Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
svenska missionsrådet rEligion som tillgång i utvEcklings- samarbEtEt 3 En dialogskrift
- Page 2 and 3: Omslag: På centret Om El Nour i Ka
- Page 5: Innehåll Förord 7 Kunskap om reli
- Page 9 and 10: Kunskap om religion avgörande för
- Page 11 and 12: Religionens återkomst generellt ha
- Page 13 and 14: FN involverar religiösa ledare ”
- Page 15 and 16: När religion främjar utveckling e
- Page 17 and 18: Hopp och inspiration En av religion
- Page 19 and 20: könen. Ofta är män religiösa le
- Page 21 and 22: Spänningsfält Individens eller ko
- Page 23 and 24: Atallah Fitzgibbon från brittiska
- Page 25 and 26: fattas som universella och inte mö
- Page 27 and 28: Är troende bättre på att möta t
- Page 29 and 30: deringar. Brist på kunskap och res
- Page 31 and 32: Sammanfattning, slutsatser och någ
- Page 33 and 34: Förslag till fortsatt läsning Jø
- Page 35 and 36: Denna bok är producerad med ekonom
svenska<br />
<strong>missionsrådet</strong><br />
rEligion <strong>som</strong><br />
<strong>tillgång</strong><br />
i utvEcklings-<br />
samarbEtEt<br />
3<br />
En dialogskrift
Omslag: På centret Om El Nour i Kairo, <strong>som</strong> ger<br />
stöd till barn och ungdomar med funktionshinder,<br />
finns bland annat ett snickeri. Den koptiske prästen<br />
Abuna Sherobym är föreståndare för centret<br />
och har själv tidigare varit snickare.
Eligion <strong>som</strong><br />
<strong>tillgång</strong> å<br />
i utvEcklingssamarbEtEt<br />
En dialogskrift
Innehåll<br />
Förord 7<br />
Kunskap om religion avgörande för biståndets effektivitet 9<br />
<strong>Religion</strong>ens återkomst 11<br />
<strong>Religion</strong>en tillbaka på agendan i biståndsdebatten 12<br />
När religion främjar utveckling 15<br />
När religion motverkar utveckling 18<br />
Spänningsfält 21<br />
En helhetssyn på människan 24<br />
Är troende bättre på att möta troende? 27<br />
Sammanfattning, slutsatser och några ord om vägen framåt 31<br />
Förslag till fortsatt läsning 33<br />
Noter 33
Förord<br />
gud har många namn. Runt om i världen bekänner sig människor till<br />
en tro. En tro <strong>som</strong> påverkar dem i deras världsbild, i deras uppfattningar<br />
och i deras handlingar. För en sekulariserad person kan religiös tro verka<br />
irrationell, svårbegriplig och svårhanterlig. Men verkligheten är ofta mer<br />
komplex. Världen är religiös och det är dags att ta religionen på allvar.<br />
I flera länder har frågan om religionens roll i samhällsutvecklingen<br />
kommit att få allt större uppmärksamhet. Detta har skett utifrån en insikt<br />
om religionens betydelse för människor. För att bedriva utvecklingssamarbete<br />
är det väsentligt att förstå vilken roll, både positiv och negativ,<br />
religion och tro kan spela för människor. Därför har bland andra<br />
Världsbanken, UNFPA och UNICEF lik<strong>som</strong> till exempel regeringar i Storbritannien<br />
och Norge lyft detta ämne<strong>som</strong>råde.<br />
I Sverige har frågan haft ett begränsat utrymme. Med denna skrift vill<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>missionsrådet</strong> ge ett bidrag till samtalet om religion och utveckling,<br />
ett samtal <strong>som</strong> med nödvändighet måste hitta sina former också i<br />
Sverige. Arbetet med texten har initierats inom ramen för en samrådsgrupp<br />
mellan PMU, <strong>Svenska</strong> kyrkan och Diakonia. Det grundläggande<br />
syftet är att kunskapsnivån ska öka. Sverige är ett land där religionen<br />
har hänvisats till den privata sfären, något <strong>som</strong> gör oss udda i ett internationellt<br />
perspektiv. Vi har hög kompetens på många områden <strong>som</strong> är<br />
väsentliga för <strong>utvecklingssamarbetet</strong>, men när det kommer till religion<br />
finns en stor brist.<br />
Att öka kunskapen om religion handlar om att ha respekt för andra<br />
människor och vad <strong>som</strong> är av värde för dem. Genom att ha respekt för<br />
och vara nyfiken på andra människors sätt att tolka världen kan vi själva<br />
öka vår förståelse för dem vi vill relatera till i internationellt samarbete.<br />
Därför behöver svenska diplomater utbildas i frågor relaterade till religion<br />
och tro. Därför behöver biståndsarbetare få praktiska redskap för<br />
att kunna analysera religionens roll i utvecklingssamarbete. Därför behöver<br />
vi samtala om hur en större kunskap om religionens roll i <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
skulle kunna bidra till att öka <strong>utvecklingssamarbetet</strong>s<br />
effektivitet.<br />
Eva Christina Nilsson<br />
Generalsekreterare, <strong>Svenska</strong> <strong>missionsrådet</strong><br />
7
Kunskap om religion avgörande<br />
för biståndets effektivitet<br />
Efter tsunamin 2004 låg många indonesiska kustsamhällen i<br />
ruiner. Massiva humanitära insatser gjordes för de drabbade och<br />
så småningom började ett återuppbyggnadsarbete ta form. I<br />
några byar i Acheprovinsen bidrog Oxfam till återuppbyggnad<br />
av moskéer, trots att detta inte ingick i den vanliga modellen för<br />
katastrofarbete. På andra platser följde man den normala agendan<br />
och fokuserade på materiella behov <strong>som</strong> bostäder, vatten<br />
och sanitet. Det visade sig att de samhällen <strong>som</strong> fått moskén rekonstruerad,<br />
snabbare återhämtade sig och snabbare fick igång<br />
funktioner i samhällslivet. Rekonstruktionen av den religiösa<br />
samlingsplatsen fick positiva effekter på återuppbyggnaden av<br />
samhället i stort. 1<br />
Referat från Duncan Greens blogg, Oxfam<br />
detta exempel från Indonesien lyfter fram betydelsen av religion<br />
inom utvecklingsprocesser. När utvecklingssamarbete inkluderar<br />
kunskap om religion och religiösa handlingar och strukturer, ökar<br />
förutsättningarna för effektivitet i insatserna. Sverige, i sällskap med<br />
andra nordeuropeiska länder, tillhör de mest sekulariserade i världen<br />
och kunskap och medvetenhet om vilken roll religion kan spela<br />
i människors vardagsliv är generellt svag. 2 Det finns goda grunder<br />
för att påstå att detta också är sant inom <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
och att det får negativa konsekvenser för effektiviteten inom svenskt<br />
utvecklingsbistånd.<br />
Exemplet ovan aktualiserar hur kunskap om religion och respekt<br />
för människors behov av religion leder till ett förbättrat resultat<br />
för de människor <strong>som</strong> är målgruppen för utvecklingssamarbete.<br />
Utvecklingssamarbete <strong>som</strong> inte respekterar religionens roll i människors<br />
liv distanserar målgruppen och riskerar att ställa människor vid<br />
sidan av utveckling.<br />
Sedan början av 1990-talet har frågor om utveckling och religion<br />
aktualiserats, inte minst genom flera initiativ inom FN-systemet.<br />
9
I många enskilda länder har man också noterat att religionen varit<br />
en icke fråga, eller ”blind fläck”, inom <strong>utvecklingssamarbetet</strong> och initiativ<br />
har tagits för att råda bot på detta. Detta nyvaknade intresse<br />
har dock just börjat skönjas i Sverige och hittills har få initiativ tagits<br />
för att lyfta kunskapsnivån eller initiera forskning. Det finns risk att<br />
effektiviteten i svenskt utvecklingssamarbete skadas om denna bristande<br />
kunskap består.<br />
Katherine Marshall, tidigare anställd på Världsbanken och ansvarig<br />
för frågor om religion och utveckling, beskriver hur hon åker genom ett<br />
torrt landskap i Mauretanien tillsammans med landets jordbruksminister.<br />
De för ett samtal om kamelens betydelse, en fråga <strong>som</strong> intresserar<br />
ministern. Marshall frågar om inga andra djur har betydelse för utvecklingen<br />
på landsbygden, till exempel åsnor. Ministern hävdar med emfas<br />
att det inte finns några åsnor i Mauretanien. När de anländer till sitt<br />
mål, en by med jordbrukare i Senegaldalen, visar det sig att många åsnor<br />
vandrar omkring där och många åsnor utför arbete. Men i ministerns<br />
föreställningsvärld är de inte viktiga. Enligt hans uppfattning existerar<br />
åsnorna inte ens och kan därför inte heller bidra till utveckling. 3<br />
Marshalls berättelse illustrerar hur viktiga aspekter av utveckling<br />
helt kan falla bort om intresse, kunskap eller vokabulär saknas för<br />
att beskriva en komplex verklighet. <strong>Religion</strong> har varit en blind fläck<br />
inom utvecklingssamarbete trots att den har funnits <strong>som</strong> en realitet<br />
i människors vardag, precis <strong>som</strong> åsnorna i Mauretanien. De officiella<br />
aktörerna, <strong>som</strong> Världsbanken, regionala utvecklingsbanker och<br />
nationella utvecklingsaktörer har sällan haft en policy för hur man<br />
ska se på religionens roll i utveckling. De har inte heller identifierat<br />
det särskilda och unika bidrag <strong>som</strong> religiösa ledare eller strukturer<br />
har för utveckling. Marshall berättar att det i historieskrivningen av<br />
Världsbankens första femtio år endast finns en referens till religion. 4<br />
Men de senaste 10–15 åren har religion återigen seglat upp <strong>som</strong> en<br />
fråga på utvecklingsagendan.<br />
10
<strong>Religion</strong>ens återkomst<br />
generellt har religion blivit en alltmer betydelsefull ingrediens<br />
i de stora geopolitiska händelserna sedan början av 90-talet. Efter<br />
Sovjetunionens fall har nya nationalstater skapats, tidigare ideologiskt<br />
färgade konflikter har fått etniska eller religiösa ingredienser<br />
och de ideologiska spänningsfälten har i en del fall förskjutits från<br />
en politisk höger-vänsterskala till en mängd andra skalor där religion<br />
är en av faktorerna. Exempel på detta är globalisering-antiglobalisering,<br />
fattig-rik, nord-syd, väst-öst, traditionella värden-liberala värden etc. 5<br />
Sedan länge har religionen också bevisat sin betydelse i <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
genom sina tjänster för fattiga människor i världen.<br />
En mycket stor del av till exempel sjukvård och utbildning i fattiga<br />
länder utförs av så kallade trosbaserade organisationer. Inte minst under<br />
senare år har det även förekommit ett antal större initiativ där ledare<br />
och förgrundsgestalter från olika religioner mötts för att diskutera<br />
globala problem <strong>som</strong> fattigdom eller klimatkris utifrån en helhetssyn,<br />
<strong>som</strong> troende och bärare av en etisk tradition. <strong>Religion</strong> är en<br />
inspiration för många rörelser <strong>som</strong> uthålligt arbetar för till exempel<br />
fattigdomsbekämpning, skuldavskrivningar och milleniemålens genomförande.<br />
Religiösa aktörer är, på gott och ont, omöjliga att ignorera<br />
utifrån de stora officiella aktörernas perspektiv.<br />
Diskussionen om religionens betydelse har också börjat vakna i<br />
Sverige. Detta har bland annat skett <strong>som</strong> en reaktion på den påstådda<br />
polariseringen mellan västerlandet och den muslimska världen<br />
och <strong>som</strong> en reaktion på spänningen mellan växande muslimska befolkningar<br />
i Västeuropa och en mer uttalad islamofobi och xenofobi.<br />
Naturligtvis är händelserna den 11 september 2001 och det följande<br />
”kriget mot terrorismen” en aspekt av detta.<br />
Till sist har diskussionen också vuxit inom trosbaserade organisationer<br />
utifrån behovet av att formulera sin identitet i ett föränderligt<br />
biståndslandskap med minskade statliga biståndsbudgetar, ändrade<br />
maktförhållanden i världen och en förskjutning av kristendomens<br />
geografiska tyngdpunkt. De kyrkor <strong>som</strong> växer snabbast i världen<br />
idag finns i utvecklingsländer och detta har ändrat maktbalansen<br />
inom kristenheten. I detta samtal har trosbaserade organisationer ofta<br />
lyft fram sitt eget mervärde <strong>som</strong> religiösa aktörer i en religiös värld.<br />
11
<strong>Religion</strong>en tillbaka på agendan<br />
i biståndsdebatten<br />
Världsbankens ändrade policyer<br />
Som nämnts har Världsbanken under de första femtio åren av sin<br />
verksamhet inte haft någon uttalad eller medveten policy i sitt förhållande<br />
till religion eller religiösa företrädare. Det finns därför<br />
inte mycket skrivet om hur man har samarbetat med religiösa aktörer<br />
eller tänkt angående religionens roll i <strong>utvecklingssamarbetet</strong>.<br />
Världsbanken har fokuserat på samarbete med stater och på frågor<br />
av teknisk eller materiell karaktär vilket är ett utslag av den ickefråga<br />
<strong>som</strong> religionen har utgjort inom <strong>utvecklingssamarbetet</strong>. Under<br />
1990- och 2000-talen har tonen hos Världsbanken förändrats i en<br />
riktning mot starkare fokus på fattigdomsbekämpning och delaktighet<br />
hos målgrupperna. Religiösa ledare har spelat en stor roll i det<br />
civila samhällets kritik mot Världsbanken, vilket möjligen legat bakom<br />
denna kursändring. Katherine Marshall skriver om Jubel-2000,<br />
en kampanj för skuldavskrivning med tydlig koppling till de trosbaserade<br />
organisationernas arbete:<br />
”The result was a transformation of thinking and practice on international<br />
debt and progress towards debt restructuring that was barely thinkable<br />
only two years before. Relationships with religious organizations will<br />
never be quite the same.” 6<br />
Ett viktigt steg i ändrade relationer mellan Världsbanken och religiösa<br />
ledare var ett möte initierat av George C Carey, dåvarande<br />
ärkebiskop i Canterbury, och Världsbankens dåvarande chef<br />
JD Wolfensohn i februari 1998. Representanter från nio världsreligioner<br />
deltog. Detta resulterade i bildandet av World Faiths<br />
Development Dialogue (WFDD) vars primära funktion har varit<br />
att öka kunskapen om religionens betydelse för utveckling och överbrygga<br />
gapet mellan religion och utvecklingsteori. Organisationen<br />
har också bidragit till att involvera religiösa aktörer i till exempel<br />
Poverty Reduction Strategy Papers (PRSP) och Världsbankens<br />
landstrategier. 7<br />
12
FN involverar religiösa ledare<br />
”Today, there is an urgent need to rebuild bridges and to enter<br />
into a sustained and constructive intercultural dialogue, one<br />
that stresses common values and shared aspirations. Religious<br />
leaders can play an important role in such an exchange. They<br />
can stress the core beliefs and ideals found in all the great faith<br />
traditions: compassion, solidarity, respect for life and kindness<br />
towards others.” 8<br />
Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare<br />
FN:s befolkningsfond, UNFPA, har samarbetat med trosbaserade<br />
organisationer i mer än trettio år, men arbetet intensifierades under<br />
början av 2000-talet. Inom UNFPA:s arbet<strong>som</strong>råde ligger sexuell<br />
och reproduktiv hälsa, hiv och aids och jämställdhetsfrågor. Dessa<br />
är några av de mest laddade frågorna sett ur ett religiöst perspektiv.<br />
Intressant är att UNFPA i sin metodologi inkluderar genusfrågor,<br />
kulturell förståelse och ett rättighetsbaserat tillvägagångssätt och i<br />
begreppet kultur placerar förståelse för religionens roll.<br />
Den internationella befolknings- och utvecklingskonferensen i<br />
Kairo 1994 blev en arena för mötet mellan FN-systemet och religiösa<br />
aktörer och sedan dess samarbetar UNFPA med religiösa ledare<br />
för att ändra attityder och beteenden. FN-systemet har identifierat<br />
religiösa strukturer <strong>som</strong> några av de viktigaste kanalerna för att uppnå<br />
förändring och har även sett vikten av att inkludera religiösa ledare<br />
i utformandet av budskapet så att inte FN-initiativ framstår <strong>som</strong><br />
främmande eller hotfulla.<br />
I efterdyningarna av terrorattackerna i Madrid togs 2005 initiativet<br />
till The United Nations Alliance of Civilisations, UNAOC. 9<br />
Namnet är en parafras på Samuel P. Huntingtons ”Clash of<br />
Civilisations”. Initiativet togs av primärministrarna i Turkiet och<br />
Spanien med stöd av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan.<br />
Syftet har framför allt varit att överbrygga motsättningarna mellan<br />
den kristna delen av världen och den muslimska och att motverka<br />
extremism.<br />
FN-systemet har med andra ord identifierat religiösa ledare <strong>som</strong><br />
viktiga aktörer i frågor om försoning och relationsbyggande.<br />
13
Initiativ i Europa<br />
Både i Storbritannien, Nederländerna och Norge har det under<br />
2000-talet vuxit fram mötesplatser mellan statliga biståndsaktörer<br />
och trosbaserade organisationer. Det har också initierats ett antal<br />
forskningsprojekt för att klargöra religionens roll i <strong>utvecklingssamarbetet</strong>.<br />
Detta har lett till ett ökat intresse för frågan men också<br />
en fördjupning av frågeställningarna. Det finns ett stort material att<br />
tillgå för både forskare och praktiker, allt från det mycket stora forskningsmaterial<br />
<strong>som</strong> tagits fram genom University of Birmingham, finansierat<br />
av DFID, Department for International Development,<br />
Storbritannien, till ”<strong>Religion</strong> and Development: Practitioners’<br />
Guide” <strong>som</strong> holländska KCRD, Knowledge Centre <strong>Religion</strong> and<br />
Development, producerat och den rapport om religion och utveckling<br />
<strong>som</strong> Oslosenteret for fred og menneskerettigheter framställt på<br />
norska utrikesdepartementets uppdrag. 10 Mycket av det arbete <strong>som</strong><br />
har gjorts i dessa länder är direkt användbart i en svensk kontext och<br />
har också väckt intresse i Sverige i samband med några konferenser<br />
och seminarier de senaste åren.<br />
14
När religion främjar utveckling<br />
en stor majoritet av världens befolkning beskriver sig <strong>som</strong> religiös<br />
och religiösa ledare är en av de grupper <strong>som</strong> har mest förtroende<br />
bland människor i världen. 11 Utan att ägna utrymme till att definiera<br />
vad religion är, så kan man konstatera att trossystem erbjuder berättelser<br />
<strong>som</strong> placerar människan i ett sammanhang och ger möjlighet<br />
till en helhetssyn på hennes roll och riktning i existensen. <strong>Religion</strong><br />
är meningsskapande och ger bland annat ett språk för det <strong>som</strong> ligger<br />
bortom det rationella. Religiöst motiverade handlingar <strong>som</strong> att<br />
ge gåvor, besöka templet, moskén, kyrkan eller synagogan, delta i<br />
gudstjänster, hålla andakt, be eller meditera är en naturlig del av de<br />
flesta människors liv och dagliga rutin. Den sekularisering eller förskjutning<br />
av det religiösa från det offentliga och kollektiva till det<br />
privata <strong>som</strong> Europa har upplevt de senaste århundradena är, globalt<br />
sett, en isolerad företeelse utan motsvarighet i de flesta andra delar av<br />
världen.<br />
De religiösa nätverken är de mest vittförgrenade sociala strukturer<br />
vi känner. I stort sett i varje stad, samhälle eller by finns en eller<br />
flera religiösa samlingsplatser och en majoritet av jordens befolkning<br />
deltar regelbundet i samlingar på sådana platser. De religiösa strukturerna<br />
är också bland de mest genomgripande för spridning av idéer,<br />
information och utbildning, men också för bevarande av traditioner<br />
och värderingar. På platser där inga andra aktörer finns inom det civila<br />
samhället finns oftast ändå religiöst baserade strukturer <strong>som</strong> organiserar<br />
människor för utbildning, etisk reflektion, socialt engagemang<br />
och så vidare.<br />
Sociala tjänster<br />
Även när det gäller att utföra sociala tjänster finns religiösa aktörer<br />
bland de största utförarna. Med siffror <strong>som</strong> varierar mellan 40 och<br />
70 procent är det till exempel klart att trosbaserade organisationer<br />
står för en stor andel av all sjukvård och utbildning i Afrika söder om<br />
Sahara. 12 Alla de stora religionerna har ett patos för utsatta och fattiga<br />
människor och har också strukturer för att förmedla hjälp och<br />
stöd. Särskilt inom de grundläggande tjänsterna <strong>som</strong> skola och sjukvård<br />
har religiösa aktörer en stark ställning.<br />
15
Politik och påverkansarbete<br />
<strong>Religion</strong>en beskrivs allt oftare <strong>som</strong> politiserad. Detta tar sig flera uttryck.<br />
Det första <strong>som</strong> människor brukar identifiera är islamiseringen<br />
av politiken i Mellanöstern och Nordafrika, men detta är inte det<br />
enda exemplet. Även i västvärlden och främst i USA har politiken<br />
präglats av en religiöst färgad diskussion. Kriget mot terrorismen, efter<br />
händelserna 11 september 2001, har ofta klätts i religiösa termer,<br />
<strong>som</strong> ”korståg” eller ”det rättfärdiga kriget”.<br />
I händelserna före, efter och i samband med murens fall 1989–<br />
90 spelade religiösa grupper en stor roll i demokratiseringen av<br />
Östeuropa, men de har också spelat en central roll i demokratiprocesser<br />
i till exempel södra Afrika och Latinamerika.<br />
Det finns flera exempel på hur sociala rörelser allierat sig med kyrkorna.<br />
13 Till exempel inom den så kallade antiglobaliseringsrörelsen<br />
har kyrkorna agerat och erbjudit en plattform för engagemang. I internationella<br />
rättvisefrågor <strong>som</strong> nedrustning eller finansiering av klimatanpassning<br />
för fattiga länder har kyrkor och andra trosbaserade<br />
organisationer spelat en stor roll och i den miljörörelse <strong>som</strong> påverkat<br />
världen sedan 60-talet har ofta andliga värden och religiösa ledare<br />
haft en avgörande betydelse.<br />
Det är stor skillnad på det religiösa inslaget i å ena sidan islamistiska<br />
rörelser i Mellanöstern och kriget mot terrorismen och å andra<br />
sidan religion <strong>som</strong> en andlig inspiration för miljörörelser eller sociala<br />
rörelser. Likafullt kan man konstatera att religion spelar en stor roll i<br />
alla dessa sammanhang.<br />
Ett långsiktigt perspektiv<br />
En av de speciella egenskaperna i religiöst färgat engagemang är<br />
långsiktigheten och uthålligheten. I den svenska debatten kritiseras<br />
ofta näringslivet för att ha ett kvartalslångt perspektiv medan politiker<br />
beskylls för att tänka i perioder <strong>som</strong> sträcker sig fram till nästa<br />
val. Olika religioner erbjuder olika sätt att se på tid men delar det<br />
långsiktiga perspektivet. När agerande inspireras av tron på en högre<br />
makt blir till och med en mänsklig livstid kort. De stabila religiösa<br />
institutionerna står <strong>som</strong> garanter för en kontinuitet i utvecklingssamarbete<br />
<strong>som</strong> andra organisationer ofta saknar.<br />
16
Hopp och inspiration<br />
En av religionens grundläggande funktioner är att ge hopp. I till exempel<br />
kristendom och islam är löftet om ett himmelrike viktigt och<br />
de flesta andra trosföreställningar pekar på möjligheten till ett evigt<br />
liv. Detta hopp beskylls ibland för att vara passiviserande och ta bort<br />
fokus från livets utmaningar och den historiska kontexten. Men lika<br />
ofta kan människors inre bilder av det goda eller fullkomliga tjäna<br />
<strong>som</strong> en inspiration för handling och förändring. Fattiga eller på andra<br />
sätt marginaliserade människor upplever ofta sin situation <strong>som</strong><br />
hopplös och då kan religionen vara den kraft <strong>som</strong> behövs för att hålla<br />
hoppet vid liv. Denna aspekt av religion, <strong>som</strong> svårligen låter sig utvärderas<br />
eller mätas, är möjligen ett av de största värdena för utveckling<br />
och samtidigt det kanske minst utforskade eller dokumenterade.<br />
17
När religion motverkar utveckling<br />
»<br />
Håll religionen borta från konflikten. Det här handlar om<br />
makt och politik och måste lösas med politiska medel. I<br />
samma stund <strong>som</strong> vi börjar åberopa Gud <strong>som</strong> auktoritet och de<br />
heliga skrifterna <strong>som</strong> grund för våra beslut så upphör dialogen.<br />
Håll religionen borta från konflikten!” 14<br />
Bernhard Sabella, företrädare för kristna palestinier på Västbanken<br />
problemen med religion är uppenbara. Citatet ovan från Israel/<br />
Palestina aktualiserar hur religion kan cementera en konflikt och<br />
tjänstgöra <strong>som</strong> argument <strong>som</strong> utestänger dialog. Men kunskap om<br />
religion är viktig, inte minst i situationer där religionen har en negativ<br />
effekt. Om biståndsgivare ser religion <strong>som</strong> en ickefråga kan bistånd<br />
i värsta fall förvärra situationen och därmed minska biståndets<br />
effektivitet.<br />
Ofta uppfattas religion <strong>som</strong> ett värderingssystem baserat på tron<br />
på en högre makt <strong>som</strong> därmed ställer sig över andra värderingar eller<br />
bevekelsegrunder. Det är inte möjligt att här utveckla alla negativa<br />
sidor av religion och inte heller att föra diskussionen om religion<br />
är orsaken till konflikter eller ett redskap att använda i konflikter<br />
<strong>som</strong> egentligen baseras på andra socioekonomiska förhållanden.<br />
Men det finns anledning att lyfta fram och reflektera över några aspekter.<br />
Det är klart att religion spelar en roll i uppkomsten av och<br />
problemformuleringen i många konflikter, till exempel genom att bidra<br />
till att definiera olika etniska grupper. Den blir därmed en gränsmarkör<br />
och en motivation för konflikt. <strong>Religion</strong> bygger värderingssystem<br />
<strong>som</strong> ska reglera etiska förhållningssätt för livets alla områden.<br />
Dessa föreställningar eller trossatser har sina rötter i samhällen <strong>som</strong><br />
formades för tusentals år sedan och kan därmed bidra till att bevara<br />
urgamla strukturer. <strong>Religion</strong> används för att legitimera åsikter <strong>som</strong><br />
sträcker sig långt bortom den enskilda människans eller gruppens<br />
mandat.<br />
<strong>Religion</strong> och genusfrågor har ett särskilt komplicerat förhållande.<br />
På många sätt och alltför ofta stärker traditionellt religionsutövande<br />
patriarkala strukturer. Både män och kvinnor utövar religion, men<br />
de religiösa maktstrukturerna befäster ibland en ojämlikhet mellan<br />
18
könen. Ofta är män religiösa ledare och kvinnor religiösa utövare.<br />
Det finns många exempel, inte minst i den kristna historien, där<br />
religionen införlivats i den världsliga maktutövningen och blivit en<br />
del av en förtryckande maktstruktur. Teologi har formulerats för att<br />
stödja en ordning mellan styrande och undersåtar, män och kvinnor,<br />
ursprungsbefolkning och kolonialherrar, svarta och vita och så<br />
vidare. Liknande processer finns också i de andra världsreligionerna.<br />
När religion och maktutövning kombineras leder detta ofta till<br />
förtryck och diskriminering av dem <strong>som</strong> inte delar maktens trosföreställning.<br />
Dels ger religionen mandat till maktutövning och legitimerar<br />
förtryck, dels exkluderas andra trosutövare från makten.<br />
På grund av den tröghet <strong>som</strong> finns i religioner efter<strong>som</strong> de ofta<br />
hänvisar till gamla källor, till nedskrivna uppenbarelser eller ord<br />
från religionsstiftare, så utgör de inte sällan ett naturligt motstånd<br />
mot förändringsprocesser i samhället. Både kristendomen och islam<br />
har formulerat teologier och senare politiska ideologier för att stå<br />
emot den utveckling <strong>som</strong> sedan upplysningen präglat västerlandet<br />
och senare även övriga delar av världen. Ordet fundamentalism dyker<br />
upp i början av 1900-talet, i den amerikanska debatten om skolornas<br />
undervisning om bibelns skapelseberättelse och utvecklingsläran.<br />
Denna diskussion pågår fortfarande, hundra år senare, och är<br />
ett exempel på hur religion har mobiliserats för att motverka en accelererande<br />
förändring av värderingar och åsikter i samhället.<br />
<strong>Religion</strong> kan innebära en flykt från verkligheten, eller i varje fall<br />
bidra till att människor tar bort fokus från rådande omständigheter<br />
med hänvisning till att den materiella världen är underordnad<br />
den andliga. Idag växer kristendomen mest i fattiga länder och islam<br />
fördjupas och radikaliseras i utvecklingsländer. Vissa av de växande<br />
kyrkorna har ett svagt budskap när det gäller socio-ekonomiska<br />
förändringar. Framförallt bortser flera av dem från strukturella problem<br />
och placerar de flesta utvecklingsrelaterade frågor, till exempel<br />
rätten till arbete, hälsa eller trygghet, inom relationen mellan individ<br />
och Gud. 15<br />
Samtidigt måste man konstatera att religionens sämsta sidor är<br />
nära länkade till några av dess mest positiva sidor sett från ett utvecklingsperspektiv.<br />
<strong>Religion</strong> har genom historien varit en av de<br />
mest dynamiska krafterna för att omstrukturera samhällen och ut-<br />
19
mana etablerade strukturer. Styrkan i övertygelsen <strong>som</strong> förmår människor<br />
att dra ut i krig är också den starkaste kraften för positiv mobilisering<br />
av sociala rörelser. Fokus på det andliga eller transcendenta<br />
kan vända människors energi bort från den socioekonomiska situationen<br />
samtidigt <strong>som</strong> det hopp och den inspiration <strong>som</strong> religion erbjuder<br />
hjälper människor att fortsätta leva trots marginalisering och<br />
dåliga framtidsutsikter.<br />
20
Spänningsfält<br />
Individens eller kollektivets rättigheter<br />
I situationer där religion är en källa till konflikt eller uppfattas <strong>som</strong><br />
kontraproduktiv för utveckling handlar det ofta om en konflikt mellan<br />
individuella och kollektiva rättigheter. Debatten har förts på olika<br />
plan om huruvida mänskliga rättigheter, <strong>som</strong> de uttrycks i FN:s<br />
olika deklarationer, är västerländskt präglade eller om de är universella.<br />
Ett starkt fokus på individuella rättigheter krockar ibland med<br />
ett religiöst eller traditionellt betraktelsesätt där individen primärt<br />
får sin identitet <strong>som</strong> en del av ett kollektiv och där de kollektiva rättigheterna<br />
därför överordnas individens. De flesta aktörer inom <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
ser FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna<br />
<strong>som</strong> ett fundament för sin verksamhet samtidigt <strong>som</strong> vissa religiösa<br />
företrädare har ifrågasatt deras universalitet.<br />
Genus, SRHR, HBTQ<br />
Det finns ett antal frågor där relationen mellan religion och den internationella<br />
utvecklingsagendan ofta blir komplicerad. I flera fall<br />
handlar detta just om spänningen mellan kollektiva och individuella<br />
rättigheter. Exempel på dessa spänningsfält är genusfrågor, sexuell<br />
och reproduktiv hälsa (SRHR) samt frågor <strong>som</strong> rör rättigheter för<br />
homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (HBTQ). Detta<br />
är områden där religion ofta bär med sig starka värderingar. Just<br />
därför är förändringar av attityder och värderingar inom dessa fält<br />
omöjliga att uppnå utan att ta hänsyn till den religiösa arenan. Det<br />
finns många exempel på att det inom dessa mycket komplicerade<br />
områden varit <strong>som</strong> mest betydelsefullt att involvera religiösa aktörer<br />
och bygga kompetens runt religiösa frågor. Ett exempel är UNFPA:s<br />
arbete där FN-organets egna rapporter visar på betydelsen av samarbete<br />
med religiösa aktörer för ett framgångsrikt arbete med till exempel<br />
familjeplanering eller synen på reproduktiv hälsa. 16<br />
I insatser inom dessa områden väcks en rad etiska och principiella<br />
frågor om vilka kompromisser man kan göra för att uppnå vissa mål<br />
och vilka principer <strong>som</strong> kan ruckas på för att uppnå ett samarbete med<br />
människor vars grundvärderingar man inte delar. I ett samarbete mellan<br />
organisationer där man inte delar grundsyn men ändå kan se vis-<br />
21
sa samarbetsvinster, är frågan om arbetet bidrar till att legitimera en<br />
struktur <strong>som</strong> i sig uppfattas <strong>som</strong> förtryckande eller om synergierna har<br />
ett sådant värde att man väljer att ändå arbeta tillsammans. Svaret på<br />
denna fråga kan bara nås genom att organisationerna för samtal lik<strong>som</strong><br />
genom en noggrann analys av det specifika sammanhanget.<br />
Ett aktuellt exempel är det samarbete <strong>som</strong> svenska kyrkor har med<br />
systerkyrkor i flera afrikanska länder där de gemensamt arbetat för<br />
utveckling under många år, men där synen på homosexuellas rättigheter<br />
nu har skapat konflikter mellan kyrkorna. I många fall har de<br />
dock valt att fortsätta samarbetet men med en fördjupad dialog om<br />
just dessa frågor. 17<br />
<strong>Religion</strong> och konflikt<br />
<strong>Religion</strong>ens negativa roll i väpnade konflikter har beskrivits utifrån<br />
många situationer. Det är också uppenbart att kompetens och kunskap<br />
runt religion är avgörande för utvecklingsinsatsers effektivitet i<br />
samband med konflikter. På samma sätt <strong>som</strong> det finns många exempel<br />
på religionens roll i uppkomsten av konflikter så finns det många<br />
exempel på religionens betydelse i försonings- och återuppbyggnadsarbete<br />
efter konflikter. I den sydafrikanska sannings- och försoningskommissionen<br />
var det religiösa inslaget starkt och språkbruket var<br />
ofta hämtat från den kristna sfären. I flera latinamerikanska länder,<br />
till exempel Peru, El Salvador och Mexiko, har den katolska kyrkan<br />
spelat roll <strong>som</strong> medlare mellan grupper i konflikt.<br />
<strong>Religion</strong> och miljö<br />
I de flesta religioner finns det berättelser och teologi <strong>som</strong> beskriver<br />
människans förhållande till skapelsen. Det finns exempel på hur<br />
kristen teologi har legitimerat ett överutnyttjande av naturresurser.<br />
Samtidigt finns genom historien uttryck för alternativa synsätt och i<br />
synnerhet under 1900-talets andra del har en medveten teologi med<br />
fokus på förvaltarskap och ekologi vuxit fram. Det finns också exempel<br />
från andra religioner på hur miljöarbete hämtat inspiration från<br />
olika andliga traditioner och hur religiösa ledare varit avgörande för<br />
att skapa engagemang. Miljö- och klimatfrågor är ytterligare ett arbet<strong>som</strong>råde<br />
där kunskap om religion kan effektivisera och fördjupa<br />
utvecklingsinsatser.<br />
22
Atallah Fitzgibbon från brittiska Muslim Charities Fund beskriver hur<br />
fiskare i Tanzania systematiskt bidrog till förstörelse av korallrev genom<br />
dynamitfiske. Verksamheten var lönsam och kortsiktigt effektiv för fattiga<br />
fiskare och flera projekt hade misslyckats med att få stopp på verksamheten.<br />
Det var först efter ett fördjupat samarbete med lokala imamer,<br />
<strong>som</strong> kunde klä situationen i religiösa termer och förklara att dynamitfiske<br />
var ”haram” – det vill säga synd – <strong>som</strong> förstörelsen stoppades och man<br />
kunde erbjuda alternativa och hållbara fiskemetoder. 18<br />
23
En helhetssyn på människan<br />
troende människor hävdar ofta att man har en helhetssyn på människan<br />
<strong>som</strong> inte reducerar henne till antingen en ekonomisk aktör<br />
eller en andlig varelse, utan ser henne <strong>som</strong> en integrerad helhet. Man<br />
beskriver också utveckling <strong>som</strong> en process <strong>som</strong> samtidigt berör människans<br />
andlighet och hennes yttre omständigheter. Trosbaserade<br />
organisationer har här <strong>tillgång</strong> till ett språkbruk <strong>som</strong> beskriver människans<br />
komplexitet på ett sätt <strong>som</strong> ibland saknas eller osynliggörs<br />
inom sekulärt utvecklingssamarbete. Den strikta uppdelningen mellan<br />
andligt och materiellt tvingar dock trosbaserade rörelser att göra<br />
en uppdelning av sitt arbete, när till exempel statliga finansiärer inte<br />
kan bekosta det <strong>som</strong> skulle kunna uppfattas <strong>som</strong> religiös verksamhet.<br />
En konsekvens av denna krock mellan olika sätt att beskriva världen<br />
är den dynamik <strong>som</strong> uppstår mellan samarbetsorganisationer i<br />
nord – där pengarna finns – och i syd. Det finns flera exempel på<br />
hur samarbetsorganisationen i syd snabbt anpassar sig till språkbruket<br />
i nord. En av slutsatserna i det stora brittiska forskningsprojektet<br />
<strong>Religion</strong> & Development är att det är mycket liten skillnad mellan<br />
sekulära och trosbaserade biståndsorganisationer i utvecklingsländer<br />
<strong>som</strong> Pakistan eller Tanzania där studier genomförts, och att detta<br />
kan tillskrivas en anpassning till förväntningarna hos samarbetsorganisationen<br />
i nord. 19 På så sätt riskerar <strong>utvecklingssamarbetet</strong> i syd<br />
att fjärmas från människors vardag genom att organisationer anpassar<br />
sig till den dualism <strong>som</strong> råder i nord. <strong>Religion</strong>en hamnar utanför<br />
agendan, trots att organisationen är trosbaserad och i sin praxis<br />
önskar väva samman andligt och materiellt. På motsvarande sätt kan<br />
religiösa ledare alieneras från utvecklingssamarbete <strong>som</strong> man uppfattar<br />
<strong>som</strong> sekulärt. Om organisationer <strong>som</strong> finaniserar utvecklingssamarbete<br />
hade större kompetens inom religion och större tolerans<br />
för ett ”religiöst språk” skulle en helhetsyn kunna upprätthållas vilket<br />
bättre skulle kunna inkludera människor <strong>som</strong> beskriver sig <strong>som</strong><br />
religiösa.<br />
Allt utvecklingssamarbete är värdebaserat. Det är en illusion att<br />
tro att det skulle kunna finnas utvecklingsinsatser <strong>som</strong> inte bygger<br />
på en värdegrund. Det svenska statliga biståndet bär också med sig<br />
åsikter och värderingar <strong>som</strong> ibland är så internaliserade att de upp-<br />
24
fattas <strong>som</strong> universella och inte möjliga att ifrågasätta. Det uttrycks<br />
till exempel ofta en mycket stark tro på demokratiska eller ”svenska”<br />
värderingar utan att dessa värderingar är definierade eller ens diskuterade.<br />
20 En startpunkt för att möta människor med en religiös övertygelse<br />
är att skärskåda den egna värdegrunden och lära känna dess<br />
ursprung.<br />
Helhetssyn och dubbel agenda<br />
Det finns ett kluvet förhållande mellan de trosbaserade organisationerna<br />
och statligt utvecklingssamarbete i de flesta länder i nord.<br />
Å ena sidan finns det en lång traditon av samarbete <strong>som</strong> går tillbaka<br />
till de första missionsinsatserna, ibland under kolonial flagg.<br />
Utvecklingssamarbetet <strong>som</strong> vuxit fram sedan andra världskriget<br />
har ofta initierats av och varit baserat på tidigare missionsinsatser.<br />
Å andra sidan finns det en skepsis gentemot trosbaserade organisationer<br />
och en rädsla från statliga bidragsgivare för en dubbel agenda<br />
där dessa organisationer befaras blanda det humanitära uppdraget<br />
eller <strong>utvecklingssamarbetet</strong> med evangelisation och proselytism.<br />
Konsekvensen blir att arbetet delas i statligt finansierat och eget finansierat<br />
arbete. Från ett perspektiv där religionen är en integrerad<br />
del av människans självförståelse upplevs denna uppdelning <strong>som</strong><br />
onaturlig. Trots att differentieringen i finansiering behövs, blir en<br />
alltför ängslig hållning från finansiärer, i kombination med religionsblindhet<br />
och okunskap om trosbaserade organisationers arbete,<br />
en hämsko för <strong>utvecklingssamarbetet</strong>s effektivitet.<br />
Det är i detta sammanhang också viktigt att se religion inte bara<br />
<strong>som</strong> ett instrument för en utvecklingsagenda utan <strong>som</strong> ett värde i<br />
sig, just <strong>som</strong> religion och andlighet. Rätten och möjligheten att utvecklas<br />
<strong>som</strong> hel människa, både andligt och materiellt, utifrån sin<br />
egen förståelse av dessa värden, är själva den kritiska skärningspunkten<br />
mellan en traditionell utvecklingsagenda och en helhetssyn<br />
på människa och utveckling. Här krävs en öppenhet och en nyorientering<br />
hos biståndsaktörer formade av traditionell västerländsk<br />
utvecklingsteori.<br />
Det är också nödvändigt med analys och reflektion för att komma<br />
åt konflikten mellan ett helhetsperspektiv och ett betraktelsesätt<br />
<strong>som</strong> skiljer ut religionen från övriga delar av människans liv. Det se-<br />
25
nare gör det möjligt att se religion <strong>som</strong> ett särintresse eller en valbar<br />
aspekt av livet, i det förra är religionen oskiljbar från den mänskliga<br />
existensen. Om inte aktörer inom <strong>utvecklingssamarbetet</strong> äger metoder<br />
och ord för att möta denna helhetssyn på människan och utvecklingen,<br />
utan att nödvändigtvis omfatta den själv, kommer resultatet<br />
av arbetet att bli lidande.<br />
Det finns många exempel på att verksamhet <strong>som</strong> kan beskrivas<br />
<strong>som</strong> traditionellt religiös är konstruktiv för utveckling. Byggandet av<br />
sociala strukturer och civilt samhälle är i sig en positiv kraft för utveckling<br />
lik<strong>som</strong> till exempel utbildning och läskunnighet är aspekter<br />
av utveckling <strong>som</strong> ofta är direkt länkade till religiös fostran.<br />
26
Är troende bättre på att möta troende?<br />
En svensk biståndsorganisation samarbetar med en kongolesisk<br />
människorättsgrupp. Organisationerna har en gemensam kristen<br />
bas och delar synsätt till exempel när det gäller demokrati,<br />
kvinnlig rösträtt och respekt för mänskliga fri- och rättigheter.<br />
Men vid en viss tidpunkt kommer samtalet in på homosexuellas<br />
rättigheter. Plötsligt förordar representanterna för den kongolesiska<br />
partnerorganisationen fängelsestraff för homosexuella<br />
handlingar. Hur ska man gå vidare? Ska samarbetet brytas, ska<br />
uttalandet förbises eller ska man ta upp en diskussion? Maktförhållandet<br />
aktualiseras i relationen mellan organisationerna. Det<br />
framstår också tydligt att de svenska representanterna betraktar<br />
kongoleserna <strong>som</strong> ”ännu inte helt klara med sin syn på homosexuellas<br />
rättigheter”, och därmed underförstått <strong>som</strong> inte tillräckligt<br />
medvetna om mänskliga rättigheter. Kongoleserna å andra sidan<br />
ifrågasätter svenskarnas autenticitet <strong>som</strong> kristna.<br />
(Exemplet är fingerat men bygger på en verklig situation.)<br />
i debatten framhåller ofta västerländska trosbaserade organisationer<br />
att man har ett mervärde i sitt tillträde till den religiösa arenan och<br />
de religiösa strukturerna i utvecklingsländer. Ibland finns det föreställningar<br />
om att religiösa människor skulle vara på samma våglängd<br />
och dela grundläggande värden. Men det finns ingen självklar<br />
koppling mellan att dela tro och värderingar. Det är viktigt att inte<br />
generalisera om åsikter inom religiösa grupper. Det kan, när det gäller<br />
vissa sakfrågor, mycket väl finnas lika stora ideologiska och värderingsmässiga<br />
skillnader inom gruppen troende eller inom samma<br />
religion eller till och med inom samma kyrka eller samfund, <strong>som</strong> i<br />
vilken slumpmässigt vald grupp människor <strong>som</strong> helst.<br />
Samtidigt finns det goda skäl att anta att människor <strong>som</strong> har en<br />
religiös övertygelse är bättre skickade att tala med andra religiösa, även<br />
om de inte delar tro och värderingar, än människor utan religiös tro.<br />
Efter<strong>som</strong> värderingar, teologisk tolkning och traditioner varierar<br />
inom grupper med samma konfession är det långt ifrån självklart att<br />
kyrkor eller andra religiösa strukturer i utvecklingsländer kan vara<br />
enkelriktade kommunikationskanaler för vare sig sekulära eller tros-<br />
27
aserade utvecklingsorganisationer i nord. Det <strong>som</strong> uppfattas <strong>som</strong><br />
ett självklart betraktelsesätt bland majoriteten trosbaserade organisationer<br />
i nord är inte självklart accepterat bland trossyskon i syd.<br />
Det finns också risk att samarbetsorganisationer i nord omedvetet<br />
tar på sig ett paternalistiskt synsätt när de närmar sig mer konservativa<br />
samarbetspartners i syd med förhoppningen att dessa skall ändra<br />
sig under resans gång och anta mer anpassade värderingar. Detta aktualiserar<br />
återigen hur bristen på kunskap om religion och avsaknaden<br />
av helhetssyn riskerar att placera organisationerna i ett minfält av<br />
ekonomiska maktrelationer, paternalism och osunda förväntningar.<br />
Under 2011 besökte biskop Joshua HK Banda från pingströrelsen i Zambia<br />
Sverige. Han är också ordförande i Zambias nationella hiv och aidsråd.<br />
Han reste i Sverige på inbjudan av RFSU. I samtal mellan honom<br />
och representanter från svenska organisationer stod det klart att han väl<br />
kände till den hållning <strong>som</strong> de flesta svenska organisationer, trosbaserade<br />
eller inte, har till exempel när det gäller homosexuellas rättigheter och<br />
synen på preventivmedel. Han var inte beredd att omfatta dessa synsätt<br />
men var ändå villig att samarbeta mot ett gemensamt mål: en minskad<br />
spridning av hiv, förutsatt att västliga samarbetsorganisationer var öppna<br />
för dialog och respekterade hans och hans kyrkas ställningstagande.<br />
Biskop Bandas förhållningssätt aktualiserade flera avgörande frågor.<br />
Hur ska en västerländsk organisation <strong>som</strong> är övertygad om vissa<br />
principer kunna samarbeta med en partnerorganisation i syd <strong>som</strong> är<br />
lika övertygad om motsatta principer? Hur kan konstruktivt samarbete<br />
uppnås när värderingssystem krockar? Det är en utmaning<br />
för samarbetsorganisationer i nord att möta människor med respekt<br />
och se möjligheter till dialog och konstruktivt samarbete utan att<br />
man delar alla värderingar och utan att man känner att man behöver<br />
svika sina egna värderingar eller sopa meningsskiljaktigheter under<br />
mattan. Det är i vissa fall möjligt att uppnå goda resultat utan<br />
att man värderingsmässigt startar på samma plats. Utan en fördjupad<br />
kunskap om religionens roll i skapandet av värderingar kommer<br />
organisationer i nord att antingen stöta bort människor genom sin<br />
agenda eller tappa inflytande genom att man sviker sina egna vär-<br />
28
deringar. Brist på kunskap och respekt kan alltså leda till att människor<br />
utestängs från utvecklingssamarbete eller blir misstänksamma<br />
mot samarbetsorganisationer i nord <strong>som</strong> man tycker driver på<br />
en värderingsförändring. Samtidigt är det angeläget att organisationer<br />
i nord är mycket tydliga med sin egen värdegrund och de egna<br />
åsikterna.<br />
En fördjupad kunskap om religionens roll i <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
är ett avgörande verktyg för att kunna göra de nödvändiga bedömningarna<br />
om när ett samarbete ska fortsätta eller avbrytas då värdegrund<br />
och åsikter skiljer samarbetsorganisationer.<br />
I UNFPA:s rapport från 2008 “Culture Matters” kan man läsa:<br />
“<strong>Religion</strong> is an important part of culture and vice versa, and harmful cultural<br />
practices rooted or assumed to be rooted in religious values and/<br />
or interpretations may be <strong>som</strong>e of the most difficult to change. However,<br />
when attitudes and beliefs are respected and evidence is presented, most<br />
religious leaders are open to the idea that specific areas of development<br />
will improve the health and well-being of their constituents, as well as<br />
the exercise of their right to health and other interrelated rights.” 21<br />
Över tid och genom kommunikation sker en förändring av attityder<br />
hos människor. Men, vilket konstaterats tidigare, inom biståndsarbete<br />
är det välkänt att organisationer i syd ofta anpassar sitt språkbruk<br />
snabbare än sina verkliga värderingar. 22 Trots detta är alla de<br />
stora världsreligionerna dynamiska miljöer med en pågående teologisk<br />
reflektion i mötet med förändringar. Idag finns det till exempel<br />
feministteologiska traditioner inom samtliga världsreligioner.<br />
<strong>Religion</strong> i nord influeras också av teologi och kulturella uttryck från<br />
syd. Det finns alltså en dynamik inom religiösa gemenskaper, men<br />
att förutsätta att man kan styra denna dynamik från organisationer<br />
i nord, eller att den egna åsikten i längden är överlägsen, är inte en<br />
konstruktiv attityd. Tvärtom riskerar man att omöjliggöra dialog<br />
och att motverka utveckling. Trots att religiösa ledare ibland är ett<br />
hinder för förändring av attityder kan de vara den största <strong>tillgång</strong>en i<br />
förändringsprocesser, under förutsättning att man närmar sig frågan<br />
på ett sätt <strong>som</strong> är acceptabelt från ett religiöst perspektiv. Detta bely-<br />
29
ser ytterligare hur viktigt det är med kunskap om religion för ett effektivit<br />
utvecklingssamarbete.<br />
Lizette van der Wel, då ansvarig för frågor om religion och utveckling<br />
på den holländska trosbaserade biståndsorganisationen ICCO,<br />
Interchurch Organization for Development Cooperation, tog vid en<br />
konferens 2011 i Stockholm upp ett exempel <strong>som</strong> involverar pingstförsamlingar<br />
i Zambia:<br />
I samarbete med ICCO bedrev församlingar ett arbete riktat mot män<br />
och deras roll <strong>som</strong> fäder och familjeförsörjare. Språkbruket i materialet<br />
var anpassat till målgruppen och byggde på mycket traditionella kristna<br />
värderingar om mannen <strong>som</strong> familjens överhuvud och ansvarig inför Gud.<br />
Trots ordval och värderingar <strong>som</strong> hade känts främmande i en europeisk<br />
kontext, både sekulär och icke-sekulär, fick projektet mycket goda resultat.<br />
Fler män tog större ansvar för sina familjer, spridningen av hiv minskade i<br />
gruppen och männen fungerade bättre i rollen <strong>som</strong> fäder. 23<br />
Exemplet visar hur goda resultat för utveckling uppnåddes, samtidigt<br />
<strong>som</strong> värderingarna inte stämde mellan samarbetsorganisationerna.<br />
Men budskapet skrämde inte bort målgruppen utan mötte dem utifrån<br />
deras värderingar. Utan lyhördhet för religion hade detta inte varit<br />
möjligt. Samtidigt är det möjligt att argumentera för att en utbildning<br />
<strong>som</strong> denna cementerade patriarkala strukturer och därmed motverkade<br />
utveckling ur den holländska organisationens perspektiv.<br />
Slutsatsen blir att trosbaserade organisationer i nord har relationer<br />
med religiösa nätverk i utvecklingsländer <strong>som</strong> är unika, men att relationen<br />
och kommunikationen mellan troende är komplicerad och kräver<br />
eftertanke och fördjupad kunskap för att göra <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
effektivt och ta hänsyn till olika målgruppers syn på utveckling.<br />
30
Sammanfattning, slutsatser och några ord<br />
om vägen framåt<br />
religion utgör i många fall en blind fläck eller ickefråga inom biståndsvärlden,<br />
även om frågan har aktualiserats den senaste tiden.<br />
Konsekvenserna av denna blinda fläck blir att faktorer <strong>som</strong> är avgörande<br />
för utveckling negligeras och att kunskapen om religion, om<br />
religionens roll och om hur man ska interagera med religiösa människor<br />
och grupper, saknas. Samtidigt har vi konstaterat att religion<br />
är en viktig faktor för utveckling. Alltså måste detta glapp hanteras<br />
och överbryggas.<br />
<strong>Religion</strong> behöver lyftas fram <strong>som</strong> en aspekt när biståndsaktörer gör<br />
analyser av länder, regioner och politiska processer. I flera europeiska<br />
länder <strong>som</strong> Storbritannien, Nederländerna, Schweiz och Norge har<br />
man genomfört större satsningar och tvärvetenskapliga forskningsprojekt<br />
inom området. Detta behöver presenteras i Sverige och kan<br />
förhoppningsvis inspirera till liknande insatser i den svenska kontexten.<br />
Behovet av fördjupad kunskap om religionens roll för utvecklingssamarbete<br />
gäller både för trosbaserade och sekulära organisationer,<br />
ickestatliga organisationer och myndigheter. Det är angeläget<br />
att diskussionen inte begränsas till de trosbaserade organisationerna.<br />
En förutsättning för att kunskapsnivån om religion ska kunna höjas<br />
är att människor i såväl trosbaserade <strong>som</strong> sekulära utvecklingsorganisationer<br />
kan inta ett professionellt förhållningssätt till religion.<br />
Om vi jämför med kunskapen och professionaliteten när det gäller<br />
genusfrågor blir skillnaden uppenbar. Idag är det få inom <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
<strong>som</strong> inte tar genusfrågor på allvar. Men tidigare i<br />
historien finns många exempel på att dessa frågor inte kunde hanteras<br />
utan att människor var tvungna att bli alltför privata eller utgå<br />
från sina egna omständigheter på ett laddat sätt. På ett liknande sätt<br />
är det med religion idag. Många människor beskriver hur de har<br />
svårt att tala om religion utan att ta in privata erfarenheter <strong>som</strong> gör<br />
ämnet spänningsfyllt. <strong>Religion</strong> och tro är personligt och ofta laddat,<br />
men oavsett bakgrund måste människor kunna anta ett professionellt<br />
perspektiv till religionen <strong>som</strong> fenomen och funktion. Detta gäller<br />
både troende och icke troende.<br />
Ett avgörande steg för att kunna möta människor <strong>som</strong> uttrycker<br />
31
en tro är att skärskåda sin egen värdegrund. Inom det civila samhällets<br />
organisationer behövs fördjupad bearbetning av värderingar.<br />
För att förenkla detta krävs det metodutveckling för att integrera<br />
religion i det kontinuerliga arbetet inom <strong>utvecklingssamarbetet</strong>.<br />
Ett exempel är den ”<strong>Religion</strong> and Development: Practitioners’ guide”<br />
<strong>som</strong> har tagits fram av KCRD i Nederländerna <strong>som</strong> en hjälp för<br />
<strong>utvecklingssamarbetet</strong>.<br />
Insikten att människor <strong>som</strong> delar religiös bekännelse inte nödvändigtvis<br />
delar värderingar är en kännbar upplevelse för många trosbaserade<br />
organisationer. Hur man ska kunna arbeta tillsammans med<br />
religiösa människor i andra kulturer är en bestående utmaning <strong>som</strong><br />
kräver att man noga analyserar värdet av samarbete trots olika syn<br />
på till exempel individuella och kollektiva rättigheter. Återigen kräver<br />
detta att aktörer i länder i nord undersöker sin egen värdegrund<br />
och kan kombinera tydlighet med ödmjuk öppenhet. Arvet från en<br />
kolonial historia gör detta än mer angeläget.<br />
En fördjupad kunskap om religionens roll i mäniskors vardagsliv<br />
och identitetsbygge måste leda till en större öppenhet för en helhetssyn<br />
på människan <strong>som</strong> andlig och materiell varelse. Den uppdelning<br />
mellan andligt och sekulärt <strong>som</strong> präglar tankesättet hos de flesta västerlänningar<br />
behöver prövas mot den helhetssyn <strong>som</strong> präglar många<br />
människor <strong>som</strong> lever i utvecklingsländer. Detta är inte ett hot mot<br />
utveckling utan en förutsättning för människors delaktighet.<br />
32
Förslag till fortsatt läsning<br />
Jøssang, Asle F. och Øyhus, Arne Olav (red.) <strong>Religion</strong>ens rolle i bistand og utvikling,<br />
Portal forlag, Kristiansand, 2012.<br />
Ter Haar, Gerrie (red.), <strong>Religion</strong> and Development: Ways of Transforming the<br />
World, Hurst & Co, London, 2011.<br />
<strong>Religion</strong> and development: Practitioners’ Guide, Knowledge Centre religion<br />
& Development. Se < http://www.religion-and-development.nl/praktijkboek<br />
> (2012-12-13.)<br />
Inblikk i forholdet mellom religion og utvikling. En rapport for prosjektet religion<br />
og utvikling 2011-2012, Oslosenteret for fred og menneskerettigheter<br />
och norska utrikesdepartementet, Oslo, 2012. Se < http://www.oslocenter.<br />
no/wp-content/uploads/2012/09/Endelig-Rapport-om-<strong>Religion</strong>-Utvikling.<br />
pdf > (2012-12-13.)<br />
Noter<br />
1 < http://www.oxfamblogs.org/fp2p/?s=tsunami+mosque&x=0&y=0 ><br />
(2012-12-13.)<br />
2 < http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_54<br />
> (2012-12-13.)<br />
3 Marshall, Katherine, “Development and <strong>Religion</strong>: A Different Lens on Development<br />
Debates” i Peabody Journal of Education, vol. 76, no. 3/4 (2001),<br />
s. 339-375.<br />
4 Lewis, John P., Webb, Richard Charles & Kapur, Devesh (red.), The World<br />
Bank: Its First Half Century, Brookings Institution, Washington, D.C., 1997<br />
5 Dessa förändringar beskrivs i texter <strong>som</strong>: “The Postmodern Condition”<br />
(Lyotard, 1979), “The End of History” (Fukuyama, 1989), ”The Clash of Civilizations”<br />
(Huntington, 1996), ”The End of Modernity” (Sim, 2010) och<br />
”Monsoon” (Kaplan, 2010).<br />
6 Marshall, Katherine, “Development and <strong>Religion</strong>: A Different Lens on Development<br />
Debates”, s. 7, i Peabody Journal of Education, vol. 76, no. 3/4 (2001),<br />
s. 339–375.<br />
7 PRSPs är rapporter <strong>som</strong> tagits fram av regeringar i utvecklingsländer genom<br />
en deltagandeprocess där både nationella intressenter, till exempel representanter<br />
från civilsamhället, och internationella aktörer <strong>som</strong> Världsbanen<br />
och Internationella Valutafonden deltagit. < www.imf.org/external/np/<br />
exr/facts/prsp.htm > (2012-12-13.)<br />
8 < http://www.unfpa.org/webdav/site/global/shared/documents/publications/2008/Culture_Matter_II.pdf<br />
> (s. 12). (2012-12-13.)<br />
9 < www.unaoc.org > (2012-12-13.)<br />
33
10 <strong>Religion</strong>s and Development Research Programme: < www.dfid.gov.uk/r4d >;<br />
Knowledge Center <strong>Religion</strong> and Development: < www.religion-and-development.nl<br />
>; Oslosenteret for fred og menneskerettigheter: < www.oslocenter.no/projects/religion-and-development<br />
> (2012-12-13.)<br />
11 Deepa Narayan: Voices of the poor. Can anyone hear us?, s. 104, Washington<br />
DC, Oxford University, World Bank, 2000.<br />
12 < www.unfpa.org/webdav/site/global/shared/documents/publications/2008/Culture_Matter_II.pdf<br />
> (s. 16). (2012-12-13.)<br />
13 Marshall, Katherine, “Development and <strong>Religion</strong>: A Different Lens on Development<br />
Debates” i Peabody Journal of Education, vol. 76, no. 3/4 (2001),<br />
s. 339–375.<br />
14 Noterat av Petter Jakobsson, Diakonia, april 2007.<br />
15 Micklethwait, John. & Wooldridge, Adrian, God is Back: How the Global<br />
Revival of Faith is Changing the World, Penguin Press, New York, 2009.<br />
16 < www.unfpa.org/culture/fbo.html > (2012-12-13.)<br />
17 Samtal med <strong>Svenska</strong> kyrkans policychef Gunilla Hallonsten, 2012-10-04.<br />
18 < http://news.bbc.co.uk/go/em/fr/-/1/hi/world/africa/4271519.stm ><br />
(2012-12-13.)<br />
19 < http://www.religionsanddevelopment.org/files/resourcesmodule/@<br />
random454f80f60b3f4/1315399993_working_paper_67___complete_for_<br />
web.pdf > (s. 102). (2012-12-13.)<br />
20 Se protokoll för regeringssammanträde angående inrättande av Råd för<br />
näringsliv och utveckling 2009-06-11.<br />
21 < http://www.unfpa.org/webdav/site/global/shared/documents/publications/2008/Culture_Matter_II.pdf<br />
> (s. 12). (2012-12-13.)<br />
22 < http://www.religionsanddevelopment.org/files/resourcesmodule/@<br />
random454f80f60b3f4/1315399993_working_paper_67___complete_for_<br />
web.pdf > (s. 104). (2012-12-13.)<br />
23 Konferens om religion och utveckling. <strong>Svenska</strong> <strong>missionsrådet</strong>. Stockholm<br />
2010.<br />
34
Denna bok är producerad<br />
med ekonomiskt stöd från Sida.<br />
Sida ansvarar inte för innehållet<br />
eller formen.<br />
Författare: Petter Jakobsson<br />
Redaktörer: Robert Odén,<br />
Viktoria Isaksson<br />
Layout: Cathrin Emdén<br />
Tryck: Printone, 2013<br />
ISBN: 91-85141-22-4<br />
5
eligiös tro är en självklar del av livet<br />
för en majoritet av världens befolkning.<br />
<strong>Religion</strong>en påverkar människors sätt att<br />
tänka, handla och förstå tillvaron lik<strong>som</strong><br />
den genomsyrar kulturer och samhällsstrukturer.<br />
Ibland är religionens<br />
roll för människor och samhällen en <strong>tillgång</strong>,<br />
ibland ett problem. Att förstå religionens<br />
roll och funktion blir därmed en<br />
nödvändighet för den <strong>som</strong> har ambitionen<br />
att påverka samhällsutvecklingen.<br />
Inte minst gäller detta för aktörer inom<br />
internationellt utvecklingssamarbete<br />
där religiösa rörelser och organisationer<br />
har en mycket central roll.<br />
Internationellt uppmärksammas religionens<br />
roll i <strong>utvecklingssamarbetet</strong><br />
alltmer. I Sverige har dock frågan levt<br />
ett liv i skymundan även om vi också<br />
här kan ana ett gryende intresse. Med<br />
denna skrift vill <strong>Svenska</strong> <strong>missionsrådet</strong><br />
bidra till ett samtal om religion <strong>som</strong> en<br />
möjlighet och ett problem i utvecklingssamarbete<br />
lik<strong>som</strong> lyfta behovet av att<br />
bygga kompetens kring ämne<strong>som</strong>rådet.<br />
svenska<br />
<strong>missionsrådet</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>missionsrådet</strong>,<br />
Box 14038, 167 14 Bromma<br />
www.missioncouncil.se