Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 30 Stabila och transparenta spelregler Sedan 1930-talet har socialdemokratiska regeringar hotat med en hårdare beskattning av stiftelser. Oklara signaler från statsmakten skapar osäkerhet bland stiftelser och potentiella filantroper. Till exempel föreslogs i 1995 års utredning att icke utdelade realisationsvinster skulle beskattas. 7 Självfallet är den som planerar att ge bort sin förmögenhet till viss verksamhet på sin vakt inför risken att nya skatter decimerar kapitalet. Det är därför av stor vikt att osäkerheten skingras och att värdet av stiftelsernas verksamheter erkänns, inte minst när det gäller deras bidrag till universitet och högskolor. 8 Ibland förefaller myndigheterna se på stiftelserna som för evigt lokaliserade till Sverige. I tider när statsfinanserna är ansträngda kan det vara lockande att belägga dessa med skatt. Men globaliseringen innebär också att potentiella stiftelser kan välja att förlägga sitt säte till andra länder, vilket på sikt riskerar att frikoppla deras verksamhet från Sverige. Mot bakgrund av att en allt större andel av forskning och forskarutbildning vid svenska universitet finansieras med hjälp av externa medel, främst avkastningen från olika stiftelser, är det rimligt att staten i framtiden intar en positiv attityd till privata donationer. En politisk utmaning består således i att åstadkomma stabila, förutsägbara spelregler för såväl gamla som nya donationer i Sverige. Attityder Det sociala kontraktet Som tidigare nämnts kan idag entreprenörer och industrialister i allt högre utsträckning välja skattehemvist. Kostnaderna för laglig internationell skatteplanering är relativt små för personer med mycket stora inkomster eller förmögenheter. Denna framgångsrika, och i realiteten relativt lågt beskattade, grupp är av stort intresse som donatorer. Det gäller mycket framgångsrika entreprenörer, artister, idrottsstjärnor, kapitalister och företagsledare som lyckats skapa stora förmögenheter. Orsaker har varit skicklighet, tur och beskattning i den jurisdiktion där 30
- Page 8: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 12: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 16: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 20: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 24: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 28: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 32: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 36: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 40: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 44: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 48: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 52: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 56: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 62: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 66: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 70: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 74: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 78: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 82: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 86: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 90: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 94: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 98: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 102: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
- Page 106: Den sista fracken ... 04-02-18 13.2
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 30<br />
Stabila och transparenta spelregler<br />
Sedan 1930-talet <strong>har</strong> socialdemokratiska reger<strong>inga</strong>r hotat med en hårdare<br />
beskattning av stiftelser. Oklara signaler från statsmakten skapar<br />
osäkerhet bland stiftelser och potentiella filantroper. Till exempel föreslogs<br />
i 1995 års utredning att icke utdelade realisationsvinster skulle<br />
beskattas. 7 Självfallet är den som planerar att ge bort sin förmögenhet<br />
till viss verksamhet på sin vakt inför risken att nya skatter decimerar<br />
kapitalet. Det är därför av stor vikt att osäkerheten skingras och att värdet<br />
av stiftelsernas verksamheter erkänns, inte minst när det gäller deras<br />
bidrag till universitet och högskolor. 8<br />
Ibland förefaller myndigheterna se på stiftelserna som för evigt lokaliserade<br />
till Sverige. I tider när statsfinanserna är ansträngda kan det<br />
vara lockande att belägga dessa med skatt. Men globaliseringen innebär<br />
också att potentiella stiftelser kan välja att förlägga sitt säte till andra<br />
länder, vilket på sikt riskerar att frikoppla deras verksamhet från Sverige.<br />
Mot bakgrund av att en allt större andel av forskning och forskarutbildning<br />
vid svenska universitet finansieras med hjälp av externa medel,<br />
främst avkastningen från olika stiftelser, är det rimligt att staten i<br />
framtiden intar en positiv attityd till privata donationer. En politisk utmaning<br />
består således i att åstadkomma stabila, förutsägbara spelregler<br />
för såväl gamla som nya donationer i Sverige.<br />
Attityder<br />
Det sociala kontraktet<br />
Som tidigare nämnts kan idag entreprenörer och industrialister i allt<br />
högre utsträckning välja skattehemvist. Kostnaderna för laglig internationell<br />
skatteplanering är relativt små för personer med mycket stora<br />
inkomster eller förmögenheter. Denna framgångsrika, och i realiteten<br />
relativt lågt beskattade, grupp är av stort intresse som donatorer. Det<br />
gäller mycket framgångsrika entreprenörer, artister, idrottsstjärnor, kapitalister<br />
och företagsledare som lyckats skapa stora förmögenheter.<br />
Orsaker <strong>har</strong> varit skicklighet, tur och beskattning i den jurisdiktion där<br />
30