppgifterna medan mannen hjälper till med den tredje. 27 procent av de svenska hushållen bedöms ha patriarkal fördelning vilket innebär att kvinnan gör två tredjedelar av arbetet och oftast även den sista tredjedelen. I semijämställda hushåll gör mannen en del av hushållsarbetet men det är kvinnan som har huvudansvaret och gör mest, 24 procent hushållen bedöms ha en sådan arbetsfördelning. 13 procent av hushållen bedöms vara jämställda där paret hjälps åt och gör lika mycket (SOU 1997:137, s. 41). Jämställdheten påverkas ofta när barn blir en del av familjebilden. Medan yngre par utan barn ofta lyckas fördela hushållsarbetet mellan sig och beräknas vara de som är mest jämställda, har småbarnsföräldrar, vilka inte beräknas skilja sig särskilt mycket i ålder jämfört med yngre par utan barn, ofta en mindre jämställd ansvarsfördelning. Småbarnsföräldrar hamnar lätt i en konventionell ansvarsfördelning, det vill säga kvinnan tar på sig huvudansvaret för att sköta hushållsarbetet (s. 43). 8
3. Kön och utbildning Idag utbildas och utbildar sig båda könen i stort sett i samma utsträckning. Grundskolan är obligatorisk men även gymnasiet är en relativt självklar studieväg för de flesta. Högre utbildning vid universitet och högskola har tidigare varit den utbildningsnivå som varit mest könssegregerad eftersom den i stort sett varit förbehållen män, idag är kvinnorna som studenter i majoritet inom högskola och universitet. I följande kapitel kommer jag att försöka presentera en bild av framför allt universitet och högskola som åskådliggör hur män och kvinnor återfinns inom olika delar och på olika nivåer. 3.1 Universitets- och högskoleutbildning Skillnaderna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor är exempelvis mindre än skillnaderna mellan olika samhällsklasser. Likheten mellan könen eliminerar dock inte olikheterna och segregationen mellan könen är påtaglig. Olikheten syns inte i en skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till högre utbildning, här är könen till synes jämställda exempelvis är 52 procent av studenterna vid Lunds universitet kvinnor (Fakta om Lunds universitet 2000). Olikheten mellan könen visar sig genom vilken utbildningsinriktning kvinnor och män väljer och vilken status den har i jämförelse med andra utbildningar. Det finns alltså en skiljelinje mellan vilka utbildningar män respektive kvinnor söker sig till och vilken status de har. Könsskillnaderna är tydliga och i SOU 1997:137 sammanfattades de som - Kvinnor dominerar vid kortare och mindre statusbetonade högskoleutbildningar. Detta beror delvis på att de kvinnodominerade utbildningar som är kortare har fler platser än de kortare mansdominerade utbildningar. - Kvinnorna går i något högre utsträckning vidare till traditionella universitetsutbildningar. - Männen har ett tydligt försprång när det gäller längre och mer prestigefyllda universitetsstudier (exempelvis jurist, civilekonom, civilingenjör), något som i första hand beror på att män dominerar vid tekniska högskolor. (SOU 1997:137 s. 17) Olikheterna i könens utbildningsinriktningar förändras långsamt, exempelvis ökade andelen kvinnor vid de tekniska högskolorna från 8 procent 1962 till 21 procent 1993/94. Förändringarna i könens olika utbildningsområden har i första hand handlat om en inbrytning av kvinnorna i mansdominerade områden. Traditionellt mansdominerade utbildningar som läkar- och tandläkarutbildningar har blivit mer könsbalanserade medan traditionellt kvinnodominerade utbildningar som exempelvis sjuksköterskeutbildningen fortfarande är starkt kvinnodominerade (SOU 1997:137, s. 18). Socionomutbildningen är kvinnodominerad, 1999/00 examinerades totalt 805 socionomer och 83 procent av dem var kvinnor (SCB, 2001a, s. 59). 9
Page 1: W O R K I N G - P A P E R S E R I E
Page 4 and 5: 8. KÄLLFÖRTECKNING  35  8.1
Page 7 and 8: 1. Inledning Sedan 1970-talet har a
Page 9 and 10: fysiska kroppen och de föreställn
Page 11 and 12: 1.1.3 Utgångspunkt och användning
Page 13: 2. Kön, familj, samboende och hemm
Page 17 and 18: 4. Kön och arbetsmarknad Arbetsmar
Page 19 and 20: te med exempelvis föräldraskap, s
Page 21: 4.4 Jämställdhet och jämlikhet p
Page 24 and 25: som de respektive är ”bäst” p
Page 26 and 27: att väga mer i det enskilda fallet
Page 29 and 30: 6. Kön och genus i socialt arbete
Page 31 and 32: 6.2 Lagstiftning och maktutövning
Page 33 and 34: stånd utifrån olika villkor. Gunn
Page 35 and 36: som den som provocerat fram bråken
Page 37 and 38: ”’förväntad likhet” på gru
Page 39: 7. Avslutning Jag har i detta arbet
Page 42 and 43: Holmberg, Carin (2000) Aspekter av
Page 45 and 46: Bilaga För fortsatt läsning Följ
Page 47: Schlytter, Astrid (1999) Kön och j

Kön och genus - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?