Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 37<br />
enligt kommittén talar för fortsatt skattebefrielse. Ett realiserande av<br />
utredningens förslag om skatt på realisationsvinster skulle dock bryta<br />
med den skattetradition som finns i Sverige vad gäller svenska stiftelser.<br />
Förändringen skulle kunna leda till en mindre rationell kapitalförvaltning,<br />
i värsta fall en eliminering av stiftelser. I den remissrunda som<br />
följde framkom starka invändn<strong>inga</strong>r mot utredningens förslag, vilket<br />
ledde till att betänkandet avfärdades.<br />
Principen om skattebefriad stiftelseverksamhet går långt tillbaka i<br />
historien. Redan i 1810 års bevillningsförordning undantogs stipendiefonder<br />
och så kallade fromma stiftelser från skattskyldighet. Under<br />
1800-talets andra hälft och i början på 1900-talet begränsades skattskyldigheten<br />
också för akademier, vetenskapliga samfund, allmänna<br />
undervisningsverk, vissa sjukvårdsinrättn<strong>inga</strong>r, barmhärtighetsinrättn<strong>inga</strong>r<br />
och liknande verksamheter.<br />
I 1942 års skattelagstiftning, baserad på ett betänkande av 1936 års<br />
skattekommitté, fastslogs skattebefrielsen, samtidigt som en viss utvidgning<br />
till nya ändamål legitimerades. Det huvudsakliga motivet för att<br />
bibehålla den gamla ordningen lär ha varit ”billighetsskäl”, även om<br />
det konstaterades att de flesta välfärdsskapande ändamålen för 1800talets<br />
stiftelser tagits över av staten och kommunerna på 1900-talet.<br />
Billighetsskäl ansågs motivera en särbehandling av institutioner som<br />
främjar ”allmännyttiga ändamål av högt kvalificerad art”. Dessutom<br />
bedömdes risken som stor att donationsviljan skulle sjunka om skatteförmånerna<br />
försvann. 6<br />
En fråga som då och då dykt upp i debatten kring stiftelseformen är<br />
huruvida stiftelser utnyttjas för att säkra familjers makt i svenska företag.<br />
I denna fråga kan man se en tydlig politisk polarisering. Från<br />
vänsterhåll kritiseras privata allmännyttiga stiftelser för att dels via<br />
kontrollposter i svenska aktiebolag skapa ogenomträngliga maktstrukturer,<br />
dels undergräva en demokratisk resursfördelning av kapitalet.<br />
Den konservativa utgångspunkten är att vitala kommersiella, vetenskapliga<br />
och kulturella intressen bättre tillvaratas genom privata allmännyttiga<br />
stiftelser än via skattsedeln och staten. Förespråkare för<br />
privata stiftelser menar dessutom att risken för en snedvriden medelstilldelning<br />
är större om uppdraget ligger hos regeringen.<br />
37
Change language