Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

27.07.2013 Views

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 31 de verkat. Skattehemvisten bestäms av komplexa, ofta svårtolkade regler. Det förefaller inte meningsfullt att klandra dessa för att de utnyttjar de möjligheter som finns att minska sin skatt. Är det inte bättre att inse att svenskar verksamma utanför Sverige (och de inom landet med internationell ekonomisk verksamhet) inte nås fullt ut av det svenska skattesystemet? Se istället positivt på ”skattesmitarnas” förmåga att generera och behålla sin förmögenhet. Men, låt dem samtidigt förstå att de förväntas donera sin förmögenhet till välgörande ändamål efter eget val den dag den aktiva karriären är slut. Det bör finnas möjligheter att övertyga denna grupp personer om att återföra delar av sin förmögenhet till det samhälle de vuxit upp i. Detta förutsätter dock att de får det mottagande de förtjänar, det måste finnas en ”moralisk” incitaments- och belöningsstruktur. Universitetskulturen Universiteten har en central roll att spela när det gäller synen på donationer och privat finansiering av forskning. Vid vissa universitet och högskolor med långvarig erfarenhet av privat finansiering finns en positiv attityd. Men där finns också bland många en skepticism. Altruism och filantropi är ifrågasatta. Forskningsfinansiering är huvudsakligen en offentlig angelägenhet och väntas så förbli. En interaktion med den privata sektorn har sällan gagnat den akademiska prestigen. Universitet och studentföreningar är ofta avvaktande till privat finansiering och har ställt sig skeptiska till stipendier, trots att löner kräver avsevärt större belopp för finansiering av forskares levnadsomkostnader. Att motivera och begära bidrag från privata finansiärer har inte varit särskilt populärt bland flertalet akademiker. Tydligen föredrar de att leva kvar i sin roll som statstjänstemän. Myndigheternas försök att sprida forskningens resultat ut i samhället, den så kallade tredje uppgiften, har gått trögt. Privat finansiering antas av många forskare skapa beroende, medan man blundar för forskningens beroende av fakultet, stat och forskningsråd. Den privatfinansierade forskningen sägs tränga undan den fria (statligt finansierade) forskningen. Det är riktigt såtillvida att uni- 31

Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 31<br />

de verkat. Skattehemvisten bestäms av komplexa, ofta svårtolkade regler.<br />

Det förefaller inte meningsfullt att klandra dessa för att de utnyttjar<br />

de möjligheter som finns att minska sin skatt.<br />

Är det inte bättre att inse att svenskar verksamma utanför Sverige<br />

(och de inom landet med internationell ekonomisk verksamhet) inte<br />

nås fullt ut av det svenska skattesystemet? Se istället positivt på ”skattesmitarnas”<br />

förmåga att generera och behålla sin förmögenhet. Men,<br />

låt dem samtidigt förstå att de förväntas donera sin förmögenhet till<br />

välgörande ändamål efter eget val den dag den aktiva karriären är slut.<br />

Det bör finnas möjligheter att övertyga denna grupp personer om att<br />

återföra delar av sin förmögenhet till det samhälle de vuxit upp i. Detta<br />

förutsätter dock att de får det mottagande de förtjänar, det måste<br />

finnas en ”moralisk” incitaments- och belöningsstruktur.<br />

Universitetskulturen<br />

Universiteten <strong>har</strong> en central roll att spela när det gäller synen på donationer<br />

och privat finansiering av forskning. Vid vissa universitet och<br />

högskolor med långvarig erfarenhet av privat finansiering finns en positiv<br />

attityd. Men där finns också bland många en skepticism. Altruism<br />

och filantropi är ifrågasatta. Forskningsfinansiering är huvudsakligen<br />

en offentlig angelägenhet och väntas så förbli. En interaktion med den<br />

privata sektorn <strong>har</strong> sällan gagnat den akademiska prestigen. Universitet<br />

och studentfören<strong>inga</strong>r är ofta avvaktande till privat finansiering och<br />

<strong>har</strong> ställt sig skeptiska till stipendier, trots att löner kräver avsevärt större<br />

belopp för finansiering av forskares levnadsomkostnader. Att motivera<br />

och begära bidrag från privata finansiärer <strong>har</strong> inte varit särskilt populärt<br />

bland flertalet akademiker. Tydligen föredrar de att leva kvar i<br />

sin roll som statstjänstemän. Myndigheternas försök att sprida forskningens<br />

resultat ut i samhället, den så kallade tredje uppgiften, <strong>har</strong> gått<br />

trögt.<br />

Privat finansiering antas av många forskare skapa beroende, medan<br />

man blundar för forskningens beroende av fakultet, stat och forskningsråd.<br />

Den privatfinansierade forskningen sägs tränga undan den<br />

fria (statligt finansierade) forskningen. Det är riktigt såtillvida att uni-<br />

31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!