Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 32<br />
versiteten blivit alltmer beroende av extern finansiering, men det är inte<br />
styrningen av forskningen som är problemet – forskningens frihet är tämligen<br />
obeskuren. Styrning sker eventuellt på forskningsområdesnivå.<br />
Här bidrar privata medel enligt vår uppfattning till att öka mångfalden<br />
och minska beroendet av anslag från forskningsråd, eu-medel etc.<br />
Problemet är att universitetsorganisationen inte anpassats till ett allt<br />
större behov av externa medel. Marknadsföring och lobbying är inte<br />
anpassade till privata donationer. Forskarna och administratörerna är<br />
vana vid en centralistisk tilldelning av skattemedel via departement,<br />
högskoleverk, universitet och fakultet. Det lämnas åt den enskilde forskaren<br />
att så gott han/hon kan finansiera sin forskning med externa medel.<br />
I den mån det fattas medel från fakulteten förväntas det av enskilda<br />
professorer att de ska finansiera åtminstone ett par doktorander.<br />
Det tar mycket tid i anspråk – särskilt för orutinerade professorer med<br />
komparativ fördel i forskning. Kontakten med potentiella donatorer<br />
kräver helt annan kompetens och organisation.<br />
En ytterligare indikation på den ignoranta attityden gentemot privat<br />
finansiering är att universiteten belastar inkommande forskningsanslag<br />
med stora påslag för täckning av administrativa kostnader. Generella<br />
påslag på fyrtio procent är inte ovanliga. Påslagen kan, ur den enskilde<br />
forskarens perspektiv, betraktas som beskattning av dennes forskningsresurser,<br />
vilket minskar intresset att söka externa medel. Donatorn å sin<br />
sida vill naturligtvis att dennes medel ska finansiera forskning och inte<br />
försvinna in i universitetets allmänna kassa. Man kan därtill fråga sig<br />
om universiteten inte kringgår stiftelsers ändamål, när de belastar stiftelserna<br />
med kostnader som inte direkt kan härledas till den forskning<br />
som donationen avser.<br />
En första åtgärd för högskolor och universitet borde vara att upprätta<br />
en policy för anskaffning, förvaltning och användning av externa resurser.<br />
I ett uppmärksammat fall år 2002 drog donatorn tillbaka sitt erbjudande<br />
om delfinansiering av ett projekt vid ett av Sveriges största<br />
universitet, eftersom universitetets hanterande av donationen drog ut<br />
på tiden och var alltför otydlig. Universitet och högskolor som inte <strong>har</strong><br />
en etisk kod för hur de ska förhålla sig till donationer och externa<br />
forskningsbidrag av olika slag bör utarbeta en sådan. Att förlora en<br />
32
Change language